Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Social grogrund och sociala riskerDela
  1. Vi inleder nu block ett, och vi
    ska få höra två presentationer.

  2. Jag välkomnar P-O Hallin
    och Anders Wigerfelt.

  3. Vi börjar med P-O Hallin. - Du
    är professor vid Malmö högskola.

  4. Kulturgeografi, urbana studier. Du
    har jobbat med många MSB-projekt.

  5. Du har också
    arbetat i ett projekt-

  6. -med polis, räddningstjänst, kommun
    och civilsamhälle-

  7. -som handlar om hur man kan jobba
    med utsatta områden i Malmö.

  8. -Välkommen, P-O.
    -Tack.

  9. Efter den fina presentationen behöver
    jag inte göra nån själv.

  10. Här är rapporten från ett projekt
    som vi slutredovisade i november.

  11. Jag har släpat upp
    ett antal lådor-

  12. -och jag hoppas att det finns några
    kvar. Ni får gärna ta dem.

  13. Jag tänkte lyfta fram tre budskap i
    den här presentationen.

  14. Den första punkten är att
    det nästan är en tvetydig bild-

  15. -av vad som håller på att hända
    i Sverige och kanske i Västeuropa.

  16. Man kan se en trend som visar
    på en sjunkande brottslighet-

  17. -ganska generellt, även i Sverige. I
    många trygghetsmätningar ser vi-

  18. -att vi kan få en positiv utveckling
    av känslan av trygghet-

  19. -i vissa delar av städer
    men inte i andra.

  20. Å andra sidan kan vi se att
    det finns mer negativa trender.

  21. Det har i tio år växt fram nätverk
    med mer eller mindre kriminella-

  22. -som periodvis kan ta över delar av
    ett område eller en plats.

  23. Många boende
    känner sig otrygga i det här-

  24. -men kan också drabbas rent fysiskt
    av eventuella konflikter.

  25. Tittar man på den sammanställning som
    polisen redovisade i höstas-

  26. -så finns det ca 60
    såna bostadsområden i Sverige.

  27. Lågt räknat bor det
    kanske ca 3 000 i varje område.

  28. Då är vi uppe i en befolkning
    runt 200 000.

  29. Det är nog en underskattning. Jag
    tror att det finns betydligt fler-

  30. -som lever i dag i områden
    som från och till präglas-

  31. -av en högst osäker tillvaro.
    Det andra jag skulle lyfta fram-

  32. -är den bristande kunskapen
    om den här utvecklingen.

  33. På vissa områden
    har vi haft forskningsprojekt-

  34. -men det är ganska få projekt.

  35. Det handlar
    om utvecklingens orsaker-

  36. -men också
    om vad vi kan göra åt det.

  37. Det finns ganska lite evidensbaserad
    forskning-

  38. -eller utvärderingar
    av olika åtgärder.

  39. Så det finns
    en stor kunskapslucka.

  40. För det tredje tror jag, utifrån de
    erfarenheter vi har fått-

  41. -att det handlar om att utveckla
    arbetsformer i samverkan.

  42. Jag menar samverkan i praktiken. Inte
    att vi bara pratar om det-

  43. -utan att man verkligen gör samverkan
    på golvet, så att säga.

  44. Det här är nåt som hände i Malmö för
    några veckor sen.

  45. En ung man på 21 år
    sköts till döds.

  46. Det här har inte fått lika stor
    massmedial uppmärksamhet-

  47. -som det som har hänt i Göteborg.
    Några dagar efter denna händelse-

  48. -sköts ännu en ung man till döds bara
    några kilometer därifrån.

  49. Det hände på en plats där det
    hade varit sex skjutningar-

  50. -med personskador
    under en tvåårsperiod.

  51. Periodvis har
    ett kriminellt nätverk tagit över-

  52. -delar av bostadsområdet. Cannabis,
    försäljning av droger.

  53. Man har mer eller mindre
    ockuperat vissa trappuppgångar.

  54. Många boende är naturligtvis oroliga
    och otrygga.

  55. Det som är ganska tråkigt är att vi
    redan för fyra, fem år sen-

  56. -såg utvecklingen komma
    i det området.

  57. Och det har gradvis blivit sämre.

  58. Det har varit många oroliga samtal
    till fastighetsägare och polis.

  59. I höstas var det två stormöten kring
    situationen i området.

  60. Det har varit trygghetsvandringar,
    man har trygghetskartor-

  61. -och man har mobiliserat boende
    i grannsamverkan mot brott o.s.v.

  62. Polisen har gjort en mängd olika
    insatser för att stoppa detta.

  63. Trots ansträngningarna
    har detta ändå accelererat-

  64. -med den här tragiska händelsen som
    följd.

  65. Jag tror att en av anledningarna är
    att det saknas en samordning-

  66. -mellan alla myndigheter,
    eller civilsamhället-

  67. -för att gå in och göra
    en bred och uthållig ansats-

  68. -för att hantera de här frågorna. Och
    då måste vi veta-

  69. -vad vi bör göra. Här
    handlar det om att bygga samhälle.

