Titta

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Om UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Dagens Nyheter samlar en gång om året flera av sina utrikeskorrespondenter för att beskriva världsläget och visa bilder. I 2015 års upplaga avhandlas bland annat kampen mot ebola i Liberia, hotet från Islamiska Staten (IS), Storbritanniens förhållande till EU och relationen mellan väst och Putins Ryssland. Inspelat den 31 mars 2015 på Chinateatern i Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Till första programmet

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015 : Putins nya RysslandDela
  1. "Putins nya Ryssland" är nästa punkt.

  2. Vi ska börja med
    att hälsa välkomna in på scenen-

  3. -vår Rysslandskorrespondent Ingmar
    Nevéus och Michael Winiarski...

  4. -...utrikeskommentator, välkomna.
    -Tack.

  5. Jag pratade med dig innan
    den här dagen, Ingmar. Jag frågade:

  6. "Hur många gånger
    har du varit i östra Ukraina nu?"

  7. Du svarade: "Femton, sexton,
    sjutton gånger det senaste året."

  8. Den här bilden
    är från en av de resorna.

  9. Den är tagen i Donetsk, i skola
    nummer 57 den 1 oktober i fjol.

  10. Jag och fotograf Paul Hansen
    kom till den här skolan-

  11. -där det precis
    hade landat en Grad-missil.

  12. Här dödades fyra personer.
    En av dem ligger här.

  13. En biologilärare som hette
    Andrej Grebjonkin. 49 år.

  14. Kvinnan som står är hans fru.

  15. Det här är en annan bild
    ifrån östra Ukraina.

  16. Det här är ett halvår tidigare, när
    själva kriget egentligen drog igång.

  17. Dagen efter det ukrainska
    presidentvalet den 25 maj-

  18. -krävde rebellerna att
    få ta över flygplatsen i Donetsk.

  19. Jag flög själv på det allra
    sista planet tidigt den morgonen.

  20. Senare på dagen skulle Paul flyga,
    men då var det redan stängt.

  21. Han hamnade istället
    i den här gropen.

  22. Det var då Ukraina bestämde sig
    för att sätta hårt mot hårt.

  23. De anföll med attackhelikoptrar
    och annat. Det var då kriget började.

  24. Sen är frågan om och hur
    Ryssland är närvarande här.

  25. Ryssland är absolut närvarande.

  26. De här tre männen träffade
    jag och fotograf Anders Hansson-

  27. -i staden Kramatorsk.

  28. De var de första jag pratade med
    som öppet sa att de var ryssar.

  29. Det är tre ryska kosacker.

  30. De beskrev sig också som frivilliga,
    vilket de säkert var.

  31. Senare, främst i slutet av sommaren,
    har det framkommit en mängd bevis-

  32. -på att Ryssland
    även deltar med reguljär trupp.

  33. Putin har i efterhand i en dokumentär
    sagt att det här med Krim-

  34. -var inget Ryssland var inblandat i.

  35. Nu i efterhand
    berättar han att det var planerat.

  36. Är det samma propaganda här? Att om
    ett tag får vi ett ryskt erkännande?

  37. Det kan vara så, även om jag tror
    att Putin gärna tar äran-

  38. -för att Krim har blivit ryskt.

  39. Medan det fruktansvärda kriget
    i östra Ukraina-

  40. -kanske inte är något
    man på samma sätt vill stoltsera med-

  41. -att man ligger bakom.

  42. Hur påtagligt är det för dig som har
    varit där att det är en rysk närvaro?

  43. Jag har träffat
    ryssar som är frivilliga.

  44. Jag har själv inte sett
    att de är reguljära trupper.

  45. Men det finns en mängd vittnesmål,
    främst i ryska oberoende medier-

  46. -från reguljära soldater
    och hela, stora förband-

  47. -som har deltagit
    med stridsvagnar och allt.

  48. Bland annat i striderna kring
    staden Debaltseve alldeles nyligen.

  49. Här är en bild av nedskjutningen
    av det malaysiska planet, Michael.

  50. Vilken roll har den händelsen spelat-

  51. -i omvärldens reaktion och syn
    på det som har hänt i östra Ukraina?

