Titta

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Om UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med föreläsningar och diskussioner om USA och landets utvecklingstendenser. USA har fortsatt att vara en supermakt efter Sovjetunionens upplösning, men makten är på väg att delas med stater som Ryssland och Kina. Fortbildningsdagen ägde rum den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Vart är USA på väg? : Utrikespolitiken efter ObamaDela
  1. Jag har fått den tacksamma och
    otacksamma uppgiften-

  2. -att tala om framtiden.

  3. Det otacksamma är
    att man inte vet mycket.

  4. Det tacksamma är att när alla vet vad
    som har hänt har ni glömt vad jag sa.

  5. Det som jag hade rätt om
    glömmer ni nog också.

  6. Det är både på gott och ont
    att se framåt.

  7. Jag är journalist på Göteborgsposten
    och jag tror att jag är här-

  8. -för att jag har bevakat
    tio amerikanska presidentval.

  9. Nu kommer mitt elfte,
    och det har ju börjat tidigt.

  10. Jag har så klart skrivit ett antal
    artiklar om vad som ska hända.

  11. Hur kommer utrikespolitiken att bli?
    Det är ju gissningar.

  12. Man får liten vägledning av
    vad kandidaterna säger.

  13. Ni såg ju Obama.
    Han sa så fina saker:

  14. Räcka ut handen, diplomati,
    tala med alla fiender o.s.v.

  15. Det har aldrig varit så många
    drönaranfall som det är nu från USA.

  16. USA är mycket aktivt militärt,
    tvärt emot vad Obama sa.

  17. Hur kommer det sig att presidenter
    blir så olika presidentkandidaterna?

  18. Det handlar ju om realpolitik,
    och framför allt om en sak:

  19. De har ingen aning om vad tidigare
    presidenter har planerat.

  20. Det gäller ju Hillary Clinton,
    som har varit utrikesminister-

  21. -under Obama,
    så hon borde ha lite insyn.

  22. Om Jeb Bush blir presidentkandidat
    så vet han också kanske litegrann-

  23. -genom kontakter
    via sin pappa och bror.

  24. Ändå är det nåt tråkigt som händer ur
    presidentkandidatens synvinkel-

  25. -när han blir vald. Det händer
    när han är "president elect".

  26. När man är nyvald kommer företrädare
    för förra administrationen-

  27. -för att informera om vad som gäller,
    och vilka åtaganden som redan finns.

  28. Det kallas för att man
    kommer med "the brief".

  29. Då säger man så här:

  30. "Mr President, ni har ju
    gått till val på det och det"-

  31. -"men det är det här
    som faktiskt gäller, så att ni vet."

  32. Det här överraskar alla nyvalda
    presidenter, utan undantag.

  33. När John F. Kennedy blev vald 1960-

  34. -hade han ingen aning om
    att "the brief"...

  35. Familjen Kennedy bodde på
    hotell Carlyle i New York.

  36. Några dygn efter valet
    kom han upp och sa:

  37. USA ska invadera Grisbukten på Kuba.

  38. Ska vi?

  39. Det hade Eisenhowers administration
    inte nämnt.

  40. Men här låg hela invasionen färdig.

  41. Det hade Kennedy ju inte
    kommunicerat med väljarna.

  42. Han visste inget om det. Han trodde
    att det skulle stå nåt om Vietnam.

  43. Han och hans bror och syster hade
    på 50-talet varit i Vietnam.

  44. De var överens om att om de nånsin
    skulle få påverka USA:s närvaro där-

  45. -så skulle den stoppas.
    Där fanns alltså en förberedelse.

  46. För Grisbukten fanns ingenting i
    den nya amerikanska administrationen.

  47. Han väljs i november och Grisbukten
    ska genomföras tidig vår nästa år.

  48. Ni förstår hur bakbunden
    presidenten är.

  49. Han försökte göra motstånd,
    ser vi i böcker och så senare.

  50. Han försöker säga emot, men planerna
    har redan gått så långt-

  51. -att det inte går att stoppa.

  52. Kan man tro...
    Vissa av oss var födda 1961.

  53. Skulle vi tro när det hände-

  54. -att det skulle påverka relationerna
    tills idag, 54 år senare? Nej.