  70. Att återupprätta institutioner
    som har slutat fungera.

  71. Att återupprätta rättssamhället. Det
    krävs en aktör-

  72. -som tar på sig en ledartröja,
    och det finns det ofta inte i dag.

  73. Det här är inget nytt problem för
    Malmö, Stockholm eller Göteborg.

  74. Kartan visar skjutningar i Malmö
    mellan 2013 och 2014.

  75. Det är över 200 skjutningar.
    50-60 personer har skadats.

  76. 2013 var det ingen som avled,
    som tur var. I fjol dödades tre.

  77. Hittills i år är det två dödade.

  78. Som ni ser är det inte nån slumpvis
    fördelning i staden-

  79. -utan det är koncentrerat
    till vissa områden.

  80. Det kan vara där man säljer cannabis
    eller där nån bor-

  81. -eller där man
    har olika typer av klubbar o.s.v.

  82. Det får naturligtvis stora
    konsekvenser för lokalsamhället.

  83. Det blir en gradvis nedbrytning-

  84. -av det civilsamhälle
    och lokalsamhälle som finns.

  85. Det här är bara ett exempel
    på det som man kan se-

  86. -som visar en oroande utveckling
    i städer och på mindre orter.

  87. Vi har tagit upp de två första
    punkterna med kriminaliteten-

  88. -och upplopp och anlagda bränder.

  89. Men jag vill också lyfta fram
    idrottsrelaterat våld-

  90. -där det kan finnas aktörer som rör
    sig mellan de olika miljöerna.

  91. Hatbrott ska Anders prata om.
    Våldsbejakande extremism-

  92. -ska vi gå in på mer under dagen.

  93. Det här är händelser av olika
    karaktär. En del kriminalitet-

  94. -är ekonomiskt driven. Man bygger upp
    en parallell, olaglig ekonomi.

  95. Och det finns
    ideologistyrd verksamhet.

  96. Det handlar om att angripa enskilda
    eller sociala grupper-

  97. -eller att attackera staten,
    som polis och rättsväsende.

  98. Jag vill diskutera vad vi kan göra åt
    det och hur vi kan förstå det.

  99. Vi kan se en del av det
    som sociala risker.

  100. Kan vi på nåt sätt förutsäga
    eller göra analyser-

  101. -där vi gör en bedömning av hur
    troligt det är att det inträffar.

  102. Det andra i det här sammanhanget är:
    Vilka blir konsekvenserna?

  103. Jag tänkte visa hur man kan tänka
    utifrån ett forskarperspektiv.

  104. Och hur man kan förstå
    det som håller på att hända.

  105. Jag tänkte ta utgångspunkten
    i det utsatta lokalsamhället.

  106. Man kan se det
    utifrån olika nivåer.

  107. I tillstånds- och händelseanalysen
    försöker man se-

  108. -vad som inträffar,
    vad det finns för trender o.s.v.

  109. Det kan t.ex. vara utvecklingen
    av cannabisförsäljningen-

  110. -inbrottsvågor, våldsbrott,
    skjutningar...

  111. Man kan se olika typer av hotspots
    - som Manne Gerell ska visa på-

  112. -kring var olika typer
    av kriminell verksamhet utvecklas.

  113. Man kan också titta på sånt som
    innebär angrepp på rättsstaten.

  114. Vi har haft två sprängningar
    i Malmö mot fastighetsägare-

  115. -men också mot rättscentrum.
    Det här med att man hotar vittnen.

  116. Den här utvecklingen där man
    inte vågar vittna eller anmäla.

  117. Och sen har vi
    de mer periodvisa händelserna-

  118. -typ social oro
    eller upplopp i bostadsområden.

  119. Händelseströmmen
    längst till vänster-

  120. -pågår kontinuerligt. Det får sällan
    massmedial uppmärksamhet.

  121. Det är först vid mer spektakulära
    händelser som skjutningar-

  122. -eller sociala upplopp.
    Eller mer omfattande bränder-

  123. -som jag såg
    på Stockholms-nyheterna i går.

  124. Vi kan kartlägga händelserna,
    se trender och tendenser o.s.v.

  125. Men det är ganska svårt att
    bara utgå från såna här analyser.

  126. Vi måste se
    vilka djupgående orsakssamband-

  127. -vi kan identifiera.

  128. Då måste vi ägna oss
    åt en strukturell analys-

  129. -och se på strukturella
    förändringsprocesser.

  130. Det kan vara omställningen
    från 70-talets industrisamhälle.

  131. Det kan
    handla om urbaniseringsvågen-

  132. -olika migrationsströmmar,
    ökade inkomstskillnader o.s.v.

  133. Allt detta
    skapar en ny social geografi-

  134. -som innebär ändrade relationer
    mellan sociala grupper o.s.v.

  135. Det innebär också att städernas
    sociala geografi förändras.

  136. Vi kan se framväxten av socialt
    fragmenterade bostadsområden.

  137. Då menar jag områden
    som är fragmenterade inom sig.

  138. Vissa delar upplevs
    som väldigt trygga-

  139. -och andra som väldigt otrygga. Hög
    arbetslöshet-

  140. -ekonomisk utsatthet
    eller annan social stress.

