Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremismDela
  1. Varmt välkomna tillbaka. Vi ska få
    lyssna på samtal, svar och frågor-

  2. -ifrån en panel med fem deltagare.

  3. Vi har Peder Hyllengren
    från Försvarshögskolan-

  4. -Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan-

  5. -Daniel Norlander, samordnare mot
    våldsbejakande extremism-

  6. -Stefan Arnring, MSB,
    en av våra värdar i dag.

  7. Och vi har Lari Nyroos,
    chefsanalytiker på Säkerhetspolisen.

  8. Jag jobbar själv vid Säkerhetspolisen
    och är chef för analysenheten.

  9. Det är värdefullt med olika krafter
    i samhället som jobbar med detta.

  10. Det inleddes i dag med att det var
    en kris, en problematik på gång.

  11. Det sades också några kloka ord-

  12. -om att det bästa är om man inte
    kommer i kontakt med Säpo alls.

  13. Jag håller med. I stället handlar det
    mycket om förebyggande arbete-

  14. -och att ha ett bra sätt
    att hantera frågor lokalt.

  15. Jag vill börja med dig, Daniel.

  16. Jag vet att ni har rest runt
    en tid i Sverige-

  17. -Mona Sahlin, du och flera
    medarbetare. Har ni gjort nån nytta?

  18. Det var en härlig öppningsfråga.

  19. Jag kan göra ett försök att svara.
    Vi upplever att vi gör nytta.

  20. Vi besökte vår 61:a kommun i går,
    Järfälla.

  21. Då brukar vi göra som i dag,
    vi problematiserar bilden.

  22. Det blir problematiskt för kommunen,
    och klurigt för tjänstemännen.

  23. Vad ska de göra åt problematiken?
    Då är det bra-

  24. -att konkretisera bilden lite
    och förenkla-

  25. -och se vad som ska göras.

  26. Det är väl framför allt det som vi
    har lyckats med i kommunerna.

  27. Det är som att man tänder i gång
    kommunerna-

  28. -när vi gör ett kommunbesök.

  29. Här finns flera kommunrepresentanter.
    Hur många kommuner har ni besökt?

  30. Vi har interagerat med 80-90
    kommuner, men vi har nog haft-

  31. -60 eller 61 kommuner-

  32. -som vi har diskuterat med vad man
    behöver göra i just den kommunen.

  33. Tack, Daniel. Det har berörts
    att det krävs en lägesbild-

  34. -eller kunskap om den lokala nivån.

  35. Är detta ett pussel att lägga? En del
    kommuner har kommit längre än andra.

  36. Jag vänder mig till Magnus Ranstorp.
    Hur ser det ut på lokal nivå?

  37. Kan du ge nåt exempel, förhålla dig
    till nåt du varit med om?

  38. Syrienproblematiken hade inte riktigt
    kommit i gång när vi skrev rapporten.

  39. Den var till EU-minister Birgitta
    Ohlsson om utländska stridande.

  40. Den handlade om hur man
    kan få in civilsamhället-

  41. -om åtgärder att vidta
    och goda exempel i utlandet.

  42. Efteråt när vi hade presenterat
    rapporten märkte vi på sociala media-

  43. -och det var så tidigt
    som i november 2012-

  44. -att det fanns svenska enheter-

  45. -som hade formats i framför allt
    Syrien, som då var med i ISIS.

  46. Vi blev nyfikna och
    började titta på sociala media.

  47. Många kom från Göteborg.

  48. Jag, Peder Hyllengren och
    Linus Gustafsson åkte till Göteborg-

  49. -och hade ett möte med
    stadsdelsnämnden i Angered.

  50. Det var ett väldigt bra möte.
    De gav väldigt bra input.

  51. De visste att det fanns en
    problematik, men generellt-

  52. -så hade man inte diskuterat detta
    på ett omfattande sätt.

  53. Resultatet blev att stadsdelsnämnden
    i Angered sa att-

  54. -det här inte bara är en fråga för
    Angered utan för hela Göteborgs stad.