  55. Det kan man ju omöjligt förutse.

  56. Jag kom precis hem från Kuba, och nu
    talas det om att det ska öppna sig.

  57. Vi vet inte hur det ska gå,
    men det verkar hända nåt.

  58. Jag var i Kuba 1977 också, och
    väntade på att det skulle öppna sig.

  59. Ni kanske inte minns det,
    men alla trodde-

  60. -att nyvalde Jimmy Carter
    skulle öppna upp mot Kuba.

  61. Jag åkte till Havanna och väntade
    med några andra journalister.

  62. Det kommer snart, tänkte vi.
    Jag satt där nog i sex veckor.

  63. Jag hade kunnat sitta där än,
    om jag inte hade åkt hem.

  64. Vad hände, då? Det byggdes
    ett intressekontor i Havanna.

  65. En jättebyggnad, en bunker med tio
    våningar nere vid Malicon.

  66. Där ligger den. 50 amerikanska
    diplomater har funnits där sen 1978.

  67. I Washington finns ett likadant
    Kubanskt intressekontor.

  68. Det hände nåt, men inte det stora.
    Tio år senare åkte jag igen.

  69. Då var det en ny öppning, för Sovjet
    höll på att dra undan mattan.

  70. Undan kubanerna. De skulle ha en ny
    relation med Gorbatjov.

  71. Jag åkte dit och fick intervjua
    Fidel Castro. Det var intressant.

  72. Han förlöjligade Gorbatjov och
    kallade honom en fåntratt i hatt.

  73. Han såg ut som
    en dålig amerikansk komedi.

  74. För övrigt hade han
    ett bra recept på fisksoppa-

  75. -och visste hur man blandade
    fasadputs. Han var en man för allt.

  76. Då kände man att det var nåt på gång.
    Icke sa Nicke.

  77. 1997 var jag tillbaka igen.
    Då var det nya tankar.

  78. Ni ser hela tiden, det som sker...

  79. Exemplet Kuba visar
    hur svårt det är att förutse-

  80. -hur politiska låsningar
    ska kunna låsas upp.

  81. 1961 tyckte Kennedy, efter den
    misslyckade Grisbuktsinvasionen-

  82. -att nu skulle det bli sanktioner.
    De måste visa kubanerna.

  83. De fick inte tro att de hade vunnit.
    Då började sanktionerna.

  84. En gång sa Kennedys pressekreterare
    Pierre Salinger till mig:

  85. Vet du vad vi gjorde innan
    vi klämde till med sanktionerna?

  86. Ni som har varit Washington vet att
    det finns en stor cigarraffär där.

  87. Den räddade Vita husets gäng
    på alla kubanska cigarrer.

  88. Sen blev det embargo
    och inte en kubansk cigarr kom in.

  89. Det visar hur svårt det är
    att dra några slutsatser.

  90. Inte ens den nyvalda presidenten vet
    om de kan genomföra sin politik.

  91. De vet inte vad som kommer,
    så för oss utanför är det ju svårt.

  92. Vi tycker att vi har ingångar
    överallt och hör saker-

  93. -men det är svårt att få grepp om
    vad som ska hända framöver.

  94. Det innebär
    att vi får gissa oss fram.

  95. Vi får lägga pussel och fundera
    och se om vi kan komma nån vart.

  96. Jag tror definitivt att George W Bush
    hade tänkt sig invasionen i Irak.

  97. Det var ju pappans gamla grej
    efter Kuwaitkriget.

  98. Där satte man stopp
    efter att ha befriat Kuwait.

  99. Där fanns nog tankegångar.

  100. Det var ju många gamla vapendragare
    till pappan och Reagan.

  101. De fanns med och hade det
    i hela sitt sätt att fundera.

  102. Men Afghanistan i den omfattningen
    fanns ju inte med.

  103. Det var ju före 2001. Bush skulle ju
    ha blivit en inrikespresident.

  104. Alla kandidater säger det,
    för det är det väljarna vill höra.

  105. De vill höra sånt som Obama säger:

  106. "Även om det krävs våld ska jag se
    till att USA:s befolkning är säker."

  107. Ska jag gå i storkrig då?
    Det vill ingen säga och ingen höra.

  108. Men sen tycker presidenten
    att han antydde nåt.

  109. När Obama får fredspriset...

  110. Jag var i Washington då, och nån
    från Sverige ringde redaktionen:

  111. Vet du vem som har fått fredspriset?
    Du ska skriva om hen. Gissa.

  112. Jag gissade på massor av folk.
    Obama, sa de.

  113. Jag begrep inte.
    Säg vem det är, det är ju inte Obama.

  114. Han satt i Vita huset och funderade
    på hur kriget skulle eskaleras.

  115. Han kunde ju inte få fredspriset.
    Han fick det ändå.

  116. Saker och ting händer, och ibland är
    man den sämsta bedömaren.

  117. Det här gör att amerikanska
    intressen, vilka de nu är-

  118. -definieras av presidenten
    och kongressen.

