Titta

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Om UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med föreläsningar och diskussioner om USA och landets utvecklingstendenser. USA har fortsatt att vara en supermakt efter Sovjetunionens upplösning, men makten är på väg att delas med stater som Ryssland och Kina. Fortbildningsdagen ägde rum den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Vart är USA på väg? : USA och energirevolutionenDela
  1. Som Anna har introducerat
    ska jag tala om USA-

  2. -och deras nya förutsättningar
    på energiområdet.

  3. Varför? Ja, jag tror att en stabil
    säkerhetspolitisk utveckling-

  4. -kräver ekonomisk tillväxt,
    och det kräver energi.

  5. Det betyder, i dagsläget, en fortsatt
    användning av fossila bränslen.

  6. Ekonomier fungerar inte utan energi,
    och energi ger många länder makt-

  7. -på ett traditionellt sett kanske,
    om de har inflytande-

  8. -över energimarknaden, kontrollerar
    transport av energiflöden-

  9. -eller om de har själva energikällan.

  10. Asien blir alltmer energiberoende.
    De importerar desto mer energi.

  11. Oljans dominans som energikälla
    kommer sannolikt att minska.

  12. Gas kommer att bli mer betydande.
    Energi är dessutom kopplat till-

  13. -andra viktiga faktorer som mat,
    t.ex. transport av mat.

  14. Dessutom hör det samman
    med klimatfrågan, som berör oss alla.

  15. Men i dag ska vi fokusera på USA:s
    nya möjligheter på energiområdet.

  16. Jag ska tala om den nya utvinningen
    av skiffergas och skifferolja-

  17. -och energioberoendet,
    om det är en myt-

  18. -och vad det innebär för strategiska
    skiften och USA:s relationer.

  19. Det hela rör "fracking" - den nya
    utvinningen av skiffergas och -olja.

  20. Det är egentligen vanlig gas och olja
    som tas från marken-

  21. -och det är en nygammal teknik-

  22. -men den har fått sitt genombrott
    de senaste fem åren.

  23. Den har slagit igenom i USA
    av flera skäl: Tekniken har funnits.

  24. Medarbetare som har kunnat använda
    tekniken har funnits.

  25. Det har funnits entreprenörskap,
    driv och finansiering.

  26. I USA kan också företag köpa mark
    eller rättigheter att utvinna-

  27. -det som finns under marken
    ända ner till jordskorpan.

  28. Privat ägande ger förutsättningarna.

  29. Tekniken har varit väldigt lönsam,
    så investeringarna har gått dit-

  30. -i stället för andra alternativa sätt
    att utvinna energi-

  31. -energikällor som kanske
    hade varit mer miljövänliga.

  32. Hög lönsamheten
    och investeringar till USA-

  33. -där man har kunnat genomföra
    verksamheten och få snabba vinster.

  34. Men det finns miljöproblem
    med tekniken.

  35. Det finns utsläppsproblem
    och föroreningar, dels av vatten-

  36. -dels föroreningar i luften i okänd
    omfattning. Även seismisk aktivitet.

  37. En del tror att det kan bidra till
    jordbävningar. Så en rad problem.

  38. Och det är inte alltid skillnad
    mellan USA och Europa.

  39. Tekniken är inte använd eller
    tillåten i alla USA:s delstater.

  40. Och om den här tekniken sprider sig
    till andra delar av världen-

  41. -kan man lära av USA:s misstag när
    man har fått fram den bästa tekniken.

  42. Tekniken kallas för "fracking" i USA.

  43. Vissa säger att det är
    en energirevolution, andra inte.

  44. De senare ser det bara som fortsatt
    användning av fossila bränslen.

  45. Den har endast fått genomslag i USA.
    En del ser det som en dagslända-

  46. -p.g.a. höga energipriser
    de gångna åren.

  47. Vissa säger att det är en revolution
    för att det innebär en utbudschock-

  48. -och att utvinningen på lång sikt
    kommer att bli ett globalt fenomen.

  49. Redan nu påverkar det många
    länders säkerhetspolitiska kalkyler.

  50. Det och de nya förändringarna
    på energimarknaden-

  51. -gör att det är en energirevolution
    för global säkerhetspolitik.

  52. Vi ska främst titta på
    bränslena gas och olja.

  53. Det är två olika berättelser
    som sker var för sig-

  54. -i lite olika tidsspann.

  55. Det räcker att ett av bränslena
    förändrar USA:s ställning-

  56. -för att globala strategiska
    styrkeförhållanden ska förändras.

  57. USA går från stor importör av gas,
    kanske på sikt även av olja-

  58. -till att bli en exportör av gas
    och kanske på lång sikt även av olja.

  59. Om olja och gas räknas tillsammans
    producerade USA de senaste två åren-

  60. -mer energi än Ryssland
    eller Saudiarabien.

  61. USA är visserligen
    marknadsorienterat-

  62. -man har inga nationellt ägda
    energiföretag som Saudi eller Norge-

  63. -men amerikansk export av rå olja,
    olja ur marken, är inte tillåten-

  64. -av nationella säkerhetsskäl
    sen 1970-talets oljekriser.