  55. Vi hade en dragning av vår lägesbild.
    Vi var där i två och en halv vecka-

  56. -och pratade i princip med alla.
    Fältarbetare, de som stod i mitten-

  57. -och längst ut i linan. De som
    träffade extremisterna och kände dem.

  58. Jag skulle vilja säga
    att den här problembilden-

  59. -som nämndes tidigare-

  60. -den har man ganska väl
    på många platser.

  61. Jag känner Jan Jankovski exempelvis
    i Angered...

  62. De får kontinuerligt in
    kontakter och information.

  63. De vet vem som är i riskzonen.
    Det vänder sig individer.

  64. I kväll är det ju Uppdrag granskning
    också, som kritiserar Göteborg-

  65. -men de har kommit långt i arbetet
    och behövs i tankeprocessen.

  66. När vi hade varit i Göteborg
    i november, så kopplade vi ihop dem-

  67. -Göteborg-Angered och Örebro
    till EU:s nätverk.

  68. Detta för att hitta nya verktyg,
    inte bara för samverkan-

  69. -men hur man hittar evidensbaserade
    metoder som kan vara användbara.

  70. Så jag tycker att där fungerar det.
    Göteborg är på rätt bana.

  71. Vi har varit i Malmö också.
    Vi har varit ute med polisen.

  72. Där finns också till viss del
    ett problem.

  73. Jag tror att man får jobba lite mer
    för att hitta...

  74. ...strukturer kring hur man...

  75. Man jobbar ju kriminalpreventivt
    inom SSP i de här frågorna.

  76. Med ganska enkla medel skulle man
    kunna snappa upp mer där.

  77. Det är konkreta frågeställningar. Bör
    man jobba med familj och anhöriga?

  78. Det är en bra början.

  79. Att dra in dem i arbetet, diskutera
    med dem, identifiera goda krafter.

  80. Just detta med familj, fältarbetare
    med kunskap och kompetens-

  81. -har nämnts som viktigt. Vi har
    representanter från olika landsändar.

  82. Jag skulle vilja knyta an till det du
    sa, men vända mig till Stefan.

  83. Vi är många olika representanter här-

  84. -och oss på Säkerhetspolisen
    ska man ju inte träffa för ofta.

  85. Men MSB har ju ett speciellt uppdrag,
    nämligen att vara samordnare.

  86. Vad gör ni för att
    hålla ordning på oss?

  87. Ja, det finns ju en nationell
    samordnare i just den här frågan.

  88. Men annars är det ju MSB:s uppdrag
    att samordna.

  89. Vi ska fundera på det. Jag sitter med
    i samordningen mot extremism.

  90. Vi ska diskutera hur det kommer
    att fortleva efter uppdragets slut.

  91. MSB kan också
    ge stöd till kommunerna.

  92. Vi har hört ganska mycket
    att det är kommunerna-

  93. -som hanterar de här frågorna
    väldigt konkret.

  94. MSB kan då ge stöd till kommunerna.
    Hur hanterar man dem?

  95. Hur får man in detta
    i risk- och sårbarhetsanalyser?

  96. Eftersom vi har många olika uppdrag
    på MSB har vi diskuterat...

  97. Det är bred verksamhet.
    Vi har även pratat om att...

  98. Vi förser ju skolan
    med gratis material om olika saker.

  99. Framför allt brandförebyggande osv.

  100. Kanske kunde man där få in
    även sånt här material?

  101. -Som diskussionsmaterial?
    -Ja. Då hålls frågan levande.

  102. I skolan möter man ju de flesta barn.

  103. Det finns olika vägar in för oss.

  104. Du pratade ju också om en smygande
    eller krypande kris.

  105. Krisberedskap jobbar vi med.

  106. Generellt jobbar vi mycket med
    traditionell krisberedskap-

  107. -dvs. översvämningar, elavbrott...
    Men det här är också en form av kris-

  108. -som vi måste ha beredskap för.
    Vi ska skapa ett stabilt samhälle-

  109. -som kan stå emot stora
    påfrestningar. Där har vi en roll.