  52. Det blev en sorts vändpunkt,
    för då stod det klart-

  53. -att det var en rysk raket
    eller robot av typ Buk-

  54. -som sannolikt sköt ner detta
    passagerarplan när 300 människor dog.

  55. Den sköts av från ett område
    som kontrollerades av separatisterna.

  56. Den typen av vapen
    är producerade i Ryssland.

  57. På senare tid har den nederländska
    undersökningskommissionen läckt ut-

  58. -uppgifter om att de faktiskt har
    hittat fragment av en rysk Buk-robot-

  59. -bland resterna på platsen. Det
    kommer väl en rapport så småningom.

  60. Det som hände var att världsopinionen
    förändrades på nåt sätt-

  61. -eller åtminstone viljan att sätta
    hårt mot hårt från europeisk sida.

  62. De sanktioner som hade inletts under
    våren efter annekteringen av Krim-

  63. -skärptes och förlängdes.

  64. Du har rest en hel del i området.
    Vad ser vi här?

  65. Det här var något tidigare.
    Det var i Slovjansk-

  66. -som på den tiden under våren fram
    till sommaren hölls av rebellerna.

  67. Här är en kvinna
    vars hus har blivit sönderbombat-

  68. -av ukrainsk regeringsmilitär.
    De sköt in granater.

  69. Bara ett exempel på hur blint
    det här kriget drabbar alla civila-

  70. -oavsett var de befinner sig
    och på vilken sida de står.

  71. Det är främst rysktalande i området,
    men hur ser det ut procentuellt sett?

  72. Det där är lite lurigt,
    för folk talar ukrainska.

  73. Men de talar också ryska, och det
    officiella språket är i regel ryska.

  74. Det är inte så
    att ingen pratar ukrainska-

  75. -bara för att ryska
    är deras förstaspråk.

  76. -Om inte ännu mer.
    -Det är tvåspråkigt?

  77. -Det kan man säga att det är.
    -Ja.

  78. -Vad ser vi här?
    -Den bilden tog också Paul Hansen.

  79. Det var senaste gången
    vi var i östra Ukraina.

  80. Det här förödande nederlaget för
    Ukraina efter den senaste vapenvilan.

  81. Då fortsatte striderna kring
    staden Debaltseve som Ukraina höll.

  82. Vi ser de ukrainska stridskrafterna
    när de tvingas fly och lämna staden.

  83. Vi stod där och såg kolonnerna
    köra i hög hastighet ut från området.

  84. -Det har hänt... Här ser vi också.
    -Så här ser det ut där inne.

  85. Någon dag senare, inne i den här
    fickan som hade tagits av rebellerna.

  86. Och här har vi en svensk.
    En soldat som du mötte, Michael.

  87. Det var ett förband som hette
    Azovbataljonen, numera -regementet.

  88. De opererar längs kusten vid Azovska
    sjön och heter Azovbataljonen.

  89. Det är en blandad,
    internationell brigad-

  90. -ledd av människor som man
    nog måste beteckna som nazister.

  91. Den här killen,
    som heter Carolus Löfroos-

  92. -menar på att
    han inte är nazist själv.

  93. -Hävdar han i alla fall.
    -Han hävdar det.

  94. Jag tror att han kanske mer
    är en vapenintresserad äventyrare.

  95. Men han vet om
    vad de här människorna står för.

  96. Vad jag ville säga är också
    att det på båda sidor i kriget-

  97. -finns internationella frivilliga
    som kommer.

  98. På båda sidor finns det människor som
    kanske inte har så trevlig ideologi.

  99. Även på den ryska sidan
    finns det nazister som slåss.

  100. Okej. Det har varit
    dramatiska händelser även i Ryssland.

  101. Här har vi en bild från begravningen
    av oppositionsledaren, Ingmar.

  102. Boris Nemtsov,
    som mördades i slutet av februari.

  103. Jag var på hans begravning, eller
    på en minnesstund före begravningen-

  104. -där den här bilden togs.

  105. Det här mordet
    var naturligtvis ett hårt slag-

  106. -mot alla som är i opposition
    mot Putin och hans regim i Ryssland.

