Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Hatbrott som en social riskDela
  1. Jag kommer att kort berätta
    om ett specifikt fall av hatbrott-

  2. -som har kopplingar till andra saker,
    men också är annorlunda på ett sätt.

  3. Jag ska prata allmänt om begreppet.

  4. Sen går jag in på ett konkret fall
    för att förklara olika faktorer.

  5. Hatbrott är ett ord
    som används väldigt mycket i dag.

  6. Men det finns ingen vedertagen
    definition av det.

  7. Det ser olika ut
    i olika delar av världen.

  8. Även i Sverige
    används hatbrott väldigt olika.

  9. Det finns inget som heter hatbrott
    i den svenska lagstiftningen.

  10. Däremot har man straffskärpning
    som kom 1994.

  11. Man kan få ett strängare straff
    om motivet är att kränka någon-

  12. -på grund av en grupptillhörighet.

  13. Det handlar om att kategorisera-

  14. -antingen om man gör det själv
    eller utifrån.

  15. I Sverige är det tre grupper
    som har ett speciellt skydd.

  16. Det är etnicitet, ras och
    nationalitet eller folkgrupper.

  17. Dels religion eller icke-religion.
    Även ateister är skyddade.

  18. Det kan också vara sexuell läggning
    eller annan liknande omständighet.

  19. Hur det ska tolkas är oklart.

  20. I förarbetet till lagstiftningen
    kan det tänkas omfatta-

  21. -andra grupper än de här tre.
    Vanligtvis räknas transpersoner här.

  22. I andra länder är
    andra grupper skyddade.

  23. När jag pratar med politiker
    tror de att de också är skyddade.

  24. I USA har delstaterna egna lagar.
    Hatbrott är inget federalt brott.

  25. Där räknas hemlöshet med.
    Kön är ett annat, men inte i Sverige.

  26. Hatbrott, skulle jag vilja påstå...

  27. Jag forskar mer om nutid,
    men jag går tillbaka i tiden snart.

  28. Det kan ses som ett hot
    mot demokrati och sammanhållning.

  29. Man är då utsatt på grund av att man
    kategoriseras i en viss grupp.

  30. Om det sker något... Jag har jobbat
    mycket med gruppen judar i Malmö.

  31. Om någonting sker i Malmö eller
    som nyligen i Köpenhamn och Paris-

  32. -så drabbar det hela gruppen.
    Man känner en rädsla.

  33. Man begränsar sitt liv.
    Man måste vara säker.

  34. Man kan inte gå till vissa platser
    när det är mörkt.

  35. Man måste dölja vissa symboler.
    Davidsstjärnan, till exempel.

  36. I Malmö finns det platser
    där Davidsstjärnan måste bort.

  37. Ner i skjortan eller bak i nacken.

  38. Även om de inte är utsatta,
    räcker det att läsa om det i media.

  39. Då känner man rädslan.

  40. Det är en form av budskapsbrott.

  41. Skjutningarna som P.O. talade om...
    Några av dem begicks av Mangs.

  42. Domen blev inte hatbrott
    i bemärkelsen straffskärpning.

  43. Livstids fängelse är redan
    det värsta straffet.

  44. Men det borde skrivas mer
    kring hans motiv.

  45. Motivet var att kränka någon.

  46. Mangs ansåg att vissa
    inte får finnas i Sverige.

  47. Hatbrott handlar om
    en slags privat polisverksamhet.

  48. Vissa individer eller grupper
    tar på sig bevaka samhället-

  49. -mot felaktiga människor,
    som i bemärkelsen fel religion.

  50. Man har fel hudfärg.
    Fel sexuell läggning.

  51. Då griper man in
    och försöker stoppa detta.

  52. Det kan ske med verbala kränkningar
    eller genom våldsbrott.

  53. Forskning i Storbritannien visar
    att det generellt sett-

  54. -är det värre
    att bli utsatt för hatbrott.