  65. Även exporten av gas är begränsad.
    Har man inget frihandelsavtal-

  66. -krävs det speciella licenser i varje
    enskilt fall som man vill exportera.

  67. Gas går mot en mer global marknad.

  68. Det finns inget enhetligt gaspris
    i världen som på oljemarknaden.

  69. Gasmarknaden är regional för de stora
    regionerna Asien, USA, Nordamerika.

  70. USA kan skaka om gasmarknaden, enligt
    Internationella energimyndigheten-

  71. -när man går från en export,
    och det är om två år eller så.

  72. Redan nu påverkas omvärlden.

  73. Man använder mer amerikansk gas
    i elproduktionen.

  74. Det ersätter kol, som det då blir
    lättare för USA att exportera mer av.

  75. Men USA kommer att förbli en
    av världens största gaskonsumenter.

  76. USA:s väljarkår är ännu inte så
    känslig i gasfrågan som i oljefrågan.

  77. Där finns en tanke om att priset
    vid tankstället för bensin-

  78. -har politiska implikationer i USA
    och en säkerhetspolitisk koppling.

  79. Den tanken finns inte hos väljarkåren
    ännu i alla fall.

  80. Oljepriset är fortsatt viktigt,
    och som bilden visar-

  81. -har ekonomiska och säkerhets-
    politiska faktorer under lång tid-

  82. -påverkat utbudet av olja
    och oljepriset.

  83. Det som bilden visar är egentligen
    ett LNG-fartyg, flytande gas-

  84. -i Bostons hamn som för in gas till
    USA, men i framtiden kan LNG-gasen-

  85. -gå åt andra hållet,
    ut från USA till omvärlden.

  86. Kommersiella intressen
    kommer att avgöra vart exporten går.

  87. Även där blir prisfrågan avgörande.

  88. Men det är kostsamt att bygga upp
    infrastrukturen för LNG-exporten-

  89. -och det tar tid. Men handlar
    nya oljeutvinningen om mycket olja?

  90. Ja, det är största oljeutvinningen
    på decennier i USA-

  91. -och en dramatisk importminskning,
    kanske minsta importen på 20 år-

  92. -och det har nästan helt uteslutande
    att göra med skifferoljeutvinningen.

  93. USA:s skifferolja har klarat
    ett lägre oljepris än väntat-

  94. -trots sjunkande oljepriser
    på sistone.

  95. Utvinningen lär fortsätta
    på samma nivåer-

  96. -men inte öka så dramatiskt
    som de senaste åren.

  97. Det finns en debatt om man
    ska tillåta oljeexport redan nu-

  98. -och ändra lagar och regelverk
    för att möjliggöra detta.

  99. USA har producerat nästan 10 %
    av världens råolja det gångna året.

  100. Det mesta av skifferoljeutvinningen
    sker i USA.

  101. Mängden motsvarar ungefär oljan från
    Kuwait och Förenade Arabemiraten.

  102. Men USA konsumerar även ungefär 20 %
    av världens oljekonsumtion-

  103. -och är därför fortfarande beroende-

  104. -av det internationella
    världsmarknadspriset på olja.

  105. Råoljeimporten
    sjunker från rekordnivåerna-

  106. -och det gagnar i alla fall
    den amerikanska petroleumindustrin-

  107. -de som gör
    raffinerade oljeprodukter-

  108. -petroleumprodukter
    som flygbränsle och dylikt.

  109. Det är tillåtet att exportera i USA,
    och för första gången på 60 år-

  110. -exporterade USA 2011 mer
    petroleumprodukter än de importerade.

  111. USA kommer att vara oljeimportör i
    decennier, beroende av världspriset-

  112. -men kommer snart
    att kunna exportera gas.

  113. Tack vare stor utvinning
    kan kanske USA vara en producent-

  114. -med avgörande inflytande på mängden
    gas och olja på marknaden-

  115. -och åtminstone på det sättet
    bli en energisupermakt.

  116. Men vi får se hur stark ställning
    USA får på globala oljemarknaden.

  117. Vi ska tala lite om energioberoendet,
    som jag menar är en myt-

  118. -en idé som grundar sig
    på felaktiga historiska antaganden.

  119. Först ser vi Cordell Hull, utrikes-
    ministern under andra världskriget.

  120. Han talade sig varm för att USA
    skulle värna fri handel efter kriget.

  121. Internationell handel
    skulle gynna USA-

  122. -så USA skulle säkerställa flödena
    till handelspartner och allierade.

  123. USA går inte ut i världen
    och erövrar olja till USA.

  124. USA skyddar flödet av olja
    till världsmarknaden-

  125. -för att gynna handeln
    och världsekonomin som USA vill se.

  126. Men USA blev trots allt en
    oljeimporterande nation på 70-talet.

  127. En dålig kombination,
    för samtidigt fick man oljekriser-

  128. -och länder som ville stävja
    USA:s politik bl.a. i Mellanöstern.

  129. President Nixon
    ville att USA skulle gå tillbaks-

  130. -till ett slags oberoende av energi.