  110. Just detta med krisberedskap
    och olika aktörer...

  111. Ni har ett brett uppdrag. Kan du säga
    nåt om samverkan med trossamfund?

  112. Du sitter ju med i nämnden för
    statligt stöd till trossamfund, SST.

  113. Hur kommer de in?

  114. Nja, vi har tillsammans med SST
    en samrådsgrupp för trossamfunden.

  115. Vi träffar trossamfund och
    företrädare för världsreligionerna-

  116. -två gånger om året för att prata om
    det som är aktuellt för dem och oss.

  117. Vi kan också samla den här gruppen
    oftare om så behövs.

  118. Vi gjorde det i början av året,
    efter attentat och liknande-

  119. -mot moskéer och religiösa
    samlingslokaler.

  120. Då kan vi samla gruppen
    och andra aktörer också-

  121. -för att se vad vi kan göra.

  122. Tillsammans med SST planerar vi nu
    att göra-

  123. -nån form av grundläggande
    säkerhetsutbildning för samfunden.

  124. Vi har inte kommit så långt i det,
    men planerar för det.

  125. Vi har olika stöd. Efter Köpenhamn
    så träffade jag företrädare-

  126. -för den judiska församlingen.
    Vi stödjer dem så mycket vi kan-

  127. -inom vårt område.

  128. Tack. Det är en viktig fråga.
    Den judiska församlingen-

  129. -har uppmärksammats just för att vara
    utsatta från olika extrema grupper.

  130. Det står i tidningarna nu
    att även Danmark jobbar med detta.

  131. Där kan man göra jämförelser när det
    gäller skydd och samverkan.

  132. Du nämnde säkerhetschefen eller den
    som jobbar med dessa frågor.

  133. Det är ju den viktigaste personen för
    skydd av hela organisationen.

  134. Vid risk- och sårbarhetsanalyser
    eller när man jobbar med skydd-

  135. -så är säkerhetscheferna viktiga,
    och även när det gäller personskydd.

  136. När man tittar på-

  137. -vad vi har nämnt på lokal nivå,
    Daniel har rest runt-

  138. -och vi ska lyssna till Mona Sahlin,
    nationell samordnare, sedan...

  139. Ni har samlat in kunskap om vad som
    faktiskt görs ute i kommunerna-

  140. -hur det ser ut, forskarsamhället
    finns också med...

  141. En fråga som nog dyker upp,
    där jag vill vända mig till Lari-

  142. -är hur hotet ser ut mot Sverige.
    Hur ser hotbilden ut?

  143. Ja, jag ska ta ett steg tillbaka
    först och förklara hot.

  144. Vi tittar på hot på ett enkelt sätt.
    Vi tittar på aktörer i samhället-

  145. -som har en avsikt och förmåga
    att göra något.

  146. När vi pratar om avsikt är det
    "Jag vill göra nånting".

  147. Förmåga är "Jag kan göra nånting".

  148. Till exempel ett terroristhot-

  149. -låt oss säga ett bombattentat.

  150. Det kanske finns en person som vill
    bomba låt oss säga riksdagen-

  151. -men kan inte bygga en bomb. Då har
    man avsikten, men inte förmågan.

  152. Och tvärtom, att någon kan ha lärt
    sig att bygga en jättestor bomb-

  153. -som kan spränga stan i bitar,
    men har ingen avsikt att göra det.

  154. När vi analyserar hot tittar vi på
    aktörer med både avsikt och förmåga-

  155. -att utföra hot.

  156. Jag sa tidigare
    att det största hotet i dag-

  157. -är islamistisk
    våldsbejakande extremism.

  158. Det har att göra med ISIL,
    Islamiska staten i Irak och Levanten.

  159. Islamiska staten, ISIS...
    Det finns flera namn.

  160. Vi har ett antal resenärer från
    Sverige, som Magnus var inne på.

  161. Siffrorna är nära vad du visade.
    Just nu är de senaste siffrorna-

  162. -att vi har 260 resande
    till Syrien och Irakkonflikten.

  163. Där räknar vi både bekräftade,
    resenärer som vi vet har rest-

  164. -och de obekräftade, som vi är nästan
    säkra på att de har rest. Ca 260.

