Titta

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Om UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Dagens Nyheter samlar en gång om året flera av sina utrikeskorrespondenter för att beskriva världsläget och visa bilder. I 2015 års upplaga avhandlas bland annat kampen mot ebola i Liberia, hotet från Islamiska Staten (IS), Storbritanniens förhållande till EU och relationen mellan väst och Putins Ryssland. Inspelat den 31 mars 2015 på Chinateatern i Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Till första programmet

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015 : Terrorhotet från ISDela
  1. Vi går till kvällens sista punkt,
    som heter "Terrorhotet från IS".

  2. Först hälsar jag välkommen Magnus
    Falkehed, vår Paris-korrespondent-

  3. -och Erik Ohlsson,
    Mellanöstern-korrespondent. Välkomna!

  4. Magnus, du var på plats. Vi såg ett
    tv-inslag där du rapporterade.

  5. Vi ser en bild här
    från det som föregick dådet-

  6. -i Paris. Hur var stämningen de här
    första dagarna när det här inträffar?

  7. Den var extremt laddad och spänd.

  8. Det vi ser här
    är Chérif och Saïd Kouachi-

  9. -som springer ut
    från Charlie Hebdos redaktion-

  10. -och skriker "vi har dödat Charlie
    Hebdo, vi har hämnats profeten".

  11. Det första jag minns... Jag satt
    hemma vid soffan och fick flashen.

  12. Det stod att någon hade skjutit
    med automatvapen mot Charlie Hebdo.

  13. Jag ringde redaktionen, men måste
    erkänna att jag ryckte på axlarna.

  14. Charlie Hebdo har fått sin redaktion
    attackerad tidigare med brandbomb.

  15. Det har varit otaliga hot.
    Man tänkte:

  16. "Det är väl nån dåre
    som har bränt av mot husväggen."

  17. Ganska snabbt, efter en kvart,
    kom det här med tiotal döda.

  18. Det var bara att kasta sig iväg.
    Då hade avspärrningarna kommit upp.

  19. Där började sen några absoluta
    tokdagar för hela Frankrike.

  20. -Sen kom det andra dådet kort därpå.
    -Precis.

  21. Vid den här kosherbutiken
    Hypercacher.

  22. Ganska snabbt kom manifestationer.
    Vad ser vi här?

  23. Det här var samma kväll
    på Place de la République.

  24. Det fanns ingen organisatör,
    det blev spontant.

  25. Eller många som organiserade det.

  26. Väldigt många som rent spontant
    kände att de måste göra nåt.

  27. Folk hade ett behov av att skrika.
    "Not afraid".

  28. Det var ett hot mot yttrandefriheten,
    det uppfattades så.

  29. Det som var imponerande-

  30. -var den här
    absolut absurt stora demonstrationen-

  31. -eller manifestationen, ska man säga,
    på söndagen.

  32. Alla som gick där visste att
    det fanns ett påtagligt terrorhot.

  33. Vilken dåre som helst hade kunnat
    ta ett hagelvapen och skjuta in i...

  34. -Vad ser vi här?
    -Här ser vi gatan vid Charlie Hebdo.

  35. Även där var det starka känslor.
    Det var starka känslor från...

  36. ...nästan alla skikt
    av det franska samhället.

  37. Det fanns en annan aspekt
    när man bevakade det här.

  38. Ju längre polisarbetet gick framåt-

  39. -och ju mer som kom fram
    om de här terroristerna...

  40. Det var inte bara en sorts dårskap,
    enskilda tokdåd.

  41. Vad som målades upp
    var en fresk av...

  42. ...terrorismen,
    från 90-talets Algeriet-

  43. -fram till Frankrike, Syrien
    och Jemen i dag-

  44. -genom olika bindningar
    och personliga kontakter.

  45. Dådet fick effekter i Sverige med
    ökad bevakning av medieredaktioner.

  46. Hur är stämningen i Paris i dag? Det
    var hård bevakning lång tid efteråt.

  47. Hur ser det ut i dag?

  48. För ett par timmar sen såg jag att
    de hade arresterat tre personer till-

  49. -i samband med att de nystar upp-

  50. -hur de här som attackerade
    den judiska affären fick vapen.

