Titta

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Om UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med föreläsningar och diskussioner om USA och landets utvecklingstendenser. USA har fortsatt att vara en supermakt efter Sovjetunionens upplösning, men makten är på väg att delas med stater som Ryssland och Kina. Fortbildningsdagen ägde rum den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Vart är USA på väg? : Säkerhetspolitiska prövningarDela
  1. Tack för det. - Att tala om USA:s
    säkerhets- eller utrikespolitik-

  2. -på 25 minuter är en omöjlig uppgift.
    Vad jag än tar upp kommer ni fråga:

  3. "Varför tog du inte upp det?"
    Det kan ni göra på frågestunden.

  4. Det jag tänker ta upp
    är litegrann Obamas...

  5. För det blir mycket Obama, förstås.
    Obama som säkerhetspolitisk aktör.

  6. Hans allmänna inställning
    till internationell politik.

  7. Jag talar lite om Syrienfrågorna.

  8. Jag talar mycket kort om Ukraina,
    för det ska Mike ta upp efter mig.

  9. Jag har rubriken "Åter till Irak".

  10. Jag talar om Iranförhandlingarna och
    säger nåt om Afghanistan och Kina.

  11. Om jag hinner, säger jag nåt om
    de stora inrikespolitiska frågorna.

  12. Två stycken väldigt stora.

  13. Presidentens ställning
    som internationell aktör-

  14. -är inte blott beroende
    av hans säkerhetspolitiska agerande-

  15. -utan även av de stora inrikes-
    politiska frågorna. Det finns två.

  16. De har stor vikt och om de går illa-

  17. -tappar presidenten
    handlingskraft rent allmänt.

  18. Om jag hinner med det pratar jag
    lite om dem. Ni vet nog vilka de är.

  19. Ja, om man ska börja studera
    Obama som säkerhetspolitisk aktör-

  20. -USA som
    säkerhetspolitisk aktör under Obama-

  21. -så höll han ett tal
    som kandidat 2008, i januari.

  22. Jag som är en gammalmodig typ
    har inga färgbilder-

  23. -utan jag har de politiska texterna.

  24. Som ni ser här talar han då
    både om att han som president-

  25. -måste se till att USA när det kniper
    kan tillgripa militärt våld.

  26. Kan och måste tillgripa militärt
    våld. Det är okontroversiellt.

  27. Det säger alla kandidater, annars
    kan de inte bli seriösa kandidater.

  28. Det som är det intressanta här
    är snarare andra delen.

  29. Jag ska inte bara hålla möten med
    våra vänner, utan med våra fiender.

  30. Hans mycket tydliga villighet
    att om han blir president 2009-

  31. -skulle han samtala inte blott med
    vännerna utan med utpekade fiender.

  32. Då är vi inne
    på stater som Iran, Nordkorea...

  33. Och andra utpekade stater.
    Det fick han mycket kritik för. Kuba.

  34. Vi se nu att han samtalat med i varje
    fall två av de tre skurkstaterna.

  35. Och också nått vissa resultat.
    Det här är en viktig del-

  36. -av Obamas inställning
    till internationell politik.

  37. USA bör förhandla och förhandla igen,
    och ibland når man resultat.

  38. Men själva ansträngningen är
    en viktig del av hur USA bör agera.

  39. Han fick senaste året till stånd en
    islossning i relationerna med Kuba-

  40. -efter femtio år av nedfrysning.

  41. Jag är övertygad om att han hade
    denna tanke redan 2007-2008.

  42. "Blir jag president och omvald"-

  43. -"ska jag göra nåt åt Kubarelationen
    under andra presidentperioden."

  44. Det är en fråga som är kontroversiell
    inrikespolitiskt i USA.

  45. Ingen sittande president skulle nog
    ta sig an den innan han blev omvald.

  46. Men nu är han omvald, känner sig ha
    utrymmet och har tagit initiativet.

  47. Obamas administration har också
    tagit stora steg mot ett avtal-

  48. -att begränsa vad USA och andra
    misstänker är Irans kärnvapenprogram.

  49. Jag ska gå in mer på det, men även
    här har Obama fått slut på 35 år-

  50. -av inga diplomatiska förbindelser.
    De finns ännu inte formellt.

  51. Inte heller
    några diplomatiska samtal.

  52. Sen en tid förs direkta förhandlingar
    mellan USA och Irans representanter-

  53. -för första gången på väldigt länge.

