Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Panelsamtal om social grogrund och sociala riskerDela
  1. Tack så mycket, Anders.
    Då välkomnar vi upp P.O. igen.

  2. Jag vill också hälsa Johnny Lindh
    och Eija Suhonen.

  3. Johnny Lindh, poliskommissarie, har
    varit chef för närpolisen i Rinkeby-

  4. -och projektledare för EU-projektet
    "Samverkan mot social oro".

  5. Välkommen, Eija Suhonen.
    Eva Hamberg är sjuk.

  6. Eija kunde komma i stället.

  7. Du är från Länsstyrelsen
    och jobbar med Mabo-projektet...

  8. ...som du ska få säga några ord om.

  9. Samverkan och helhetssyn
    är två ledord som går i ett-

  10. -i det som vi har hört hittills.

  11. Eija Suhonen, du är projektledare
    för Mabo-projektet.

  12. Kan du säga några ord kring det?
    Hur jobbar ni?

  13. -Är den i gång?
    -Det är inte farligt.

  14. Eija Suhonen heter jag, projektledare
    för det kryptiska Mabo-projektet.

  15. Det är ett samarbete
    mellan storstadslänen.

  16. Stockholm, Skåne och västra Götaland
    där jag själv jobbar.

  17. Det knyter väldigt väl an till det
    som P.O. och Anders talade om.

  18. En helhetssyn
    och en strukturell analys.

  19. Att vi som planerande myndigheter-

  20. -tittar på orsaker till social oro...

  21. ...och social hållbarhet
    i ett samhällsplaneringsperspektiv.

  22. Utmaningen har varit
    att hålla det där.

  23. Att titta på de strukturella
    orsakerna, inte på konsekvenserna.

  24. Vi försökte bygga ett teoretiskt
    ramverk runt den här frågan-

  25. -för att hålla kursen.

  26. Vi har hållit på sedan 2014
    och avslutar det här i år.

  27. Där har vi pekat ut
    att det skyddsvärda...

  28. Vi skapade en metod som ska hjälpa
    geografiskt ansvariga myndigheter-

  29. -att titta på sociala risker
    i sitt område.

  30. Den första frågan var... Sociala
    risker rör ju hela konferensen.

  31. Hotar social oro
    samhället överhuvudtaget?

  32. Är det en beredskapsfråga?

  33. Då sa vi: "Ja, det är det."

  34. Människors förmåga att fungera väl-

  35. -är också en jätteviktig del
    av samhällets funktionalitet.

  36. Men vi valde att utreda
    inte uttrycken för oron-

  37. -utan att fundera över
    vad som är skyddsvärt.

  38. Det är det man tittar på
    i en risk- och sårbarhetsanalys.

  39. Då bestämde vi oss
    för att det skyddsvärda är tillit.

  40. Alltså den tillit som man kan känna
    som individ, men också som samhälle.

  41. Hotet mot tillit, vad kan det vara?

  42. Då är vi inne på
    den strukturella analysen.

  43. I det hållbara samhället finns det
    inte så mycket utrymme för oro.

  44. Där är tilliten hög.

  45. Vad är det som får en människa
    eller ett samhälle att känna tillit?

  46. Eller att förlora sin tillit?
    Vi har tittat på olika livsvillkor.

  47. Vi kan inte säga
    vilket livsvillkor som är avgörande.

  48. Det överlämnar vi åt andra
    att fundera över.

  49. Visst är det så att livsvillkoren
    är avgörande för hur vi fungerar.

  50. Vi har också valt
    att inte definiera oron-

  51. -till att gälla just den oron som vi
    ser i förorterna eller som hatbrott.

  52. Oro kan ta sig många olika uttryck
    och ändå vara skadlig för samhället.

  53. Vi har flyttat fokus.
    Det är själva grunden.

  54. Vi har flyttat fokus från individen
    och deras konsekvenser-

  55. -till att fundera över hur vi
    får individer att fungera väl.

  56. Att vara väldigt proaktiva,
    det har varit vårt mål.

  57. Metoden i sig
    är egentligen väldigt enkel.

  58. Det är att samla myndigheter
    som har ett planeringsansvar-

  59. -på olika nivåer och sammanföra dem
    och låta dem prata om nuläget.

  60. Göra en omvärldsanalys.
    Hur ser det ut i dag?

  61. Kan vi se något hot? Kan vi åtgärda
    det tillsammans eller var för sig?

  62. Det här har man gjort
    i Stockholm i två kommuner.

  63. Det är Botkyrka och Sollentuna.

  64. Nacka står på tur
    för att göra det här.

  65. Det har fallit väl ut.

  66. Det har gett förslag till vissa
    åtgärder i de här kommunerna.

  67. Skulle ni vara lite mer nyfikna
    på det här och vilja veta mer-

  68. -så notera datumet den tredje juni.

