Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Att mäta otrygghetDela
  1. Hej. Det blev en perfekt inledning-

  2. -när Lars berättade om
    kriminella nätverk och otrygghet.

  3. Som han beskrevs så finns det
    i en del bostadsområden-

  4. -en utbredd otrygghet.

  5. Man se att
    det leder till sociala risker.

  6. Det kan skapa mer brottslighet
    och problem.

  7. Men man kan också se det som
    en långsam kris som breder ut sig.

  8. Att man i vissa områden-

  9. -får en känsla av utanförskap,
    att andra inte bryr sig-

  10. -och en stor otrygghet,
    att man är väldigt utsatt.

  11. Men tryggheten ökar överlag.
    De flesta i Väst blir tryggare.

  12. Färre oroar sig över brott,
    men det gäller inte överallt.

  13. Det är ett intressant ämne,
    som många berört, även Anders.

  14. I relation till att judar som grupp
    känner sig otrygga.

  15. Man kanske kan mäta
    och analysera detta.

  16. Det ska jag prata om.
    Jag är geograf-

  17. -så ni ska få se en massa kartor.
    Här är den första.

  18. Generellt har kartorna
    en trafikljus-skala:

  19. Grönt är bra, rött dåligt
    och gult mittemellan.

  20. Det är olika skalor,
    men det är grundprincipen.

  21. Det här är en trygghetsundersökning
    i Skåne. Det är Malmö, 2010.

  22. Såna här undersökningar-

  23. -gjordes av många polismyndigheter.

  24. Frågorna var utvecklade
    ur en kriminologisk studie.

  25. Om folk var trygga, rädda för brott-

  26. -rädda för ungdomsgäng, och sånt.

  27. Sen färgkodar man,
    jämför med genomsnittet-

  28. -och ser hur otrygga folk är
    på olika platser.

  29. De är bra, särskilt för
    att följa upp politiska mål.

  30. Har otryggheten i Limhamn-Bunkeflo
    ökat eller minskat?

  31. Är den hög eller låg?
    Det gillar ju kommunen.

  32. Och polisen vill öka tryggheten.

  33. Men om man ska förstå något
    är den inte så användbar.

  34. Man ser att folk är otrygga i mitten,
    och annars är det grönt.

  35. Det röda är 50 000 personer.
    Vad ska vi göra med det?

  36. Vissa bland dem är otrygga.
    Hur ska vi hantera det?

  37. Många kände att man inte hade nytta
    av mätningarna-

  38. -så 2012 gick kommunen,
    polisen och högskolan ihop-

  39. -om att göra
    en utökad trygghetsmätning.

  40. Då ser den upplevda tryggheten
    ut så här istället.

  41. Det finns två stora saker
    som vi försökte bidra med.

  42. Det ena är
    att den är lite mer detaljerad.

  43. Istället för tio stadsdelar
    mätte vi 104 delområden.

  44. På den nivån kan skillnaderna
    vara operativt intressanta.

  45. Det finns nackdelar: osäkerheten
    ökar, det är svårhanterat.

  46. Då är det bra att högskolan är med.

  47. Den övergripande bilden är densamma:
    rött i mitten, grönt därute.

  48. Men man kan också
    gå in i detalj.

  49. Man förstår att folk inte är otrygga
    i hela den röda klumpen.

  50. Det här var en del i
    Malmö OMrådeSundersökning, MOMS.

  51. Den ska vi göra vart tredje år,
    och följa upp resultaten.

  52. Men en fördel
    är att titta på mindre områden.

  53. Istället för 30 000 personer
    hade vi 3 000 i genomsnitt.

  54. En annan fördel är mer analys.
    Vi ställer fler, och andra, frågor.

  55. Här visar jag två olika saker.

  56. I bakgrunden ser ni samma karta
    som innan-

  57. -men ni ser även prickar,
    som är från samma enkät.

  58. Här har vi mätt "kollektiv styrka".

  59. En liten prick betyder
    att invånarna i området-

  60. -uppger att de inte litar
    på sina grannar-

  61. -och inte har så höga förväntningar
    på att de ska stoppa brott.

  62. Man ser ju ett samband. Små prickar
    i röda områden, stora i gröna.

  63. Den här sortens analysmöjligheter
    har vi i den utökade mätningen.

  64. Man ser tydligt
    att problemen är koncentrerade.

  65. Flera andra pratade om det här,
    men utan att mäta otryggheten-

  66. -lika explicit.

  67. Här är motsvarande karta som innan,
    men inte för otrygghet.

  68. Det är ungefär samma mönster,
    men nu är det arbetslöshet.

  69. Prickarna står för otrygghet.
    Och allt hänger ihop:

  70. Stora prickar i röda områden.
    Många arbetslösa ger stor otrygghet-

  71. -och lång kollektiv förmåga.