  141. I mätningar
    ser vi en låg kollektiv förmåga-

  142. -d.v.s. en låg förmåga att
    sluta sig samman och lösa problem.

  143. Det finns en låg social kontroll och
    en låg samhällstillit-

  144. -där mätningar i Malmö visar
    på en låg lokalsamhällestillit-

  145. -i såna här bostadsområden.
    Och när vi intervjuar boende-

  146. -får vi ofta nåt man kan uttrycka som
    en känsla av övergivenhet.

  147. Man är övergiven av det
    svenska samhället eller staten.

  148. Det är den strukturella nivån.
    Då handlar det också-

  149. -om att överbrygga gapet genom
    att titta på sociala processer-

  150. -och göra
    en form av orsaksanalyser.

  151. Man identifierar
    risk- och skyddsfaktorer-

  152. -och analyserar
    mikro-sociala processer-

  153. -i t.ex. ett bostadsområde.

  154. Och då kan vi se - det vet ni
    som arbetar i de här områdena-

  155. -att man finner stora grupper
    av marginaliserade ungdomar.

  156. En del av dem
    utvecklar normbrytande beteende.

  157. De kan rekryteras
    till kriminella nätverk-

  158. -men de kan också bli en potential
    vid vissa tillfällen.

  159. Vid upplopp
    eller annan typ av social oro.

  160. Det gäller att hitta arbetsformer och
    utveckla forskning-

  161. -kring alla de här tre nivåerna.

  162. Och vi måste då utveckla
    nån form av förebyggande arbete-

  163. -på alla tre nivåerna.
    Strukturella åtgärder-

  164. -social prevention
    och situationell prevention.

  165. Och vi måste börja ställa frågor men
    också besvara frågor-

  166. -kring processerna. Hur motverkar vi
    strukturell ojämlikhet?

  167. Vad har det för betydelse
    i dagens utveckling?

  168. Hur stärker vi lokalsamhället
    och skapar utvecklingsmöjligheter?

  169. Hur kan vi
    identifiera och stödja grupper-

  170. -som känner sig marginaliserade eller
    har normbrytande beteende?

  171. Hur kan vi stoppa rekryteringen till
    nätverk och erbjuda exit?

  172. Och ett sätt att arbeta på,
    som vi har gjort-

  173. -är då forskningscirklar.

  174. En forskningscirkel
    består av representanter-

  175. -från forskarsamhället,
    räddningstjänsten, polisen-

  176. -socialtjänsten,
    civilsamhället o.s.v.

  177. Vi går samman för att diskutera-

  178. -hur vi kan förstå problemen
    vi ser och utveckla arbetsmetoder.

  179. De olika typer av erfarenheter som
    kommer in med olika professioner-

  180. -kan vara allt
    från erfarenhetsbaserad kunskap-

  181. -till mer systematiserad
    eller evidensbaserad kunskap.

  182. Alltså nån form
    av vetenskapligt prövad kunskap.

  183. Och i Malmö har vi
    arbetat med forskningscirklar-

  184. -i nästan fyra år, knutet
    till ett par bostadsområden.

  185. Vi ska fortsätta det arbetet
    nu också, under det kommande året.

  186. Det handlar om
    att titta på frågor-

  187. -som är aktuella
    för ett utsatt bostadsområde.

  188. Men också om en rörelse där man gör
    den här tysta kunskapen-

  189. -mer systematiserad eller t.o.m.
    evidensbaserad. Hur ska man jobba?

  190. Hur vet vi
    att nåt är framgångsrikt?

  191. Vi vill också gå från forskning till
    att inkludera mer-

  192. -av den erfarenhetsbaserade
    och den tysta kunskapen-

  193. -för att göra den
    mer systematiserad.

  194. I arbetet vi nu har inlett hämtar vi
    inspiration från Stockholm-

  195. -men också från
    arbetet i Trygg i Angered.

  196. Så det ska bli väldigt spännande att
    höra de presentationerna.

  197. Vårt arbete ska tillsammans
    med delar av kommunen-

  198. -utveckla konkreta handlingsplaner
    kring identifierade problem-

  199. -som forskningscirkeln
    kommer fram till.

  200. Det ska också utveckla olika typer av
    lokala samverkansavtal.

  201. Tack för det.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Social grogrund och sociala risker

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kunskapens gränser

Vad vi inte kan veta

Kommer vi till en punkt när vetenskap har svarat på alla stora frågor vi har om universum, eller finns det en gräns för vad vetenskapen kan ge svar på? Denna fråga ställer Marcus du Sautoy i sin föreläsning. Han är professor i matematik och programledare för vetenskapsprogram på BBC och har skrivit boken "What we cannot know". Boken berör bland annat matematikens förmåga (eller oförmåga) att förutse, kaosteori och kvantfysik med bland annat Heisenbergs osäkerhetsprincip. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.