  119. Om presidenten beslutar om en militär
    insats, så ska ju pengarna till-

  120. -och dem fattar kongressen beslut om.
    Får han inga pengar blir det inget.

  121. Det gör att amerikanska
    säkerhetsintressen är avgörande.

  122. Ser man tillbaka i historien sa ju
    aldrig Woodrow Wilson:

  123. "Jag tänker i april, maj slå till.
    vi ska gå in i första världskriget."

  124. Då hette det ju inte
    första världskriget.

  125. "Vi ska gå in i det stora kriget",
    sa han så klart inte.

  126. "Jag ska hålla Amerika säkert, inga
    amerikanska män ska lämna landet"-

  127. -"för att gå in i detta krig."
    Men när han blev vald så gick de in.

  128. Då använde man olika argument för
    det. Så får man se på valrörelser.

  129. Det gör det förrädsiskt. Ofta tycker
    man bättre om presidentkandidater-

  130. -än om presidenter, då de genomför en
    politik som bygger på säkerhet.

  131. Sen tolkas det efter vad
    som har hänt under mandatperioden.

  132. Om alla möjliga presidenter hade gått
    ut med sina avsikter på riktigt-

  133. -och inte bara i floskler, så hade vi
    varit lite mindre intresserade.

  134. Det finns anledning
    att vara skeptisk till deras valtal.

  135. Det man får pussla ihop är annat,
    sånt som ligger i "the pipeline".

  136. Det ska vi fundera mer på.
    Vad är det vi ser idag?

  137. Vi har två kandidater, och den ena
    säger vi är Hillary Clinton-

  138. -och republikanen säger vi då är Jeb
    Bush, som antagligen ställer upp.

  139. Han har stora möjligheter
    att bli kandidat.

  140. Om Clinton får en mer ointressant
    republikan mot sig så vinner hon nog.

  141. Får hon däremot Jeb Bush mot sig
    är det inte lika säkert.

  142. Vad kan vi tro att de tänker?

  143. Det talar de inte om, det är det
    första. De säger inte vad de avser.

  144. De kommer att säga saker som:

  145. Realpolitik är bra. Att sätta stämpel
    på politik är sällan bra.

  146. Man kan väl säga
    "feministisk utrikespolitik"-

  147. -men då får man bekymmer om man
    måste definiera olika länder.

  148. Då får man nog kriser med ungefär
    hälften av länderna.

  149. De försöker ofta akta sig
    för att sätta stämplar på dem.

  150. Carter sa ju att han hade
    en "moralisk utrikespolitik".

  151. Det var många som tänkte: "Hur ska
    USA, även om Carter är trevlig...?"

  152. Han var en underbar person, och har
    varit efter presidenttiden också.

  153. Kan man verkligen bedriva en moralisk
    utrikespolitik om man är USA-

  154. -och har amerikanska säkerheten
    att ta hänsyn till?

  155. Det går ju inte.
    Det dröjde inte länge innan-

  156. -amerikanska ambassaden
    i Teheran blev belägrad-

  157. -och då förändrades
    politiken fullständigt.

  158. Jag intervjuade honom i slutet
    av att han var president.

  159. Det var perioden mellan att han
    hade blivit slagen av Reagan-

  160. -och att Reagan skulle tillträda.

