Titta

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Om UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med föreläsningar och diskussioner om USA och landets utvecklingstendenser. USA har fortsatt att vara en supermakt efter Sovjetunionens upplösning, men makten är på väg att delas med stater som Ryssland och Kina. Fortbildningsdagen ägde rum den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Vart är USA på väg? : PaneldiskussionDela
  1. Det är dags för en paneldiskussion.

  2. Utöver de tre tidigare talarna
    har vi nu fått sällskap-

  3. -av Therese Larsson Hultin, utrikes-
    analytiker på Svenska Dagbladet-

  4. -och Ginna Lindberg,
    utrikeschef på Sveriges Radio.

  5. Ni har följt de amerikanska frågorna
    länge och nära.

  6. Vi tänkte börja be om era kommentarer
    kring utrikespolitiken i allmänhet.

  7. Sen kommer vi att kunna ha
    en gemensam diskussion.

  8. Om Therese vill börja...

  9. Britt-Marie Mattsson konstaterade
    helt korrekt att framtiden är osäker.

  10. Jag vill också titta in i framtiden,
    på de demografiska förändringarna.

  11. I höstas fick jag ett stipendium
    från tankesmedjan CSIS-

  12. -och åkte runt i tre månader i
    25 delstater. Det var snabba takter.

  13. Två saker ville jag studera:

  14. Religionens roll i USA,
    och republikanernas framtid.

  15. Hur förhåller man sig till
    att demografin förändras så snabbt?

  16. 2044 kommer vita
    att vara i minoritet i USA.

  17. Jag ogillar begreppet "vita",
    men det är det som används.

  18. Latinamerikaner kan ju också
    vara vita, men de kallas "hispanics".

  19. På 1950-talet fanns
    tre miljoner latinamerikaner i USA.

  20. Nu är de 57 miljoner.
    2050 är de fler än 100 miljoner.

  21. Redan i dag
    är de i majoritet i Kalifornien.

  22. Varför berättar jag det här?
    Jag låter ju som en Sverigedemokrat.

  23. I valet 2012 fick Mitt Romney bara
    27 procent av "hispanics" röster.

  24. Nio av tio som röstade på honom
    var vita.

  25. Obama däremot fick 80 procent
    av minoriteternas röster.

  26. Båda partierna
    står inför stora förändringar.

  27. Det är intressant att se
    hur de förhåller sig till dem.

  28. Förändrar sig republikanerna?
    Nej, de gör som de tre aporna.

  29. Det händer i princip ingenting.

  30. Jeb Bushs fru har mexikanska rötter.

  31. Han säger att det är en "act of love"
    att ta sin familj till USA.

  32. Så han försöker. Och Marco Rubio
    och Teddy Cruz har kubanska rötter.

  33. De kan attrahera
    en del latinamerikanska väljare-

  34. -men i övrigt försöker republikanerna
    inte göra särskilt mycket.

  35. Jan Hallenberg pratade
    om Obamas "executive orders"-

  36. -när det gäller illegala immigranter.

  37. Dem motsätter sig republikanerna.

  38. Det finns elva miljoner
    illegala invandrare i USA just nu.

  39. Jag var i Athens i Georgia
    och träffade en professor i politik.

  40. Jag ville fråga honom
    hur han såg på valet 2016.

  41. Han sa: "Demokraterna vinner."
    Jag sa: "Jaha? Det var nytt för mig."

  42. Han visade en massa statistik
    som jag inte ska tråka ut er med.

  43. Men om man räknar ut de delstater
    som har säker demokratisk majoritet-

  44. -så är det 217 elektorsröster. Man
    väljer inte president utan elektorer.

  45. Du behöver 270 för att bli president,
    och demokraterna har redan 217.

  46. Republikanernas siffra är 191,
    så det är en kraftig skillnad.

  47. Om man lägger till Florida...

  48. Om det blir Jeb Bush eller
    Marco Rubio har vi ytterligare 29.

  49. Då är vi uppe i 220 elektorsröster.

  50. Så republikanerna måste göra nånting
    för att locka latinamerikaner.

  51. Det kommer jag
    att titta noga på framöver.

  52. Jag stannar där.
    Vi kan fortsätta i paneldiskussionen.

  53. Tack så mycket. Jag kan bara fråga
    som en direkt uppföljning:

  54. Vilka frågor är viktiga för
    den stora latinamerikanska gruppen?

  55. Redan Ronald Reagan sa:

  56. "Latinamerikanerna är republikaner.
    De vet bara inte om det än."

  57. De är familjeorienterade - om man ska
    generalisera - och ganska religiösa.

  58. Många är mot abort
    och samkönade äktenskap.

  59. Det är klassiska
    republikanska frågor.

  60. Dessutom konverterar många
    latinamerikaner till protestantism.

  61. 600 000 personer varje år-

  62. -blir pingstvänner
    eller "Southern baptists".