  54. Båda dessa är ett tydligt utflöde
    av hans grundtanke från början-

  55. -om hur han skulle bete sig
    när han kom till Vita huset.

  56. Utöver förhandlingsviljan har han
    stött på ett antal stora kriser.

  57. Syrien är en av de viktiga
    och oerhört svåra kriserna.

  58. Obama uttalade sig redan hösten 2011
    efter att kriget bröt ut tidigt 2011-

  59. -om att president Asad hade förverkat
    sin legitimitet och borde avgå.

  60. Han sa också i augusti 2012:

  61. Vi har varit tydliga gentemot
    Asad-regimen och andra aktörer-

  62. -om att vår gräns går när vi ser
    kemvapen i rörelse eller användas.

  63. Det skulle ändra min kalkyl.
    Det skulle ändra min ekvation.

  64. Här lade han ner en röd linje,
    som amerikanarna säger.

  65. Man kunde acceptera regimens
    krigföring mot motståndsrörelserna.

  66. Upproret. Men om den regimen
    använde sig av kemiska vapen-

  67. -förbehåller sig USA rätten
    att gå till något slags agerande.

  68. Implicit, mycket möjligt
    militärt agerande.

  69. Den 21 augusti 2013 fick vi rapporter
    om en omfattande kemvapenattack-

  70. -mot hundratals civila
    i förstäder till Syriens huvudstad.

  71. I anslutning till attacken
    höll utrikesminister John Kerry-

  72. -ett par väldigt fördömande tal.

  73. Jag kom in på hotellet i Chicago.
    Vi skulle åka till APSA.

  74. Amerikanska statsvetarförbundet.
    Vi satte på tv:n.

  75. Kerry höll ett väldigt krigiskt tal
    om hur långt Asad hade gått.

  76. Det var oacceptabelt. USA måste och
    kommer att slå tillbaka i nån mening.

  77. Det var en debatt, som ni minns.

  78. Skulle det ske en attack, och vilka
    skulle i så fall stödja USA?

  79. Det var främst
    Storbritannien och Frankrike.

  80. Storbritannien gick
    till en omröstning i underhuset.

  81. Den förlorade David Cameron
    ganska tydligt.

  82. Men frågan kvarstod.
    Vad skulle USA göra?

  83. Lördagen den 31 augusti klockan tolv-

  84. -kommer presidenten ut
    på gräsmattan utanför Vita huset.

  85. Han säger till exempel det här:

  86. Vilket budskap ger vi om en diktator
    kan gasa ihjäl hundratals barn-

  87. -och inte betala något pris?

  88. Vad är syftet med ett förbud mot
    användandet av kemiska vapen-

  89. -som har godtagits av regeringar
    som företräder 98 % av världens folk-

  90. -och som har godkänts av USA:s
    kongress, om det inte tillämpas?

  91. USA kan inte och får inte
    blunda för det som hände i Damaskus.

  92. Jag är redo att agera
    i protest mot denna skandal.

  93. Idag ber jag Kongressen
    att ge världen ett budskap-

  94. -om att vi är beredda att agera
    tillsammans som en nation.

  95. Problemet med det här
    är att en president-

  96. -som är en kraftfull
    säkerhetspolitisk aktör-

  97. -bör enligt min gammalmodiga
    bedömning inte be om lov.

  98. Utan han bör gå på egen hand.

  99. Det fanns inga förutsättningar att
    Kongressen skulle säga ja till detta.

  100. Resultatet blev som ni minns
    osäkerhet om vad som skulle hända.

  101. Så tog ryssarna ett initiativ om
    att förstöra alla kemvapen i Syrien.

  102. Denna framgång kom man till. Men...

  103. Två negativa konsekvenser
    enligt min analys.

  104. Den ena är att den autokrat
    i någon annan del av världen-

  105. -som tänker tillgripa militärt våld-

  106. -nu vet att tröskeln
    innan USA ingriper-

  107. -med en militär motattack
    är mycket hög under denna president.

  108. Mike kommer efter mig
    att prata om exempel på herrar-

  109. som har använt sig av denna tanke.

  110. För det andra.

  111. Överenskommelsen innebar att Syriens
    diktator satt säkrare i sadeln.

  112. Det är uppenbart
    att om anfallet hade skett-

  113. -hade Syriens regering försvagats.

  114. Rimligen hade
    motståndskrafterna förstärkts.

  115. Om min kunskap är tillräcklig om det
    komplicerade upproret fanns det-

  116. -fler och starkare
    icke-islamistiska rörelser.