  131. Med det menade han egentligen
    en säkerhetspolitisk handlingsfrihet-

  132. -som USA hade haft innan man
    blev importberoende av olja-

  133. -för energioberoendet
    handlar främst om olja.

  134. Samtidigt som han visar att USA
    var internationellt orienterat-

  135. -är man med och grundar
    Internationella energimyndigheten-

  136. -och bygger upp en egen oljereserv,
    liksom många andra OECD-länder-

  137. -för att kunna samverka
    vid en oljekris.

  138. Sista bilden känner ni säkert igen
    - det är Barack Obama.

  139. 2011 talade han om att USA ska minska
    oljeimporten med en tredjedel-

  140. -vilket framstod
    som en månlandningsambition-

  141. -men tack vare den så kallade
    energirevolutionen är USA på god väg-

  142. -mot att kunna göra just detta.

  143. Energioberoende
    innebär en rad nya möjligheter-

  144. -där USA kan ta tillbaka
    säkerhetspolitisk handlingsfrihet.

  145. Vad det innebär i praktiken
    återstår att se.

  146. Det kan vara så att USA
    väljer att hjälpa andra länder.

  147. Amerikanska UD har två program för
    att hjälpa andra med energifrågor.

  148. Men på frackingsidan kanske
    man även kan hjälpa länder som Kina-

  149. -gällande geologiska undersökningar.

  150. Det förekommer även en rad mer eller
    mindre vilda idéer i Washington-

  151. -om vad man kan göra tack vare USA:s
    stärkta position på energimarknaden.

  152. Bilden illustrerar egentligen
    en del av amerikanska oljereserven-

  153. -som är en rent fysisk oljereserv
    i olika delar av USA-

  154. -som räcker i 80-100 dagar, och som
    USA kan använda om presidenten vill.

  155. Det ska koordineras
    med andra OECD-länder-

  156. -i händelse av en kris
    för konsumenter.

  157. En del säger att USA vid en kris
    skulle kunna hjälpa andra länder.

  158. Om de blockeras och inte får energi
    kan de få hjälp med olja eller gas.

  159. Vissa menar att man har sett resultat
    av USA:s stärkta position.

  160. I förhandlingarna med Iran
    har oljepriset inte stigit-

  161. -p.g.a. att USA har bidragit
    till en ökad mängd olja på marknaden.

  162. USA har inte exporterat oljan,
    men mängden i världen har ökat.

  163. USA har inte importerat lika mycket,
    så oljan som de inte importerar-

  164. -har andra kunnat använda,
    och då har oljepriset inte stigit.

  165. Men det finns en rad idéer i USA
    som kanske är mer äventyrliga-

  166. -och har ekonomiska och politiska
    kostnader både internt och externt.

  167. Men ibland i världen
    och kanske även i USA-

  168. -kan även dåliga idéer med tiden
    få genomslag i politiken-

  169. -även om andra länder
    inte ser dem som kloka.

  170. Det kan finnas de
    som vill avvända oljereserven-

  171. -som ett slags
    amerikanskt energivapen-

  172. -t.ex. föra ut hela reserven snabbt
    för att dumpa världsmarknadspriset-

  173. -och straffa länder
    som är beroende av oljeexport-

  174. -och man kan tänka sig länder
    som är det, t.ex. Ryssland.

  175. Det är ett sätt
    som USA skulle kunna agera på.

  176. Vi kan återkomma till dramatiken
    kring de möjligheterna-

  177. -men vi lär se
    förändrade amerikanska beteenden-

  178. -kring energimarknader
    och säkerhetspolitik-

  179. -tack vare USA:s inte oberoende men
    stärkta ställning vad gäller energi.

  180. Man har inte ett energioberoende
    men en brandvägg eller tröskel-

  181. -där man inte är lika känslig
    för hur omvärlden beter sig.

  182. När de flesta tänker på USA sätter de
    det i samband med mellanöstern-

  183. -och utvecklingen där,
    och det är en fråga om oljeflöden.

  184. Men det är viktigt att komma ihåg
    att amerikanska importen-

  185. -från Persiska viken bara motsvarar
    10 % av USA:s oljekonsumtion.

  186. Det finns en hel rad länder
    som är mer beroende av Mellanöstern.

  187. Det mesta av USA:s oljeimport
    är från Nord- och Sydamerika-

  188. -från länder som Canada och Mexiko.

  189. Oljehandel är ingen regelrätt
    utbuds- och efterfrågemarknad.

  190. OPEC har fått förnyad aktualitet då
    Saudi inte minskade sin oljeexport-

  191. -under de senaste månaderna vilket
    har bidragit till oljeprisfallet.

  192. De här staterna i Gulfen
    har en trade-off mellan att välja-

  193. -ett högt pris och få färre
    marknadsandelar och mindre inkomst-

  194. -eller att få marknadsandelar
    och dumpa priserna-

  195. -för att tränga ut annan produktion,
    som skifferolja, från marknaden.

  196. Det är billigt för länderna i Gulfen
    och andra OPEC-länder-

  197. -att ta upp olja ur marken. Priset
    blir lägre än för skifferoljan.

