Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Att förekomma terrorDela
  1. Hej, Lari Nyroos heter jag,
    chefsanalytiker-

  2. -för verksamhetsområdet
    kontraterrorism på Säkerhetspolisen.

  3. Jag ska fortsätta tala kring terror-

  4. -kontraterror
    och att förekomma terror.

  5. Vi använder många ord när vi bekämpar
    terrorism inom kontraterrorism-

  6. -motverka, avvärja, bekämpa osv.

  7. Jag ville koppla det till seminariet
    om social oro-

  8. -och ämnet för detta block.

  9. Att förekomma terror, att förebygga-

  10. -radikalisering och extremism...

  11. Förekomma här, jag har kollat det
    i Svenska Akademiens ordlista-

  12. -jag ville få det rätt-

  13. -betyder "att på förhand bemöta"
    terrorism, och så förhindra brott.

  14. Här kopplar vi samman delarna.
    Jag återkommer till det senare.

  15. Säkerhetspolisen arbetar inte bara
    med kontraterrorfrågor-

  16. -utan även med kontraspionage,
    författningsskydd-

  17. -personskydd, säkerhetsskydd...

  18. Just författningsskydd,
    arbetet mot Vit Makt-

  19. -den högerextrema miljön,
    den autonoma vänsterextrema miljön-

  20. -kopplar mycket till social oro,
    radikalisering och extremism.

  21. Man kan säga liknande om
    kontraspionage, som flyktingspionage.

  22. Det kan skapa social oro, men kopplar
    kanske inte till extremism.

  23. I vår årsbok som precis har kommit ut
    kan man läsa om allt det här.

  24. Förra månaden kom den ut.
    Den är varken hemligstämplad-

  25. -eller skriven med osynligt bläck.

  26. Den är full med information
    och kan laddas ner från Internet.

  27. Här finns mycket information.

  28. Öppenhet är ett väldigt effektivt
    sätt att bedriva kontraterrorism.

  29. Vi återkommer till det också.

  30. Terror så. Den yttersta formen-

  31. -av radikalisering och extremism-

  32. -som potentiellt skapar mest
    social oro i ett samhälle.

  33. Terrorn används för att injaga skräck
    och fruktan i ett samhälle-

  34. -för att påverka samhällets beslut,
    t.ex. de demokratiska besluten.

  35. Säpo arbetar när det finns
    information om brott.

  36. Det är viktigt att komma ihåg.

  37. Vi jobbar när det gäller
    brottslighet.

  38. Vårt fokus är förberedelse till
    brott. Vi vill absolut inte-

  39. -att några terrorattentat sker i
    Sverige, det har ödesdigra följder.

  40. Vi vill vara steget före och fokusera
    på förberedelse till brott.

  41. Men vi måste ha information om brott
    för att arbeta. Det är viktigt-

  42. -att komma ihåg det
    i diskussioner här i dag.

  43. Jag återkommer till det.

  44. Men borde inte Säpo kunna göra mer-

  45. -innan förberedelserna för brottet
    ens har påbörjats?

  46. Då måste man titta på vad som händer-

  47. -innan våldsbejakande extremister
    förbereder brott.

  48. Nånstans, i nåt skede i tid och rum-

  49. -sker en radikalisering
    till våldsbejakande extremism.

  50. Det är det som sker innan
    där vi stiger in.

  51. Lite om radikaliseringens struktur-

  52. -och grogrunden
    till våldsbejakande extremism.

  53. Vi ser en kombination
    av tre faktorer-

  54. -kring radikalisering. Upplevda
    orättvisor eller kränkningar-

  55. -våldsförespråkande ideologi,
    och ett socialt sammanhang.

  56. Här har vi en kombination av de här.
    Alla tre måste inte vara lika starka.

  57. Vissa delar
    kan vara starkare än andra.

  58. Sen tittar vi på steget in i
    radikalisering eller extrema grupper.

  59. För individer som tar det steget-

  60. -kan det handla om spänning. Det ser
    man bl.a. med Islamiska Staten.

