Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala riskerDela
  1. Då är det så att vi ska ha en liten
    panel och reflektera och diskutera-

  2. -lite utifrån de föredrag
    vi har hört här.

  3. Panelen består av Per-Olof Hallin,
    känd sen tidigare...

  4. ...Kurt Petersen...

  5. ...Michael Frejd...

  6. ...Suraya Reif Abdali...

  7. ...och Malin Martelius. - Och
    varsågoda att komma upp på scenen.

  8. Jag är inte farlig.

  9. Och så skulle vi ha en mikrofon...
    Det har vi här. Tack så mycket.

  10. Får jag be er att ni
    kommer fram här runt bordet nu?

  11. Varsågoda. Kom här.

  12. Så här så att vi
    står så här lite grann.

  13. Jag tänkte omedelbart
    att börja med professorn Hallin här.

  14. Ja, förresten... Jag ska ta
    en kort liten presentation.

  15. Per-Olof Hallin,
    Malin Martelius från Malmö stad-

  16. -psykolog, arbetar på Stadskontoret
    i Malmö med trygghetsfrågor.

  17. Kurt Petersen är professor
    på Lunds Tekniska Högskola-

  18. -i nåt som heter
    säkerhetsanalys och riskhantering.

  19. Du är också kopplad till MSB i flera
    projekt, t.ex. ramforskningsprogram.

  20. Suraya har jag inte träffat tidigare,
    men du arbetar i Angered.

  21. Du är lika välkommen för det.

  22. Michael har jag träffat
    några gånger tidigare.

  23. Du är psykolog och socialarbetare
    i Stockholms stad.

  24. Då ska vi se här. Jag börjar med P.O.
    som var uppe tidigare här.

  25. Det måste väl kännas bra att
    föredragshållarna gör som du säger?

  26. Ja, i så fall är det bra. Det var
    väldigt intressant som Sara sa-

  27. -att det finns ganska mycket att lära
    av det systematiska arbetssättet.

  28. Det är också bra att man jobbar med
    index. Vi har också jobbat med index-

  29. -och kanske skulle vi utveckla
    nåt nationellt index-

  30. -så att vi inte sitter och gör
    olika index i olika delar av Sverige.

  31. Det var ganska uppmuntrande, men
    samtidigt finns det en del att göra-

  32. -på alla de här nivåerna
    när det gäller att hitta-

  33. -dels indikatorer och olika faktorer
    och så vidare.

  34. En sak som jag
    har funderat mycket över är-

  35. -om det vi ser i dag
    är resultat av 90-talskrisen.

  36. Det handlar då om händelser
    som inträffade för 10-15 år sen-

  37. -där vi först ser effekterna i dag.

  38. Jag funderar också kring... Det
    har funnits intressanta och viktiga-

  39. -program och artiklar kring
    Socialtjänstens situation i dag-

  40. -och den kris som man väl får säga
    att hela den sektorn är inne i-

  41. -med mer eller mindre utarbetade
    medarbetare.

  42. Det innebär ju också att en viktig
    skyddsfaktor inte fungerar fullt ut-

  43. -och det handlar kanske inte minst då
    om en skyddsfaktor-

  44. -när det gäller
    barns och ungas situation.

  45. Och är risken då att vi på grund av
    som situationen ser ut i dag-

  46. -kommer att få se följderna
    om 10-15 år?

  47. Det tycker jag
    är en viktig fråga att fundera över.

  48. Ja, det är ju en bra fråga, och den
    kan vi gå vidare med i framtiden.

  49. Nu går jag vidare till
    Lunds Tekniska Högskola och Kurt här.

  50. Du har under hela din karriär
    hanterat risker och riskforskning-

  51. -men hur ser du då på
    den här typen av sociala risker?

