Titta

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Om UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med föreläsningar och diskussioner om USA och landets utvecklingstendenser. USA har fortsatt att vara en supermakt efter Sovjetunionens upplösning, men makten är på väg att delas med stater som Ryssland och Kina. Fortbildningsdagen ägde rum den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Vart är USA på väg? : USA:s roll i världsekonominDela
  1. Tack för jag fick komma hit och prata
    om hur jag ser på USA:s ekonomi-

  2. -och förstås också USA:s ekonomi och
    som land i ett globalt perspektiv.

  3. Jag har ungefär 25 minuter på mig,
    och sen har vi en liten frågestund.

  4. Jag har delat in presentationen
    i tre delar.

  5. Den första
    handlar om det globala landskapet.

  6. När man tittar på USA och andra
    länder sker det stora förändringar-

  7. -som påverkar
    relationer mellan länder-

  8. -och det kommer också att få
    konsekvenser för vilken makt man har-

  9. -och vilken agenda man sätter.
    Det globala perspektivet först-

  10. -sen var vi befinner oss
    i amerikansk ekonomi just nu.

  11. Den sista delen blir bara
    en sammanfattning. Så ser det ut.

  12. Om jag ska inleda med att försöka
    presentera hur jag analyserar-

  13. -världen i dag, så måste jag säga att
    det är en oerhört komplex situation.

  14. Ett sätt att illustrera det som bland
    annat rör sig i mitt huvud just nu-

  15. -när det gäller frågeställningar som
    påverkar mina ekonomiska prognoser-

  16. -är att måla upp
    alla de här bollarna.

  17. Hade jag haft ett par timmar hade jag
    haft möjlighet att gå igenom allt-

  18. -och fundera på konsekvenserna,
    men det ni ser är en interaktion av-

  19. -ekonomiska, finansiella
    och politiska frågeställningar.

  20. Allt det här samverkar och när man
    som prognosmakare ska försöka förstå-

  21. -vart konjunkturen är på väg, så
    måste man få in de här relationerna.

  22. Det är intressant att vi alltmer
    börjar prata om ett nytt begrepp.

  23. Förut hade vi det här med ekonomi.
    Vi pratade säkerhetspolitik för sig.

  24. Nu börjar vi prata om geoekonomi-

  25. -och det handlar om just
    samspelet mellan ekonomi och politik.

  26. När jag ska göra mina prognoser
    måste jag också ha med det politiska-

  27. -för det är en sån tydlig samverkan
    mellan det politiska och ekonomiska.

  28. Jag ska försöka göra en ansats om
    samspelet mellan ekonomi och politik.

  29. Det är stora krafter i världsekonomin
    som påverkar ekonomisk utveckling-

  30. -och det är strukturella skift som
    har ägt rum de senaste 10, 15 åren.

  31. Det första som dyker upp
    är globaliseringen.

  32. Vi har haft en enorm globalisering
    i världen de senaste 10-15 åren.

  33. Det finns olika indikatorer.
    Världshandeln. Det är en enorm kraft-

  34. -och det här ändrar
    styrkeförhållanden mellan länder.

  35. Det handlar också om att världen
    aldrig har varit så skuldsatt som nu-

  36. -och vi vet att det är många länder
    som inte har nåt utrymme att hantera-

  37. -om man nu skulle stå inför
    en ny ekonomisk nedgång.

  38. Det gör att flera länder blir
    sårbara och beroende av andra länder.

  39. Den tredje faktorn är mycket större
    inflytande av staters agerande.

  40. Mycket förstås tack vare Kina,
    men också centralbanker-

  41. -som uppfattas som självständiga
    och spelar huvudrollen i ekonomin.

  42. Vi tittar på vad de gör med
    sina räntor och minusräntor.

  43. De låter sina balansräkningar
    expandera kraftfullt.

  44. Den sista faktorn som har ändrat
    förhållandena är demografi.

  45. Det är ett antal länder
    som står inför åldrande befolkning.

  46. Det påverkar arbetskraftsutbudet,
    möjligheten till ekonomisk tillväxt-

  47. -och det får också konsekvenser
    för styrkeförhållanden mellan länder.

  48. På den geopolitiska sidan
    ser jag ökade tecken på nationalism-

  49. -vilket gör att flera länder blir mer
    inåtvända och inte vill samarbeta.