  117. De hade fått ett starkt moraliskt
    stöd av en militär attack.

  118. Militära attacker kan alltid leda
    till svårbedömda konsekvenser.

  119. Men här fanns en möjlighet,
    och presidenten tog den inte.

  120. Jag anser fortfarande
    att det var ett misstag.

  121. Så, ja.

  122. Nästa kris presidenten möter...

  123. För Rysslands agerande i Ukraina för
    ett drygt år sen tar jag inte upp.

  124. Annat än att säga att-

  125. Rysslands agerande i Ukraina
    efter februari 2014 måste betraktas-

  126. -som en mycket tydlig utmaning mot
    USA:s ställning som främste garant-

  127. -för den säkerhetspolitiska
    stabilitet som rått i Europa sen -91.

  128. Hur ser vi på vad USA och andra
    stater har gjort? Framförallt USA.

  129. I vilken utsträckning
    har USA:s agerande-

  130. -på ett trovärdigt sätt bestraffat
    Ryssland för dess brott-

  131. -mot de principer varigenom världen
    och särskilt Europa styres?

  132. Det är huvudfrågan.
    Mike får lägga ut texten-

  133. -och betrakta övergripande vad som
    skett i transatlantiska relationen.

  134. Det jag tänker prata om mer är Irak.
    Nästa punkt.

  135. Obama är i stor utsträckning nu
    president för att han redan 2002-

  136. -då man i USA diskuterade huruvida
    Saddam Hussein skulle störtas-

  137. -tydligt tog ställning mot kriget.
    Han var delstatssenator i Illinois.

  138. Han sa: "Jag är inte emot krig.
    Jag är bara emot dumma krig."

  139. "Detta är ett dumt krig."

  140. Det var en mycket viktig faktor
    för att Obama skulle vinna i kampen-

  141. -om den demokratiska nomineringen
    till presidentkandidat 2007-2008.

  142. Hillary Clinton
    hade röstat för resolutionen-

  143. -som gav presidenten makt
    att intervenera i Irak.

  144. Efter att han kom till makten 2009
    arbetade han för att USA-

  145. -skulle avsluta
    sitt militära engagemang i Irak.

  146. Det fanns rimligen en tanke om att
    man skulle ha en mindre styrka kvar-

  147. -för att försvara USA:s intressen
    i nån utsträckning.

  148. Men man kom inte
    till nån överenskommelse.

  149. Överenskommelsen blev istället att de
    amerikanska styrkorna dras tillbaka-

  150. -i slutet av 2011.

  151. Nu har jag ett annat citat.

  152. Det är när presidenten
    i slutet av 2011, hösten 2011-

  153. -gör en översikt över läget i Irak,
    och så småningom säger han så här:

  154. Irak är inte en perfekt plats.
    Landet har många utmaningar kvar.

  155. Men vi lämnar ett suveränt,
    stabilt och självständigt Irak-

  156. -med en representativ regering
    som har valts av landets befolkning.

  157. Vi bygger en ny samarbetsrelation
    mellan våra nationer.

  158. Och vi avslutar ett krig-

  159. -inte med en sista strid
    utan med en slutlig marsch hemåt.

  160. Ett sätt att visa
    att man har uppfyllt ett löfte.

  161. "Jag ska avsluta
    det här dumma kriget."

  162. Men analyserna av läget i Irak var
    kanske inte fullständigt glasklara.

  163. Den nya krisen i Irak ur USA:s
    perspektiv inleds sommaren 2014.

  164. Den 10 juni rapporteras att den
    näst största staden i Irak, Mosul-

  165. -hade fallit till en för mig ny
    sunnigerilla som kallades för ISIS.

  166. Enligt vissa uppgifter fanns upp till
    30 000 irakiska soldater där-

  167. -men de slängde sina vapen
    när ISIS kom, och staden föll.

  168. På ett för den irakiska armén
    mycket förnedrande sätt.

  169. Det var mycket besvärligt för Obama.

  170. Han hade inlett sin karriär
    med att motsätta sig Irak-kriget.

  171. Han ville uppenbarligen
    inte militärt intervenera igen.

  172. Det var definitivt inte
    i hans intresse.

  173. Hans första konkreta motåtgärd
    var att sända 300 militära rådgivare-

  174. -utöver de 900 som redan fanns
    för att främst skydda ambassaden.

  175. En liten förstärkning.

  176. Väldig stark betoning
    av att det bara är rådgivarstöd.

  177. I augusti rapporterades det
    att Irak hade erövrat nya städer-

  178. -som Sinjar, där yazidierna bodde
    som flydde upp på berget.

