Titta

Förstå kunskapskraven

Förstå kunskapskraven

Om Förstå kunskapskraven

Animerade filmer för elever i årskurs åtta och nio om hur de blir bedömda och hur de kan göra för att förbättra sina skolresultat. Utgångspunkten är Skolverkets kunskapskrav i olika ämnen.

Till första programmet

Förstå kunskapskraven : Att lösa problem och föra resonemangDela
  1. Matematik finns i nästan allt du gör.

  2. I affären, i naturen
    och i olika konstruktioner.

  3. När läraren bedömer kvalitén på dina
    skolarbeten används kunskapskraven.

  4. Kunskapskraven finns i läroplanen
    som styr undervisningen.

  5. I matematik bedömer läraren
    hur du löser problem.

  6. Det handlar om att välja metoder
    som kan användas i sammanhanget.

  7. Du kan resonera om hur du löste
    problemet, resultatens rimlighet-

  8. -och alternativa tillvägagångssätt.

  9. Så här kan en uträkning utvecklas
    till problemlösning med resonemang.

  10. En räddningsbåt ska hjälpa ett fartyg
    i sjönöd två sjömil bort.

  11. Räddningsbåten färdas i åtta knop.
    Kan man beräkna när hjälpen kommer?

  12. Först måste vi veta vad en knop är.

  13. En knop är lika med en sjömil
    per timme. En sjömil är 1 852 meter.

  14. Då är åtta knop ungefär femton
    kilometer i timmen. Det är långsamt.

  15. Jaja, det står så.

  16. Att tänka sig in i situationen
    gör att man kan bedöma rimligheten-

  17. -och hitta alternativa lösningar.

  18. Nu behöver de en metod
    för att lösa problemet.

  19. De kör alltså åtta sjömil i timmen
    och ska åka två. Två åttondelar...

  20. Aha. Två åttondelar är en fjärdedel.
    En fjärdedels timme är en kvart.

  21. Det tar en kvart
    att åka två sjömil i åtta knop.

  22. Det låter rätt. Vi kan använda
    en formel från fysiken för att kolla.

  23. Vi får fram tidsåtgången om vi
    dividerar sträckan med hastigheten.

  24. -Två sjömil delat på åtta knop.
    -Det blir 0,25.

  25. 0,25 är ju en fjärdedels timme.

  26. Okej. De använder flera metoder.

  27. De förkortar bråktal och omvandlar
    enheter då en fjärdedel är en kvart.

  28. De använder en formel som modell
    för att kontrollräkna.

  29. Nöjer sig eleverna med den lösningen?

  30. Men vänta. Hur löd frågan egentligen?

  31. Kan man beräkna när hjälpen kommer?
    Vi kanske borde tänka på fler saker.

  32. Man kan ju undra om räddningsbåten
    kör i åtta knop hela tiden.

  33. Det kanske är mycket trafik,
    eller grunt på vissa ställen.

  34. Det är troligt att räddningsbåten
    ändrar fart någon gång.

  35. Genomsnittshastigheten
    vore rimligare.

  36. Men det påverkar inte formeln. V blir
    bara genomsnittshastighet i stället.

  37. Om vi visste var hindren låg kunde
    vi rita ett diagram över hastigheten-

  38. -med hastigheten på ena axeln
    och sträckan på den andra.