  107. Nemtsov var en av de mest
    profilstarka i den gruppen.

  108. Det är ett nytt sorts krig också,
    inte bara ett traditionellt krig.

  109. Det bedrivs också ett nytt sorts
    propagandakrig ute på nätet.

  110. -Det här är en central för det.
    -Den här bilden har jag tagit själv.

  111. Det kanske syns på kvaliteten.

  112. Det är ett hus på
    Savusjkingatan 55 i Sankt Petersburg.

  113. Vi har kallat det trollfabrik.

  114. Det är 250 personer
    som jobbar i skift här.

  115. De har till uppgift
    att skriva fejkade bloggar-

  116. -och kommentarer på nätsidor
    där man berömmer allt Putin gör-

  117. -och man skäller på allt
    som USA och Obama gör, och så vidare.

  118. -De kanske kollar på Utrikesdagen nu.
    -Kanske, vi får se.

  119. Det handlar också-

  120. -om den ideologi och den förändring
    av Putins politik som vi har sett.

  121. Här har vi chefsideologen,
    eller vad vi ska kalla honom.

  122. Åtminstone en av flera inspiratörer
    till vad Putin och Kreml gör.

  123. Jag träffade honom.
    Det var nog redan i maj.

  124. Han heter Aleksandr Dugin och var
    på 80-talet och början av 90-talet-

  125. -i Ryssland med och grundade
    Nationalbolsjevikiska partiet.

  126. Han är i grund och botten
    vad vi skulle kalla för fascist.

  127. Hans idé är att Ryssland
    åter ska bli ett imperium.

  128. Ett euroasiatiskt imperium från
    hela ryska Asiens landmassa Sibirien-

  129. -över till större delen av Europa.

  130. När man lyssnar på en del uttalanden
    som Putin har gjort-

  131. -liknar de mycket vad han står för.

  132. Han talar om
    Novorossiya, Nya Ryssland-

  133. -och om att en stor del av Ukraina
    egentligen är ryskt.

  134. Du följer Putin
    och allt som händer där dagligen.

  135. Vad är det senaste kring honom-

  136. -när det gäller just hans syn
    på vad Ryssland egentligen ska vara?

  137. Vad säger han om det ideologen
    nämner? Är det nåt han torgför?

  138. Han uttrycker en något mildare form
    av i princip samma sak.

  139. Ryssland har varit förnedrat så länge
    av omvärlden, av väst.

  140. Ryssland ska återta sin plats
    som en stormakt i världen.

  141. Och inte ha
    en massa fientliga nationer-

  142. -av framförallt Nato,
    som kryper in mot landets gränser.

  143. Det är motiveringen till att Ukraina
    inte får välja sin egen väg.

  144. Vissa säger att vi missförstår Putin
    och att han har helt andra avsikter.

  145. Även ryska engelskspråkiga medier
    i England och internationellt-

  146. -ger en helt annan bild av Putin
    och hans ambitioner. Vad säger du?

  147. Den här mer förstående,
    syftar du på det?

  148. Det finns absolut.
    Det finns också hela länder i väst-

  149. -som är mycket mer förstående och kan
    komma att splittra EU:s enade front-

  150. -när det gäller sanktioner och annat.
    Vi kan ta Greklands nya regering.

  151. Ungern och en del andra länder.

  152. Vi har också några i medierna
    ganska högljudda personer i Tyskland-

  153. -som också menar att Putin har rätt.

  154. "Vi skulle aldrig ha försökt få med"-

  155. -"alla de baltiska länderna
    och så vidare i Nato."

  156. Även i de högernationalistiska
    partierna i Europa-

  157. -finns Rysslandskopplingar med pengar
    till Nationella fronten och så.

  158. Absolut. En hel drös såna partier
    var häromveckan i Sankt Petersburg-

  159. -på en konservativ kongress.

  160. Det är alltså rena nazistiska partier
    som passar på att hylla Ryssland-

  161. -och lovade att skapa mer förståelse
    för ryska behov i Europa.

  162. Är kalla kriget tillbaka nu, Michael?
    Du upplevde det som reporter då.