  198. Det är dyrare att ta upp skifferolja.
    Men de allra flesta länderna-

  199. -behöver ett mycket högre oljepris
    för att täcka statliga utgifter.

  200. Väldigt många av OPEC-länderna
    är helt beroende av sin energiexport-

  201. -och priset de behöver för sin export
    för att stärka sina statsfinanser-

  202. -är en prisnivå som ligger
    långt över skifferoljans prisnivå.

  203. Ett av få länder som över tid klarar
    ett lägre oljepris är Saudiarabien.

  204. Men det är bara för att de har bättre
    ekonomi än många andra OPEC-länder.

  205. Andra OPEC-länder har bönat och bett
    att de ska strypa utbudet av olja-

  206. -för att trycka upp priset,
    men Saudiarabien har valt-

  207. -att försvara
    sina marknadsandelar globalt.

  208. På sikt innebär det
    säkerhetspolitisk orolighet i länder-

  209. -som är beroende av energiinkomster,
    framför allt från olja.

  210. Det är dåligt för USA:s skifferolje-
    industri, men den ägs inte av staten-

  211. -goda nyheter
    för Obamaadministrationen-

  212. -som ser att lägre oljepriser
    drabbar stater som trilskas-

  213. -som Ryssland och Iran, vilket gör
    att det är lättare att hantera dem-

  214. -med låga oljepriser
    än det skulle vara annars.

  215. Men skifferoljeindustrin verkar klara
    lägre världsmarknadspriser än väntat.

  216. Sen är USA i Mellanöstern
    av en hel rad andra skäl än att-

  217. -se till att olja finns på världs-
    marknaden: att motverka terrorism-

  218. -samverka med bundsförvanter
    och upprätthålla stabilitet.

  219. Men ett skäl till det
    är att USA har en doktrin-

  220. -från Jimmy Carter som sa att det
    är ett vitalt intresse för USA-

  221. -att skydda flödet av olja
    ut från Persiska viken till världen.

  222. Därav har man stor amerikansk närvaro
    med hangarfartyg och flygvapen där.

  223. Det är på sikt kanske också
    en fördel för USA.

  224. De importerar mindre
    från Mellanöstern och Persiska viken-

  225. -medan länder som Kina
    importerar mer.

  226. Men USA står för bevakningen
    och säkerheten i Persiska viken.

  227. Man kan föreställa sig att vissa
    amerikaner ifrågasätter det.

  228. USA skulle spara mycket om de inte
    stod för försvaret av Persiska viken-

  229. -12-15 % säger undersökningar att
    försvarsbudgeten kunde minskas med-

  230. -om man inte skyddade oljeflödet
    till världen från Persiska viken.

  231. Men USA vill nog inte se
    nån annan regional stormakt-

  232. -eller global stormakt komma in
    i Persiska viken och domdera där.

  233. USA värnar flödet av olja till
    världen. Det gynnar handelspartner.

  234. De skulle drabbas
    utan flödet av olja.

  235. Det skulle drabba världsekonomin,
    vilket skulle drabba USA.

  236. Och USA vill inte att nån annan aktör
    tar över deras nyckelroll i regionen.

  237. Skifferoljan betyder nog inte
    att USA lämnar Persiska viken.

  238. Däremot stärks det
    i ett strategiskt hänseende.

  239. Man ser att flödet från Persiska
    viken, ca 17 miljoner fat per dag-

  240. -den tjocka pilen som går vidare
    till den andra bruna cirkeln-

  241. -och vidare till Asien, det är ett
    av de viktigaste oljeflödena globalt-

  242. -och USA skyddar de flödena.
    Det gör att USA har kontroll över-

  243. -de snäva sjöfartspassagerna,
    Hormuzsundet i Persiska viken-

  244. -och också Malackasundet
    utanför Singapore.

  245. Lite kort om Europa, då:
    Där är Ryssland den stora frågan.

  246. De har ett nollsummespel i ekonomin.
    Ryssland står för statskapitalism-

  247. -och vill gärna kontrollera flödena,
    och även ägandet-

  248. -vilket EU motsätter sig
    i en mer marknadsorienterad hållning.

  249. USA:s syn på vad som händer i Ukraina
    i energihänseende...

  250. Vissa ser ett unikt tillfälle
    för USA-

  251. -att börja exportera gas till Europa,
    för att vänja Europa av-

  252. -med beroendet av Ryssland.

  253. Förhoppningen är
    att USA ska komma till undsättning-

  254. -som det ridande kavalleriet och
    bistå med gas från USA till Europa.

  255. Men som sagt, det finns ingen
    statligt ägd gasexport till Europa.

  256. Det finns inga nationella bolag.

  257. Kommersiella intressen
    kommer att avgöra vart exporten går.

  258. Det tar också lång tid
    att få till licenser för gasexport-

  259. -och att bygga infrastrukturen
    för gasexport tar uppåt 4-5 år.

  260. Vissa har knutit förhoppningar
    till frihandelsavtalet TTIP-

  261. -och i vanliga fall ger frihandels-
    avtal möjlighet till andra länder-

  262. -att importera energi från USA.
    Det blir möjligen inte så med TTIP.