  63. Det är väldigt konservativa grupper.

  64. Alla dessa är inte republikaner,
    men flertalet är det.

  65. Så det finns potential...

  66. Vi ser ännu fler "swing states"
    i de här delstaterna.

  67. Spännande. - Varsågod, Ginna.

  68. Tack, och tack för inbjudan.
    Det är alltid kul att komma hit.

  69. Jag älskar att prata utrikespolitik,
    särskilt amerikansk politik.

  70. Jag är tidigare USA-korrespondent.

  71. Jag har bevakat de senaste
    fyra presidentvalen-

  72. -och hoppas vara där framöver också.

  73. Vi samlas nu i april 2015-

  74. -men i Washington är det redan 2016.

  75. Kampanjen är i gång rekordtidigt,
    vilket vi hört exempel på från alla.

  76. Nya kandidater annonserar
    sina kampanjer varje vecka.

  77. I morgon ska en demokrat meddela
    att han tänker försöka bli president:

  78. Bernie Sanders,
    den vithårige senatorn från Vermont.

  79. Han kallar sig socialist.

  80. Han lär inte hamna i Vita huset,
    men han tänker i alla fall försöka.

  81. I går kväll var det en stor
    republikansk samling i Las Vegas-

  82. -på det där hotellet med gondoljärer
    "från Venedig" - Venetian Hotel.

  83. Där samlades i går kväll
    Republican Jewish Coalition.

  84. Där var Ted Cruz, Rand Paul,
    Rick Santorum och så vidare.

  85. De var ditbjudna av "kungamakaren"
    och Israel-vännen Sheldon Adelson.

  86. Honom ska man ha på sin sida
    om man vill bli presidentkandidat.

  87. Britt-Marie sa nåt intressant om
    att USA ska "gå inte, inte ut".

  88. När Ted Cruz presenterade
    sin utrikespolitiska agenda i går-

  89. -var en av hans viktigaste punkter:
    "Get the heck out."

  90. Det var en viktig strategi.

  91. Var man skulle gå IN var oklart,
    men "Get the heck out" var viktigt.

  92. När de republikanska kandidaterna
    pratar om utrikespolitik-

  93. -åkallar alla sin republikanske
    hjälte, Ronald Reagan.

  94. Hans popularitet
    brukar alltid "peaka"-

  95. -när republikanerna
    lanserar sina kampanjer.

  96. Alla vill ha Ronald Reagan
    på sin sida-

  97. -även om han inte
    finns med oss längre.

  98. Moraliskt och ideologiskt
    vill alla lägga armen runt honom.

  99. Libertarianen Rand Paul
    talar om Reagan som sin förebild-

  100. -och så även Ted Cruz,
    Tea Party-killen från Texas.

  101. De två är ju inte alltid överens,
    men båda talar om Reagan.

  102. Jag roade mig med att titta på
    när Ronald Reagan-

  103. -annonserade sin första kampanj,
    för att jämföra med det vi ser nu.

  104. Vi såg till exempel
    Hillary Clintons kampanjvideo:

  105. En snutt på två minuter
    med "vanliga amerikaner".

  106. Det var mycket känslor och
    lite sakpolitik - mer en stämning.

  107. Hon dök själv upp
    precis i slutet av filmen.

  108. Reagans kampanj
    lanserades via en film...

  109. Det gjorde han för det första
    i november 1979.

  110. Två månader före Iowa!
    Nu börjar kampanjen två ÅR före Iowa.

  111. Hans annons var 27 minuter lång
    - 25 minuter längre än Hillarys.

  112. Det var en enda tagning. Hollywood-
    skådisen stakade sig inte en gång.

  113. Han började med att sitta i ett rum
    som var väldigt likt Ovala rummet-

  114. -och lägga fram olika förslag
    på det inrikespolitiska området.

  115. Sen satt han ledigt
    på skrivbordskanten-

  116. -gick fram till en jordglob och sa:
    "When it comes to foreign policy..."

  117. Hans utrikespolitiska agenda
    bestod av konkreta förslag.

  118. Det var ingen "stämning".

  119. Han föreslog ett samarbete
    mellan USA, Kanada och Mexiko.

  120. Det skulle inte finnas
    några gränser för handel-

  121. -eller människors rörelse.
    Mellan USA och Mexiko!

  122. Jämför det med dagens
    utrikespolitiska agenda-

  123. -vad gäller gränsen till Mexiko.
    Då ser man hur lite republikanerna-

  124. -sakpolitiskt kan åkalla Reagan.
    Men det gör de ändå.

  125. Det republikanerna behöver
    utrikespolitiskt-

  126. -som Reagan hade, och som
    demokraterna också säger sig ha...