  39. Kolla! De börjar resonera
    om resultatets rimlighet.

  40. De tänker sig in i problemet och
    funderar på saker som kan påverka.

  41. De påpekar att genomsnittshastighet
    är ett rimligare värde.

  42. Sedan presenteras
    en idé om ett hastighetsdiagram.

  43. Påverkar andra faktorer resultatet?

  44. Men strömmar, då? Ute på havet
    bör havsströmmar påverka hastigheten.

  45. Exakt! Att åka med strömmen
    går snabbare, emot långsammare.

  46. Så hastigheten medströms är lika med
    båtens fart plus strömmens fart.

  47. Hastigheten motströms
    är båtens fart minus strömmens fart.

  48. Här skapas en enkel modell för att
    beräkna båtars fart i strömt vatten.

  49. Finns
    något alternativt tillvägagångssätt?

  50. Om räddningsbåten har medvind
    går det snabbare då?

  51. Jag är tveksam.
    Farten hos en segelbåt påverkas.

  52. Men motorbåtar
    får ingen skjuts av medvind.

  53. Kolla här, då.
    Det finns något som heter avdrift.

  54. Vinden gör att fartyg driver
    i sidled och måste korrigera kursen.

  55. Så om en vind
    skapar fem graders avdrift-

  56. -måste kursen kompenseras med
    lika många grader åt andra hållet.

  57. Precis. Eleverna förklarar i grader
    hur man kompenserar avdrift.

  58. Och de hittade
    ytterligare ett tillvägagångssätt.

  59. Vi sammanfattar exemplet
    mot kunskapskravet:

  60. Eleverna använder flera metoder
    som passar problemet.

  61. De översätter problemsituationen
    till matematiska beräkningar.

  62. Elevernas samtal innehåller
    väl utvecklade resonemang.

  63. De resonerar om resultatets rimlighet
    och alternativa tillvägagångssätt.

  64. Dessutom visar de sina tankar
    i ett diagram.

  65. Vi ska gå igenom ett par knep
    för att lösa olika problem:

  66. Nöj dig inte
    med den första lösningen.

  67. Även om uträkningen är rätt
    finns det mer att utveckla.

  68. Tänk dig in i problemsituationen.
    Då ser du om resultatet är rimligt.

  69. Att föreställa sig problemet
    kan också påminna om faktorer-

  70. -som leder
    till alternativa tillvägagångssätt.

  71. Till sist: Använd matematiska begrepp
    så det du löser blir mer specifikt.

  72. Exempelvis behövs exakta grader
    för att beräkna en kurs.

  73. Filmen visade hur en enkel uträkning
    utvecklas till problemlösning.

  74. Du har garanterat nytta av dessa
    kunskaper när du ska lösa problem.

  75. Textning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att lösa problem och föra resonemang

Avsnitt 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt."

Ämnen:
Matematik, Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning
Ämnesord:
Betygsättning, Grundskolan, Högstadiet, Matematik, Matematikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Förstå kunskapskraven

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Att utveckla ett resonemang

Avsnitt 1

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk."

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Att föra en diskussion framåt

Avsnitt 2

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem."

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Nyanserade resonemang och komplexa samband

Avsnitt 3

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation."

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Att lösa problem och föra resonemang

Avsnitt 4

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt."

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Att pröva och ompröva

Avsnitt 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt."

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Att resonera om källans trovärdighet och relevans

Avsnitt 6

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för åk 9 förklaras: "Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans."

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Frågeställningar för systematiska undersökningar

Avsnitt 7

"Ett av Skolverkets kunskapskrav i kemi förklaras: "Eleven kan formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån."

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Att systematiskt pröva och ompröva

Avsnitt 8

Ett av Skolverkets kunskapskrav i teknik för åk 9 förklaras: "Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller."

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kalkyl

Sannolikhet

Hur stor är sannolikheten att en ko bajsar i en speciell del av hagen? Och hur kan man räkna ut det? Sabine Louvet spelar kobingo med Erik och Mackan för att visa förhållandet mellan antalet gynnsamma utfall och antalet möjliga utfall.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kalkyl - teckenspråkstolkat

Vinklar

Hur räknar du ut en triangels vinkelsumma? Sabine Louvet får i uppdrag att räkna ut och säkerställa rätt vinkel på en ramp som ska användas när en bil ska volta i ett stuntuppdrag. Det är mycket som står på spel när grader, vinklar och triangelns vinkelsumma måste användas för att lösa rampbygget.