  263. Man försöker få ihop världens
    mest kvalificerade ekonomiska zoner.

  264. Det är lättare att utelämna
    ett så svårt område som energi-

  265. -för att slutföra förhandlingarna.

  266. Fortsatt bestämmer kommersiella
    amerikanska intressen, och sannolikt-

  267. -kommer USA:s företag att tjäna mer
    på gasexport till Asien än Europa-

  268. -så vi kan inte räkna med USA
    i detta hänseende.

  269. Däremot ser situationen
    något annorlunda ut i Asien.

  270. Obama har drivit en ombalansering
    till Asien, militärt, diplomatiskt-

  271. -och ekonomiskt, kanske ett "legacy"
    som han vill lämna efter sig.

  272. Och möjligheten att göra en gasexport
    till Asien-

  273. -är ett sätt för USA att flytta fram
    fötterna i Asien strategiskt-

  274. -energi är en strategisk faktor-

  275. -utan att behöva militära medel
    som kanske skulle irritera Kina mer.

  276. Regionen är inte bara den
    där man kan tjäna mest på gas-

  277. -utan också den region
    som kommer att importera mer energi.

  278. Kina var största oljeimportören
    förra året, och fram till 2035-

  279. -kommer Asien att importera vad som i
    dag motsvarar OPEC:s oljeproduktion.

  280. Möjligheten till gasexport här
    ger USA möjlighet-

  281. -att hävda sitt inflytande
    och stärka sin ställning strategiskt.

  282. Det finns även ett frihandelsavtal
    för Asien, TPP-

  283. -ett mer traditionellt avtal
    där USA har lockat in stater-

  284. -genom att utlova möjligheten
    till framtida gasexport.

  285. Ett solklart exempel är Japan,
    skulle jag tro.

  286. Japan gick med för att de förväntar
    sig att lättare kunna importera gas-

  287. -och Japan är väldigt beroende
    av energiimport.

  288. Kina har ett "Malackadilemma",
    som presidenten sa för 10 år sen.

  289. Malacka är den trånga passagen
    söder om Singapore-

  290. -genom vilken både mycket olja
    och gasflödet kommer ifrån.

  291. Kina är oroat att USA kan strypa
    tillförseln i händelse av konflikt.

  292. Man funderar på hur man ska bygga upp
    sin militära förmåga-

  293. -för att kunna hävda
    sin kontroll över flödena.

  294. USA vill gå mer mot "burden sharing"
    och involvera partners och allierade-

  295. -i bevakning och skydd av flödena.

  296. Skulle Kina även involveras i detta
    så skulle vi vara ett steg-

  297. -mot att Kina accepterar
    USA:s världsordning, och man så vill-

  298. -och det är väl kanske mer tveksamt
    att de gör det.

  299. Ett skäl till detta kan man se
    i nästa bild. Det här är oljeflödet-

  300. -men även gasen går genom passagen
    för att sen expandera-

  301. -och gå rakt igenom
    den infekterade sydkinesiska sjön.

  302. Man har pratat om gränskonflikter
    och att Kina vill ha kontroll över...

  303. ...gränsdragningarna i regionen
    i konflikt med...

  304. ...vilket stöter många andra
    amerikanska allierade partners.

  305. Kina kommer kanske inte i konflikt
    med USA över Persiska viken.

  306. Där är Kina jättetacksamt
    att USA uppträder som ett Securitas.

  307. Men här vill man ha kontroll, så man
    stöter sig med USA:s allierade-

  308. -och därmed i värsta fall även USA.

  309. Mycket av problematiken handlar inte
    enbart om vad som finns där-

  310. -t.ex. i energihänseende,
    utan om kontroll över de här flödena-

  311. -och även andra flöden av handel
    naturligtvis.

  312. Så, om man ni minns
    vad jag sa i början...

  313. Ländernas makt
    inkluderar kontroll över flödena.

  314. USA har en minskad import och skyddar
    även flödena av energi globalt-

  315. -vilket ger USA
    ökad makt och inflytande.

  316. Jag avslutar så här: Det blir inget
    amerikanskt energiberoende-

  317. -men ställningen globalt kommer
    att stärkas med ny säkerhetspolitisk-

  318. -handlingsfrihet vilket kan gagna
    nästa administration på gott och ont.

  319. Tack.

  320. Stort tack, Niklas,
    för en spännande presentation.

  321. För många av oss öppnade det upp
    nya infallsvinklar och kunskap.

  322. Du var ju inne på
    hur det här kan påverka Europa.

  323. Är det möjligt att bryta ner det
    och se för svensk del...

  324. Påverkar utvecklingen Sverige?
    Och jag funderade på baltstaterna.

  325. Det har varit diskussion även i vårt
    närområde kring gas och energiflöden.

  326. Jag är inte bästa experten på det.
    Jag har skickliga medarbetare-

  327. -som kan det här ännu bättre,
    men många av länderna i Östersjön-

  328. -som ser sig mer som "front line
    states", i gränslandet till Ryssland-

  329. -försöker bygga upp en förmåga-

  330. -att importera LNG-gas
    och terminaler för det.