  127. Det är visioner. - Mike, du sa att
    isolationismen har marginaliserats.

  128. Men många skulle nog ändå kalla
    många republikaner isolationistiska.

  129. Det finns ingen tydlig vision,
    utan mer av "Get the heck out".

  130. I debatten anklagas de ofta
    för att ha blivit ett nejsägarparti.

  131. Även inom utrikespolitiken
    bromsar republikanerna-

  132. -till exempel vad gäller Iran
    och sanktionerna mot Kuba.

  133. Så hur ser de utrikespolitiska
    konservativa visionerna ut 2016?

  134. Och hur ser visionerna ut
    för att locka nya väljargrupper?

  135. Romney förlorade väljare
    bland kvinnor, "latinos" och unga.

  136. Han vann bara
    bland vita medelålders män.

  137. Det är ingen framtidsgrupp
    om man ska bli USA:s president.

  138. Den frågan för jag gärna vidare:
    Hur ser republikanernas vision ut?

  139. Jag skulle vilja lägga till en sak.
    Nu trillade den ner...

  140. Jo: Eftersom man vinner delstater
    är det ju väsentligt.

  141. Då framstår Romney som en förlorare.

  142. Men om man gräver djupare
    kommer en obehaglig siffra upp:

  143. 47 procent röstade på Romney.
    Den mest okarismatiske, stele...

  144. Dessutom är han mormon - en religion
    som folk har negativ attityd till.

  145. Ändå får han 47 %. Det skulle skrämma
    mig om jag var demokratisk strateg.

  146. Jag skulle titta på delstater...
    Hur ska man vinna dem?

  147. Men hur kan en person som Romney
    få 47 procent?

  148. Det finns alltså människor
    som inte kan tänka sig en demokrat.

  149. Och så vill jag säga det tråkiga:

  150. Är USA berett att rösta på en kvinna?

  151. Jag råkar tro
    att det var lättare för demokrater-

  152. -att rösta på en svart man
    än på en kvinna.

  153. Jag tror att det finns
    nåt väldigt starkt här-

  154. -som en rätt ointressant republikan
    kan spela på.

  155. Även Obama spelade
    på "det negativa kvinnokortet".

  156. Jag satt i New Hampshire.
    Obama skulle vinna där, var det sagt.

  157. Det var flera kandidater där.

  158. Här sitter Hillary. Jag är nu Obama.
    Hillary är den enda som får frågan:

  159. "Varför är det så många
    'negatives against you'?"

  160. Hon börjar säga si och så,
    "och senator Obama är ju så populär."

  161. Då säger Obama:
    "You're good enough, Hillary."

  162. Det fick i gång kvinnor.
    De blev så in i helvete förbannade.

  163. Många kvinnor som röstade...
    Hon vann faktiskt i New Hampshire.

  164. Många som röstade på Obama
    blev väldigt "anti" Obama.

  165. Han uppfattades
    som om han hade en negativ kvinnosyn.

  166. Han har få kvinnor i regeringen,
    spelar bara basket med karlar...

  167. Om man kan få i gång
    nåt slags kvinnosolidaritet...

  168. Det är viktigt att vi får en kvinna.
    Vi väntar ofta på den ultimata...

  169. Britt-Marie? Förlåt.
    Du måste stå längre från mikrofonen.

  170. Män tänker: "De här gubbarna har vi.
    Jag väljer den gubben. Romney."

  171. Kvinnor tänker:
    "Är det rätt kvinna nu?"

  172. Men kvinnor är ju faktiskt fler
    än män i USA.

  173. Det är spännande
    hur man dribblar i etniska grupper...

  174. Hur Romney kunde få 47 procent.

  175. Hur man ska utnyttja
    "kvinnokortet" på rätt sätt.

  176. Men att Hillary vann i New Hampshire
    berodde ju på att hon visade känslor.

  177. Hon satt på en "diner",
    där en kvinna frågade:

  178. "Hur klarar du av
    att se så bra ut varje dag?"

  179. Det sägs att hon fick en tår i ögat.
    Hon var nära tårarna.

  180. "She cracked."

  181. Det var till stor del det som gjorde
    att hon vann i New Hampshire.

  182. Hennes kampanj präglades av
    att hon var så mycket man det gick.

  183. Men tänk vad som hände
    när Bill Clinton vann 1992.

  184. Hon vägrade baka kakor,
    eller vad det nu var.

  185. Tidningen Ms. hade rubriken:
    "Why don't we like her?"

  186. "Vi borde tycka om henne,
    hon är ju yrkeskvinna."