  165. Jag bryter inte ner det mer,
    det blir för mycket siffror.

  166. Av de 260 bekräftade
    och obekräftade resenärerna-

  167. -som har rest till Syrien,
    har 100 återvänt till Sverige.

  168. 120 är kvar i Syrien och 40 har dött.

  169. Sådan är situationen i dag.
    Det är exceptionella siffror-

  170. -helt unika i Sverige
    och i andra västländer.

  171. Vi har haft resande från Sverige
    till konfliktzoner tidigare-

  172. -Afghanistan, Somalia under 90- och
    00-talen, men då bara 30-40 personer.

  173. Och nu, under bara några år,
    är vi uppe i 260 personer.

  174. Vi är självklart oroade över
    återvändare, på grund av-

  175. -att deras avsikt kan ha höjts
    när de har varit i Syrien.

  176. Och deras förmåga att utföra
    terrorattentat kan också ha höjts.

  177. Islamiska staten är en organisation
    som utför terrorattentat-

  178. -och vi ser detta nästan live i tv-

  179. -nuförtiden genom media osv.

  180. Vad vi... Nu tappade jag bort mig...

  181. Du var egentligen på nätet-

  182. -alltså rekryteringen, de sänder live
    och Säpo tittar på...

  183. Ja, Islamiska staten har
    gett en slags sanktionering-

  184. -att utföra terrorattentat i väst
    för återvändarna.

  185. Det har sagts av officiella språkrör
    i Islamiska staten-

  186. -att all uniformerad personal,
    polis, militär-

  187. -i de länder som stödjer
    den USA-ledda koalitionen, är mål.

  188. Alla är sanktionerade
    att attackera de här målen-

  189. -med de till buds stående medlen,
    från en morakniv till ett skjutvapen-

  190. -som man köper
    på den illegala marknaden.

  191. Det som hotet kretsar kring
    är avsikt och förmåga.

  192. Vad vi har lyckats med,
    säkerhetstjänster i hela västvärlden-

  193. -är att få ner terroristers förmåga
    från missiler till moraknivar.

  194. Det är det vi ser i dag. Vi har varit
    väldigt, väldigt framgångsrika-

  195. -i att få ner förmågan
    bland terroristerna.

  196. Men vi har varit sämre på avsikten.

  197. Det finns en otrolig potens och
    lockelse i budskapet från IS.

  198. Det ser vi bland ungdomar i dag.

  199. Tack. Vi har en person som tittar
    extra mycket på de här frågorna-

  200. -när det gäller vad som finns ute
    på nätet och hur det påverkar-

  201. -vår bild av hur stark IS uppfattas
    men också vad det är som lockar.

  202. Hur ser det ut på nätet?
    Vad är det för aktiviteter?

  203. Vad får det för konsekvenser
    för oss som ser och hör det här?

  204. Vi har ju kikat på det här
    sedan resandet tog vid 2012.

  205. En av de saker som har förvånat mig
    mest och kanske även Magnus-

  206. -är vilken omfattning
    det finns i propaganda-

  207. -hur mycket
    som kontinuerligt pumpas ut.

  208. Tidigare så har den här propagandan
    varit på arabiska och på engelska.

  209. I dag går mycket att komma åt
    på svenska.

  210. Det gör att det för en person
    i Sverige blir mer lättillgängligt-

  211. -och även i andra europeiska länder.
    Officiella kommunikéer översätts.

  212. Det produceras närmast
    Hollywood-inspirerade filmer.

  213. Man varvar strider med bilder
    på nåt slags five star-jihad.

  214. Man visar hur bra man har det, med
    swimmingpool och fina restauranger.

  215. Det är en ganska suggestiv
    propaganda, där man blandar och ger-

  216. -ganska friskt
    mellan olika delar nerifrån Syrien.

  217. Den här har ju varit
    och är fortfarande-

  218. -en viktig del i
    propagandamaskineriet.

  219. Tack. När man hör era olika inspel,
    så kopplar man tillbaka till-

  220. -att det vore otroligt fördelaktigt
    om man kunde-

  221. -hindra individer från att åka.
    Lari sa att det kan bli fängelse.