  52. Vad har den för roll
    i riskanalyserna?

  53. Skulle du
    vilja utveckla kopplingen lite?

  54. Du antyder att jag har en viss ålder
    när du säger "hela min karriär"-

  55. -och det är rätt. När man får frågan
    hur långt vi har kommit med metoder-

  56. -som kan hjälpa oss så har vi
    utvecklat batterier som är rätt bra.

  57. Jag ska återkomma till dem,
    men det finns också brister.

  58. Problemställningarna är som Helena sa
    i morse långsamskridande ändringar.

  59. De är våra metoder inte bra på.
    P.O.:s index och alla indikatorer-

  60. -har också den svagheten. De fångar
    mycket sent upp små förändringar-

  61. -och då har vi en gemensam utmaning
    att hitta hur vi ska fånga upp detta.

  62. Risk- och sårbarhetsanalysen har växt
    fram och kan bli ett bra underlag-

  63. -eftersom vi ska jämföra
    det som händer i Sverige 2015-

  64. -med det som hände för tio år sen.

  65. När man skulle besvara frågan
    vad sannolikheten var att det hände-

  66. -så sa man att det var för svårt.
    "Jag vet inte om vi får social oro"-

  67. -"i mitt samhälle. Det kan jag inte
    svara på". Så la man bort det.

  68. Det har ändrat sig nu. Nu måste man
    kunna ge ett svar på det-

  69. -för om inte jag kan övertyga
    mina politiker att det här kan hända-

  70. -inom nån tid, så måste jag
    gräva lite mer i det problemet-

  71. -och förstå vad som händer
    i min stad.

  72. Och det växer nu fram
    i risk- och sårbarhetsanalyser-

  73. -som man jobbar med runtom i landet.

  74. En liten utmaning på slutet hänger
    också ihop med nåt Helena sa i morse.

  75. Det är att jag inte är säker på att
    vi förstår att de ändringar vi gör-

  76. -av en orsak
    kan ha betydelse för en annan.

  77. Exempelvis ändrar vi vårt beteende.
    Vi går inte ut på natten.

  78. Vi sätter staket runt våra hus.

  79. Allt detta
    påverkar andra delar i samhället-

  80. -och bland annat också att vi ska
    värna våra demokratiska rättigheter.

  81. I Danmark där jag bor har man
    diskuterat det här med kamera-

  82. -på alla möjliga platser,
    och det har varit stort motstånd.

  83. Man ska ha tillstånd
    och det ska vara ett specifikt syfte.

  84. Sen hade vi ju problemet i Danmark
    för några månader sen-

  85. -och när man mäter nu hur folk ser på
    detta är det "ja, kamera överallt".

  86. Det har ju konsekvenser som jag
    inte är helt säker på att vi förstår.

  87. Utmaningen är att när vi förändrar
    saker så kan det påverka andra saker-

  88. -så vi ska tänka efter så vi inte
    bara fokuserar på ena delen. Tack.

  89. Tack så mycket. Om vi skulle gå
    till Malin mellan er herrar här.

  90. Du har ju Malmöperspektivet nu.
    Nu har vi ju hört forskaren Manne-

  91. -presentera sitt arbete
    med kartläggningen-

  92. -och viktiga delar de värnar.

  93. Då kunde det vara intressant att höra
    vad du nu gör ute i Malmö stad.

  94. Det här med att värna demokratin,
    som vi pratar om är så viktigt.

  95. Din syn på detta. Hur går det arbetet
    till i Malmö stad rent konkret?

  96. Jag berättar mer i eftermiddag.
    Jag vill knyta an till det Manne sa-

  97. -att det finns olika sanningar
    och i en demokrati ska det göra det.

  98. Och jag, som kan man säga
    Saras motsvarighet i Stockholm-

  99. -som försöker se ut över Malmö...

  100. Medborgare,
    grupperingars olika behov-

  101. -i detta gytter av
    kort-, lång-, akutsiktiga-

  102. -behov av insatser
    eller vad jag ska säga-

  103. -kopplat och silat
    genom de kommunala grunduppdragen-

  104. -ur det främjande perspektivet, över
    det förebyggande och i det akuta.