  187. Och Lewinsky-affären...
    Den var ju egentligen Hillarys fel.

  188. Ni förstår: Här finns mycket att göra
    om man vill jobba med kvinnokortet.

  189. Fast Hillary var aldrig så populär
    som när Bill gjorde bort sig.

  190. Nu har vi tre av journalistikens
    främsta USA-kännare här.

  191. Vi svenskar har lättare att förstå
    demokrater än republikaner.

  192. Dessutom kandiderar nu en kvinna,
    Det tilltalar den svenska publiken.

  193. Är det lätt att vi missar nåt här?

  194. Absolut, och där har vi
    ett stort ansvar att beskriva-

  195. -att USA är ett land
    där det brukar bli 50/50.

  196. Europeiska ledarskribenter
    har redan utropat en vinnare.

  197. Ännu tydligare var det med Obama.

  198. Enligt BBC:s opinionsmätning skulle
    Obama ha fått 92 procent i Europa.

  199. Men vi röstar inte i amerikanska val.

  200. Vi har ett ansvar att beskriva
    den amerikanska verkligheten-

  201. -och inte den europeiska vinkeln.

  202. Nu viftar Mike och Jan också.

  203. Tack. Är den på? Ja.

  204. Jag har ägnat ganska mycket tid
    åt att studera republikanerna.

  205. Låt mig förstå dem, som omväxling.

  206. Medier och bedömare i allmänhet
    betraktar ju ofta-

  207. -amerikansk politik
    med svenska glasögon.

  208. 2006 var det glasklart för oss
    fram till nån vecka före valet-

  209. -att John Kerry skulle vinna.

  210. -2004.
    -Rätt. Det stämmer.

  211. Ett år efter invasionen av Irak-

  212. -kunde Bush givetvis inte bli omvald.

  213. Svenska Dagbladet
    hade dagliga projektioner-

  214. -av antalet elektorsröster
    som Kerry skulle få.

  215. Men Bush vann
    med nästan tre miljoner röster.

  216. Det som Therese tog upp
    om demografin...

  217. "Hispanics" ligger väl nu på
    14-15 procent av befolkningen.

  218. De svarta ligger på 13.
    Nånting sånt. Det är inte så mycket.

  219. Dessutom röstar de grupperna
    inte särskilt ofta.

  220. Jag vet inte vad den normala
    "turnouten" är för de grupperna-

  221. -men den är inte hög.

  222. En bra "turnout" i USA
    är 63 procent eller så.

  223. I Sverige brukar vi ligga över 80.

  224. Så att olika människor
    tycker illa om olika partier-

  225. -behöver inte spela
    nån avgörande roll för valutgången.

  226. De republikaner som har störst chans
    är Jeb Bush och Marco Rubio.

  227. Rubio är betydligt mer valbar,
    med tanke på Bushs historiska arv.

  228. Båda talar flytande spanska.
    Bush är gift med en mexikanska-

  229. -och har omfamnat den kulturen.

  230. Så de har alla möjligheter att
    göra inbrytningar bland "hispanics".

  231. Vad gäller folk som Cruz...
    Han har också "hispanic"-bakgrund-

  232. -men talar inte så bra spanska.

  233. Han tillhör en grupp republikaner
    som jag inte tror är valbar.

  234. På så vis
    är isolationismen marginaliserad:

  235. Kandidater med isolationistiska
    värderingar är inte valbara.

  236. Jag menade inte
    att isolationismen inte finns.

  237. Arvet från Reagan...
    Ja, alla vill vara Reagans lärjungar-

  238. -även om få skulle acceptera att
    t. ex. förhandla med Sovjetunionen.

  239. Men poängen var visionerna,
    och att Reagan vann det kalla kriget.

  240. Han sa att han skulle vinna det, och
    enligt supportrarna gjorde han det.

  241. Det är det man vill spinna på.
    Den historiska prylen är viktig.

  242. Romney är inte särskilt karismatisk-

  243. -men att han fick så många röster
    berodde på att många ogillade Obama.

  244. Det finns inte minst bland kvinnor-

  245. -många uppfattningar som är
    helt i linje med republikanerna.

  246. Då röstar man på Romney
    i stället för Obama-

  247. -trots att han är mer feministisk
    och "kvinnoorienterad".

  248. Det spelar ingen roll.

  249. Det gäller även folk på landsbygden
    och arbetare-

  250. -som röstar republikanskt
    på grund av partiets värden-

  251. -även om de skulle gynnas ekonomiskt
    om demokraterna vann.

  252. Tack. Jan, och sen Therese.

  253. Vi får avvakta lite grann.
    Det är upphaussat och spännande-

  254. -men det avgörs inte
    förrän väljarna går till valurnorna.

  255. Hur många ställer upp för Hillary?
    Eller Ted Cruz?

  256. -De flesta röstar inte ens.
    -Men de måste ändå dit!

  257. Vi vet inte, framför allt
    inte bland republikanerna-

  258. -vilka som är valbara
    när presidentvalskampanjen börjar.