  61. Det verkar spännande och
    det ser spännande ut på Twitter.

  62. En propagandabild som man vill ge.
    Samtidigt visar man-

  63. -fruktansvärda terrorbrott
    och terrorattentat.

  64. Ett slags gemenskap som man känner.
    Ett ideologiskt intresse.

  65. Det kan vara familj eller närmiljön
    som får en att ta steget in.

  66. Vad är då drivande
    kring de här faktorerna?

  67. Det kan vara karismatiska ledare
    eller förebilder, särskilt för unga.

  68. Det kan vara etablerade nätverk
    som redan finns-

  69. -terrornätverk eller andra nätverk.

  70. Det kan vara individer som
    radikaliserar varandra, kompisgäng.

  71. Det ser vi också väldigt tydligt med
    just Islamiska staten.

  72. Kompisgäng kan radikalisera. Vi har
    många exempel runt om i världen-

  73. -att kompisgäng sticker
    i väg t.ex. till Raqqa i Syrien.

  74. Och så Internet och sociala media.

  75. Det är något väldigt speciellt
    och unikt med terrorproblematiken.

  76. Kanske får jag tid att nämna det
    ytterligare lite senare.

  77. Hur kan då säkerhetstjänsten
    i Sverige bidra till-

  78. -att förebygga radikalisering
    och extremism?

  79. Ensamma kan vi inte göra mycket.
    Vi måste ha information om brott-

  80. -för att kunna stiga in
    och jobba.

  81. Det krävs en gemensam insats från
    samhället, och det har vi hört-

  82. -flera gånger i dag,
    Magnus Ranstorp nämnde det.

  83. Det krävs en gemensam insats från
    samhället, utbildning och kunskap-

  84. -dialog och samverkan,
    riktade åtgärder och stöd.

  85. Insatsen måste vara samlad
    och samordnad.

  86. De olika aktörernas agerande-

  87. -de olika aktörernas insats,
    måste finjusteras-

  88. -för att undvika rundgång.

  89. Jag trodde att jag var en fena på
    ljudeffekter, men det där var dåligt.

  90. Brus, kanske. Rundgång, brus.
    Vi har varit där tidigare-

  91. -när hedersrelaterade brott-

  92. -upptäcktes i Sverige.

  93. Det är 10-15 år sedan. När man
    började fundera kring detta-

  94. -så var det precis samma sak.
    Det blev en inflation i åtgärder.

  95. Det var välmenade åtgärder
    och tankar-

  96. -men det blev inflation i motåtgärder
    och förståelsemodeller.

  97. Ibland blev det problematiskt.
    Alla ville gå på stenhårt.

  98. Polismyndigheten i Sörmland
    som arbetar mycket med det här-

  99. -bestämde tidigt
    att ta ett steg tillbaka-

  100. -och börja fundera.

  101. Man tittade inåt i stället för att
    titta utåt, och sedan tillsammans-

  102. -med andra myndigheter och aktörer i
    samhället började man förebygga-

  103. -och försöka förekomma
    hedersrelaterade brott innan de sker.

  104. Andra fall som vi har sett på i dag-

  105. -är Rinkeby
    som Jonny nämnde tidigare.

  106. Trygg i Angered nämndes också,
    ni minns hjulet.

  107. Alla vill vara på punkt 5,
    "Insatser och åtgärder"-

  108. -men man måste börja tidigare och
    göra hemläxan, som Ulf sa så bra-

  109. -och som Johanna presenterade också
    om Trygg i Angered.

  110. Att problem lyfts fram i det
    offentliga och diskuteras-

  111. -är ett effektivt sätt
    att bedriva kontraterrorism.

  112. I dag är det våldsfrämjande
    islamistisk extremism-

  113. -som dominerar den terrorrelaterade
    verksamheten i Sverige-

  114. -och i de flesta andra länder.

  115. Det är inget nytt fenomen-

  116. -men det har aldrig varit
    så omfattande som i dag.

  117. Det stämmer mycket väl.

  118. Det nätverk av nätverk
    som utför fruktansvärda terrordåd-

  119. -och sprider det på Internet,
    så att man nästan kan se det live-

  120. -halshuggningar, man bränner folk,
    skjuter folk...