  222. Det stämmer, och om man inte
    kan dömas för krigsbrott-

  223. -eller att man har begått
    terrorhandlingar-

  224. -så kan man i andra länder riskera
    att inte få resa fritt.

  225. Detta om man har varit nere
    och stridit för IS-

  226. -eller Jabhat al-Nusra i Syrien,
    som Magnus nämnde.

  227. Jag tänker så här: Vad tror du,
    Daniel, är det viktigaste-

  228. -när det gäller att komma nära de
    som riskerar att radikaliseras-

  229. -och att knyta an till höger-
    eller vänsterextrem miljö-

  230. -eller, som i det här fallet,
    våldsbejakande islamism.

  231. -Vad ska man tänka på?
    -Den nya lagstiftningen är viktig...

  232. ...men i länder som redan har sådana
    lagar, så är det på marginalen...

  233. ...som vi lyckas hindra folk att resa
    genom lagstiftning.

  234. Det absolut viktigaste
    är det goda förebyggande arbetet.

  235. Vi skulle också vilja, precis som
    Lari, berätta att nu är det 150-

  236. -nästa vecka 152 osv. Jag vill kunna
    säga att nu har vi hindrat 78, osv.

  237. Men vi som jobbar förebyggande vet
    att det är svårt att mäta så.

  238. Men genom bra förebyggande arbete-

  239. -har vi hindrat
    ett antal personer från att resa.

  240. När vi är i kommuner föreslår vi...

  241. Vi blir mottagna ödmjukt av de flesta
    kommuner som vill ha en struktur.

  242. De flesta har redan det. Hitta
    lägesbild och struktur för samverkan.

  243. Identifiera den personal som kan
    komma i kontakt med extremism.

  244. Se till att de kan upptäcka
    tidiga tecken på radikalisering.

  245. Men framför allt, bestäm vart de ska
    vända sig när man hittar tecken-

  246. -på radikalisering. Man ska då inte
    vända sig till Lari.

  247. Det ska finnas nånting annat innan
    Lari och du kommer in i bilden.

  248. -Det tror jag.
    -Tack.

  249. Magnus, jag undrar så här.
    Du tog upp Århus-modellen här-

  250. -och gav goda exempel från Göteborg.

  251. Vi har hört i dag att det pågår
    arbete i Malmö och Stockholm.

  252. När får vi reda på en modell
    med ett svenskt namn för det?

  253. Ja, det är jättesvårt att säga,
    det viktiga är ju-

  254. -att arbetet har kommit i gång.

  255. Jag märker själv en enorm skillnad-

  256. -sedan Mona kom in i arbetet
    och kansliet började jobba.

  257. Jag ska inte nu berätta vad som
    händer i referensgruppen-

  258. -men många myndigheter,
    många goda krafter och kommuner-

  259. -har spelat in
    väldigt positiva saker.

  260. Det pågår ett intensivt arbete
    för att dimensionera detta rätt.

  261. Det tycker jag är en bra framgång,
    och det är positivt att vara ute.

  262. Det är väldigt komplext, det handlar
    om tre former för extremism.

  263. Visserligen är Syrien en viktig del-

  264. -men det är en växelverkan
    mellan extremismer.

  265. Jag slås ofta av
    eftersom jag jobbar i Danmark och EU-

  266. -att vi har alla tre extremismerna
    i ganska stort omfång.

  267. Vi står inför stora utmaningar.

  268. I Danmark, i Köpenhamn
    har de nästan ingen-

  269. -och det låter väl konstigt,
    ingen vänsterextremism.

  270. De har inte heller så många fall
    av högerextremism.

  271. Det mesta har varit Syrienkrigare,
    som man kallar det.

  272. Men den här modellen som jag målade
    upp bakom mig är ganska generisk.

  273. Du måste ha ett info house,
    du måste ha en hjälplinje.

  274. Men det räcker inte med det,
    den måste fyllas med nåt.

  275. Du måste kunna reagera snabbt.

  276. Du måste kunna värdera
    om det är på riktigt.

  277. Vilken myndighet ska ta hand om
    detta? Man måste ha SSP-samarbetet-

  278. -och se hur man ska ta hand om detta.
    Det arbetet kan man ta tag i genast.