  105. Så i detta gytter måste man hitta
    just det som behöver göras-

  106. -i det som ligger för oss.

  107. Och det är väl så att det vi nu har
    sett i nyhetsflödet de sista dagarna-

  108. -med flyktingkatastrofer i Medelhavet
    och förväntade flyktingströmmar...

  109. Är det nånting som du också har
    i bakhuvudet kring gyttret?

  110. Alltså Sverige, Malmö, vi lever ju
    inte isolerat från övriga globen.

  111. I det så förs det
    ett ganska levande samtal-

  112. -mellan stadens aktörer, statliga
    myndigheter, men framför allt-

  113. -i förhållande till civilsamhällets
    aktörer som tidigt snappar upp-

  114. -vad olika globala händelser kommer
    att få för konsekvenser lokalt.

  115. Tack ska du ha, Malin. Om vi skulle
    ta och gå till Göteborg. Suraya här.

  116. Då fick vi ju se den här modellen.

  117. Jag tror att det var
    en sexstegsprocess de visade här.

  118. -Sex var det, ja.
    -I tårtbitarna som visar arbetet.

  119. Då funderar man på hur du upplever
    framgångsfaktorerna i Rannebergen-

  120. -i Angereds stadsdel,
    där ni har jobbat på det här sättet.

  121. Det som både Ulf och Johanna
    var inne på är att dels är det ju-

  122. -med ansvarsområdena.

  123. Där är ju väldigt tydligt
    vem som gör vad när det är dags.

  124. När det väl händer så blir det
    viktigt att man vet vad man gör-

  125. -men också att man gör en åtgärdsplan
    och vi har varit noga med att både-

  126. -sätta upp åtgärder som jobbar med
    de kortsiktiga målen-

  127. -men också långsiktiga,
    för läget i Rannebergen var ett tag-

  128. -väldigt kaotiskt. Vi försökte
    ihop med alla samverkanspartners-

  129. -och föräldrar och goda krafter
    i området komma åt och försöka-

  130. -att hjälpas åt kring det.

  131. Det är också viktigt att hela tiden
    ha det här sättet att tänka på-

  132. -som Johanna och Ulf nämnde.
    Många gånger hamnar vi i åtgärderna-

  133. -i stället för att stanna upp
    och titta på syfte och mål-

  134. -och analysera lägesbilden-

  135. -för jag kände
    att vi i det här arbetet-

  136. -hade stor hjälp av
    det här sättet att arbeta.

  137. Och vad vill du skicka med nu då
    till kollegor i andra kommuner-

  138. -kring detta,
    som är särskilt viktigt?

  139. Jag tycker att det här
    är ett jätteviktigt arbete.

  140. Att kunna...starta upp
    ett sånt arbete gemensamt-

  141. -och det vi gör i Angered
    är också att vi delar lägesbilden-

  142. -veckovis med kollegorna
    på andra sidan, hos polisen.

  143. Där vi går igenom, förutom det som
    stadsdelen och personalen på Fritid-

  144. -delger oss och information
    från bostadsbolagen-

  145. -så brukar vi också ha telefon-
    konferenser med alla stadsdelar-

  146. -i staden och polisen en gång
    i veckan, där vi uppdaterar oss-

  147. -i lägesbilden,
    men i Angered brukar vi också ha-

  148. -gemensamma diskussioner
    eller avstämningstider-

  149. -där vi efter helgerna
    kollar av läget.

  150. "Hur ser det ut?
    Hur har helgen varit?"

  151. "Ser vi några markörer i ett visst
    område? Kan vi göra nåt gemensamt?"

  152. "Vem kan göra vad?" Så att där
    försöker vi hålla oss uppdaterade-

  153. -och det tycker jag är jätteviktigt
    att skicka med till alla-

  154. -att ett sånt arbete och en sån metod
    som vi nu har påbörjat-

  155. -visar sig vara framgångsrik,
    men framför allt vill jag skicka med-

  156. -att involvera föräldrarna.