  259. Och som ni var inne på:

  260. En stor del av den vita medelklassen
    rör sig mot republikanerna.

  261. De tycker att "Obamacare" riktar sig
    till "hispanics" och svarta.

  262. De vill inte rösta på ett parti
    som inte stödjer dem själva.

  263. Det är ett motiv till
    att folk röstar på republikanerna.

  264. Återigen: Det är väldigt spännande,
    men det är mycket som händer.

  265. Den stora debatten i USA gäller:
    Är medelklassen död?

  266. Är den borta? Har människor
    som försörjer sig själva försvunnit?

  267. Klyftorna mellan fattiga och rika
    har ökat katastrofalt.

  268. Medelklassen som ska försörja sig
    själv blir mer och mer trängd.

  269. Den är alla ute efter nu.
    Det var Hillarys stora grej.

  270. Amerika behöver en "manager",
    säger man.

  271. Man behöver ingen extremist
    utan nån som kan leda Amerika.

  272. En "country club guy".
    En trevlig typ, som Reagan.

  273. Visserligen var han reaktionär,
    men framstod ändå som en "manager".

  274. Republikanerna letar efter en sån.

  275. Sen är ju valdeltagandet
    den stora grejen.

  276. De är glada
    om de får över 50 procent.

  277. I primärvalen och "caucus"
    är vi nere på 25-30 procent.

  278. Väldigt få unga röstar,
    kanske bara 35-40 procent.

  279. Det gäller att mobilisera
    de här grupperna.

  280. "Hispanics" blir starkare,
    medan de svarta blir mindre.

  281. De grupperna har lågt valdeltagande.
    Det är därför man mobiliserar.

  282. De ska dessutom registrera sig själva
    sex veckor före valdagen.

  283. Om nån plötsligt tänder till, har den
    kanske inte hunnit få nåt röstkort.

  284. Mobilisering är alltså A och O...

  285. ...just inom de här grupperna. De
    måste identifieras och mobiliseras.

  286. Jag tror inte att utrikespolitiken
    kommer att bli så central-

  287. -men republikanerna säger nog ändå
    att Obama inte varit kraftfull nog.

  288. Republikanernas vinnande kandidat
    kommer att ha ett motsatt budskap.

  289. "Vi måste bli ledande internationellt
    tydligare än vi varit under Obama."

  290. -Therese?
    -Jag vill bara säga nåt om pengarna.

  291. Britt-Marie sa att det redan
    har dragits in otroligt mycket.

  292. Vi lär få se en helt annan kampanj
    från Hillary Clinton.

  293. Hon åkte ju bil till Iowa
    i stället för att flyga.

  294. Hon lånade ut egna pengar
    till sin kampanj 2008-

  295. -och blev skyldig
    flera miljoner dollar.

  296. Oavsett summan
    fick hon enorma skulder.

  297. Den här gången
    ville hon inte låna ut egna pengar.

  298. Hennes kampanjhögkvarter
    är i princip helt tomt.

  299. Folk jobbar där, men de har
    inga möbler och inga visitkort.

  300. De har inga telefoner
    utan använder sig av IP-telefoni.

  301. De får använda sina egna mobiler och
    får en schablonsumma i ersättning.

  302. Till Washington får man inte
    åka snabbtåg, utan helst buss.

  303. Så det finns en massa
    intressanta grejer.

  304. Vi får se en Hillary som lyssnar
    i stället för att tala på "rallies".

  305. En annan sak om utrikespolitiken:

  306. Numera finns det bara utrymme
    för en enda Israel-politik.

  307. På 1980- och 1990-talen
    kunde man se republikanska ledare-

  308. -sucka över Israels dåvarande ledare.
    I dag är det helt annorlunda.

  309. James Baker, som varit
    utrikesminister och finansminister-

  310. -sa i slutet av mars
    att han var besviken på Netanyahu.

  311. Netanyahu var emot en tvåstatslösning
    och det var Baker besviken på.

  312. Jeb Bush, som tagit Baker
    som rådgivare i utrikesfrågor-

  313. -tog avstånd från Baker, som anses
    vara en stor tänkare i utrikesfrågor-

  314. -och dessutom vän till familjen Bush.
    Den omsvängningen är intressant.

  315. En kort kommentar om Israel, Jan:

  316. Kan ett avtal med Iran
    sätta en annan press på Israel?

  317. Att israelerna tvingas acceptera-

  318. -att USA och fem andra länder
    ingår avtal med Iran?

  319. Det är svårt att veta
    hur det kommer att slå-

  320. -men relationerna mellan Obama
    och Netanyahu kan inte bli sämre.

  321. Båda parter lär arbeta för
    att det hanteras bättre.

  322. Det är slående att all Israelkritik
    är borta från centrala politiker.

  323. Det håller jag helt med om.

  324. -Niklas ska få kommentera.
    -Nej, jag har egentligen två frågor.