  163. Vad är likheterna och skillnaderna?

  164. I den meningen att det är
    en konfrontation mellan öst och väst.

  165. Däremot är kanske de ideologiska
    förtecknen helt annorlunda.

  166. På den tiden, åtminstone på östsidan,
    leddes det sovjetiska imperiet-

  167. -av ett land som hade ambitioner
    att frälsa världen med sin socialism.

  168. Den ideologin
    har man totalt bytt ut i Moskva.

  169. Nu är det mer ett slags
    imperiebyggande rysk nationalism.

  170. Vi har samtidigt sanktionerna
    som verkar. Kan Putin klara det här?

  171. Kan det inte växa
    en intern opposition mot honom-

  172. -och mot hans politiska inriktning?

  173. Vad tror du
    om oppositionens möjligheter, Ingmar?

  174. Jag tror att
    de är ganska små för tillfället.

  175. Igår var jag på ett evenemang
    med Michail Chodorkovskij.

  176. Oligarken som satt fängslad i tio år.
    Han är i opposition till Putin-

  177. -och betecknar sig som stor optimist.

  178. Han förutsåg ett regimskifte
    om tio år med 50 % sannolikhet.

  179. Den här liberala oppositionen
    älskar västmedier att skriva om.

  180. Den är väldigt liten.

  181. En del befarar att en opposition från
    höger kan vara mer farlig för Putin.

  182. Som tycker att han är
    för mjuk mot omvärlden.

  183. Tack så mycket.
    Ni kommer tillbaka om en stund.

  184. De är värda en applåd, tycker jag.

  185. Jag ska hälsa välkommen fram.
    Vi ska ta vid diskussionen här-

  186. -med Eva Stenberg, politisk
    kommentator och Mikael Holmström-

  187. -som är säkerhetspolitisk
    reporter på DN. Välkomna in.

  188. Först Mikael. Vi hörde här
    att Putins grepp är starkt.

  189. Hur påverkar
    det som har hänt i Ukraina-

  190. -den säkerhetspolitiska situationen
    i norra Europa, där Sverige ligger?

  191. Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt
    läge i norra Europa.

  192. För två år sen tog amerikanarna hem
    sin sista stridsvagn från Europa.

  193. Ingen europé erbjöd sig
    att betala för att ha den kvar.

  194. För 1,5 år sen träffade jag en
    amerikansk general i Storbritannien.

  195. Jag frågade:
    "Hur ser ni på Ryssland?"

  196. "Russia is a diplomatic problem,
    not a military", var svaret.

  197. Idag står amerikansk trupp på andra
    sidan Östersjön, i baltiska länderna.

  198. Inga stora styrkor, men alltid
    ungefär hundra man i varje land.

  199. De är en snubbeltråd om Ryssland
    skulle hitta på nånting.

  200. Balterna som kom in
    i Nato vid utvidgningen.

  201. Sanningen är att Nato
    de första fem åren-

  202. -inte hade
    nån försvarsplanering för balterna.

  203. Från 2004 till 2009. Utvecklingen
    i Ryssland ansågs inte motivera det.

  204. Nu har man satt igång att planera,
    och Nato har börjat ta ansvar-

  205. -och försöker ta ansvar
    för sina östra länder.

  206. Det finns en oro-

  207. -på hög politisk nivå i de tre
    balstaterna. Hur befogad är den?

  208. Litauens regering distribuerar "Om
    kriget kommer" i litauisk upplaga.

  209. Det visar hur allvarligt läget är.

  210. I Lettland med störst ryskspråkig
    befolkning oroas man sen flera år-

  211. -över rysk infiltration
    och så vidare.

  212. Estland är det land som
    har satsat mest på sitt försvar.

  213. De utsätts också för provokationer.

  214. Precis innan USA:s president
    Barack Obama kom dit i september-

  215. -kidnappade ryssarna en estnisk
    säkerhetsman vid gränsen.

  216. Han är vad jag vet
    kvar i fångenskap i Ryssland.

  217. Vissa menar att det här är överdrivet
    och att Nato finns i de tre länderna.

  218. Påverkar det här Sverige konkret?

  219. Är vi tillbaka i att Östersjön är
    lika central som under kalla kriget?