  157. I arbetet som vi gjorde var både
    föräldrar, goda krafter i områdena-

  158. -och föreningar som kan... För det
    finns mängder med föreningar-

  159. -men det finns engagerade föreningar
    som vill göra gott för medlemmarna-

  160. -och andra medborgare i området.

  161. Så det tycker jag också är
    jätteviktigt att man arbetar med.

  162. Stort tack, Suraya. - Då blir det så
    att vi går till Michael på kanten.

  163. Då har vi Stockholms stad. Du
    arbetar ju då ute i Stockholms stad-

  164. -och det är i de norra delarna:
    Kista, Rinkeby...

  165. Och, ja... Vad har du för
    reflektioner kring det här-

  166. -och det som forskningen har
    beskrivit och kring Saras modell...

  167. -...för Stockholms stad?
    -Vi är fjorton stadsdelar.

  168. Rinkeby/Kista och Spånga/Tensta
    har ett nära samarbete.

  169. Jag jobbar för Spånga/Tensta.

  170. Mitt jobb handlar om
    att skapa förtroenderelationer-

  171. -med, som jag tänker,
    medborgare med många kusiner.

  172. Vi har ju all världens krig samlade
    på liten yta under många herrans år-

  173. -och människor i våra områden
    söker skydd och söker stöd-

  174. -där man känner tillit och trygghet.

  175. Det är som forskningen och den
    process vi har arbetat med visar.

  176. Att man hellre söker sig
    närmre familjerna så att säga-

  177. -än kanske söker sig
    till myndigheter-

  178. -så att vara bryggan däröver
    är den stora utmaningen.

  179. Jag tycker det här seminariet är
    fantastiskt på det sättet att vi vet.

  180. Vi har ju så mycket kunskap. Alla som
    sitter här har sin del i helheten.

  181. Malmö Högskolas forskning är
    jätteglädjande när vi går ner en del.

  182. Vi ser stora skillnader bara i ett
    stadsdelsområde som Spånga/Tensta-

  183. -där vi har fem olika stadsdelar.
    I de stadsdelarna kan man bryta ned-

  184. -på gator och på portar.

  185. Jag tänker att det här första passet
    som var... Det är så tydligt...

  186. ...att det vi i kommunen...

  187. Jag representerar Socialtjänsten,
    men jag tillhör en strategisk stab-

  188. -där vi har att jobba med
    en mängd brottsoffer.

  189. En mängd brottsoffer
    som i vardagen möter, så att säga-

  190. -de unga män ofta som inte är en del
    av kanske den stora gemenskapen-

  191. -så jag tänker på de här olika
    bollarna som du visade upp, Johnny.

  192. Den stora badbollen och bryter man
    sen ned, så är det ju de frågorna-

  193. -som vi som jobbar inom
    Socialtjänsten måste komma närmre-

  194. -för att jag delar P.O.:s inspel
    med att Socialtjänsten-

  195. -och socialtjänstlagen är en stödlag.

  196. Det är där vi har
    de stora löneutbetalningarna-

  197. -till kollegor inom Socialtjänsten.
    Vi ska kanske stanna upp-

  198. -med hjälp av Sara och andra
    och analysera hur vi kan jobba-

  199. -så att risk- och sårbarhetsarbetet
    kommer närmre Socialtjänsten.

  200. För vi jobbar mycket på individnivå,
    men det handlar mycket om grupper-

  201. -och kollektivet.

  202. -En liten reflektion.
    -Javisst. Ja.

  203. Malin, du nickar igenkännande.
    Kan du...

  204. ...kanske koppla på här
    på vad Micke sa nu?