  331. Sen har väl Sverige
    bidragit med en ny energiledning-

  332. -för att exportera ström
    genom Östersjön. Det är bra för dem.

  333. Vissa länder har haft förhoppningar
    om att själva kunna utvinna mer gas-

  334. -och på så sätt minska sitt...
    Skiffergas alltså.

  335. Men där har man inte kommit så långt
    som man trott.

  336. Men jag tror att varje gång...
    Det är ju så att de här skeendena...

  337. Precis som på 70-talet, om energi-
    marknaden drabbas av en chock-

  338. -så påverkas naturligtvis vi, som de
    stora aktörerna i världsekonomin.

  339. Det är en del av globaliseringen,
    att vi blir känsligare.

  340. Sen har vi inte samma oljereserver.
    Vi hade fysiska oljereserver.

  341. Det har vi nog inte på samma sätt
    som på 80-talet.

  342. Nu förlitar man sig mer på att
    näringslivet ska tillhandahålla det.

  343. Det var lite hackat och malet
    som svar på din fråga.

  344. Vi öppnar upp för frågor.
    Vi har mikrofoner.

  345. Vi kan börja här nere.

  346. Jag heter Michael Sohlman.
    Tack för den intressanta exposén.

  347. Den har varit koncentrerad
    på utbudssidan.

  348. För några år sen var energiåtgången
    per BNP-enhet-

  349. -i USA dubbelt så hög
    som genomsnittet i OECD.

  350. Vi kunde alla se de stora bilarna,
    väldigt låga bensinpriser etc.

  351. Vet du vad som sker
    på efterfrågesidan-

  352. -att begränsa eller göra den
    mer effektiv eller mindre ineffektiv?

  353. Jag tror mig ha läst att USA
    har försökt göra ansträngningar-

  354. -för att bli mer energieffektiva,
    men jag vet inte hur det går.

  355. Den stora knäckfrågan
    är väl kanske bränslefrågan-

  356. -drivmedelsfrågan för fordon o.s.v.

  357. Mycket olja går till att bli bensin,
    och det går till fordonsparken.

  358. Olja är fortfarande en nyckelfråga.
    En riktig energirevolution i USA-

  359. -ser vi först när bensin ersätts.
    Det är en fråga för framtiden:

  360. Kan man omvandla t.ex. mer gas
    till drivmedel-

  361. -inte nödvändigtvis till dyr etanol
    utan t.ex. billigare metanol?

  362. Då kanske man kan ersätta det givet
    att priserna är höga nog på olja-

  363. -så att det lönar sig att ersätta den
    med ett drivmedel från gas.

  364. Men vad gäller OECD på lång sikt, om
    man tittar i World Energy Outlook-

  365. -ser man att fram till 2035,
    alltså om drygt 20 år-

  366. -kommer konsumtionen i OECD-länderna
    på energiområdet att vara "flat".

  367. Den totala superökningen i konsumtion
    globalt i världen-

  368. -kommer att komma från icke OECD-
    länder och framför allt-

  369. -från icke OECD-länder i Asien. På
    så sätt är det inte så bekymmersamt.

  370. -Tack.
    -Tack. - Ja...

  371. Det kommer en mikrofon där.

  372. Förlåt, en fråga som...
    Jag har två frågor.

  373. Den ena är avtalet mellan Ryssland
    och Kina, och sidenvägen-

  374. -och tillgängligheten för Kina
    för gas- och oljefyndigheterna där.

  375. Den andra frågan är i ett längre
    perspektiv och gäller fusionsenergi.

  376. USA och Livermore Laboratories
    har i stort lagt ner sin forskning-

  377. -för att de inte har råd ensamma,
    men Japan, Frankrike och Tyskland-

  378. -fortsätter att forska på det här
    och talar om ett genombrott-

  379. -före 2020 eller åtminstone
    på 2020-talet.

  380. Det skulle ju totalt revolutionera
    energiförsörjningen i världen.

  381. Sverige tycks inte vara alls
    involverat eller intresserat.

  382. Har du några synpunkter på det här?

  383. I USA är det också delvis
    att amerikanska oljeindustrin-

  384. -som styr i stor utsträckning i USA,
    är ju inte intresserade-

  385. -av en alternativ energikälla
    om de inte själva kontrollerar den.

  386. Men den är för dyrbar att utveckla
    för enskilda företag.

  387. Det måste ske på mycket högre nivå.

  388. Har du några tankar
    eller synpunkter på det? Tack.

  389. Jag har intresserat mig
    för framtidsforskning-

  390. -och åkt runt på seminarier
    som World Future Society.

  391. Fusionsenergi var alltid
    nästa stora grej-

  392. -och kanske fortfarande,
    men jag vet inte.

  393. När nån börjar titta på
    framtidsforskning så brukar de tänka-

  394. -att man blir frälst av möjligheterna
    på fusionsenergiområdet på sikt.

  395. Jag vet inte så mycket om det eller
    hur det går. Vi får hålla tummarna!

  396. Gällande avtalet
    mellan Ryssland och Kina-

  397. -så är det nåt som Ryssland
    har gjort i ett trängt läge.