  121. Det som är ett nytt fenomen är
    Internet och dess spridning.

  122. Jag kommer inte att ha tid
    att gå in på det vidare-

  123. -men jag pratar mycket om det
    på högskolor och i andra sammanhang.

  124. Just Internet är nånting
    som vi måste förstå bättre.

  125. Den här generationen som sitter här
    är fortfarande inne i Facebook.

  126. Tonåringarna i dag har lämnat
    Facebook för länge sen.

  127. De är i andra medier.
    Vi måste hänga med där-

  128. -bli bättre
    och finjustera vår förståelse.

  129. Nog om det, men just för att
    budskapen är så lättillgängliga-

  130. -så står vi inför ett nytt
    och stort problem i dag-

  131. -som vi har identifierat
    sedan ett par år tillbaka.

  132. Det är att våra ungdomar och barn
    blir lurade att tro-

  133. -att våld och terror
    inte bara är lagligt-

  134. -utan en plikt att utföra-

  135. -och att man får en belöning för det.

  136. Det här måste på nåt vis
    bemötas av hela samhället.

  137. Det måste vara ett tydligt budskap
    att våld och terror...

  138. ...inte ryms inom lagens gränser...

  139. ...och inte inom demokratins gränser.
    Ett enkelt budskap.

  140. Det är ingen plikt
    att göra något kriminellt.

  141. Och det belönas endast
    med en biljett till fängelset.

  142. Det här budskapet måste vi bemöta.

  143. Vi måste bli bättre på
    att bemöta det budskapet.

  144. Och Säkerhetspolisen, då?
    Vad kan vi göra?

  145. Mer än tidigare kan vi bidra med
    offentlig kunskap kring problemet.

  146. Öppenhet är ju ett effektivt sätt
    att bedriva kontraterrorverksamhet.

  147. Syftet är att förbättra myndigheters
    och allmänhetens förmåga-

  148. -att upptäcka och reagera
    på företeelser i ett tidigt skede.

  149. Vi måste ha information och tala
    samma språk för att göra vårt arbete.

  150. Vi måste ha förtroende
    och få information-

  151. -från allmänheten och från andra
    myndigheter. Vi måste ha ett utbyte.

  152. Därför ska vi förbättra förmågan
    att delge information.

  153. I första hand med Polismyndigheten
    som verkar aktivt i utsatta områden.

  154. Där kommer polisen
    i direkt kontakt med problemen-

  155. -och kan angripa dem i samverkan,
    som vi har sett i dag-

  156. -som t.ex. i Trygg i Angered.

  157. Vi kommer att fortsätta samverkan
    med Migrationsverket-

  158. -i att identifiera säkerhetshotande
    aktörer i migrationsströmmarna.

  159. Migrationsverket räknade med 100 000
    flyktingar till Sverige 2015.

  160. Det kanske blir fler, för i EU pratar
    man nu om en miljon flyktingar-

  161. -till EU under 2015. En miljon.

  162. Bara i Syrien tror jag
    att det är elva miljoner på flykt.

  163. Otroliga siffror.

  164. Det är väldigt viktigt att vi är med
    där och hjälper Migrationsverket-

  165. -med att försöka identifiera
    säkerhetshotande aktörer.

  166. Hela samhället måste sträcka ut sin
    hand till unga som har hamnat snett-

  167. -och är på väg in i brottslighet
    innan det är för sent.

  168. Det försöker vi på Säpo också att
    bidra till så mycket som vi kan.

  169. Samtidigt kommer vi att fortsätta
    att förfölja terrorister-

  170. -de som stödjer terrorister,
    och våldsförespråkare i Sverige.

  171. Vi hjälper till i det internationella
    arbetet mot terrorism.

  172. Tillsammans förekommer vi terrorismen
    för ett säkert Sverige. Tack.

  173. Textning: Anna Fotso Lundberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att förekomma terror

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Konspirativ verksamhet, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Terrorism, Terrorismbekämpning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.