  161. Då frågade jag om den moraliska
    utrikespolitiken gällde än.

  162. Nej, sa han. Jag kom nog aldrig
    längre än till upplyst egenintresse.

  163. Det är en ganska bra beskrivning.

  164. Man ser sitt egenintresse och
    försöker vara bra utifrån det.

  165. Realpolitik är ju mer obehagligt.
    "Jag gör det som är bra för mig."

  166. Jag berättar det inte,
    men så gör jag.

  167. Många har satt
    olika typer av betäckningar.

  168. Jeane Kirkpatrick
    var FN-ambassadör under Reagan.

  169. Hon kallade USA:s samarbete
    med diktaturer...

  170. De var så hårda
    mot alla östdiktaturer.

  171. Men sen fanns ju de på högerkanten
    som inte heller var så roliga.

  172. Då hittade hon på
    "auktoritära regimer".

  173. Dem kunde USA samarbeta med.
    De leker hela tiden med begreppen.

  174. När man måste beskriva vad man gör.

  175. Jag skulle vilja säga att när man ser
    på USA så är de enkla begreppen...

  176. Det ena är att USA är världspolis,
    och det andra att det är isolerat.

  177. Jag tror att det finns en amerikansk
    utrikespolitik i båda delarna.

  178. När omvärlden sitter och betraktar
    USA och anser vad de ska göra-

  179. -så har det pendlat mellan
    "USA ut ur..." - min generation.

  180. "Ut ur Vietnam". "Bort med er."

  181. Nu är det "USA in i..." Vi kan inte
    göra nåt om inte USA griper in.

  182. USA är den enda som kan
    göra nåt nånstans.

  183. Från "USA ut ur..."
    har det blivit "USA in i..."

  184. Men när de är "in i" och de kallar
    det för "all in" på militärspråk...

  185. När de kör hårt så säger vi att
    "så hade vi inte tänkt oss."

  186. Bomba inte varenda by i Afghanistan.

  187. Hela tiden pendlar det när omvärlden
    betraktar USA:s utrikespolitik.

  188. För närvarande har det blivit
    ett oerhört fokus på "all in".

  189. Ingen kan göra nåt, för det är visst
    bara USA som kan tala med Israel.

  190. De kan inte heller göra det ju.

  191. Så håller det på hela vägen. Till och
    med EU som kollektiv säger det:

  192. Vi kan inte göra nåt om inte
    amerikanarna kommer med vapenmakt.

  193. Militärplan eller vad det nu är.

  194. Nu rider man lite kan man se.

  195. Omvärlden har bättre syn på Obama
    än vad amerikanerna har.

  196. Om man gjorde en opinionsundersökning på
    omvärlden i allmänhet-

  197. -så skulle man nog få höga siffror
    på Obama. Vi gillar honom.

  198. Allt vi tycker är bra projicerar vi
    på honom, för vi gillar honom.

  199. Men vi gillade inte Bush. Även om han
    gjorde nåt bra sa vi emot.

  200. Det gör ju även att på hemmaplan
    har Obama en helt annan situation.

  201. Då undrar man vad han ska klara.
    Han avgår ju inte förrän 2017.

  202. Då tillträder den nya presidenten.
    Det är länge.

  203. Det är nästan två år,
    som han kan göra mycket på.

  204. Då säger man ofta att det är synd om
    Obama för att han har det så svårt.

  205. Det är nämligen republikaner i både
    representanthuset och senaten.

  206. Okej, men så ser systemet ut.

  207. Idén med konstitutionen var att
    presidenten inte skulle vara som Gud.

  208. Man ville ha maktbalans.
    Det har havererat lite.

  209. Det har blivit krångligt i USA med
    sjukvårdsreformer och andra saker.

  210. Och även immigration.

  211. Men idén med systemet är ju
    att det ska finnas en maktbalans.

  212. Presidenten ska inte köra över...

  213. Executive order gäller ju bara den
    period som mandatperioden räcker.

  214. Sen är ju den över. Man måste ju
    hålla på och förlänga dem.

  215. Det är ett klumpigt sätt att föra
    politik, men möjligt.

  216. Men utrikespolitiken kommer ju
    att finnas med i valrörelsen.

  217. Den har ju börjat rekordtidigt.
    Jag minns ingen gång...

  218. Är det nån kampanj som har börjat
    så här tidigt? Faktiskt inte.

  219. Det är mycket pengar i rullning
    redan. Extrema summor.

  220. Jeb Bush har inte ens sagt
    att han kandiderar.

  221. De har redan kassakistor som hade
    räckt till en valrörelse 2004.

  222. Det har de redan till tiden
    innan primärvalssäsongen.

  223. Det är oerhört mycket pengar.

  224. Det begränsar vilka som kan bli
    trovärdiga kandidater.

  225. Förr fanns det begränsningar för hur
    mycket man fick satsa på dem-

  226. -och hur mycket man fick ta emot.
    Nu är det borta.

  227. Det började med att Obama
    inte ville ha federala pengar.

  228. Förr inleddes presidentvalskampanjen
    efter kandidaternas konventer-

  229. -med att man sa att så här mycket ska
    ni samla in, och så mycket får ni.

