Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Trygg i AngeredDela
  1. Jag heter Johanna Söderlund,
    trygghetssamordnare i Angered.

  2. -Med mig har jag Ulf Melander.
    -Samordnare för polisen.

  3. I polisområde Nordost,
    med Angered som ett område.

  4. Vi har också med oss en kollega
    från socialtjänsten, Sori.

  5. Vi ska prata om Trygga Angered.

  6. Det är samlingsnamnet på samarbetet
    på stadsdelen Angered och polisen.

  7. Trygga Angered började 2013,
    men vi samarbetade redan innan det-

  8. -men den var inte lika bra.
    Vi arbetar med metodiskt idag-

  9. -och det är den metoden
    vi ska fördjupa oss i-

  10. -och göra en koppling
    till social oro.

  11. Ja.

  12. Det vi började med i Trygga Angered
    var att initiera samverkan.

  13. Vi hade en god samverkan,
    men som vi hört av forskare-

  14. -måste man göra det konkret-

  15. -och inte bara ha ordet samverkan
    på överenskommelser.

  16. Vi kom fram till att vi behövde
    samordnare från staden och polisen.

  17. Det blev jag och Johanna.
    Vi ser till att det som bestäms-

  18. -genomförs
    i våra respektive organisationer.

  19. Jag har det betydligt lättare,
    Polisen i Nordost är 150 man.

  20. Johanna ska nå fram till 3 500.

  21. Det kan man ha med sig som polis.

  22. Staden har en större organisation
    att sälja in konceptet i.

  23. Vi har utifrån Samverkansboken
    som BRÅ, SKL och polisen tagit fram.

  24. Så vi har en styrgrupp
    som vi rapporterar till.

  25. Vi sitter i en arbetsgrupp,
    där vi gör det praktiska arbetet-

  26. -och ser till att det händer saker.

  27. Arbetsgruppen träffas var 14:e dag,
    och mötet prioriteras inte bort.

  28. Vi jobbar mycket med
    att veta hur stadsdelen mår-

  29. -och vad som behöver göras.

  30. Vad man bör tänka på att göra
    en noggrann lokal problembild.

  31. Grunden till alla problem.
    Lars nämnde problemen-

  32. -som man tagit fram på polisen.
    Vi har alla de grejerna.

  33. Det är väldigt viktigt
    att man har ett tydligt mandat.

  34. Vi är noga med att vara transparenta.
    Vi har en kommunikationsplan-

  35. -där vi internt och externt
    talar om vad vi gör.

  36. Vi är öppna med problemen
    inför medborgare och medarbetare.

  37. Vi jobbar utifrån den här processen.

  38. P-O var inne på att jobba metodiskt,
    och att följa forskningen.

  39. Jag som praktiker
    hade svårt för det här.

  40. Jag hamnar nästan i femman.

  41. Inom polisen började vi alltid
    i tårtbit fem-

  42. -och det gör även stadsdelen.

  43. Man måste göra läxan, annars
    är det svårt att göra nåt bra.

  44. Vi har följt modellen.
    Först skapar vi en lägesbild-

  45. -sen ett identifierat problem,
    en orsaksanalys och så vidare.

  46. Men det händer ofta på våra möten-

  47. -att Johanna får säga till:
    jag är i femman, så vi får backa.

  48. -Men det händer även dig.
    -Ja.

  49. Sen har vi gjort en åtgärdsplan-

  50. -som vi följer noggrant,
    och följer upp.

  51. Vi tänkte fokusera
    på den sociala oron.

  52. Vi hade faktiskt ett upplopp
    i höstas.

  53. I Rannebergen, en del av Angered.

  54. Vi plockar ut det ur problembilden.

  55. Det är ett antal problem,
    men vi plockar ut upploppsekvationen.

  56. Det som är så bra
    med det här hjulet-

  57. -är att den funkar långsiktigt,
    man får en bra problembild-

  58. -för alla beslutsfattare.
    Problembilden är grunden för det.

  59. Den kan också användas akut,
    som i Rannebergen.

  60. Jag lämnar över till dig, Johanna.

  61. För att vara proaktiv
    och motarbeta social oro-

  62. -innan problem uppstår
    måste man fånga upp tidiga markörer-

  63. -som vi kallar det.
    Det är skadegörelse-

  64. -glasskross, bränder-

  65. -andra ordningsstörningar
    och attitydförändringar.

  66. För att hitta tidiga markörer
    gör vi den här lägesbilden-

  67. -som kontinuerligt stäms av.

  68. Från stadsdelens sida
    hämtar man information från fältare.

  69. Vår personal ute i området
    som känner av hur läget är.

  70. Vi har tre koordinatorer.

  71. Sori som kommer strax
    är en av dem.

  72. Polisen jobbar med
    områdespoliser, ungdomspoliser-

  73. -och KUT,
    Kriminalunderrättelsetjänst.

  74. Invånarna är väldigt viktiga.

  75. Vi kan få tips
    via mejl eller telefon.

  76. Och inte minst externa aktörer:
    bostadsbolag, väktare-

  77. -civilsamhället
    och andra ute i området.

