Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Att förebygga radikalisering och extremismDela
  1. Välkommen tillbaka,
    kära seminariedeltagare.

  2. Vi har kommit till block 3-

  3. -Att förebygga
    radikalisering och extremism.

  4. Det blir ett antal presentationer,
    kaffe och ett panelsamtal efteråt.

  5. Panelsamtalet leds av Matilda Broman
    från Säkerhetspolisen.

  6. Syftet är att ge en inblick i arbetet
    mot våldsbejakande extremism-

  7. -och deltagande i terrorverksamhet.

  8. Var står vi kunskapsmässigt
    och vad behöver vi forska mer om?

  9. Jag har redan fått fram
    första talaren-

  10. -Magnus Ranstorp,
    säkert känd av flera.

  11. Han är forskningsledare på Centrum
    för asymmetriska hot och terrorism-

  12. -och leder arbetet av EU:s
    Radicalisation Awareness Network-

  13. -och sitter i en expertgrupp om anti-
    radikalisering i Köpenhamns kommun.

  14. Du är varmt välkommen. Varsågod.
    Scenen är din.

  15. Jag kan hjälpa dig ta fram...

  16. Tack. Det är trevligt att vara här.

  17. Jag kommer från Försvarshögskolan-

  18. -som bedriver både
    akademisk forskning och studier.

  19. Vi har även regeringsuppdrag.

  20. Det här är ingen ny fråga.
    Vi har fokuserat på det här sen 2005.

  21. Den senaste frågeställning-

  22. -handlade framför allt om Islamiska
    staten och förebyggande av stridande.

  23. Vi presenterade en rapport
    för Birgitta Ohlsson i maj 2013.

  24. Vi hade 22 rekommendationer. En var
    att skapa en nationell samordnare.

  25. Det är ett av huvudbudskapen
    i dagens presentation.

  26. Det finns strukturella utmaningar.
    Det finns ett gap mellan staten-

  27. -och den lokala nivån.
    På nationell nivå har mycket gjorts.

  28. Men förbättringar kan säkert göras.

  29. Vi har statskontorets utvärdering.

  30. Men det tränger inte ner på lokal
    nivå där man märker problemet.

  31. Det handlar inte bara om att folk
    rekryteras till jihadistiska grupper-

  32. -utan även om
    sekteristiska konflikter.

  33. Det som sker i omvärlden
    skär in i det lokala-

  34. -och skapar konflikter
    mellan sunni och shia-

  35. -muslimer och kristna,
    och alla typer av grupper.

  36. Det som sker i omvärlden
    omsätts omedelbart...

  37. ...i det lokala.

  38. Den andra är ju också...

  39. Jag vill måla upp en kontext först-

  40. -men sen gå in på
    vad man kan göra åt problematiken-

  41. -och vilka utmaningar
    det finns lokalt sett.

  42. Jag vill också slå ett slag för-

  43. -civilsamhället, som har goda krafter
    och en viktig roll-

  44. -när det gäller
    att förebygga extremism.

  45. Lite begreppsdefinitioner,
    så vi vet vad vi talar om.

  46. Radikalisering är en process-

  47. -som leder till en acceptans av våld
    för att främja ett ideologiskt mål.

  48. Fokus ligger på
    den våldsbejakande handlingen.

  49. Det finns en glidande skala,
    så det kan bli problematisk.

  50. Hur långt ska man gå i förebyggandet?

  51. Våldsbejakande extremism
    är ett samlingsbegrepp för grupper-

  52. -som inte accepterar
    ett demokratiskt samhälle-

  53. -och som främjar våld
    för att uppnå ett ideologiskt mål.

  54. Daniel ska prata om
    vit makt-rörelser.

  55. Jag fokuserar enbart
    på grupper som IS-

  56. -och de som FN
    klassar som terrorgrupper.

  57. Framför allt IS men även andra
    salafist-jihadistiska grupper.

  58. För att teckna en bild... Vad ser vi?

  59. Ibland fokuserar vi på att det är
    en stor rekrytering till IS-

  60. -ifrån Sverige. Men så ser det ut.

  61. Det är inget nytt att folk reser till
    konflikthärdar. Allt hänger samman.

  62. Bosnien, Tjetjenien, Somalia,
    Afghanistan, Pakistan...

  63. De olika konflikterna hänger samman.

  64. Den senaste konflikthärden
    är Syrien och Irak.

  65. Globalt är det uppåt 30 000.
    15 000 är FN:s siffra.

  66. Uppåt 30 000 är inte omöjligt när man
    hela tiden måste justera siffran.

  67. Från Sverige, 150.

  68. Siffran som Säpochefen
    Anders Thornberg har gått ut med-

  69. -är över 300.