  220. Vad säger experterna?

  221. En del experter pratar
    om att vi är inne i en förkrigsfas.

  222. Frågan är vad Rysslands rustning
    syftar till.

  223. Man ska komma ihåg att USA globalt
    är mycket starkare än Ryssland.

  224. Men i vårt område
    är Ryssland den starka makten.

  225. Norge hade en övning med 5 000 man
    för tre veckor sen på Nordkalotten.

  226. Ryssland hade en beredskapsövning,
    blixtsnabbt och helt överraskande-

  227. -med 80 000 man och 200 flygplan
    för två veckor sen.

  228. Plus att man ständigt håller på
    med övningar i Kaliningrad.

  229. Ibland vet man inte om övningarna har
    ägt rumt, men det blir en nervpärs.

  230. Risken är att det sker misstag.

  231. Vi har också varit utsatta för
    flygkränkningar och ubåtskränkningen.

  232. Precis. Vi vet inte
    vilken nationalitet som låg bakom-

  233. -även om många misstänker Ryssland.

  234. Var det ett tecken på
    ökad militär aktivitet i Östersjön?

  235. Ja, det är det. Ryssland står
    högst upp på de misstänktas lista.

  236. Det finns mycket som tyder
    på att det var ryskt besök här.

  237. Det är ett mönster.

  238. Borta i Japan har man också problem
    med ryskt flyg och så vidare.

  239. Men nu råkar vi bo här.

  240. Det här kullkastar mycket av
    riksdagens försvarsbeslut i vår.

  241. Precis.
    Eva följer politiken dagligdags-

  242. -och säkerhetspolitiken sen många år.

  243. Vad får det här för konsekvenser
    i Sverige gällande försvarspolitik?

  244. När det gäller försvarspolitik har
    det kommit ett nytt läge i Sverige.

  245. Vi har en politisk splittring när
    världen, som våra kollegor beskrivit-

  246. -har blivit mycket mer hotfull.

  247. Vi ser den ryska upprustningen,
    som också är en kärnvapenupprustning.

  248. Båda av taktiska
    och strategiska kärnvapen.

  249. Även USA rustar
    sina strategiska kärnvapen.

  250. Man ser nya krigföringsmodeller
    och ökad försvarsbudget.

  251. I det läget har vi
    för första gången på ganska länge-

  252. -skilda synsätt på säkerhetspolitiken
    bland de stora partierna.

  253. De har funnits
    en ganska stor enighet tidigare.

  254. Nu har vi en regering som hårdare än
    förut understryker alliansfriheten.

  255. Vi ska inte söka medlemskap i Nato.

  256. Vi har en borgerlig opposition
    som vill utreda ett Natomedlemskap-

  257. -och två partier driver hårt
    att Sverige ska gå med i Nato.

  258. I denna något mer hotfulla situation-

  259. -har vi en ökad konflikt
    kring svensk säkerhetspolitik.

  260. Vi har ett nytt läge
    för svensk försvarspolitik.

  261. Idag ser svenskt försvar ut så här,
    i ett reportage från Gotland.

  262. Det är en ganska ensam officer
    med ett gäng stridsvagnar-

  263. -i en barack.

  264. Det är en ganska ensam yrkesofficer:
    Hans Håkansson.

  265. En av få yrkesmilitärer stationerade
    på Gotland, chef för Gotlandsgruppen.

  266. Annars försvaras Gotland permanent
    av framförallt Hemvärnet.

  267. Man lade ner Gotlands fyra förband.

  268. Nu pågår en politisk diskussion
    som ska vara klar om några veckor-

  269. -inför ett nytt försvarsbeslut
    om hur Sverige ska svara-

  270. -på den ökade spänningen
    med den ryska upprustningen-

  271. -Natos robotförsvar,
    som också skapar konflikter-

  272. -och allt som vi har talat om här.

  273. Då är en del i regeringens förslag
    att man ska sätta ett kompani-

  274. -vilket är mindre än tidigare,
    men ändå på Gotland.