  325. Då blir det bryggan över
    till ytterligare frågor.

  326. Vilket är det viktigaste som Obama
    åstadkommit inom utrikespolitiken-

  327. -och vilket blir hans viktigaste
    säkerhetspolitiska arv?

  328. Inrikes är det kanske "Obamacare".

  329. Utrikespolitiskt skulle jag säga att
    det är ombalanseringen till Asien:

  330. Lanseringen av ökat
    amerikanskt inflytande i Asien.

  331. Och hur ser ni på hur hans arv
    förvaltas av efterträdarna?

  332. Hillary Clinton fortsätter kanske
    en hårdför politik mot Kina.

  333. Fråga två: Är NATO svaret
    på Europas säkerhetspolitik-

  334. -och är TTIP svaret på
    USA:s säkerhetspolitiska behov?

  335. Ni kan väl dela upp det.
    Ska vi börja med Ginna?

  336. När det gäller
    hans viktigaste bedrifter-

  337. -får man nog olika svar
    av statsvetare och väljare.

  338. Enligt de amerikanska väljarna-

  339. -är det att han avslutade Irakkriget
    och nu avslutar kriget i Afghanistan.

  340. Det är hans främsta meriter
    på det området.

  341. Inrikespolitiskt är sjukvårdsreformen
    hans största reform-

  342. -även om den stapplar betänkligt.
    Men ur ett historiskt perspektiv-

  343. -har presidenter i decennier försökt
    genomföra den utan att lyckas.

  344. De utrikespolitiska arven är "Pivot
    to Asia" och Iranöverenskommelsen.

  345. Det kan ändra politiken i
    Mellanöstern om det går åt rätt håll.

  346. Att förvalta arvet är inte enkelt-

  347. -men Hillary Clinton skulle förvalta
    båda de stora arven bra.

  348. Mike?

  349. Återbalanseringen är inte viktigast
    ur säkerhetspolitiskt hänseende.

  350. Det finns
    en säkerhetspolitisk dimension i det:

  351. Det är ju också ett alliansbyggande
    mot Kinas framväxande makt.

  352. Så ser kineserna det.

  353. Men många stater i Asien
    tycker att man har gjort för lite.

  354. Man oroar sig för Ukraina-konflikten
    eftersom den tar energi från det här.

  355. Den är mycket allvarligare
    än konflikten med Kina-

  356. -så länge inte kineserna
    erövrar Taiwan eller nåt sånt.

  357. Men annars är det ingen stor grej.

  358. Jag tror mer att den senkomna
    men väldigt påtagliga aktionen-

  359. -mot ryskt agerande i Europa och
    boostandet av USA:s militärförmåga-

  360. -är viktigt tillsammans
    med en eventuell Iranöverenskommelse.

  361. Angående NATO och TTIP-

  362. -tror jag att båda parter
    gynnas av båda sakerna.

  363. Det är ingen större skillnad.

  364. Slutligen arvet. Även om det
    är hemskt i Irak och Syrien-

  365. -är ändå Ryssland en potentiellt
    mycket farligare motståndare för USA-

  366. -än Syrien, IS, Irak och Iran,
    med tanke på kärnvapen och allt.

  367. Om man kan hantera Ryssland bra
    blir det nog arvets stora poäng.

  368. Det gäller att inget händer.

  369. När nåt av terrorkaraktär sker i USA,
    är det över för Obama.

  370. En gång hände det, men det var
    överraskande och kunde förlåtas Bush.

  371. Det andra är att man måste ha
    bra historietecknare.

  372. När Reagan avgick
    var han ingen stor president-

  373. -men historieteckningen
    var monumental.

  374. Vem tecknade den bild
    av John F. Kennedy-

  375. -som vi fortfarande lever med?
    Hans änka Jacqueline.

  376. Hon anlitade de främsta historikerna
    som skrev fantastiska böcker:

  377. "One shining moment",
    "De 1 000 dagarna"...

  378. Schlesinger och andra gjorde detta.

  379. Ingen har kunnat punktera ballongen.
    Han tecknas fortfarande så.

  380. Nu råkade han bli mördad också,
    vilket ger en annan aura.

  381. Men hon visste
    att man har två tre veckor på sig.

  382. Sen kommer asgamarna
    och kastar sig över en.

  383. Även Reagan hade
    världens bästa levnadstecknare.

  384. Obama behöver alltså några
    som är väldigt bra-

  385. -på att teckna historien
    om hans stora presidentskap.