  51. Inte ens i Frankrike
    kan man hitta vapen hur som helst.

  52. Stämningen är fortfarande
    ganska samlad och allvarlig.

  53. En av de största militära
    operationerna för armén är...

  54. ...inrikes nu. 10 000 soldater
    bevakar olika känsliga ställen.

  55. Minnet lever kvar av detta.
    - Erik, du bevakar Mellanöstern.

  56. Det här är personer
    som sympatiserar med IS.

  57. Hur är... Vi ska titta på en karta.
    Det här är ett område som-

  58. -IS kontrollerar, mer eller mindre.

  59. Hur ser det här området ut där de har
    kontroll? De vill skapa ett kalifat.

  60. De vill skapa ett gudsrike där
    religionen är överordnad politiken.

  61. Man har erövrat områden
    i östra Syrien och västra Irak.

  62. Det är det som är skuggat på kartan.
    Där har man bitit sig fast hårdast.

  63. Det är en del större städer.

  64. Raqqah i östra Syrien
    anses vara en slags huvudstad.

  65. Sen finns det Mosul,
    som är en miljonstad i Irak.

  66. Man är nära... Man har varit ännu
    närmare huvudstaden i Irak, Bagdad.

  67. Vad är det för områden man vill
    lägga under sig? Finns det uttalat?

  68. Ambitionen är väl
    att expandera så mycket det bara går.

  69. Nu går det lite trögt.

  70. Den, som det såg ut ett tag,
    ohejdbara expansionen har hejdats.

  71. Det var i Kobane, som ligger...

  72. Jag vet inte om det syns på kartan.
    Det ligger på gränsen till Turkiet-

  73. -i norra Syrien.
    I nordöstra hörnet, kan man säga.

  74. Där slogs IS tillbaka,
    deras erövringsförsök.

  75. Nu i dag är man på väg
    att förlora kontrollen över Tikrit-

  76. -som är en större stad i Irak.

  77. -Är IS på tillbakagång?
    -Militärt har expansionen hejdats.

  78. Men det som inte har hejdats-

  79. -är tillströmningen av proselyter, av
    frivilliga från världens alla hörn.

  80. Hur viktig har den här rekryteringen
    inom Europa varit för IS?

  81. Den är jätteviktig.

  82. Det är ryggraden, absolut.

  83. Ryggrad, säger du. Och hur viktig...

  84. Om man får stopp på den,
    får man också stopp på IS då?

  85. Nej, man får väl stopp
    på deras expansion militärt.

  86. Men det finns ingenting som säger
    att nederlag på slagfältet-

  87. -gör att deras anhängare
    minskar i omfång eller styrka.

  88. Det är det ju ingen som vet,
    faktiskt.

  89. Hur har opinionen i Frankrike
    utvecklats?

  90. Det är stora invandrarområden där man
    rekryterar folk. Hur går debatten?

  91. Det är ett par tusen proselyter
    som har rest till IS.

  92. Jag tror man pratar om att
    upp till 40 % är utlänningar i IS.

  93. Rent själviskt, om man ser
    som fransmännen ser det...

  94. Det är att man är rädd för hotet
    på fransk mark när de återvänder-

  95. -mer än vad som händer där borta.

  96. Det är viktigt. Det kanske
    vi kommer att höra mer om i kväll.

  97. Alltså,
    hotet mot oss är ett stort hot.

  98. Det är de krigsskadade
    och ännu mer övertygade anhängare-

  99. -som återvänder
    till sina respektive hemländer.

  100. Precis. Och hotet för nya terrordåd.

  101. Har Frankrikes attityd officiellt
    ändrats? Har tonen skärpts?

  102. Jag kan säga att inofficiellt...
    Jag pratade för drygt ett år sen-

  103. -med en av rannsakningsdomarna,
    en av terroristdomarna-

  104. -som arbetar just med
    några av de mest spektakulära fallen.

  105. Han sa redan då,
    och det var långt innan Charlie:

  106. "Attentat i Europa är nåt
    vi måste lära oss att leva med."

  107. Den här personen jämförde cyniskt
    med antalet trafikolyckor-

  108. -och hur många som skulle komma.