  72. Många variabler hänger samman.

  73. Men även om vi går in i detalj
    och kollar på lite mindre områden-

  74. -så är fortfarande grovmaskigt.

  75. Om man kollar på den här fyrkanten...
    Där bor ungefär 20 000 personer.

  76. Om vi zoomar in
    så ser vi byggnader och grejer.

  77. Man ser stora orange områden,
    lite gult, lite grönt.

  78. Det finns en del stora hus:
    flerfamiljshus, lägenheter...

  79. Längre västerut finns små prickar:
    villor.

  80. Man kan tänka sig att det finns
    en skillnad mellan områdena.

  81. Det finns skillnader i ekonomi.

  82. Vi har inte mätt otrygghet överallt,
    men vi har studerat tolv gator.

  83. Tolv kvarter.

  84. Där mätte vi otrygghet för
    fyra år sen, innan MOMS.

  85. Om vi tar det otrygghetsmåttet,
    som ger en bild av hur det ser ut-

  86. -så ser det ut så här.
    Det stora orange området-

  87. -blir ett rött och två gröna.

  88. Det är inte helt jämförbart,
    men visar på variationen.

  89. Och då har jag ändå
    tagit bort villaområdet.

  90. Så man kan komma ännu längre in
    och upptäcka var problemen finns.

  91. Och jag har intervjuat 39 personer
    som jobbar eller bor i området.

  92. Jag frågade dem
    om de undviker vissa platser.

  93. Det är ganska få platser,
    det är kryssen på kartan.

  94. Det är få platser,
    även i de otrygga, röda områdena.

  95. Det är få platser som är "läskiga".

  96. De här platserna präglas inte
    av att de är mörka eller så-

  97. -utan folk undviker dem
    på grund av människorna där.

  98. Ungdomarna, främlingarna,
    alkisarna och så vidare.

  99. Jag visar allt det här-

  100. -för att visa att otrygghet
    är viktigt, och varierande.

  101. Det kan variera från gård till gård.

  102. Det varierar mellan platser,
    och mellan olika personer.

  103. Och det varierar tydligt
    med sociala risker eller social oro.

  104. Jag har inte pratat mycket
    om sociala risker-

  105. -men jag ska knyta ihop säcken-

  106. -och säga något om det här.

  107. Vissa sociala risker är kopplade
    till ekonomisk utsatthet.

  108. Som Lars pratade om
    är kriminella nätverk-

  109. -nåt vi ser
    i ekonomiskt utsatta områden.

  110. Det gäller även social oro,
    som anlagda bränder.

  111. Det är kopplat till
    socioekonomiskt utsatta områden.

  112. Men det är inte bara
    en sorts utsatthet:

  113. Inte bara fattigdom
    eller utanförskap.

  114. Det är bristande tillit.

  115. Dels till grannarna:
    folk litar inte på grannarna.

  116. Men även till samhället.
    Många känner sig övergivna.

  117. Många litar inte på samhället.
    Man får inte det stöd man behöver.

  118. I de här områdena
    finns en svag trygghet.

  119. Det är intressant.
    Samhället i sig blir tryggare.

  120. Tryggheten har ökat dramatiskt.

  121. På åtta år har andelen som inte vågar
    gå ut på kvällen minskat med 30 %.

  122. Men det gäller inte alla områden.
    I vissa områden är många otrygga.

  123. Man kan prata om
    olika former av otrygghet.

  124. Vi har ekonomisk otrygghet.

  125. Vi har social otrygghet:
    man litar inte på samhället.

  126. Och vi har
    en kriminologisk otrygghet:

  127. Man är rädd för
    att bli utsatt för brott.

  128. Man är rädd för att gå ut på kvällen.
    Det är koncentrerat till de områdena.

  129. Men som sagt:
    det är inte hela områdena.

  130. Jag och P-O intervjuade folk
    i ett av de här områdena förra året.

  131. En plats där det är väldigt stökigt,
    där det finns kriminella.

  132. Men många tyckte inte att det fanns
    några problem där.

  133. Men vissa tyckte det var livsfarligt.

  134. Det är en sak man lätt glömmer.

  135. Somliga tycker allt är skit,
    somliga allt är bra.

  136. Men båda bilderna är sanna.

  137. Det är viktigt att tänka på
    att det finns en stor social risk.

  138. På de gator där det är stökigt
    och många är rädda-

  139. -finns en risk för andra problem
    som kan få stora konsekvenser.

  140. Det var allt jag hade att säga.
    Tack för mig.

  141. Stort tack, Manne.

  142. Textning: Carl-Johan Cederberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att mäta otrygghet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.