  55. Det blir värre psykiska
    och kroppsliga skador.

  56. Det är en av anledningarna till
    varför hatbrott har strängare straff.

  57. Precis som Helena
    var inne på i inledningen...

  58. Det finns en risk
    enligt undersökningarna-

  59. -att de utsatta inte
    tror på samhället längre.

  60. I de flesta fall handlar det
    om att man drar sig undan.

  61. Men i vissa andra sammanhang
    kan det också leda till jihadister.

  62. Man ska ge tillbaka
    och hämnas på olika sätt.

  63. Den risken finns absolut.

  64. Jag forskar mest om nutiden.
    Jag ska gå tillbaka tjugo år i tiden.

  65. Tillbaka till september 1995.

  66. Då steg en asylsökande
    av en nattbuss till Klippan-

  67. -som ligger ungefär
    tre mil nordöst om Helsingborg.

  68. Han hette Gerard Gbeyo.
    Han blev förföljd av två unga män.

  69. Han vände sig om och sa:
    "How do you do?"

  70. Som svar fick han en kniv i bröstet.

  71. Man hittade honom ett dygn senare
    utanför Försäkringskassan i Klippan.

  72. Det blev det första prejudicerande
    fallet i Sverige kring hatbrott-

  73. -där straffskärpningsregeln användes.

  74. Jag ska använda det för att se
    hur olika faktorer hänger ihop.

  75. Varför skedde det
    i den här lilla orten?

  76. Det finns individuella förklaringar.

  77. Eller mer socialpsykologiska.
    Hur man i en grupp får olika roller.

  78. Hur man förstärker varandra.

  79. Förövarna tillhörde en grupp
    på 40 unga män och några tjejer.

  80. De fick allt mer öppet
    nazistiska åsikter.

  81. Så småningom blev de medlemmar i det
    som i dag heter Svenskarnas parti.

  82. Det finns också förklaringar-

  83. -om att där högerextrema grupper var
    starka på 30-talet och 40-talet...

  84. ...är de starka igen nuförtiden
    på 90-talet och 2000-talet.

  85. Lite svårt att säga. I Värmland
    och delar av Göteborg kan man se det.

  86. Heléne Lööw hävdar att det
    är barnbarnen som är aktiva i dag.

  87. Men det är inte så enkelt.
    Det är mer komplext.

  88. Precis som P.O. sa handlar detta
    om strukturer, grupper och individer.

  89. Om man tittar på stora förändringar
    och globalisering...

  90. Förr gick man ut grundskolan
    och fick arbete dagen efter.

  91. Det kan man inte längre.
    Det krävs mer utbildning i dag.

  92. Tjejerna går vidare
    till högre utbildning.

  93. Många pojkar stannar
    på de mindre orterna.

  94. De känner sig utanför på olika sätt
    och hamnar lätt i sådana grupper.

  95. Brukssamhället är viktigt. I orten
    Klippan fanns ett stort pappersbruk.

  96. Ett stort pappersbruk
    och en stark "vi och dem"-mentalitet.

  97. Vi håller ihop mot de där.
    "De där" kan vara olika.

  98. I det här fallet var det
    de som kom utifrån.

  99. Flyktingar och andra
    som inte hör hemma här.

  100. I alla undersökningar
    har utbildningsnivån betydelse.

  101. Men samtidigt kan det innebära
    att man vet hur man svarar på frågor.

  102. Det är lite mer komplext, men det
    finns något där som har betydelse.

  103. Det har ett samband med allmänna
    förändringar som avindustrialisering.

  104. Tjänstesamhällets framväxt
    och förlorarna i förändringarna.

  105. Den ekonomiska krisen. Arbetslöshet.

  106. Framför allt innebär det
    att folk upplever vi är hotade.

  107. Om det är reellt eller bara upplevt
    kan ju diskuteras.

  108. Det är konkurrens
    om arbete och välfärd.

  109. Får jag någon välfärd i samhället?

  110. Kommer de andra, de 80 000-90 000
    migranter som kom förra året-

  111. -att ta min välfärd ifrån mig?