  109. Han tog exemplet
    med nån som skjuter ner folk.

  110. Det kan låta krasst och cyniskt,
    men jag tror han hade rätt i en grej.

  111. Det är att vi måste forma våra
    demokratier så att de står emot...

  112. ...den hemska möjligheten
    av attentat varje år.

  113. Vi hade dåden i Paris, och
    sen kom det som hände i Köpenhamn.

  114. Erik, det som har hänt i Europa,
    de här dåden...

  115. Hur utnyttjas de i propagandan av IS?

  116. De utnyttjas i alla högsta grad
    och...

  117. Nånting som organisationen
    är mästare på är ju-

  118. -att få ut sitt budskap på sociala
    medier, som Twitter och Facebook.

  119. Att sprida videoklipp.
    Där är det både dåd...

  120. Jag har inte sett, men hört talas
    om de här kidnappningsdåden-

  121. -när man avrättar folk
    på utstuderat bestialiska sätt.

  122. Klär de i orangea fångdräkter och
    ställer upp dem och sprider filmerna.

  123. Liknande naturligtvis
    om det är dåd som förekommer-

  124. -på andra håll än i Syrien och Irak.

  125. Sen är det också så att terror,
    skrämsel, är ett starkt vapen.

  126. Man hotar. Man ska erövra Vatikanen.

  127. Man ska göra det ena och andra. Hotet
    är en taktik som har funkat bra-

  128. -i Syrien och Irak.
    Många lägger benen på ryggen-

  129. -bara de hör talas
    om IS-krigare som kommer.

  130. -Ett väloljat propagandamaskineri.
    -I allra högsta grad.

  131. Tack så mycket. En applåd.

  132. Vi ska fortsätta...
    - Ni kan gå av, så byter vi plats.

  133. Josefin Sköld och Jan Lewenhagen
    ska komma. Ni får gå ut.

  134. Ni går ut, så kommer några in.
    Det är lite farsgrej.

  135. Men ämnet är allvarligt. Vi ska prata
    om den europeiska situationen.

  136. Josefin Sköld och Jan Lewenhagen,
    välkomna upp!

  137. Vi var inne på Frankrike. Vi går
    till det största landet, Tyskland.

  138. Jan, du har bevakat det i många år.
    Du vill visa den här bilden.

  139. Kriget mot terrorismen
    började lite grand i Tyskland.

  140. Bilden är på Mohammed Atta,
    som ni kanske känner igen-

  141. -som en av dem som kapade ett plan
    11 september 2001.

  142. Tre av de fyra piloterna kom
    från en islamistisk cell i Hamburg.

  143. Här kan man säga
    att islamismen började i Tyskland.

  144. -Sen har vi den här mannen.
    -Det är en linje mellan de här två.

  145. Den här herren heter Lutz Bachmann
    och...

  146. Startade i höstas en rörelse
    som han kallade för Pegida.

  147. Pegida står för "patriotiska européer
    mot islamiseringen av västerlandet."

  148. Det är en akronym.

  149. I måndags höll de sin
    21:a måndagsdemonstration i Dresden.

  150. Den gången var de 2 900 deltagare.

  151. Det har gått 14 år mellan dåden
    och det som du nu berättar.

  152. Jag vill bara säga att Pegida
    kan ses som en motreaktion.

  153. I Tyskland, har du också beskrivit,
    har man haft hot om liknande dåd.

  154. -De har förhindrats.
    -Ja.

  155. Atta och hans fränder
    riktade sig mot USA, 11 september.

  156. Sen har det under årens lopp varit en
    handfull kända försök till attentat-

  157. -som har avvärjts i flera fall,
    och i några fall inte fullbordats-

  158. -eftersom man har apterat bomberna
    fel. Hade de fullbordats-

  159. -hade det kostat
    tusentals människoliv.

  160. Tyskland och Sverige är de två länder
    som tar emot flest flyktingar-

  161. -från det här krigsområdet.

  162. Hur är debatten i Tyskland kring
    hotet att man rekryterar IS-soldater-

  163. -respektive att de kommer tillbaka
    och begår terrordåd i Tyskland?