  275. Man ska stärka ubåtsjaktförmågan,
    cyberförsvaret och några såna.

  276. Även om regeringen inte säger
    att det finns ett hot mot Sverige-

  277. -agerar de som om det fanns det,
    när de föreslår de här sakerna.

  278. Mikael rapporterade om
    försvarsministerns förslag-

  279. -om att ändra på det
    och öka försvarsanslagen.

  280. Inte minst på Gotland.

  281. Dessutom har vi haft starten
    på en allians med Finland.

  282. Vad är det ett tecken på?

  283. Att man är orolig och inser
    att den här politiken inte håller.

  284. Bilden på stridsvagnarna
    är intressant-

  285. -för 2009 beslutade riksdagen
    att sätta stridsvagnarna där.

  286. Det tog fyra år innan de kom dit.

  287. Det finns inte ens bränslelager eller
    proviant till soldater som ska köra.

  288. Det visar vilken tröghet
    det finns i svensk försvarspolitik.

  289. Det man nu talar om och som alliansen
    lade förslag om i maj förra året-

  290. -de förslagen är inte förverkligade
    förrän 2025 i bästa fall.

  291. Den insatsorganisation som man
    beslutade att armén skulle ha 2009-

  292. -som skulle vara intagen 2014,
    har vi i bästa fall 2024.

  293. Rysslands rustningar ska enligt
    det vi vet vara avslutade 2020.

  294. Då har Sverige minskat sina
    stridsflygplan från 100 idag till 60.

  295. Vi ligger helt i ofas.
    Lika mycket som vi gjorde 1939.

  296. 1936 bestämde man att rusta upp.
    Man såg hotet från Hitler.

  297. Men först 1945-46 hade man nått
    den styrka man borde ha haft 1939.

  298. Vissa politiker är självkritiska,
    som Jan Björklund.

  299. Man kan fråga sig varför inte svenska
    politiker vaknade efter Georgien.

  300. Ja, det kan man verkligen fråga,
    för fakta fanns där.

  301. Svensk försvars- och säkerhetspolitik
    har tidigare gjorts upp i enighet.

  302. I en försvarsberedning 2007-2008
    sa man att det var viktigt att titta-

  303. -på om rustningskontrollavtalet
    i Europa, CFE-avtalet, överlevde.

  304. Det andra var hur Ryssland agerade.

  305. Sen kom Georgienkriget,
    och vi såg hur Ryssland agerade där.

  306. Sen har Ryssland backat
    ur rustningskontrollavtalet CFE-

  307. -för att bara
    den här veckan dödförklara det.

  308. Det är det som gör
    att det i Europa funnits en gräns-

  309. -för hur mycket soldater, stridsflyg
    och stridsvagnar som får stationeras.

  310. Nu är det borta, vilket ytterligare
    försämrar situationen.

  311. Men den här utvecklingen
    har synts ända sen 2008.

  312. Många säger att Putin har gett
    uttryck för det här tidigare än så.

  313. Men det är först nu som
    svenska politiker börjar reagera.

  314. Samtidigt sker det nedskärningar av
    svenskt militärt och civilt försvar.

  315. Eva, hur ser du på diskussionen om
    samarbete med Finland och Natofrågan?

  316. -Hänger det ihop?
    -Ja, det är klart att...

  317. Sverige kan ju samarbeta med Finland
    utan att gå med i Nato.

  318. Men om Sverige ska gå med i Nato
    har det länge sagts-

  319. -att det bör ske
    i samarbete med Finland.

  320. Det har funnits en dialog där
    om man ska göra det.

  321. Men Natofrågan är inte så enkel.

  322. Å ena sidan är det tryggt att
    ha vänner i en hårdnande situation.

  323. Å andra sidan kan man inte säga
    att Nato är en stark-

  324. -och välfungerande
    militär organisation i Europa.

  325. Natomedlemmar i Europa har till stora
    delar rustat ner precis som Sverige.

  326. -Det är i USA resurserna finns.
    -Mikael.

  327. Problemet är att Putin
    på några timmar kan sätta-

  328. -flera hundratusen man på krigsfot.
    Men i Nato ska 28 länder enas.