  279. Om man börjar jobba med föräldrar
    och familjer och anhöriga-

  280. -då kan man inte göra fel.

  281. De har t.ex. vänt sig till oss
    i avsaknad av strukturer-

  282. -och vill att vi ska lotsa och vara
    en mellanhand till myndigheter.

  283. Detta för att få hjälp. Men jag
    tycker att det har förändrats-

  284. -bara på de sista sex månaderna,
    så det kommer nog.

  285. Det ger hopp att det pågår
    mycket gott arbete.

  286. Modellen som Magnus visade-

  287. -kopplar ju till europeisk samverkan,
    som Radicalization Awareness Network.

  288. Men jag vill fråga Lari: Vad finns
    det för utmaningar i samarbetet-

  289. -i EU eller internationellt
    kring terrorfrågor?

  290. De frågorna som vi handskas med
    är oerhört känsliga.

  291. Självklart måste sekretessfrågor
    tas i beaktande.

  292. Samarbetet som har börjat i EU
    är unikt mellan länder i världen.

  293. Vi har kommit en lång bit på vägen.
    Men fortfarande-

  294. -talar vi om
    nationella säkerhetstjänster.

  295. Det finns av tradition en svårighet
    med just öppenheten, som vi sa förut.

  296. Men det är så för varenda
    säkerhetstjänst i världen.

  297. Ingen säkerhetstjänst
    fixar problemet ensam.

  298. Det måste ske en samverkan.
    Både nationellt inom länderna-

  299. -men även internationellt.

  300. Problemet är inte svenskt,
    eller syriskt, tyskt eller franskt.

  301. Det är ett internationellt problem,
    och samarbetet måste förbättras.

  302. Tack. Det är oerhört tydligt
    att det krävs samverkan-

  303. -och det är många olika aktörer
    med tangerande uppdrag, olika delar.

  304. Det är egentligen fintoningen,
    att få oss att haka i varandra-

  305. -så att det blir en kedja, och att
    man tillsammans verkar i en riktning-

  306. -som stödjer det samhälle
    som vi har att upprätthålla.

  307. En del i detta, förutom erfarenhet,
    är forskning och kunskapsbyggande.

  308. Kan ni alla säga vad ni vill se
    att vi får mer kunskap om-

  309. -och vad som bör lyftas fram i
    samhället? Jag vill börja med Stefan.

  310. Jag vet att Per från MSB ska prata
    lite om forskning sedan, men...

  311. -Vilken kompetens behövs?
    -Jag måste fundera lite.

  312. Det som jag skulle vilja veta mer om,
    det är nog...

  313. ...beteendet, varför...

  314. Vad händer med unga män och kvinnor
    som lever i Sverige eller väst-

  315. -vad är det som får dem att ta det
    här steget att vara med-

  316. -i olika extrema rörelser?

  317. Jag har egna teorier om utanförskap,
    men det vore intressant-

  318. -med djupare forskning för att se-

  319. -exakt vad som händer i en människa
    som tar det här steget.

  320. I vissa fall är det ju ett steg
    som leder till döden.

  321. -Det skulle vara intressant.
    -Tack. - Vad ser du, Peder?

  322. Vad är det viktigt att fokusera på?

  323. En viktig del är det som du tog upp,
    vad som får en person-

  324. -att ta det här steget. Jag vill
    också lyfta en lite annan del.

  325. Vi pratar mycket om våldsbejakande
    islamistisk extremism.

  326. Men tar man bort ordet våldsbejakande
    och har kvar idéerna...

  327. Alltså, man köper idéerna, man köper
    målet, men stöder inte våldet.

  328. Där tror jag att...

  329. ...Sverige och västvärlden
    behöver bli betydligt bättre...

  330. ...på att ta
    den ideologiska fajten...

  331. ...för att vinna detta.