  69. Då håller Länsstyrelsen i Stockholm
    en workshop där man får veta mer.

  70. Det är svårt
    att beskriva på fem minuter.

  71. Det är självklart, men ändå
    ett komplicerat sätt att tänka.

  72. -Jag stannar där.
    -Tack så mycket, Eija.

  73. Att lyfta det goda exemplet.
    Vart lägger man sitt fokus?

  74. Jag råkar veta att du, Johnny,
    har lite rekvisita med dig.

  75. Men först måste jag ta tillfället
    i akt och backa bandet tio-tolv år.

  76. När jag var i Rinkeby
    och vi hade upplopp.

  77. Vi försökte genom samverkan
    komma till rätta med det här.

  78. Men jag insåg att det
    inte är polisens problem.

  79. Utifrån det arbetet
    startade vi ett EU-projekt.

  80. Vi skapade
    en webbaserad metodhandbok.

  81. Om ni googlar "social oro" och
    "metodhandboken" så hittar ni den.

  82. I det arbetet har även P.O. varit med
    och andra som är här.

  83. Där har vi samlat information
    och kunskap och har spridit den.

  84. Reine har varit moderator
    på ett tiotal seminarier i landet.

  85. Det är ett sätt.

  86. Men jag tänkte symbolisera...
    Om vi går tillbaka till en förort.

  87. Hur ser det ut där?
    Hur jobbar vi från polisens sida?

  88. Han får bolla den stora bollen.

  89. Vi ska inte använda overhead-bilder.
    De här får symbolisera i stället.

  90. Det här är befolkningen i orten.
    Alla som bor och verkar där.

  91. Du kan hålla den.

  92. Det här är en lite mindre boll.
    Ungdomarna.

  93. Ungdomarna i de här orterna
    är ganska många och ganska gamla.

  94. Man räknar unga vuxna upp till 29 år.

  95. De bor hemma, har inget arbete
    och utbildar sig inte.

  96. I de här orterna
    är det många som far illa.

  97. Nästan hälften av befolkningen
    är ungdomar.

  98. Sen har vi en lite mindre boll.

  99. Det är inte svart och vitt. Det har
    ingen symbolik med fotbollslag.

  100. Men de här ungdomarna är i riskzonen
    som finns därute på gatan.

  101. Här kan vi räkna bort alla tjejerna
    från den här bollen.

  102. De har kanske drogmissbruk
    och så vidare.

  103. Den här är påtaglig för vår del,
    för kommunen och socialförvaltningen.

  104. Vi är väldigt många som jobbar.
    Nu får P.O. den.

  105. Sen har jag en liten boll kvar här.

  106. Det är de kriminella. Yrkeskriminella
    som har tagit över territoriet.

  107. De sysselsätter oss väldigt mycket,
    och vi måste fortsätta jobba med det.

  108. Men vi måste stärka
    de goda krafterna.

  109. De är ju faktiskt flest,
    om vi tittar rent symboliskt.

  110. Du pratade
    om den kollektiva förmågan.

  111. Då tänkte jag ta
    ett praktiskt exempel-

  112. -där tre poliser på eget initiativ...

  113. ...har besökt den holländska polisen
    som är väldigt lokalt förankrad.

  114. Där kan man konstatera
    att man inte har någon social oro.

  115. Den lokala polisens arbete
    är oerhört viktigt.

  116. Har vi tid kan vi komma tillbaka
    till nyorganisationen.

  117. Men Ivan, Lelle och Frank
    är 60 plus eller 50.

  118. Har suttit bakom skrivbordet
    i kanske tjugo år.

  119. Men de blev så inspirerade.
    "Vi måste ut och pröva det här."

  120. Att vara ute i ett lokalsamhälle,
    skapa relationer och vända trenden.

  121. I Hjulsta äger fastighetsbolaget
    Einar Mattsson alla husen.

  122. De har en tioårsstrategi.
    De vill öka värdet på husen.

  123. Men de inser att det inte hjälper
    med blomrabatter och att måla om.

  124. Man måste stödja
    den sociala processen.

  125. Tillsammans med de boende, skolan och
    ungdomar har man startat ett arbete.

  126. De tre poliserna är där
    en dag i veckan.

  127. Första gången de besökte
    Hjulsta-skolan var det underläge.

  128. Snöbollskrig.
    De fick retirera därifrån.

  129. Ett år senare är de Frank,
    Lelle och Ivan med alla ungdomar.

  130. Det går att vända utvecklingen.
    En dag i veckan. Tre äldre poliser.

  131. Sen finns det mycket annat
    att prata om också.

  132. En del som jag
    skulle vilja ta fram...

  133. ...är glappet mellan de nyanländas
    kunskap om vårt regelverk-

  134. -och hur samhället Sverige fungerar.