  205. Alltså det här
    med kontakten ute i stadsdelen.

  206. Ja, men det är klart.
    Utan tilliten så har kommunen...

  207. Tänker ni egentligen på
    vad "kommun" betyder nån gång?

  208. Är det nån som vet det?
    Eller vad betyder "kommun"?

  209. -Ingen som...?
    -Ni får gärna svara på frågan nu.

  210. -Det gemensamma.
    -Ja, men precis...

  211. Vi är ju inte så skilda ifrån...

  212. Ni är ju alla här
    just nu i en kommun.

  213. Varenda kvadratmeter i hela Sverige
    ansvarar en kommun för.

  214. Vad som än händer där. Det finns
    ingen force majeure för en kommun.

  215. Att vi inte kunde eller inte hann.
    Pengarna räckte inte och så vidare.

  216. Det bygger ju på ett tillitsskapande
    arbete till vår nästa-

  217. -för att prata med mina trossamfund
    eller vad man väljer att kalla det.

  218. Vi gör det här tillsammans.
    Du är samhällsbyggare precis som jag-

  219. -i stadsområdet där du verkar.

  220. Det här bygger vi tillsammans.
    Jag bygger det inte åt dig.

  221. Så det instämmer jag i. Jag nickar.
    Den närheten behöver finnas.

  222. Men vi behöver ha tankar
    på de andra delarna-

  223. -som kanske inte är
    egentliga kommunala grunduppdrag-

  224. -men som blir det.

  225. Ja... Ja, varsågod.

  226. Jag tycker att det som vi har hört
    från Malmö, Göteborg och Stockholm-

  227. -visar en kraftfullhet. Det visar
    också att det ska finnas resurser.

  228. Så min fråga är om det är samma sak
    när man går utanför storstäderna.

  229. Ser fenomenet ut på ett annat sätt?
    Och angreppsätten i storstäderna...

  230. Kan man överföra dem
    eller ska de tillämpas?

  231. Jag har ingen aning,
    men jag fick bara funderingen-

  232. -när vi ser
    hur väl det går i storstäderna.

  233. Det kanske finns...?
    Vill Suraya säga nåt?

  234. Jag vet inte. Jag har jobbat i
    stadsdelen Angered som är rätt stor.

  235. Vi har 3 500 medarbetare
    som arbetar där-

  236. -men många gånger tror vi bara
    att vi hittar hinder.

  237. Det handlar också om vilka resurser
    vi har som man skulle använda rätt.

  238. "Gör vi rätt saker?"

  239. För jag tänker att vi i Angered
    har en trygghetsamordnare-

  240. -som har ansvar för helheten,
    men sen har vi tre koordinatorer.

  241. Vi utför ett operativt arbete
    gentemot alla samverkanspartners.

  242. Det är Fritid, fältarbetare,
    bostadsbolagen, goda krafter-

  243. -föreningar, föräldrar... Så att man
    skulle kanske kunna omvandla sig-

  244. -över resurserna.
    Jag tror att det går att få till det-

  245. -om man bara ser över organisationen.
    Det är vad jag tror.

  246. För det är väl så att...
    vad jag har förstått...

  247. ...att bostadsbolagen får
    en större och större roll i arbetet?

  248. Det är väl lite samma system
    i Göteborg, som det Johnny beskrev-

  249. -här uppe i Järva-området,
    så att säga.

  250. Det är många bostadsbolag som tar
    sociala frågor på största allvar.

  251. Inte minst utifrån trygghetsfrågor,
    men också sommarjobb för ungdomar-

  252. -som gör att de känner sig
    delaktiga i sina områden.

  253. Så där tycker jag absolut
    att de gör ett jättebra arbete.

  254. Vi har ju nu en väldig fokusering här
    på Stockholm, Göteborg och Malmö-

  255. -på grund av representanterna,
    men P.O.:s forskningscirklar här-

  256. -berörde ju även
    Landskrona och Helsingborg.