  329. När Krim inträffade var USA först
    med att sätta jaktflyg i Baltikum.

  330. När det gäller Finland
    ska man komma ihåg-

  331. -att finländskt förvar och
    svenskt försvar ser helt olika ut.

  332. Finland har sexhundra kanoner.
    Sverige har en.

  333. Och så vidare. Finnarna
    har behållit sitt territorialförsvar.

  334. Medan svensk politik från 1996 och
    framåt, egentligen ända fram till nu-

  335. -har gått ut på att ha
    en liten styrka på sju bataljoner.

  336. Alltså 7 000 eller 8 000 man,
    som kan rotera utomlands.

  337. Sju bataljoner var det man förr hade
    för att försvara Arlanda flygplats.

  338. Natos närvaro
    har ändå ökat i Östersjöområdet.

  339. Vi vet nu att amerikanska soldater
    övar med baltländerna, och så vidare.

  340. Eller hur?
    Det märks kontinuerligt i området.

  341. Nato är en väldigt stark allians
    fortfarande-

  342. -om det kommer
    en rysk pansararmé mot Baltikum.

  343. Då fungerar Natos säkerhetsgaranti.
    Men om vi får ett skymningsläge...

  344. Låt säga att det kommer in en lastbåt
    och folk kliver av i blå overaller.

  345. Några av dem har vapen med sig.
    Det blir oklart, som på Krim.

  346. Om man innan har fått folkopinionen
    att bli antingen uppretad-

  347. -eller också defaitistisk,
    då har vi ett helt annat läge.

  348. I Nato gäller enhällighet.
    Då ska Portugal och Spanien bestämma-

  349. -om man ska ingripa eller inte.
    De kanske inte är intresserade.

  350. Vi har en överdriven bild
    av hur Nato fungerar i Sverige.

  351. -Men en ny typ av krigföring också.
    -Precis.

  352. Tack så mycket,
    Mikael Holmström och Eva Stenberg.

  353. Textning: Charlotta Jonasson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Putins nya Ryssland

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om Rysslands politiska klimat och vilken eventuell framtid som väntar. Hur har Putin påverkat det säkerhetspolitiska läget i norra Europa och Sverige? Vilka syften har Putin med upprustning och en hårdnande ton mot väst? Medverkande: Ingmar Nevéus, Rysslandskorrespondent; Michael Winiarski, utrikeskommentator; Ewa Stenberg, politisk kommentator; Michael Holmström, säkerhetspolitisk reporter. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015 på Chinatetern i Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Politik, Politiska förhållanden, Politiskt ledarskap, Ryssland, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Är Storbritannien en del av Europa?

Panelsamtal om Storbritanniens eventuella utträde ur EU. Ska Storbritannien bli det första landet som lämnar EU? Medverkande: Pia Gripenberg, Londonkorrespondent; Annika Ström Melin, Brysselkorrespondent. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Kampen mot ebola och andra tecken på världens förbättring

Afrikakorrespondenten Erik Esbjörnsson och professorn Hans Rosling berättar om kampen mot ebola och försöker visa en annan bild av världen än den media vanligen visar upp. Mia Holmgren är utrikesreporter och berättar om ett projekt i västra Afrika där man lyckats minska antalet könsstympningar. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

En frostig relation tinar upp - USA och Kuba

Samtal om att Kuba och USA närmar sig varandra efter mer än 50 år av embargo och frostiga relationer. Vem vinner på närmandet? Medverkande: Henrik Brandao Jönsson, Sanna Torén Björling. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Putins nya Ryssland

Panelsamtal om Rysslands politiska klimat och vilken eventuell framtid som väntar. Vilka syften har Putin med upprustning och en hårdnande ton mot väst? Medverkande: Ingmar Nevéus, Michael Winiarski, Ewa Stenberg, Michael Holmström. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Terrorhotet från IS

Panelsamtal om hur hotet från Islamiska staten (IS) ser ut och hur Europa påverkas av situationen. Medverkande: Magnus Falkehed, Erik Ohlsson, Jan Lewenhagen, Josefin Sköld. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.