  386. Jag vill polemisera vänligt
    om Rysslandsrelationen.

  387. Det finns inget tydligt arv ännu. Det
    kan bli lika viktigt som de andra.

  388. Men jag tycker att "Pivot to Asia"
    är lite viktigare.

  389. För ett par år sen hade jag sagt:
    Att bin Ladin dog "on Obama's watch".

  390. Då trodde man att det skulle bli ett
    stort arv, men nu är det bara borta.

  391. Iran kan absolut bli viktigt,
    men annars är det "pivot to Asia".

  392. Det är otroligt tydligt
    att Europa går ner och Asien upp.

  393. Om man nu pratar med folk
    i Washington om handelsavtalet TTIP-

  394. -är det tydligt att TTP, avtalet
    med Asien, måste bli klart först.

  395. Vi ger möjlighet till lite frågor
    från publiken...om ni har några.

  396. Inga funderingar?

  397. Ja, varsågod.

  398. En hypotetisk fråga...

  399. Ett ögonblick. Vi ordnar en mikrofon.

  400. En hypotetisk fråga:

  401. Om Vladimir Putin
    hade invaderat Irak-

  402. -och 1,5 miljon människor
    hade dödats där-

  403. -och om man hade skickat 156 drönare
    som dödat 4 000 människor...

  404. Hade han då tagits
    till krigsförbrytartribunalen?

  405. -Mike?
    -Det är klart att han inte hade det.

  406. Om han hade varit ledare för Ryssland
    med en massa kärnvapen etcetera.

  407. Såna ledare tenderar att inte tas
    till krigsförbrytartribunaler.

  408. Citatet från Obama i januari 2008
    handlade dels om att samtala-

  409. -och dels om att försvara
    USA:s intressen med vapen.

  410. Hans tal när han fick Fredspriset
    var inte enbart en sång till freden-

  411. -utan handlade även om militärt våld.

  412. -Det väckte förstämning i Oslo.
    -Det förstår jag.

  413. Får jag sticka in en annan fråga?

  414. Guantánamobasen var ju en annan sak
    som Obama gick till val på.

  415. Det visar begränsningarna
    i presidentens makt.

  416. Han kan inte få igenom en stor reform
    om kongressen är emot.

  417. Fast han hade chansen...

  418. ...och har sagt i intervjuer
    att han faktiskt ångrar det.

  419. Han ångrar att han inte gjorde nåt
    åt Guantánamo-

  420. -när han hade senaten
    och representanthuset med sig.

  421. Men då fokuserade han
    på sin stora sjukvårdsreform.

  422. Han satsade allt på ett kort.

  423. Men om han hade prioriterat
    Guantánamo...

  424. Det lovade han i kampanjen, och många
    demokrater håller det emot honom.

  425. Då hade han kunnat
    få igenom det 2009.

  426. Men Guantánamo visar också-

  427. -att det man säger som kandidat
    inte behöver motsvara verkligheten.

  428. Å andra sidan sa han ofta i kampanjen
    att basen skulle stängas.

  429. Det var inget nytt
    att han hade en åsikt om den.

  430. Man kan diskutera
    varför ingenting gjordes-

  431. -men presidenten kan ju
    åtminstone hålla TVÅ bollar i luften.

  432. Det borde gå, om bara viljan finns.

  433. Men det här
    att det hålls tyst om bin Ladin-

  434. -illustrerar väldigt väl
    vad som är viktigt.

  435. Usama bin Ladin, 11 september
    och IS med alla sina vidrigheter-

  436. -kommer på CNN
    och det blir stor debatt.

  437. Men på sikt
    är det inget jättestort problem.

  438. Ryssland däremot har kärnvapen
    och en jättestor armé.

  439. Det kan inte jämföras
    med bin Ladin eller IS.

  440. Det gäller även Kina,
    även om den relationen är annorlunda.

  441. De farliga aktörerna är inte
    grupperingarna i Mellanöstern.

  442. Det är starka stater
    som är de riktigt farliga på sikt.

  443. Tiden är i princip slut.

  444. En liten fråga från publiken också.

  445. Samla ihop er
    med varsin kort kommentar.

  446. Tack. Vi fick höra hur det kan bli
    med olika presidentkandidater.

  447. Men vilken typ av amerikansk politik
    vore bra för Sverige och Europa?

  448. Det vore bra om Hillary Clinton blev
    president och drev en rimlig politik.

  449. Man kan ha många synpunkter
    på Hillary Clinton-

  450. -men det vore väldigt kul
    om en kvinna blev president.

  451. Då får USA en kvinnlig president
    innan vi får kvinnlig statsminister.

  452. Vilken signal det skulle sända!

  453. Även till
    mindre demokratiska nationer.

  454. 2008 argumenterade jag för Clinton
    mot Obama, som alla andra hejade på.

  455. -Mike?
    -Det är inte helt centralt för USA...

  456. ...hur Sverige uppfattar
    deras politik.

  457. De formar politiken oavsett detta.

  458. Jag delar uppfattningen
    att Clinton är en bra kandidat-

  459. -men jag kan lika gärna se
    en ung "latino" som president.