  257. Hur kan vi då fundera...?

  258. Vi frågade ju lite grann
    hur det ser ut i övriga Sverige.

  259. Den frågan kan jag inte svara på,
    men det visar kanske att vi behöver-

  260. -nån form av
    mer nationella lägesanalyser-

  261. -för det skiljer sig mycket åt
    beroende på kommunernas ekonomi-

  262. -befolkningssammansättningar och så.

  263. Anders visade
    att hatbrott kan växa fram-

  264. -i även ganska små bruksorter-

  265. -och vi har ju sett att även i mindre
    orter i Sverige så har vi då grupper-

  266. -som står utanför arbetsmarknad
    och utbildning och så vidare-

  267. -så det är inget storstadsfenomen.
    Det kanske tar sig olika uttryck.

  268. Men jag skulle nog rekommendera
    att man försöker få nån form av mer-

  269. -nationell lägesbild av
    hur det egentligen ser ut-

  270. -i olika delar av Sverige.

  271. Nån som har nåt här att tillägga?
    Till det redan sagda?

  272. Ja, Micke?

  273. Om det finns tid
    så bara ett litet exempel.

  274. Johnny nämnde det här lokala
    polisarbetet som är i Hjulsta.

  275. Vi märker ju att information
    kommer från de boende.

  276. Väldigt mycket information, och jag
    hänvisar till polisens 114 14-nummer-

  277. -och information kommer in.

  278. Ibland händer det ju att
    informationen ger träff hos polisen-

  279. -och då märker vi...
    Man får nåt att jobba på.

  280. Då märker vi att under en period ökar
    trycket på enskilda boende också.

  281. Jag vill lyfta den frågan. Just det
    där att det finns de som inte har-

  282. -så många kusiner som bor i området.
    Man ger sig på att hota personer-

  283. -och vill få fram nån.
    Vem har så kallat golat?

  284. Och det är ju en process som jag
    tänker att både kommun, polis-

  285. -och fastighetsbolag måste vara
    väldigt nära, för att det här kommer-

  286. -upp till ytan nu
    när vi jobbar väldigt lokalt.

  287. Sånt som man inte har tagit in på
    samma sätt. Det blir nya uppgifter.

  288. Jag nämnde brottsofferperspektivet.
    Jag säger det en gång till.

  289. -Vi får inte tappa det.
    -Bra.

  290. -Suraya.
    -Jag tänkte bara tillägga...

  291. ...att när det gäller samarbete
    med polisen så har vi goda exempel...

  292. ...och erfarenheter från arbete med
    områdespolisen och ungdomspolisen.

  293. Just utifrån den sociala oron har vi
    också sett att det är väldigt bra-

  294. -för området att när vi kommunicerar
    och beskriver våra läges...

  295. ...ger varandra lägesbeskrivningar,
    att också trycka på vilka-

  296. -som skulle göra bättre intryck
    i området.

  297. Alltså många gånger känner
    ungdomarna i området områdespolisen-

  298. -även om man inte känner
    andra poliser som kommer centralt.

  299. Där ser vi att det är väldigt viktigt
    att man lyssnar på varandra-

  300. -och bedömningarna
    som kommunen eller stadsdelen gör-

  301. -gör ibland att situationen förvärras
    av att det är många poliser.

  302. Ibland behöver man kanske färre
    poliser utifrån vissa situationer.

  303. Jag ville bara trycka på det.
    Det är jätteviktigt vilka poliser.

  304. Områdespolisen, som du också
    var inne på, gör ett jättebra jobb-

  305. -och har god kännedom om områdena,
    som lugnar ned situationen-

  306. -i stället för att få den
    att blossa upp.

  307. Ja. Och vi har hört
    liknande reflektioner från Malmö.

  308. Jaha... Bästa panel, ni tycker att ni
    har delgett oss vad vi behöver veta.

  309. Det är jättebra. Ni ska ha
    ett stort tack för det och applåder.

  310. Textning: Jeffery Rahm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, socialarbetare Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och arbetsmiljö

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.