  230. Det skulle vara exakt lika mycket.

  231. M an kunde tacka nej till de statliga
    pengarna, men det gjorde ingen.

  232. Men så gjorde Obama det 2008.

  233. Sen bestämde högsta domstolen att det
    inte skulle finnas restriktioner.

  234. Restriktionerna sades
    gå emot yttrandefriheten.

  235. Det kommer att bli
    hur mycket pengar som helst.

  236. Även på de dvärgaktiga kandidaterna
    vi inte bryr oss om.

  237. Det kommer att läggas mycket pengar
    på dem med.

  238. Om vi istället tittar på rimliga
    kandidater vi kan tänka oss-

  239. -så tror vi att hon är nästintill
    ensam på den demokratiska sidan.

  240. Det kommer säkert nån för att visa
    att det är ett demokratiskt system.

  241. Det är Hillary Clinton.
    Vad tänker hon?

  242. Vår enda möjlighet att lista ut det
    är att titta på-

  243. -dels vad hon gjorde som
    utrikesminister under sina fyra år.

  244. -och dels Clinton Foundation.

  245. Det är bråk om pengarna där, för de
    får inte ta pengar från utomlands.

  246. Men Clinton Foundation är en
    stiftelse, så då får man det.

  247. Titta på vad de gör.

  248. Hon har varit en försiktig
    utrikesminister under sina år där.

  249. Och Clinton Foundation är mest
    en "do-gooder"-historia.

  250. Sen kan man se på Obamas politik
    som hon inte har protesterat mot.

  251. Det betyder en ganska aktiv
    utrikespolitik dessutom.

  252. Man är inne överallt motvilligt.
    Man väntar och vill säga nej.

  253. Det är intressant med den här
    "red line" som Obama talade om.

  254. Här har vi en röd linje,
    Syrien med kemiska vapen.

  255. Det är ju hemskt att sitta som
    journalist och tänka-

  256. -det skulle jag aldrig ha sagt.

  257. Varför sätter man en röd linje
    om inte den är gränsen.

  258. Det måste ju vara konsekvenser.
    Det som händer är att han säger det.

  259. Sen finns det ju grupperingar som
    vill att USA ska komma in här.

  260. Då kanske de hittar på nåt
    som ser ut som syriska regimen.

  261. Men Amerika kommer inte.

  262. Då ropar man ju på vargen
    på ett väldigt intensivt sätt.

  263. Är Hillary likadan?

  264. En försiktig general, eller en mer
    aktivistisk? Det vet vi lite om.

  265. Det är där man får pussla. Hon kommer
    att vara försiktig under valrörelsen.

  266. Hon kommer inte att säga nåt om vad
    Obama gör de närmaste två åren.

  267. Hon kommer att hålla sig undan.
    Hon har ju Benghazi-

  268. -och det misslyckade sättet att
    försvara USA:s ambassad i Libyen.

  269. Men betyder det nåt?
    Benghazihistorien-

  270. -kommer republikanerna att köra
    i halsen på henne hela tiden.

  271. På utrikespolitik kan man inte vinna
    ett amerikanskt val-

  272. -men man kan förlora på den.

  273. Men de här frågorna, som är
    genomältade under alla dessa år-

  274. -dem klarar hon väl.

  275. Sen har vi Jeb Bush som får det svårt
    om han blir presidentkandidat.

  276. Dels har han arvet... Hillary har
    också ett arv, men inte lika illa.

  277. Han har både pappa och brorsan.

  278. Den väldigt impopuläre Bush,
    som också är impopulär i USA-

  279. -efter kriget i Irak. Det kommer han
    att få tugga i sig på olika sätt.

  280. Där kommer man inte
    att lämna honom ifred.

  281. Sen har vi andra frågor
    där man är oense inom partiet.

  282. Det gäller immigration, och det finns
    ju på demokratiska sidan också-

  283. -men mer på den republikanska.
    Och så Kubafrågan.