  70. Men Lari
    kommer säkert redogöra för det.

  71. Storbritannien.
    Här ser ni osäkerheten.

  72. Officiellt är det 700, men enligt
    nya siffror är det säkert 1 600.

  73. Över 100 tjejer
    har anslutit sig till IS.

  74. Vissa länder har en hög proportion.

  75. Det skapar massor
    med samhällsproblem.

  76. I Norden. Tittar vi på
    hur många som har rest ner till...

  77. ...våldsbejakande grupper
    så är det uppåt 500 individer.

  78. Naturligtvis
    blir inte alla terrorister.

  79. Men det skapar
    olika problem i samhället.

  80. Vissa är desillusionerade,
    andra är ännu mer radikaliserade-

  81. -och dra ner ytterligare individer.

  82. Vilka är individerna?
    Om man tecknar en generell bild-

  83. -så är de huvudsakligen män.
    De är unga.

  84. Medelåldern ligger på 25-26 år
    för nån som åker.

  85. Det finns ett mindre antal
    minderåriga.

  86. Det finns även de som är äldre.

  87. En intressant utveckling
    är att antal kvinnor ökar.

  88. Kvinnor och hela familjer
    har rest ner.

  89. Många känner varandra i lokal miljö.

  90. Många har låg inkomst.
    Det är intressant och utmärkande.

  91. De har väldigt låg förvärvsinkomst...

  92. ...om man jämför
    med andra extremister.

  93. Många har multikriminell historik
    och är ofta misslyckade kriminella.

  94. Jag poängterar ofta att det saknas
    samband mellan de som är syrier...

  95. ...och de som rekryteras till IS. Det
    är få med familjeband till Syrien.

  96. Man ska inte koppla ihop dem
    med flyktingströmmen.

  97. De här kommer från andra bakgrunder
    och nationaliteter från början.

  98. Det är en koncentration
    till storstäder.

  99. Framför allt Göteborg,
    Stockholm, Malmö och Örebro.

  100. Men även i
    Jönköping, Borås och Norrköping-

  101. -stöter man på
    den här typen av problem.

  102. Varför åker de? Det finns massor med-

  103. -olika skäl till
    varför man dras till detta.

  104. Det finns sociopsykologiska faktorer-

  105. -och
    sociala och strukturella faktorer.

  106. Det finns
    politiska och religiösa aspekter.

  107. Det finns identitetsaspekter.

  108. Allt det här sammanblandas-

  109. -och utnyttjas av
    antingen rekryterare-

  110. -eller de som manipulerar
    och radikaliserar individer.

  111. Det finns naturliga skäl till att
    vilja åka. Här är några stycken.

  112. Men man ska inte underskatta
    den religiösa dragningskraften-

  113. -som ligger som en bottenplatta
    i varför man reser ner.

  114. Det är att vi står inför Domedagen,
    på en geografiskt viktig plats.

  115. Det ser man i IS:s tidskrift "Dabiq"-

  116. -vars titel är en plats i Syrien
    där sista slaget ska stå-

  117. -mellan muslimer och icke-muslimer.

  118. Med denna problematik
    omsätts omvärlden i det lokala.

  119. Det finns direkta och indirekta
    orsaker och riskfaktorer.

  120. Dels i omvärlden,
    individer som reser in, nyheter...

  121. Dels på makro-, meso- och mikronivå.

  122. Man har vissa radikaliseringsmiljöer.

  123. Man har fysiska miljöer.
    Social media är viktig.

  124. Det sker lokal rekrytering.

  125. Som jag nämnde är det mest utmärkande
    de sekteristiska spänningarna.

  126. I går var jag på en restaurang
    med en syrisk ägare.

  127. Han kom genast fram och visade
    sina kamrater som slåss mot IS.

  128. Det påverkar många grupper i Sverige
    på massor av olika sätt.

  129. De som reser ner
    får internationella kontakter.

  130. De upplever
    väldigt traumatiska saker.

  131. Även familjerna.
    Man blir fråntagen pass.

  132. Man är på träningsläger.
    Vissa väljs ut för speciella uppdrag.

  133. Svenskar är involverade
    i produktionen av-

  134. -de väldigt avancerade
    halshuggningsinspelningarna-

  135. -som har visats från området.

  136. Det skapar en enorm dynamik
    i själva miljön.

  137. Om man tittar på åtgärder...

  138. Vi pekade på detta
    i vår regeringsrapport.

  139. I dag saknas lokalt arbete med
    direkta åtgärder och interventioner.

  140. Det var tidigare
    ett glapp mellan stat och kommun.

  141. Det har man löst
    med den nationella samordnaren.

  142. Den skapar en struktur nationellt-

  143. -och hjälper att fokusera lokalt.