  398. Man har kommit på kant
    med kunderna i väst.

  399. Det ska också framhållas
    att Ryssland till sina kunder i väst-

  400. -under hela kalla kriget var
    en mycket pålitlig energileverantör.

  401. Men senaste tidens utveckling
    i Östeuropa är en annan fråga.

  402. Men Ryssland har försökt se sig om
    efter andra kundmöjligheter-

  403. -och en av de stora kunderna
    man ser framför sig är Kina.

  404. Det spekuleras i vem som vinner
    och förlorar på det 30-åriga avtalet-

  405. -om att Ryssland
    ska exportera gas till Kina.

  406. Jag skulle gissa
    att det är Kina som tjänar på det.

  407. De har bäst förhandlingsposition
    om Ryssland vill hitta nya kunder.

  408. Det är möjligt att Ryssland
    reduceras till ett slags bihang-

  409. -eller en gasbensinstation för Kina,
    för i den stormaktspariteten är Kina-

  410. -en mycket större spelare i kraft
    av sin befolkning, ekonomi, dynamik-

  411. -och kanske även på sikt
    sin militära förmåga.

  412. Det är väl det man kan säga om det.

  413. Dock är en del av de traditionella,
    gamla gasleveransavtalen-

  414. -ofta indexerade till oljepriset
    av olika skäl. Ett av skälen är-

  415. -att man ville göra gas till
    konkurrenskraftig energi på 70-talet.

  416. Det gör att om oljepriset sjunker
    så blir gas i Asien billigare-

  417. -vilket också gör att den skulle
    kunna konkurrera ut amerikansk gas-

  418. -som USA hoppas kunna exportera
    till Asien. Det är många led fram-

  419. -men det visar att den framtida
    mer globaliserade LNG-gasen-

  420. -eller marknaden som USA hoppas på
    är mycket volatil, ett problem-

  421. -eftersom det är så dyrt att bygga
    anläggningar och infrastruktur. Ja.

  422. -Ja, varsågod. Mikrofonen är där.
    -Hej. Katrin Månsson från UD.

  423. Kan du säga nåt mer om
    hur den ökade skiffergasutvinningen-

  424. -påverkar amerikanska förutsättningar
    att minska utsläpp?

  425. Obama har antagit en alltmer
    konstruktiv attityd inför COP 21-

  426. -och även om kongressen
    motsätter sig ett klimatavtal-

  427. -så verkar det som att USA
    är på rätt väg så att säga.

  428. Hur mycket mindre utsläpp innebär
    skiffergas i förhållande till olja?

  429. Oj, de specifika data
    har jag inte i huvudet.

  430. De tenderar att försvinna snabbt,
    tyvärr.

  431. Men jag ska väl säga så här
    att...i och med att man har ersatt-

  432. -mycket kolproducerad el
    med gasproducerad el-

  433. -räknas mindre utsläpp räknas
    från de här kraftverken.

  434. Då får USA bättre nyckeltal
    vad det gäller koldioxidutsläpp.

  435. Då kan Obamaadministrationen passa på
    att driva mer klimatkraftig politik.

  436. Kanske måste man kringgå kongressen
    som när man pressade kolindustrin-

  437. -förra året då man försökte
    få igenom avtal internt.

  438. Man hoppas kanske kunna få igenom mer
    gemensamma avtal med andra länder så.

  439. Det är väl möjligt.

  440. Ska man vara illavarslande
    kan man säga att ingen är säker på-

  441. -hur mycket växthusgas det blir
    från utvinningen av skiffergas.

  442. Man är inte eniga om mätmetoden
    från utvinning till transport-

  443. -till kraftverken. Där kan det finnas
    en fortsatt amerikansk debatt.

  444. Men USA:s möjligheter
    att bedriva klimatorienterad politik-

  445. -har nog kraftfullt förstärkts när de
    kan utvinna mer fossila bränslen-

  446. -även om det låter som en motsägelse.

  447. Ja.

  448. I samband med att de själva
    har minskat koldioxidutsläppen-

  449. -man använder mer gas än kol-

  450. -har kolpriset dumpats i Europa
    för att man exporterar kol.

  451. Fler industrier och stora företag
    använder kol i stället för gas-

  452. -vilket går emot att EU pratar
    om att man ska använda mer gas-

  453. -som har 40 % mindre koldioxidutsläpp
    än kol.

  454. Även om det är fossilt är gas bättre.

  455. Det har gått tvärtom för att priser
    dumpas p.g.a. skifferevolution.

  456. Deras koldioxid minskar
    men våra kanske ökar i stället.

  457. Man ska inte glömma kolet.
    Tar man både kol, gas och olja-

  458. -då är det så att USA kanske går
    tillbaks framåt 2028 till att bli-

  459. -på gränsen mellan att vara
    exportör och importör-

  460. -och det skulle vara
    för första gången sen 1950.

  461. En sista fråga från publiken...

  462. Ja, här.

  463. Jag heter Kristoffer Toll.
    En snabb fråga om oljepriset:

  464. Det spekuleras ibland i
    att Saudi och USA har jobbat-

  465. -för att trycka ner oljepriset
    för att knäcka Iran och Ryssland.