  164. Författningsskyddet heter
    den tyska underrättelsetjänsten.

  165. De säger att det är... Det bor
    fyra miljoner muslimer i Tyskland.

  166. De räknar med att det finns 7 000
    så kallade salafister.

  167. Det är benämningen
    på en fundamentalistisk rörelse-

  168. -som vill tillämpa
    den ursprungliga islam.

  169. Man säger att det har blivit
    en slags ungdomlig subkultur.

  170. En känd rappare från Berlin
    kämpar nu för IS.

  171. Ungefär 600 män och kvinnor
    har lämnar Tyskland.

  172. -Debatten påminner om den i Sverige.
    -Helt och hållet.

  173. Tyskland har kommit längre
    när det gäller att dra in pass.

  174. Man införde en lag
    efter Charlie Hebdo, som gör...

  175. Man drog inte bara in passet,
    utan också id-kortet-

  176. -från misstänkta resenärer.

  177. De fick ett id-kort där det står
    att de inte får lämna Tyskland.

  178. Josefin, det är liknande diskussioner
    här. Du har jobbat med ett fall.

  179. Var ligger den politiska frågan-

  180. -när det gäller
    att försöka skärpa lagstiftningen?

  181. Det ligger ett förslag på...
    En utredning pågår nu.

  182. Den ska vara klar till sommaren.

  183. Det som vissa hoppas är att
    det ska komma en lagstiftning 2016.

  184. Som påminner om den tyska.

  185. Det här är en bild av en kvinna
    som du har träffat i Sverige.

  186. Hon vill vara anonym.

  187. Hur började din kontakt
    med den här kvinnan?

  188. Jag hittade en text om henne
    på en rasistisk hatsajt.

  189. Hon var uthängd
    för att hon hade skrivit ett inlägg-

  190. -om en av sina söner, som hade dött
    som stridande för IS i Syrien.

  191. Jag träffade henne i januari,
    hemma hos henne.

  192. Hon är en ganska vanlig mamma
    i fyrtioårsåldern.

  193. -Hon har konverterat.
    -Hon är född i Mellansverige.

  194. Hon konverterade till islam
    i tjugoårsåldern.

  195. Du träffade henne.
    Nu ska vi få se ett tv-inslag-

  196. -från det reportaget.

  197. Jag tycker det är fel. Totalt fel.

  198. Jag är emot alltihop. Det gör mig
    sorgsen att mina barn är därnere.

  199. Vi är på väg till en lägenhet
    i södra Sverige. Här bor Helena.

  200. Två av hennes söner har rest
    till Syrien för att kriga för IS.

  201. Under förutsättning att få vara
    anonym berättar hon sin historia.

  202. Vad ska jag säga...
    Alltså, man kan inte tro det är sant.

  203. Man kan inte tro att det är sant
    att de bara kan åka och lämna en.

  204. I december dog hennes 17-åring
    i ett flyganfall i Irak.

  205. Hon fick beskedet i ett sms.

  206. Fruktansvärt.
    Totalt fruktansvärt enligt mig själv.

  207. Jag tror många mammor känner sig
    lite lurade av sina barn också.

  208. De säger att de ska göra nåt
    och så sticker de.

  209. Många tror att vi skickar ner dem
    med glädje och jag vet inte allt.

  210. Ja, hon förlorade alltså
    sin 17-årige son.

  211. Nu har hon en annan av sina söner
    därnere. En tredje vill åka ner.

  212. Säpo misstänker det. Hon har
    ganska mycket kontakt med Säpo.

  213. Hon är väldigt orolig
    för att yngste sonen ska åka.

  214. Hur vanligt är det här i Sverige? Hur
    många personer har Säpo kontakt med?

  215. Säpo nämner 130 personer, som de vet
    har åkt till Syrien eller Irak.

  216. Man tror
    att det rör sig om uppemot 300.

  217. När man nämner de här siffrorna
    för Helena och hennes väninnor-

  218. -så skrattar de nästan lite.
    De tycker att det är en underdrift.

  219. -De tror att det är många fler.
    -Väldigt många fler.

  220. Finns det en kritik mot hur svenska
    myndigheter har hanterat det här?

  221. Det som Helena sa,
    som jag fastnade för-

  222. -var att hon själv skulle tycka
    att det var bra med en lag.