  144. Det finns en växelverkan mellan
    religiös extremism och vit makt.

  145. Och även den autonoma miljön. Det
    finns en växelverkan som ska beaktas.

  146. Säkerhetspolisen är den första
    och enda instansen i arbetet-

  147. -i stället för att vara den sista.
    Säpo ser gärna andra aktörer-

  148. -i det förebyggande arbetet
    som kan samarbeta i frågorna.

  149. Som alla vet är det en politiskt
    känslig fråga. Det är ett minfält.

  150. Utan att diskutera stigmatisering
    och andra aspekter.

  151. Jag ska komma till åtgärder.

  152. Det är viktigt
    att inventera lokala problem.

  153. En lägesbild och en problembild.

  154. Det kanske viktigaste
    i det förebyggande arbetet-

  155. -är att inte förvärra problemet.

  156. Att arbeta med familjer är det
    säkraste sättet att få effekt-

  157. -i lokalsamhället
    och för att hjälpa unga.

  158. Vad finns det för anhörigstöd?
    Hur kan vi hjälpa familjenätverk?

  159. Det gäller att utbilda fältarbetare.

  160. Avhopparverksamhet
    är lättare i vit makt-miljö.

  161. Det är svårt i de här kretsarna.
    Hur hittar man lämpliga individer?

  162. Hur får vi bättre samverkan
    i civilsamhället med lokala aktörer?

  163. Inom EU...
    Vi behöver inte läsa hela bilden.

  164. Då drar jag över tiden
    jag har till mitt förfogande.

  165. Bilden visar
    repressiva och förebyggande åtgärder.

  166. Det är ingen
    komplett palett av åtgärder.

  167. Det finns även
    utmaningar och risker med dem.

  168. Den har vi använt inom EU. När vi
    började 2012 gjorde vi en matris.

  169. Vad är riskerna och utmaningarna?

  170. Den första gäller fältarbetarna.

  171. De arbetar med många sociala problem
    som narkotikamissbruk, o.s.v.

  172. Hur förankrar man arbetet mot
    extremism på ett naturligt sätt?

  173. Det finns kontraproduktiva åtgärder
    som underminerar tilliten.

  174. Hur identifierar man
    riskgrupper i samhället?

  175. Vilka är problem,
    vilka är en del av lösningen?

  176. Vem har inflytande?
    Det här med representativitet.

  177. Hur delar man känslig information
    mellan myndigheter?

  178. Det finns ansvarsförhållanden. Vem är
    ansvarig och vilka insatser sätts in-

  179. -förebyggande, under och efter resor?

  180. För nån vecka sen presenterade
    Göteborg den här bilden.

  181. Den illustrerar områdena. Det finns
    triangeln om det främjande arbetet.

  182. Sen ska olika myndigheter vara inne
    i det förebyggande arbetet-

  183. -innan individer anammar extremism-

  184. -när de är nere i konflikten,
    och även efter.

  185. Man måste tänka igenom vilka
    myndigheter som har direkt ansvar-

  186. -och vad de kan bidra med.

  187. I föredragen vi hörde på morgonen
    pratade man om olika faktorer.

  188. Det här är Maria Wallins matris
    av olika aspekter.

  189. Den säger samma sak som de andra
    presentationer vi hörde i morse.

  190. Det finns socioekonomiska
    och psykosociala faktorer.

  191. På den normativa nivån så har vi
    normativa påverkningssystem.

  192. Jag vill visa bilden-

  193. -för det förebyggande arbetet
    måste ske i den här miljön.

  194. Det är inte helt enkelt.

  195. Århus-modellen.

  196. I det förebyggande arbetet-

  197. -nämns Århus-modellen som en bra
    modell att anamma och använda.

  198. Vad bygger den på?
    Den bygger på mentorer-

  199. -som knyts till individer
    som har identifierats.

  200. Man har en hjälplinje
    som folk kan ringa in till.

  201. Anhörigstöd,
    familjenätverk, psykologhjälp-

  202. -och kontakt direkt till
    civilsamfundets olika aktörer.

  203. Århus är speciellt
    för att man har lyckats-

  204. -stoppa 30 individer...

  205. 30 individer därifrån
    har varit nere i Syrien.

  206. Man har lyckats stoppa resanden
    efter att detta sjösattes.

  207. Man lyfter fram samverkan i Århus-

  208. -och framgångsfaktorerna som har
    gjort att man har varit effektiva.

  209. När det gäller åtgärderna...

  210. ...har jag en matris
    med åtta områden och många frågor.

  211. Den kan vara en checklista
    för att sätta upp-

  212. -en lokal verksamhet, när det gäller
    struktur och samordning.