  179. Där det var en oerhört svår humanitär
    situation. Samtidigt hotade ISIS-

  180. -den strategiskt viktiga Mosuldammen
    där mycket av Iraks el kommer ifrån.

  181. De hotade även Erbil, huvudstad
    i kurdiska självstyrande delen-

  182. -där det fanns och finns ännu fler
    amerikanska soldater och rådgivare.

  183. Ett väldigt allvarligt läge, men här
    segrade det strategiska imperativet.

  184. USA kunde inte acceptera
    att ett land-

  185. -där man investerat så mycket blod,
    pengar och politiskt engagemang-

  186. -att regeringen och de här städerna
    föll och att det fortsatte.

  187. Utan då inledde presidenten-

  188. -militära flygoperationer
    från den 8 augusti i fjol.

  189. Man kan diskutera hur framgångsrika
    de är, men de har medfört-

  190. -att ISIS framryckningar
    i många avseenden har försvårats.

  191. I vissa fall har de drivits tillbaka.

  192. Den USA-ledda koalitionen beräknas ha
    utfört över 3 200 olika flygangrepp-

  193. -mot ISIS på olika ställen.

  194. Det finns drygt 60 länder i det
    USA kallar koalitionen mot ISIS.

  195. Men bara en liten del
    deltar militärt.

  196. Av bombningarna i Irak beräknas USA
    göra 70 % av alla bombräder.

  197. Så småningom
    börjar bombräder även i Syrien.

  198. Där är det tydligen 90 %
    som görs av amerikanarna.

  199. Återigen kan man diskutera
    styrkan i den här koalitionen.

  200. Det kompliceras av att regeringen
    i Irak också stöds av Iran.

  201. Vilket USA inte önskar. Det finns ett
    komplicerat spel mellan Iran och USA-

  202. -om i vilken utsträckning
    man ska stödja de framgångar-

  203. -som man vill att regeringen i Irak
    ska ha. Mycket komplicerad situation.

  204. Det finns i storleksordning
    3 000 amerikanska soldater i Irak.

  205. Det kan bli ytterligare några fler-

  206. -men en stor markstyrka
    kan jag inte föreställa mig.

  207. Däremot kommer USA
    att stödja nya attacker mot ISIS.

  208. Inte minst återtagandet av Mosul-

  209. -som kommer att inledas nån gång
    under andra halvåret, rimligen.

  210. Den fjärde säkerhetspolitiska
    utmaningen för USA-

  211. -är förhandlingarna med Iran.

  212. Om en begränsning
    av kärnvapenkapaciteten.

  213. Även här var Obama 2009
    beredd att förhandla-

  214. -med Irans folk och ledare. Han
    fullföljer även den här linjen.

  215. Den här frågan kan man prata om
    i tre dagar, inte i tre minuter.

  216. Min bedömning
    är ändå att det som nu-

  217. -verkar bli
    innehållet i ett troligt avtal-

  218. -är mer långtgående
    än jag kunde föreställa mig.

  219. Om allt går igenom och iranierna
    går med på alla bestämmelser-

  220. -och tillåter
    inspektörerna från IAEA.

  221. The International
    Atomic Energy Agency.

  222. Då kommer Iran att ålägga sig
    betydligt fler restriktioner-

  223. -på sitt kärnenergiprogram
    än jag trodde var möjligt.

  224. Om det är korrekt och avtalet
    går igenom är det en klar framgång-

  225. -för Obamas förhandlingslinje.

  226. Här finns dock
    inrikespolitiska problem-

  227. -där Kongressen, främst
    republikanerna, motsätter sig detta.

  228. Det finns ett sätt att behandla
    avtalet om det gås igenom.

  229. Det går igenom den 30/6.

  230. Det innebär att Kongressen kan rösta
    om huruvida de accepterar avtalet.

  231. Om de röstar nej
    kommer presidenten inlägga sitt veto.

  232. Då kommer minst en tredjedel av
    minst en av kamrarna att rösta mot.

  233. Presidenten kan då driva igenom
    avtalet oavsett vad Kongressen gör.

  234. Det är med inrikespolitiskt
    manövrerande republikanerna visar-

  235. -sin motvilja
    mot en del av Obamas agerande.

  236. Afghanistan måste man säga något om.

  237. Jag funderade igår. Var får man fram
    data om Afghanistan?

  238. Den här kan man studera,
    från försvarsdepartementet.

  239. "Progress Toward Security
    and Stability in Afghanistan."