  284. Det kommer inte att kunna dras på
    samma sätt. Det är exilkubanerna.

  285. Det är ju hemska tragedier
    som har utspelat sig.

  286. Jag kom -80 och människor flydde
    från Kuba och tusentals dog.

  287. De åkte på sina sjöodugliga båtar
    och bara försvann.

  288. Men hundra tusen kom till USA och har
    levt under svåra omständigheter.

  289. Hur många som dog vet vi inte,
    men det är ju tusentals.

  290. Vi talade inte om den tragedin som
    den vi har nu på Medelhavet.

  291. Men att exilkubanerna skulle kunna
    stötta en republikansk kandidat-

  292. -till att vinna på den frågan,
    är väldigt svårt att tro.

  293. Däremot ska man komma ihåg
    att exilkubanerna bor i Florida-

  294. -och Florida avgjorde valet 2000
    för George W Bush.

  295. Jeb Bush har varit guvernör där.

  296. Blir det ett tajt val,
    så kan varje delstat vara avgörande.

  297. Då kan Florida med sitt kubanska kort
    spelas ut.

  298. Det rörde sig bara om fem,
    sex hundra röster 2000.

  299. Det var säkert felräknat också.
    Men vi säger "benefit of the doubt."

  300. Då säger vi att det var så få,
    och då kan en sån fråga spela in.

  301. Det ska bli oerhört spännande att se.

  302. Det enda vi vet säkert är att
    amerikanska intressen går först.

  303. Det finns inget annat. Sen kan de
    sammanfalla med andra intressen.

  304. EU eller Sverige. Det vore ju kul,
    men vi ska inte vara säkra på det.

  305. Amerika först gäller, framförallt
    om man ska vinna ett presidentval.

  306. Där slutar jag. Tack så mycket.

  307. Text: Sara Heikkilä
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utrikespolitiken efter Obama

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten Britt-Marie Mattsson har under lång tid bevakat amerikansk politik. Hon föreläser om presidentvalet i USA 2016. Eftersom det anses vara världens mäktigaste ämbete så är det intressant att försöka förutspå vem som tar över efter Barack Obama. Hur kommer utgången av valet att påverka resten av världen? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Förenta staterna, Internationella relationer, Politik, Presidentval, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Utrikespolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Öppningsanförande - vart är USA på väg?

USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, föreläser om Sveriges och USA:s relation. Han berättar om president Barack Obamas utrikespolitik och hur arbetet med Obamas visioner har realiserats. Obama har prioriterat dialog, partnerskap och mänskliga rättigheter. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Globalt maktskifte från väst till öst?

Johan Eriksson är forskningschef vid Utrikespolitiska institutet och redovisar olika teorier om var i världen makten kommer att ligga i framtiden. Kommer Kina att ta över? Kommer USA behålla sin position eller blir det en global maktbalans? Kanske kommer militär makt att ersättas med kultur och handel som viktigare inslag? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA och energirevolutionen

Niklas Rossbach är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om USA:s framgångar med utvinning av skiffergas och skifferolja. Eventuellt kommer landet att bli energioberoende. Vad innebär det för amerikansk säkerhetspolitik och för relationerna med Mellanöstern, Asien och Europa? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Säkerhetspolitiska prövningar

Föreläsning med Jan Hallenberg som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han beskriver USA:s säkerhetspolitik under 2015. Han berättar om landets utrikespolitiska förhållande till andra länder samt inrikespolitiska utmaningar. Vilka frågor driver USA och vilken inställning har president Barack Obama till internationell politik? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiken efter Obama

Journalisten Britt-Marie Mattsson har under lång tid bevakat amerikansk politik. Hon föreläser om presidentvalet i USA 2016. Eftersom det anses vara världens mäktigaste ämbete så är det intressant att försöka förutspå vem som tar över efter Barack Obama. Hur kommer utgången av valet att påverka resten av världen? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

De transatlantiska relationerna

Mike Winnerstig är säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om europeisk säkerhetspolitik och amerikansk Europa-politik. Han säger att USA:s förhållande till Europa har varierat genom åren oavsett presidentens partibeteckning. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Paneldiskussion

Panelsamtal om presidentvalet i USA 2016. Vem vinner presidentvalet? Dagsläget i USA diskuteras och analyser görs av vilka faktorer som spelar störst roll för utgången av valet. Medverkande: Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan; Ginna Lindberg, Utrikeschef vid Sveriges Radio; Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet; Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet; Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 29 april 2015. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA:s roll i världsekonomin

Robert Bergqvist är chefsekonom vid SEB och ger här en bild av USA:s ekonomi. Han beskriver bland annat globaliseringens utveckling under de senaste 10-15 åren och demografiska utmaningar som flera länder står inför. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.