  50. Jag ser ökad ekonomisk ojämlikhet,
    framför allt inom länder.

  51. Det är ett resultat av
    den ekonomiska politiken.

  52. Ett antal länder
    har bedrivit en åtstramningspolitik.

  53. Det drabbar hushåll som oftast
    har det dåligt i utgångsläget-

  54. -genom hög arbetslöshet.
    Sen sänker centralbanker räntan-

  55. -och pumpar upp tillgångspriser. Det
    gynnar hushåll som redan har det bra.

  56. Då får ni det här att man
    sliter isär hushållen sinsemellan.

  57. Det gör att det skapar osäkerhet
    och får länder att vända sig inåt.

  58. Den tredje faktorn:
    eftersträvan av demokrati.

  59. Det har vi flera exempel på
    om man tar Mellanöstern.

  60. Det sista som dyker upp
    och påverkar den geopolitiska bilden-

  61. -är tillgången till naturresurser.
    Det som ändrar bilden nu-

  62. -är tillgången på
    skiffergas och skifferolja.

  63. Den ändrar ganska dramatiskt
    relationen mellan länder-

  64. -och förstås vilken roll USA
    ska spela här framöver.

  65. Samspelet mellan de här två krafterna
    avgör den globala maktfördelningen-

  66. -och det här är för mig en situation
    där olika länder hamnar i nya roller-

  67. -och man ska lära sig varandras spel.

  68. Det här skapar också en osäkerhet,
    som utifrån mitt perspektiv-

  69. -tyvärr verkar dämpande
    på den ekonomiska tillväxten.

  70. Tittar man på
    hur världen ser ut i dag...

  71. Det är storleken på olika länder,
    som andel av världsekonomin.

  72. De översta graferna är tillväxt-
    ekonomier, "emerging markets"...

  73. ...och utvecklingsländer, och ni
    ser hur deras andel har vuxit.

  74. Samtidigt ser ni att de utvecklade
    ekonomierna, USA och Europa-

  75. -går åt motsatt håll. Det här
    maktskiftet ägde rum ungefär 2007.

  76. Sen har ni de två nedre kurvorna.
    Då har ni Kina och USA-

  77. -och man kan diskutera måtten,
    men politiskt var det ganska stort-

  78. -när Världsbanken i september förra
    året sa att Kina hade gått om USA-

  79. -som världens största ekonomi.

  80. Så det inträffade då 2014.

  81. Det är Internationella Valutafondens
    prognoser fram till 2020-

  82. -men det finns inget tvivel
    att kurvorna fortsätter så här.

  83. Att styrkeförhållanden mellan länder
    förändras är inte överraskande-

  84. -men det som är nytt
    den här gången är hastigheten.

  85. Vi har aldrig sett så väldigt snabba
    förändringar i styrkeförhållandena.

  86. När man tittar på
    länder och relationer-

  87. -står vi inför
    en ny era av strategisk konkurrens.

  88. Det finns mycket klagomål
    mot de gamla institutionerna-

  89. -som Världsbanken
    och Internationella Valutafonden.

  90. Inte minst hur de har hanterat krisen
    de senaste åren-

  91. -och att man inte har levererat
    gällande tillväxt eller handel.

  92. Man kan säga
    att det var en svår situation-

  93. -men vi befinner oss i ett läge där
    de gamla institutionerna ifrågasätts.

  94. Samtidigt så har vi
    en gammal infrastruktur kring-

  95. -hur länder ska samarbeta
    och förhålla sig till varandra.

  96. Jag kan förstå att utvecklingsländer,
    Kina bland annat, vill ha inflytande-

  97. -och det pågår en process
    inom Internationella Valutafonden-

  98. -hur man ska få de nya länderna att
    få större inflytande över agendan.

  99. USA sätter sig på tvären
    och får inte ändan ur vagnen-

  100. -för att kunna ta ett beslut
    och ge länderna större röststyrka.

  101. Det är ganska uppenbart i min värld
    att vad jag ser nu-

  102. -är en process där vi
    delvis underminerar rollen lite-

  103. -för Internationella Valutafonden
    och Världsbanken.

  104. Det här är ju lite styrt,
    inte minst från Kina-

  105. -när man nu bygger upp
    den här BRICS-organisationen.

  106. I dag har vi ju då G20.
    Det är nitton länder plus EU.

  107. Det är där man ska få världsekonomin
    att röra sig åt rätt håll.

  108. Det är ju
    mycket dominerat av USA och Europa.

  109. Det som händer nu är att Kina bygger
    väldigt metodiskt, målmedvetet-

  110. -på den här BRICS-organisationen. Det
    är en ganska spretig organisation-

  111. -med Brasilien, Ryssland,
    Indien, Kina och Sydafrika.