  240. Var 180:nde dag kommer en rapport
    från Pentagon till Kongressen.

  241. 120 sidor. Eller så kan man studera
    det Kongressen har inrättat:

  242. "The Special Inspector General
    for Afghanistan Reconstruction."

  243. SIGAR. 230 sidor varje kvartal. Hur
    går rekonstruktionen av Afghanistan?

  244. Vad har amerikanarna fått
    för de 107 miljarder dollar-

  245. -de har satsat under åren för att
    stödja afghanska säkerhetsstyrkorna-

  246. -det afghanska regeringsmaskineriet
    och en del humanitärt?

  247. Eller så kan studera rapporterna
    som generalsekreteraren i FN-

  248. -sänder till Säkerhetsrådet
    och Generalförsamlingen.

  249. "The situation in Afghanistan
    and its implications"-

  250. -"for international peace
    and security."

  251. Läget i Afghanistan är att det finns
    12 000 internationella trupper.

  252. Talibanerna har inlett
    sin våroffensiv.

  253. De attackerar till exempel
    staden Kunduz i norra Afghanistan-

  254. -där afghanska regeringen har svårt
    att få fram trupper för att motverka.

  255. Så instabiliteten kommer att fortgå.

  256. Trots en ny president som förefaller
    mer handlingskraftig än den tidigare-

  257. -och definitivt mer samarbetsvillig
    med amerikanarna är den tidigare.

  258. Men prognosen, så tentativ den är,
    kan inte vara annat-

  259. -än att instabiliteten fortsätter.

  260. Afghanistans BNI utgörs till
    cirka 50 % av internationell hjälp.

  261. Vad händer när den
    successivt avklingar, vilket den gör?

  262. Förmår Afghanistan
    bygga en stabil stat?

  263. Jag tvekar
    tyvärr fortfarande på detta.

  264. Frågan är om den här regeringen
    blir väldigt instabil framöver-

  265. -om talibanernas attacker
    blir ännu starkare.

  266. Är då USA beredda att på nytt
    sända trupp? Det tror inte jag.

  267. Så det är en negativ prognos tyvärr
    över Afghanistans framtid.

  268. Relationerna med Kina. Något ord.

  269. I vilken mån ska USA stödja
    Kinas ekonomiska utveckling-

  270. -och dess politiska integrerande
    i det politiska samarbetssystemet?

  271. Och i vilken mån ska USA balansera
    genom styrkekoalitioner-

  272. -mot Kinas ökade inflytande?
    USA:s agerande innehåller bådadera.

  273. De sista dagarna har ni kanske läst
    att USA har ingått-

  274. -en ny överenskommelse med Japan
    om försvarssamarbete.

  275. Där japanerna nu är mer beredda
    att agera internationellt-

  276. -även militärt än de tidigare
    hade tillåtelse att göra.

  277. Det här avtalet ingicks
    den 26/4 eller den 27/4.

  278. Det kan ses
    som en balansering mot Kina.

  279. För det andra förhandlar USA
    med många asiatiska länder-

  280. -om the Trans-Pacific Partnership.

  281. Ett handelsavtal
    där Kina är uteslutet.

  282. Amerikanska handelsprinciper skulle
    segra där och kineserna få det svårt.

  283. De skulle i viss mån motverkas,
    så ett slags balansering mot Kina.

  284. Tiden är på väg ut,
    så jag ska bara säga nånting kort-

  285. -om de två inrikespolitiska frågorna.
    Obamacare, den stora vårdreformen.

  286. Den första stora inrikespolitiska
    reformen egentligen i USA sen 1965.

  287. Problemet är att de som röstade för
    den reformen bara var demokrater.

  288. Inte en republikan i representant-
    huset eller senaten röstade för.

  289. Republikanerna försöker
    fortfarande motverka detta.

  290. En del är uppe i Högsta domstolen,
    och det kommer ett utslag under året-

  291. -som innebär att om man river upp
    den delen av Obamacare-

  292. -är hela systemet i gungning.

  293. Jag tror inte att Högsta domstolen
    gör det, men det är svårbedömt.

  294. Andra frågan är invandraramnestin
    som Obama proklamerade i november.

  295. I fjol, efter kongressvalet.

  296. Upp till fem miljoner människor
    som bor i USA utan legalt tillstånd-

  297. -kommer om detta går igenom att få
    någon sorts uppehållstillstånd.

  298. Även här är reformen föremål
    för domstolsförhandlingar.