  135. Jag och Micke
    som kommer att prata sen...

  136. ...hade en pilotgrupp
    från SFI Tensta.

  137. Vi träffade dem fem-sex gånger.
    Samma människor hela tiden.

  138. De skulle lära sig svenska,
    men också få förståelse-

  139. -för hur institutionerna
    fungerar i Sverige.

  140. Vad står polisen, socialförvaltningen
    och räddningstjänsten för?

  141. Kommer man från ett klan-samhälle
    i Afrika och hamnar i Tensta-

  142. -i vårt institutionella samhälle där
    varje individ måste ta eget ansvar...

  143. Det blir en jättekollision.

  144. Vi fick hela tiden frågan: "Hur ska
    vi uppfostra våra barn i Sverige?"

  145. "Varför tar socialen
    våra barn ifrån oss?"

  146. Sådana sanningar
    som man bara trodde var skrönor.

  147. Det är deras sanning och vardag.

  148. Det måste vi vända så att nästa
    generation inte hamnar i utanförskap.

  149. Där är mödrarna och kvinnorna
    den absolut viktigaste målgruppen.

  150. De sitter vid köksbordet
    och pratar med sina barn-

  151. -och kan föra kunskapen vidare.

  152. Okej?

  153. -Du vill att jag ska sluta.
    -Det kom nog en blick i ögonvrån.

  154. Jag tänker på forskningens roll
    och hur man integrerar den.

  155. Du har jobbat med projektet med
    räddningstjänst, polis och kommun.

  156. Men det är bara ett projekt.

  157. Men hur ska man få in
    forskningen i arbetet?

  158. Och att det spelar en roll
    för dem på fältet?

  159. Jag nämnde till exempel
    forskningscirkeln.

  160. Jag kan tänka mig att man
    som forskare också arbetar-

  161. -inriktat i verksamheter.

  162. Det skapar problem
    kring forskningens fristående roll.

  163. Det kritiskt reflekterande
    förhållningssättet.

  164. Ibland kan man göra studiebesök
    hos verkligheten-

  165. -om man ska uttrycka sig
    lite drastiskt...

  166. ...för att få förståelse
    kring organisationen.

  167. Det förutsätter i sin tur
    att organisationer som polisen-

  168. -är mer öppna
    så att forskaren får tillträde.

  169. Där tycker jag att man kan se
    de senaste fem-tio åren...

  170. ...att det har skett
    en stor förändring.

  171. Räddningstjänsten kom först.

  172. Polisen med den nya omorganisationen
    och diskussionerna...

  173. Det finns en mycket större öppenhet,
    även där kopplat till forskningen.

  174. Vi kan vara kritiska.

  175. Ja. Du var inne
    på rättsväsendet, Anders.

  176. Hur ska rättsväsendet...
    Det har inte riktigt hängt med.

  177. Hatbrott har ju ingen definition.
    Det är inte med på ett tydligt sätt.

  178. Det saknas det kunskap om, men det
    finns mycket kunskap inom polisen.

  179. Polisen är ett föredöme jämfört
    med andra delar av rättsväsendet.

  180. Naturligtvis behövs det mer.

  181. Det är viktigt att polisen har
    bra relationer med utsatta grupper.

  182. Att man har en kontinuerlig dialog.

  183. Det kan diskuteras om straffskärpning
    är bra och om det hjälper.

  184. Om man anmäler ser man problemet.

  185. Polisen har en viktig roll.
    De får grupper att anmäla.

  186. Men om ett åtal inte går vidare,
    att bara ringa upp och berätta det.

  187. Många utsatta berättar att polisen
    ringde. Nu känner vi oss tillfreds.

  188. Det blev inget, men polisen bryr sig.

  189. Samhället bryr sig.
    Det är väldigt viktigt.

  190. Det saknas mångfald inom
    domstolsväsendet. De liknar oss.

  191. Vita, svenska män eller kvinnor.

  192. Det gör att det blir begränsningar
    i kunskap kring de utsatta.

  193. Där krävs det också förändringar.

  194. Tiden går fort.
    Det första blocket är nu över.

  195. Stort tack till er alla fyra
    som har deltagit.

  196. Textning: Daria Lodygowska
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Extremism, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Kombinera arbete och familj

Arbete och familj kan hamna i konflikt men de kan också berika varandra. Forskaren Helena Falkenberg berättar om att varje roll man har tar resurser i form av tid och energi men att varje roll också kan ge resurser. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.