  112. Ofta är det utsatta grupper som är
    i konflikt med andra utsatta grupper.

  113. Det finns också
    en politisk förklaring.

  114. I Klippan fanns det tre
    främlingsfientliga partier vid dådet.

  115. Partier som sa att det är deras fel.
    De använde syndabockar.

  116. En av förövarna sa: "De vuxna talar,
    men vi gör något åt problemen."

  117. De vuxna pekade ut vems fel det var.
    Då ska vi ha bort dem ur samhället.

  118. Det började med
    att man brände ner en pizzeria.

  119. Man började med slagsmål,
    sen kom mordet.

  120. Det fortsatte under många år
    med olika konflikter.

  121. Både i Klippan
    och på andra ställen i Sverige.

  122. Det visar en koppling mellan det
    verbala, som människors uttalanden-

  123. -och våldsamma yttringar.

  124. Klippan blev stigmatiserat.
    Orten där nazisterna finns.

  125. Det blev stora problem,
    men för vissa var det paradiset.

  126. Folk med de åsikterna flyttade dit
    från olika delar av Europa.

  127. När det var som värst-

  128. -bodde 200 öppet nazistiska personer
    i kommunen.

  129. Det blev enorma konflikter.
    De publicerar den andra sidan också.

  130. Olika faktorer samverkar.
    Man måste arbeta väldigt brett-

  131. -för att göra något åt problemen.

  132. Kommunen gjorde fel från början.
    Man sa att det var pojkstreck.

  133. Man var så rädd att bli stämplad.
    När man väl gjorde något-

  134. -tittade man bara
    på den översta delen i triangeln.

  135. Det våldsamma. Man tittade
    inte alls på grogrunden för det.

  136. Fördomar och stereotyper
    ligger där och bubblar.

  137. De kränkande handlingarna
    som inte är våldsamma, men kränkande.

  138. Den grogrunden är allvarlig i sig.
    Det är svårt att bli utsatt för det.

  139. Men det är också grogrunden
    för det mer våldsamma.

  140. På något sätt kan man säga...

  141. Är man sjuk
    är en huvudvärkstablett bra.

  142. Ibland hjälper det.

  143. Men det krävs något mer
    för att bota grunden för sjukdomen.

  144. Och återigen det vardagliga.

  145. Det som vi inte tänker på
    om vi inte själva är utsatta.

  146. Det har kopplingar
    till extrema våldshandlingar.

  147. Lagstiftning är viktigt. Det är
    viktigt att de utsatta anmäler.

  148. Det är viktigt
    att myndigheter ger stöd.

  149. Domstolsväsendet måste fungera.

  150. Det är väldigt få fall
    där hatbrott får fällande domar.

  151. Jag har suttit med vid rättegångar.
    Det finns mycket okunskap om det.

  152. Det behövs absolut bättre utbildning.

  153. Stora saker löses inte
    i en handvändning.

  154. Det handlar om sociala strukturer,
    diskurser och hur vi uttalar oss-

  155. -och hur vi ser på olika grupper.
    Det är ett långsiktigt arbete.

  156. Tack så mycket.

  157. Textning: Daria Lodygowska
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hatbrott som en social risk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Hatbrott, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Välfärdsstatens utmaningar

Panelsamtal om välfärdsstatens utmaningar när så många människor kommer till Sverige. Hur ser man till att allas rätt till likabehandling upprätthålls? Det handlar också om nationsgränser. Hur mycket kraft ska man lägga på att bygga murar runt nationer? Ska man göra det överhuvudtaget? Medverkande: Marcus Herz, lektor i socialt arbete vid Malmö högskola; Dawan Raoof, forskningsassistent vid Malmö högskola; Anna Lundberg, universitetslektor vid Malmö högskola; Ulrika Wernesjö, forskare vid Imerförbundet. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.