  299. Presidenten har gjort det på egen
    hand och tagit en executive order.

  300. Frågan är hur det kommer att gå
    i domstolssystemet.

  301. Den är på gång i lägre instanser
    men ännu inte i Högsta domstolen.

  302. Den kommer att komma. Jag kan
    inte föreställa mig något annat.

  303. Då är frågan om presidenten kommer
    att få igenom sitt agerande eller ej.

  304. Några statsvetare har studerat
    det här med executive orders.

  305. Mellan 1943 och 2002 hade presidenten
    genomfört 4 086 executive orders.

  306. Av de 83 avgöranden
    som gick till domstol-

  307. -gick domstolarna emot presidenten
    i 17 % av fallen.

  308. Det finns en stark tendens
    i domstolsväsendet-

  309. -att respektera presidentmakten.

  310. Men frågan är om det här
    är ett undantag eller inte.

  311. Om presidenten misslyckas-

  312. -i något av de båda centrala
    inrikespolitiska avgörandena-

  313. -försvagas han inrikespolitiskt.

  314. Då blir det också svårare att
    driva en del av säkerhetspolitiken.

  315. -Okej, tack.
    -Stort tack. Väldigt intressant.

  316. Jag tänkte bara helt kort, Jan.

  317. Det som hände i höstas - att
    demokraterna förlorade båda kamrarna.

  318. Påverkar det
    Obamas handlingsutrymme under 2015?

  319. -Eller är det ungefär lika?
    -Ungefär lika, tycker jag.

  320. Det blir inte nån större skillnad
    i de avseenden jag talade om.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Säkerhetspolitiska prövningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsning med Jan Hallenberg som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han beskriver USA:s säkerhetspolitik under 2015. Han berättar om landets utrikespolitiska förhållande till andra länder samt inrikespolitiska utmaningar. Vilka frågor driver USA och vilken inställning har president Barack Obama till internationell politik? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Förenta staterna, Internationella relationer, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Säkerhetspolitik, Utrikespolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Öppningsanförande - vart är USA på väg?

USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, föreläser om Sveriges och USA:s relation. Han berättar om president Barack Obamas utrikespolitik och hur arbetet med Obamas visioner har realiserats. Obama har prioriterat dialog, partnerskap och mänskliga rättigheter. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Globalt maktskifte från väst till öst?

Johan Eriksson är forskningschef vid Utrikespolitiska institutet och redovisar olika teorier om var i världen makten kommer att ligga i framtiden. Kommer Kina att ta över? Kommer USA behålla sin position eller blir det en global maktbalans? Kanske kommer militär makt att ersättas med kultur och handel som viktigare inslag? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA och energirevolutionen

Niklas Rossbach är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om USA:s framgångar med utvinning av skiffergas och skifferolja. Eventuellt kommer landet att bli energioberoende. Vad innebär det för amerikansk säkerhetspolitik och för relationerna med Mellanöstern, Asien och Europa? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Säkerhetspolitiska prövningar

Föreläsning med Jan Hallenberg som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han beskriver USA:s säkerhetspolitik under 2015. Han berättar om landets utrikespolitiska förhållande till andra länder samt inrikespolitiska utmaningar. Vilka frågor driver USA och vilken inställning har president Barack Obama till internationell politik? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiken efter Obama

Journalisten Britt-Marie Mattsson har under lång tid bevakat amerikansk politik. Hon föreläser om presidentvalet i USA 2016. Eftersom det anses vara världens mäktigaste ämbete så är det intressant att försöka förutspå vem som tar över efter Barack Obama. Hur kommer utgången av valet att påverka resten av världen? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

De transatlantiska relationerna

Mike Winnerstig är säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om europeisk säkerhetspolitik och amerikansk Europa-politik. Han säger att USA:s förhållande till Europa har varierat genom åren oavsett presidentens partibeteckning. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Paneldiskussion

Panelsamtal om presidentvalet i USA 2016. Vem vinner presidentvalet? Dagsläget i USA diskuteras och analyser görs av vilka faktorer som spelar störst roll för utgången av valet. Medverkande: Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan; Ginna Lindberg, Utrikeschef vid Sveriges Radio; Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet; Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet; Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 29 april 2015. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA:s roll i världsekonomin

Robert Bergqvist är chefsekonom vid SEB och ger här en bild av USA:s ekonomi. Han beskriver bland annat globaliseringens utveckling under de senaste 10-15 åren och demografiska utmaningar som flera länder står inför. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.