  112. Det finns ett ledarskap i form av
    Kina, och man bygger målmedvetet-

  113. -att man vill ha en skuggstruktur
    på det vi har inom Världsbanken.

  114. Jätteintressant att se
    var det här landar nånstans.

  115. Det sker ett maktskifte
    och en förändring som är intressant.

  116. Om man tittar på den amerikanska
    ekonomin, vad ska man tro framöver?

  117. Det ser i dagsläget
    hyfsat bra ut för USA:s ekonomi-

  118. -och en komponent som gör att vi kan
    se återhämtningen i USA:s ekonomi-

  119. -är en skuldsanering.

  120. Grafen ni ser framför er visar
    den privata sektorns skuldstock-

  121. -i förhållande till BNP.

  122. Ni ser då att redan direkt efter det
    att banken Lehman kollapsade 2008-

  123. -har skulderna
    kommit ned ganska betänkligt.

  124. Det är en förutsättning
    för den ekonomiska tillväxten.

  125. Det vi har sett i många länder,
    inklusive USA-

  126. -är nåt bland det giftigaste
    som finns bland lågkonjunkturer.

  127. Det är nämligen
    balansräkningsrecession.

  128. Hushåll och företag har tillgångar
    och skulder och tillgångarna krymper-

  129. -och så man har skulderna kvar.
    Hushåll och företag ska amortera-

  130. -oavsett vad som händer, och då biter
    ofta inte den ekonomiska politiken.

  131. Det här med vad finansministrarna
    gör, utan man måste få ned skulderna.

  132. Först då börjar
    den ekonomiska politiken verka.

  133. Då är min slutsats att USA
    har kommit ut ur den här skuldfällan-

  134. -som man har suttit i medan eurozonen
    fortfarande har skuldsanering kvar.

  135. Nu ska man ju säga att skuldnedgången
    för amerikanska hushåll-

  136. -beror mycket på att förluster
    har gått via amerikanska banker-

  137. -så ungefär 2/3 av skuldsaneringen
    beror på kreditförluster-

  138. -som har uppkommit i bankerna.

  139. Det har vi inte sett än i eurozonen,
    men det viktiga är att hushållen-

  140. -har fått ned skulderna och kan bygga
    en starkare balansräkning framöver.

  141. Det här syns också när hushållens
    nettoförmögenhet stiger.

  142. Den blå tunna linjen
    visar hushållens nettoförmögenhet-

  143. -och ni ser strax före 2008
    hur nettoförmögenheten krymper-

  144. -och så ser ni utvecklingen därefter.
    Hushållen har aldrig varit så rika-

  145. -som de är just nu, om vi
    tittar på tillgångar minus skulder.

  146. Det beror mycket på sjunkande skulder
    och stigande aktiekurser-

  147. -och huspriser.

  148. Vår prognos säger att amerikanska
    huspriser ska stiga med 10 procent.

  149. Problemet är att förmögenhetseffekten
    träffar väldigt olika.

  150. Då ökar den ekonomiska ojämlikheten
    som i många andra länder-

  151. -men det här är en kraft
    för den ekonomiska tillväxten.

  152. 60-65 procent av all tillväxt i USA
    kommer från hushållens konsumtion-

  153. -så det är viktigt
    att hushållen är komfortabla.

  154. Den röda kurvan
    visar hushållens framtidstro-

  155. -så vi har reparerat ganska mycket
    av det vi såg efter Lehman-kollapsen.

  156. Även bland företagen
    ser vi en ljusning.

  157. Det här diagrammet
    visar investeringarna i USA-

  158. -och det handlar om
    maskininvesteringar, byggande, etc.

  159. Vi har haft en period
    med låga investeringar i USA.

  160. Det har pressats ned
    under det långsiktiga genomsnittet-

  161. -och oftast när det vänder runt...
    De skuggade blå områdena visar-

  162. -när det har varit en nedgång
    i ekonomin. När det vänder runt-

  163. -brukar det fortsätta. Det finns
    ett investeringsbehov i USA-

  164. -och det medverkar också, vid sidan
    av den privata konsumtionen-

  165. -till att ni får en bättre ekonomisk
    tillväxt framför er här.