  466. Ja, alltså den typen
    av spekulationer...

  467. ...rör sig i allt från gränslandet
    till konspirationsteorier till...

  468. ...till verkliga hypoteser,
    så att säga.

  469. Saudi har ett lite svårt läge. Dels
    drabbade skifferoljeutvinningen dem-

  470. -med mer konkurrens på oljemarknaden.

  471. De har ungefär samma uppfattning
    om Iran som USA.

  472. De är oroliga för hur Iran
    ska agera i framtiden.

  473. Vad det gäller Ryssland så finns det
    de som spekulerar i att Saudi-

  474. -kanske anpassar sig så att inte
    Ryssland ska drabbas alltför hårt-

  475. -även om de gjorde det
    när Saudi skar ner priset.

  476. Det är svårt att veta
    hur Saudi gör sina överväganden-

  477. -men det blir nog också mer
    slitningar mellan USA och Saudi-

  478. -med tanke på omvärldsutvecklingen
    i regionen och vad det gäller USA:s-

  479. -minskade beroende av oljeimporter.

  480. Det mest bekymmersamma foto
    jag nånsin sett på Putin-

  481. -förutom alla hyllningar
    som man brukar se-

  482. -är en svårmodig Putin som sitter
    i oljeförhörhandlingar med Saudi.

  483. Då kan se en bild
    på en mycket, mycket ledsen Putin.

  484. Det kan vara kul
    att leta upp den bilden-

  485. -som motvikt till den propagandan
    med en kraftfull rysk ledare.

  486. Så visst, jag tror att Saudiarabien
    och USA har en nära relation.

  487. De har samverkat väl i frågorna
    sen 50-talet, men man ska komma ihåg-

  488. -att Saudi har varit beredda att gå
    emot USA som under yom kippur-kriget.

  489. Så det finns en hel "spread"
    av åtgärder som Saudi kan göra-

  490. -som inte kommer att vara helt
    i USA:s smak. Så man kan "ditcha"-

  491. -konspirationsteorierna och tänka sig
    samverkan mellan bundsförvanter.

  492. Stort tack Niklas
    för en spännande presentation-

  493. -och svar på alla frågorna här.
    Tack så mycket!

  494. Textning: Moa Eneroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

USA och energirevolutionen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Niklas Rossbach är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om USA:s framgångar med utvinning av skiffergas och skifferolja. Eventuellt kommer landet att bli energioberoende. Vad innebär det för amerikansk säkerhetspolitik och för relationerna med Mellanöstern, Asien och Europa? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Förenta staterna, Internationella relationer, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Säkerhetspolitik, Utrikespolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Öppningsanförande - vart är USA på väg?

USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, föreläser om Sveriges och USA:s relation. Han berättar om president Barack Obamas utrikespolitik och hur arbetet med Obamas visioner har realiserats. Obama har prioriterat dialog, partnerskap och mänskliga rättigheter. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Globalt maktskifte från väst till öst?

Johan Eriksson är forskningschef vid Utrikespolitiska institutet och redovisar olika teorier om var i världen makten kommer att ligga i framtiden. Kommer Kina att ta över? Kommer USA behålla sin position eller blir det en global maktbalans? Kanske kommer militär makt att ersättas med kultur och handel som viktigare inslag? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA och energirevolutionen

Niklas Rossbach är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om USA:s framgångar med utvinning av skiffergas och skifferolja. Eventuellt kommer landet att bli energioberoende. Vad innebär det för amerikansk säkerhetspolitik och för relationerna med Mellanöstern, Asien och Europa? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Säkerhetspolitiska prövningar

Föreläsning med Jan Hallenberg som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han beskriver USA:s säkerhetspolitik under 2015. Han berättar om landets utrikespolitiska förhållande till andra länder samt inrikespolitiska utmaningar. Vilka frågor driver USA och vilken inställning har president Barack Obama till internationell politik? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiken efter Obama

Journalisten Britt-Marie Mattsson har under lång tid bevakat amerikansk politik. Hon föreläser om presidentvalet i USA 2016. Eftersom det anses vara världens mäktigaste ämbete så är det intressant att försöka förutspå vem som tar över efter Barack Obama. Hur kommer utgången av valet att påverka resten av världen? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

De transatlantiska relationerna

Mike Winnerstig är säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om europeisk säkerhetspolitik och amerikansk Europa-politik. Han säger att USA:s förhållande till Europa har varierat genom åren oavsett presidentens partibeteckning. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Paneldiskussion

Panelsamtal om presidentvalet i USA 2016. Vem vinner presidentvalet? Dagsläget i USA diskuteras och analyser görs av vilka faktorer som spelar störst roll för utgången av valet. Medverkande: Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan; Ginna Lindberg, Utrikeschef vid Sveriges Radio; Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet; Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet; Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 29 april 2015. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA:s roll i världsekonomin

Robert Bergqvist är chefsekonom vid SEB och ger här en bild av USA:s ekonomi. Han beskriver bland annat globaliseringens utveckling under de senaste 10-15 åren och demografiska utmaningar som flera länder står inför. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.