  460. Marco Rubio har god chans att vinna.

  461. Jag ser inget i hans politik
    som vore direkt farligt för Sverige.

  462. Amerikanerna ska bestämma
    vem som blir president i USA.

  463. Som public service-medarbetare har
    jag ingen åsikt om vem som är bäst.

  464. Jag tror att dödandet av bin Ladin
    spelade stor roll för unga väljare.

  465. Jag stod utanför Vita huset
    den natten.

  466. Unga väljare grät och sa: "Det här
    har definierat hela min ungdom."

  467. "Han var som en ond dataspelsfigur",
    sa en 18-årig tjej.

  468. De kommer att minnas detta
    när de talar om arvet efter Obama.

  469. Jag hoppas också på en kvinna
    eller en ung latinamerikan.

  470. Det viktiga för Sverige och Europa
    är att få igenom TTIP.

  471. Att vi får undan
    en massa skadliga handelshinder.

  472. Sen vill jag nämna
    det som händer i Baltimore nu.

  473. På Twitter skrivs det att rasismen
    har exploderat under Obama.

  474. En svart kille sa att det aldrig
    har varit så mycket rasism som nu.

  475. Det är nog inte Obama som
    har gjort det, utan sociala medier.

  476. Kommer ni ihåg Rodney King 1992?
    Polisen stod och slog på honom.

  477. Då fanns inte dagens snabbhet.

  478. Jag var i San Francisco i vintras.
    En bank rånades utanför mitt hotell.

  479. Polisen kom och brottade ner rånaren.

  480. Plötsligt stod tio personer
    och filmade vad som hände.

  481. Det låter hemskt, men de hade inte
    levt om John McCain varit president.

  482. Diskussionen kan fortsätta länge.
    Det var fantastiskt att lyssna på er.

  483. Tack för att ni har delat med er.
    Vi tackar er med en stor applåd.

  484. Textning: Rickard Sjöberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Paneldiskussion

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om presidentvalet i USA 2016. Vem vinner presidentvalet? Dagsläget i USA diskuteras och analyser görs av vilka faktorer som spelar störst roll för utgången av valet. Medverkande: Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan; Ginna Lindberg, Utrikeschef vid Sveriges Radio; Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet; Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet; Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 29 april 2015. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Förenta staterna, Politik, Politiska förhållanden, Presidentval, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Öppningsanförande - vart är USA på väg?

USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, föreläser om Sveriges och USA:s relation. Han berättar om president Barack Obamas utrikespolitik och hur arbetet med Obamas visioner har realiserats. Obama har prioriterat dialog, partnerskap och mänskliga rättigheter. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Globalt maktskifte från väst till öst?

Johan Eriksson är forskningschef vid Utrikespolitiska institutet och redovisar olika teorier om var i världen makten kommer att ligga i framtiden. Kommer Kina att ta över? Kommer USA behålla sin position eller blir det en global maktbalans? Kanske kommer militär makt att ersättas med kultur och handel som viktigare inslag? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA och energirevolutionen

Niklas Rossbach är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om USA:s framgångar med utvinning av skiffergas och skifferolja. Eventuellt kommer landet att bli energioberoende. Vad innebär det för amerikansk säkerhetspolitik och för relationerna med Mellanöstern, Asien och Europa? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Säkerhetspolitiska prövningar

Föreläsning med Jan Hallenberg som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han beskriver USA:s säkerhetspolitik under 2015. Han berättar om landets utrikespolitiska förhållande till andra länder samt inrikespolitiska utmaningar. Vilka frågor driver USA och vilken inställning har president Barack Obama till internationell politik? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiken efter Obama

Journalisten Britt-Marie Mattsson har under lång tid bevakat amerikansk politik. Hon föreläser om presidentvalet i USA 2016. Eftersom det anses vara världens mäktigaste ämbete så är det intressant att försöka förutspå vem som tar över efter Barack Obama. Hur kommer utgången av valet att påverka resten av världen? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

De transatlantiska relationerna

Mike Winnerstig är säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om europeisk säkerhetspolitik och amerikansk Europa-politik. Han säger att USA:s förhållande till Europa har varierat genom åren oavsett presidentens partibeteckning. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Paneldiskussion

Panelsamtal om presidentvalet i USA 2016. Vem vinner presidentvalet? Dagsläget i USA diskuteras och analyser görs av vilka faktorer som spelar störst roll för utgången av valet. Medverkande: Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan; Ginna Lindberg, Utrikeschef vid Sveriges Radio; Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet; Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet; Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 29 april 2015. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA:s roll i världsekonomin

Robert Bergqvist är chefsekonom vid SEB och ger här en bild av USA:s ekonomi. Han beskriver bland annat globaliseringens utveckling under de senaste 10-15 åren och demografiska utmaningar som flera länder står inför. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.