  166. Man kan diskutera att man lägger ett
    streck och säger det är genomsnittet.

  167. Jag tror att investeringarna
    inte kommer tillbaka till samma nivå.

  168. Man behöver inte investera lika
    mycket för att få samma effektivitet-

  169. -så kanske ett genomsnitt
    ska slutta lite svagt nedåt-

  170. -men det finns en kraft
    vad gäller företag och investeringar-

  171. -som jag tror kan komma
    och därmed också hjälpa tillväxten.

  172. En viktig fråga handlar ju också om
    hur ansträngt resursläget är.

  173. Vi befinner oss sju och ett halvt år
    efter det att USA:s centralbank-

  174. -la sin styrränta på noll procent.

  175. Nu börjar vi diskutera att
    amerikansk penningpolitik går i mer-

  176. -möjligtvis kontraktiv riktning.
    Att USA ska höja räntan.

  177. Då handlar det om hur ansträngt
    resursläget är i amerikansk ekonomi.

  178. Man kan titta på det
    på lite olika sätt-

  179. -och vi fokuserar på arbetsmarknaden.

  180. Till vänster ser ni tre olika mått
    på hur ansträngt resursläget är.

  181. Den röda kurvan
    är nivån på arbetslösheten.

  182. Ni ser att den
    ligger över nollstrecket.

  183. Vi börjar hamna i ett läge med
    så stark efterfrågan på arbetskraft-

  184. -att det borde få mer fart nu
    och kan ge viss inflation.

  185. Den kortsiktiga arbetslösheten,
    den översta kurvan-

  186. -ligger en tydlig bit
    över nollstrecket.

  187. Kurvan längst ned
    är sysselsättningsgraden.

  188. Det vill säga att folk
    har lämnat arbetskraften-

  189. -men skulle de komma tillbaka
    har ni en stor arbetskraftsreserv.

  190. Då är faktiskt resursläget inte
    så där jätteansträngt.

  191. Tittar man på den röda kurvan,
    arbetslöshet, och sen lönetillväxten-

  192. -för den skulle ju också kunna vara
    ett mått på vilken fart ekonomin har-

  193. -ser ni att den blå kurvan
    pekar nedåt-

  194. -så lönetillväxten har inte riktigt
    kommit tillbaka som förväntat.

  195. Det här är ett globalt fenomen.

  196. Vi ser att lönetillväxten
    hålls tillbaka i många länder.

  197. Jag kommer tillbaka till
    den frågeställningen alldeles strax.

  198. Så här ser inflationen ut
    för eurozonen och USA.

  199. USA har den blå kurvan, och vi räknar
    med att USA kommer att ha deflation.

  200. Det vill säga
    fallande konsumentpriser.

  201. Det här är den goda deflationen.
    Den kommer från utbudssidan.

  202. Den pressar ned priserna, och
    det är mycket tack vare energipriser.

  203. Den goda deflationen
    ger hushållen köpkraft.

  204. Den goda deflationen ger företagen
    sänkta produktionskostnader.

  205. Skulle vi gå över till
    den onda deflationen-

  206. -är det om den låga prisutvecklingen
    börjar påverka våra förväntningar.

  207. Vi börjar tro på fallande priser.

  208. Hushåll och företag
    konsumerar och investerar inte i dag-

  209. -för om ett halvår är priserna lägre.

  210. Då har vi den onda deflationen.
    Det är den farliga deflationen-

  211. -men här ser ni det positiva.

  212. Det här ger en kraft
    till amerikansk tillväxt-

  213. -men tittar man på USA och världen,
    var hittar man då inflationen i dag?

  214. En del tror ju fortfarande
    att om vi startar sedelpressarna-

  215. -eller trycker ut mängder med pengar
    i systemet får vi inflation.

  216. Det är bara att titta på Japan.

  217. De har försökt trycka pengar
    och få upp inflationen i tjugo år.

  218. Det finns ett svagt samband
    mellan att trycka pengar-

  219. -och få upp inflationen.
    Jag tror inte att det ger inflation-

  220. -men den viktigaste komponenten för
    inflation är tron på stigande löner.

  221. Det finns
    stora arbetskraftsreserver i världen.

  222. 25 procent av all arbetskraft
    finns i Kina i dag.

  223. 15 procent finns i Indien, så de
    står sammantaget för 40 procent.

  224. Vi märker ju att utbildningsnivåerna
    växer i tillväxtekonomierna-

  225. -vilket gör att man konkurrerar
    på andra arbetsmarknadsområden.