  78. Vad kör vi nu?

  79. Om vi pratar om det akuta läget
    i Rannebergen i Angered...

  80. Det var stenkastning,
    man slog sönder bilar...

  81. Katt-och-råtta-leken.
    Polisen mannade upp-

  82. -och ungarna sprang
    och satte eld på papperskorgar.

  83. Det viktiga var
    att snabbt följa hjulet.

  84. Alla ska ha samma lägesbild,
    alla ska känna till problemen-

  85. -och sen tittade vi på orsakerna.

  86. Då hade vi tagit fram det här
    och använt er handbok.

  87. Det här socioekonomiska.

  88. I ett akutläge ska man fundera på vad
    som gjorde att det brakade loss-

  89. -med social oro.
    Det kan vara en polisingripande,

  90. -det kan vara ett politiskt beslut
    som upprör.

  91. Kan man identifiera
    den tändande gnistan-

  92. -och det var ett dåligt ingripande,
    kanske vi snabbt kan be om ursäkt.

  93. Det är polisen inte vana vid.

  94. Vi reagerar med ryggraden, skickar in
    kravallpoliser och det fungerar inte.

  95. Vi satsar mycket på
    att ta reda på den akuta orsaken.

  96. De här sakerna alla berättat om
    finns som en grogrund.

  97. Vi har redan tittat på
    vilka metoder som finns.

  98. Vad funkar på andra ställen?

  99. Vi tittar på det,
    och försöker genomföra det.

  100. Det är också viktigt att åtgärderna
    kommer med ett tydligt ansvar.

  101. I Rannebergen var polisen,
    stadsdelen och bostadsbolag med-

  102. -när vi gjorde bilden.
    Då såg bostadsbolaget-

  103. -att de måste reparera rutorna.

  104. Man måste städa snabbt och så.
    Det påverkar.

  105. I Rannebergen ville många poliser-

  106. -att vi skulle upp och jaga ungarna.
    Det funkar inte.

  107. Vi satsade mycket på orossamtal.

  108. Vi identifierade ungarna,
    pratade med dem-

  109. -och försökte få föräldrarna
    att hålla dem inne.

  110. Det visade sig vara ganska lyckat.
    Panelen kanske kommer in på det.

  111. Men det svårt inom polisen.
    Fokus är utredning, lagföring.

  112. Politikerna vill lagföra människor.

  113. Men det är svårt.
    Sånt som orossamtal är bättre.

  114. Vi ökade medborgardialogen.

  115. Vi pratade med allmänheten
    för att lugna dem.

  116. Som ni kan förstå var det svårt
    att få igenom hos polisen.

  117. Sen har vi försökt följa upp
    och se vad som fungerade.

  118. Vi tänkte sammanfatta lite
    för er som inte har samverkan.

  119. Vad är framgångsfaktorerna?

  120. Vi har pratat
    om kontinuerliga uppdateringar-

  121. -för att fånga upp tidiga markörer.

  122. Snabba kontaktvägar, oerhört viktigt.

  123. På strategisk nivå och
    bland dem som har örat mot marken.

  124. Både hos polis, stadsdel
    och andra aktörer.

  125. Tydliga ansvarsområden,
    också jätteviktigt.

  126. Social mobilisering
    har vi inte pratat om-

  127. -men det kan Sori berätta mer om.

  128. Våra koordinatorer gör det:
    engagera civilsamhället.

  129. Mobilisera de goda krafterna.

  130. Starta upp föreningar,
    stötta invånarna.

  131. Och brottsförebyggande,
    trygghetsskapande åtgärder.

  132. Utredning och lagföring
    är inte viktigast i akutläget.

  133. Det är att skapa lugn,
    genom orosamtal, medborgardialog.

  134. Den sista punkten,
    kontaktperson vid händelse-

  135. -är något vi skapat i stadsdelen.

  136. En kontaktperson för polis,
    brandkår och våra anställda.

  137. Att kunna ringa utanför kontorstid.

  138. Det är en sorts TIB, tjänsteman
    i beredskap, för organisationerna.

  139. Det är så att vi kan agera snabbt.

  140. Vi ska inte vänta till måndag.

  141. Det var lite om vår struktur.

  142. Och om vi ska sammanfatta
    så kan vi säga-

  143. -att vi försöker,
    som andra varit inne på-

  144. -att praktikerna ska möta teorin.

  145. Och det är inte så lätt,
    men vi ser att vi har hjälp.

  146. I Trygga Angered
    har vi hjälp av forskningen.

  147. Men som P-O var inne på-

  148. -så ville BRÅ utvärdera oss
    efter fem år.

  149. Men vi ville veta
    om vi var på väg ner i diket.

  150. Det är viktigt.

  151. -Ja. Då var vi klara.
    -Stort tack.

  152. Textning: Carl-Johan Cederberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Trygg i Angered

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Från rasism till rasifiering

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.