  332. Det räcker nog inte
    att vara militärt överlägsen.

  333. I grunden finns något djupare här.

  334. Tack. - Magnus?

  335. Jag tror att det
    definitivt handlar om sociala media.

  336. Vi ser ju kommunikativt-

  337. -kulturellt, religiöst-

  338. -att om man kan koderna kan man se
    hur djupt en person är inne-

  339. -vad de får för inspiration osv.

  340. Jag tror att forskning
    på sociala media är en del.

  341. Den andra delen... Väldigt många
    fokuserar ju på problemet.

  342. Framför allt de som fokuserar på
    vårt forskningsområde.

  343. Men det måste
    kopplas till åtgärder också.

  344. När vi var ute i Angered-

  345. -så såg vi
    alla strukturella problem som fanns.

  346. När vi var i Göteborg så skojade vi
    med varandra, inte på skoj, men...

  347. Vi sa till varandra att det måste bli
    bättre i morgon. Det blev bara sämre.

  348. Vi träffade väldigt många
    goda krafter, eldsjälar-

  349. -som jobbar längst ut i linan
    och väldigt hårt.

  350. Men jag tror att miljön påverkar.

  351. Kan man koppla på som i fallet
    med Malmö och Malmö högskola-

  352. -och de trygghetsundersökningar osv.
    som pågår-

  353. -kan man koppla på forskare att
    studera strukturerna som utvecklas-

  354. -så skulle det vara intressant
    för att de ska få en referenspunkt.

  355. Då kan de ta in den information
    som finns i omvärlden.

  356. Det är ju ingen avsaknad av
    information utan en tsunami av det.

  357. Tack. Vi är i den kunskapsbyggande
    fasen och bygger den här bilden nu.

  358. Men när man börjar diskutera,
    så vill man vara vid punkt fem.

  359. Ibland tänker rättsvårdande
    myndigheter: "Nu är det dags!".

  360. Men det är ju också en samhällsvilja,
    en vilja att göra nånting.

  361. Därför är vi här i dag.
    Vi vill göra nånting-

  362. -vidta konkreta åtgärder
    och nå resultat.

  363. Jag har inte frågat alla. - Daniel?

  364. Jag sticker ut hakan och säger
    att det finns överskott på kunskap-

  365. -och underskott på praktiskt arbete.

  366. Vi bör snarare få ut all den kunskap
    som finns, särskilt bland oss här-

  367. -och få ut den till praktiken.
    Det är vår utmaning.

  368. Sociala medier och annat. - Lari?

  369. Ja, jag håller med Daniel,
    praktiskt arbete är viktigt.

  370. Men jag vill ändå slå ett slag för
    forskning kring sociala medier-

  371. -som vi har varit inne på.

  372. Det vi ser är ett slags normalisering
    av budskapet bland ungdomar.

  373. Det är ganska tydligt. Budskapet
    som kommer från IS och liknande.

  374. Det tas nu emot på ett annat sätt
    än på 90- och 00-talet.

  375. Står vi inför en ny subkultur,
    en ungdomskultur?

  376. Jag tänker på 1977,
    när punken var i gång.

  377. Sex Pistols härjade runt och gav
    långfingret till hela samhället.

  378. En nihilistisk ungdomskultur.

  379. Nihilism betyder
    att man förnekar värdet av nånting.

  380. Punken förnekade värdet
    av normsamhället.

  381. Det är precis vad IS
    och liknande grupperingar gör.

  382. De förnekar värdet av det
    demokratiska samhället. De säger:

  383. "Skit i det där, kom till oss.
    Vi har det mycket bättre här."

  384. Är det en ny ungdomskultur
    som är på gång?

  385. Om den sker i den virtuella världen,
    kommer den att stanna kvar-

  386. -vare sig vi slänger in terrorister
    i fängelse eller inte?

  387. -Det är min fråga till forskarna.
    -Tack.

  388. Många kloka ord, men tiden går fort.

  389. Vi har ett digert program framför
    oss. Jag vill tacka er-

  390. -för kloka ord och synpunkter.
    Tack ska ni ha!

  391. Textning: Anna Fotso Lundberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Extremism, Juridik, Kriminologi, Polisväsen, Politik, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.