  223. Att de här ungdomarna som åker
    vet att det är ett slutgiltigt val.

  224. Åker man, så kan man inte komma
    tillbaka. Då förlorar man sitt pass.

  225. -Det säger hon som mamma.
    -Det kan ju vara på gång.

  226. Hon hoppas att det ska skrämma andra,
    som hennes son och hans vänner-

  227. -som hon tror
    kommer att åka i sinom tid.

  228. Jan, känner du igen det här? Vi läser
    sånt här emellanåt i svensk press.

  229. -Uppmärksammas det här i Tyskland?
    -Absolut.

  230. Skillnaden är att Tyskland sedan 70-
    talet och Baader-Meinhof-tiden har-

  231. -ett förbud mot att vara med i en
    terrororganisation. Det tillämpas nu.

  232. Man behöver ingen ny lagstiftning.

  233. Det är förbjudet, ett brott
    mot lagen, att delta i strider.

  234. Folk som kommer tillbaka...
    Det har varit 200 återvändare.

  235. Flera av dem har ställts inför rätta.

  236. Det är ofta storstadsområden
    och förorter och så-

  237. -där de här rekryteras.
    Stockholm, Göteborg och Malmö.

  238. Vad mötte du... Vad finns det för
    arbete mot det här i Sverige i dag?

  239. Det var det som jag tog med mig
    från den här intervjun.

  240. Jag frågade "varför
    har de tagit det här beslutet?".

  241. Hon säger
    att de inte hittar nån mening.

  242. När man läser ditt reportage,
    som man kan läsa på nätet-

  243. -så säger hon
    att hon har gett sitt godkännande.

  244. -Hur ska man tolka det?
    -Hon förklarar det med att säga...

  245. ...att antingen
    kan de dö helt i onödan-

  246. -eller så dör de, och kommer till det
    paradis de tror att de kommer till.

  247. Så... Hon gav upp helt enkelt.
    Hon sa själv att hon är väldigt kall-

  248. -och uppgiven och inte känner igen
    sig själv. Hon hade gett upp.

  249. Det var en väldigt resignerad
    människa jag träffade.

  250. Tack så mycket, Josefin och Jan.
    - En applåd.

  251. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Terrorhotet från IS

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser hotet från Islamiska staten (IS) ut och hur påverkas Europa? Panelsamtal om hur man skulle kunna förhindra rekrytering av soldater. Vi träffar en svensk kvinna som har förlorat en son i Irak och har en son på plats i kriget. Medverkande: Magnus Falkehed, korrespondent i Paris; Erik Ohlsson, Mellanösternkorrespondent; Jan Lewenhagen, korrespondent i Berlin; Josefin Sköld, reporter. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015 på Chinatetern i Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Europa, Islam och politik, Islamiska staten, Islamism, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Terrorism
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Är Storbritannien en del av Europa?

Panelsamtal om Storbritanniens eventuella utträde ur EU. Ska Storbritannien bli det första landet som lämnar EU? Medverkande: Pia Gripenberg, Londonkorrespondent; Annika Ström Melin, Brysselkorrespondent. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Kampen mot ebola och andra tecken på världens förbättring

Afrikakorrespondenten Erik Esbjörnsson och professorn Hans Rosling berättar om kampen mot ebola och försöker visa en annan bild av världen än den media vanligen visar upp. Mia Holmgren är utrikesreporter och berättar om ett projekt i västra Afrika där man lyckats minska antalet könsstympningar. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

En frostig relation tinar upp - USA och Kuba

Samtal om att Kuba och USA närmar sig varandra efter mer än 50 år av embargo och frostiga relationer. Vem vinner på närmandet? Medverkande: Henrik Brandao Jönsson, Sanna Torén Björling. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Putins nya Ryssland

Panelsamtal om Rysslands politiska klimat och vilken eventuell framtid som väntar. Vilka syften har Putin med upprustning och en hårdnande ton mot väst? Medverkande: Ingmar Nevéus, Michael Winiarski, Ewa Stenberg, Michael Holmström. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Terrorhotet från IS

Panelsamtal om hur hotet från Islamiska staten (IS) ser ut och hur Europa påverkas av situationen. Medverkande: Magnus Falkehed, Erik Ohlsson, Jan Lewenhagen, Josefin Sköld. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.