  213. Det första är
    en gemensam läges- och problembild.

  214. Finns det en lokal strategi
    och handlingsplan?

  215. Hur stort är problemet om det finns?

  216. Finns politisk uppbackning?

  217. Blir samordnaren en bromskloss
    eller pådrivande?

  218. Hur väl kan man samordna i de här
    frågorna? Det blir helt avgörande.

  219. Räcker det
    med två samordnare i Göteborg?

  220. Eller behöver de ett kansli
    för att hantera komplexiteten där?

  221. Vilka strukturer existerar?
    Uppfinn inte nya strukturer.

  222. Det är olika komplext
    i t.ex. Stockholm-

  223. -jämfört med Malmö och Göteborg.

  224. Vilka strukturer existerar?

  225. Hur kan man anpassa den existerande
    strukturen till det arbetet?

  226. Det ska finnas olika
    myndighetsinsatser i hela kedjan.

  227. Från förebyggande, under och efter.

  228. Öppenheten kring arbetet
    är avgörande.

  229. Från polisens sida
    men även från Säpo och andra.

  230. Vad syftar detta till?

  231. Den nationella samordnaren håller på
    att utveckla en hjälplinje.

  232. Men den måste också omsättas lokalt.

  233. Vem bemannar den?
    Hur snabbt kan de hantera ärenden?

  234. Hur sållar man bland dessa ärenden?

  235. Hur rekryterar man mentorer,
    fältarbetare och andra?

  236. Hur utbildar man dem
    att ta den ideologiska debatten?

  237. Justitiedepartementet
    hade ett seminarium om just Syrien-

  238. -där vi bjöd in tidigare extremister.

  239. Fältarbetare i Angered
    frågade om de fick ta dit dem-

  240. -för deras språkbruk och sätt att
    hantera ungdomar var vad de behövde-

  241. -när de möter ungdomar
    som är intresserade av extremism.

  242. Psykologhjälp är en annan del.

  243. Det finns intressanta sätt-

  244. -för hur
    man kan använda psykologhjälp.

  245. Många har upplevt krigstrauman.

  246. Men det finns också kulturella hinder
    för att använda det i olika miljöer.

  247. Yassin Ekdahl,
    som har somalisk bakgrund-

  248. -understryker ofta att det kan vara
    svårt att använda psykolog.

  249. Till sist, anhörigstöd. Det är
    viktigt att involvera hela familjen.

  250. Även syskon och vänner.

  251. Att göra hembesök.
    Ska man koordinera familjenätverk?

  252. Hur skapar man tillit och förtroende
    för insatserna?

  253. Dialog tar tid.
    Man måste ha en långsiktig dialog.

  254. Statens nämnd för trossamfund
    spelar en viktig roll-

  255. -i att främja en dialog
    med trossamfunden och andra.

  256. Men det kan inte enbart ske ur ett
    säkerhetsperspektiv. Det är viktigt.

  257. Vilken roll
    och vilket stöd ska man ge?

  258. Och hur kan man uppmuntra
    civilsamhällets aktörer...

  259. ...att självmant
    ta på sig och generera stödet?

  260. Om man tittar på Ungdomsstyrelsen
    och Allmänna arvsfonden...

  261. ...så ger man få bidrag
    till lokala projekt...

  262. ...som är inriktade
    på det här problemet.

  263. Hur kan man rikta och vidga stödet?

  264. Det finns risker med civilsamhällets
    roll och de här frågorna.

  265. Som stigmatisering
    och kontraproduktiva insatser.

  266. När Säpo griper in skapas
    en ny dynamik som kan komplicera...

  267. ...förtroendet och dialogen man har.

  268. Man måste se det i förhållande
    till andra sociala problem.

  269. Avhopparverksamhet
    pratas det mycket om.

  270. Men var finns avhopparna från IS
    eller andra jihadistiska grupper?

  271. Jag känner inte till
    en enda i Norden...

  272. ...som skulle vara villig
    att ställa upp.

  273. Det är ett väldigt utsatt arbete.

  274. Det är en sak att fundera på.
    Hur tar man hand om avhoppare?

  275. Det är jätteviktigt. Och sen
    rehabilitering och kriminalvård.

  276. Vilka insatser görs i fängelset,
    vid utslussning och rehabilitering?

  277. Vi har individer-

  278. -t.ex. de fyra som dömdes
    för dådet mot Jyllandsposten-

  279. -som sitter i svenska fängelser.

  280. Jag ska inte peka ut dem-

  281. -men radikalisering i fängelser
    är ett växande problem.

  282. Hur ska kriminalvården hantera det?
    Vad händer när de slussas ut?

  283. Vad blir konsekvenserna?

  284. Det här är en checklista
    med fler frågor än svar.

  285. Men man måste beakta
    de åtta områdena och aspekterna-

  286. -och foga in dem i en lokal struktur.
    Det är det absolut viktigaste.

  287. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att förebygga radikalisering och extremism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Extremism, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Terrorismbekämpning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.