  226. Vilket också pressar ned lönerna.

  227. Jag tror att vi inne i en period
    där lönetillväxten är nedåtpressad-

  228. -och det här blir en jätteutmaning
    för centralbanker med inflationsmål-

  229. -som ska få upp inflationen
    till två procent. De får det svårt.

  230. Energipriserna... I USA
    har vi skiffergas och skifferolja.

  231. Den stora trenden
    är att energipriserna är på väg ned.

  232. Det innebär vissa utmaningar för USA.
    Man kanske inte får igång produktion-

  233. -men med teknisk utveckling
    kommer man tillbaka.

  234. För USA och övriga pressar sjunkande
    energipriser tillbaka inflationen.

  235. Matpriser har jag tagit upp
    som faktor, men den effekten-

  236. -är också ganska begränsad.

  237. Skatteförändringar
    hoppas många länder på.

  238. Genom att höja bensinskatt, moms,
    etc. kan man få upp inflationen.

  239. Det gjorde Japan för ett år sen.

  240. Man höjde momsen
    från fem till åtta procent.

  241. Man lyckades få upp inflationen
    i ungefär ett halvår-

  242. -sen var inflationen på väg ner igen.

  243. Man fick inflationsuppgången
    till priset av en tvärnit i ekonomin.

  244. I dag fokuserar många på valutan.

  245. I den globala miljön
    vill alla ha en svag valuta-

  246. -för då får man upp
    den importerade inflationen.

  247. Problemet är att alla
    inte kan få en svag valuta samtidigt.

  248. I den här nya världen så är det här
    nåt samband som fortfarande gäller.

  249. Att en valuta måste stå på
    andra sidan, och den här "en valuta"-

  250. -är den amerikanska dollarn.

  251. Jag tror att USA kommer att tillåta
    en starkare amerikansk dollar-

  252. -men om även USA skulle ge sig in i
    det pågående valutakriget-

  253. -ökar risken för protektionism.

  254. Jag kommer tillbaka till
    den frågeställningen.

  255. Inflation är ett globalt fenomen,
    och det blir stora utmaningar-

  256. -inte bara för USA utan för
    andra länder att skapa inflation.

  257. Det är bra för många länder, men
    en utmaning för många centralbanker.

  258. Så här ser kartan ut om man tittar på
    centralbanker och styrräntorna.

  259. Väldigt mycket siffror. Riksbanken
    kom med sitt besked i dag.

  260. Man ligger på -0,25 procent.

  261. Vi tror Riksbanken levererar
    ytterligare så småningom-

  262. -men framför allt fokus på USA där
    uppe. Vi tror att de höjer räntan.

  263. Många är väldigt rädda för
    vad det här får för effekter-

  264. -och att det ju inte går
    att höja USA:s ränta.

  265. Det här visar att vi har varit
    inne i nollräntan för länge.

  266. Vi tror att nollräntan
    är det normala.

  267. Bara det faktum att USA ska börja
    höja räntan är ett positivt tecken-

  268. -på att vi äntligen kan sätta punkt
    för USA:s ekonomiska kris.

  269. När ni lyssnar på centralbankerna har
    de en asymmetrisk reaktionsfunktion.

  270. Det vill säga att om man
    skulle få ett negativt utfall-

  271. -av ekonomiska data
    så är de jättenervösa-

  272. -för skulle vi få en ny lågkonjunktur
    sitter många länder bakbundna.

  273. Vi har redan kört ned
    penningpolitiken till nollnivåer-

  274. -och har
    inget finanspolitiskt utrymme.

  275. Därför är man på tårna
    och försöker reagera snabbt-

  276. -om vi har en svagare utveckling.

  277. Har vi en starkare utveckling
    så sitter man still i båten.

  278. Vad är en normal ränta i dag?
    USA:s centralbankschef Yellen-

  279. -säger, om man läser mellan raderna,
    ungefär 2,5 procent.

  280. Vilket är ganska intressant, för hade
    ni ställt samma fråga för ett år sen-

  281. -så hade hon förmodligen sagt
    att en normal ränta är 4-4,5 procent.

  282. Att ta det här steget
    och få ner räntan till 2,5 procent-

  283. -får ju stora konsekvenser
    inte bara för USA:s penningpolitik-

  284. -utan för
    hela den globala räntemarknaden.

  285. Det vi oroar oss för när USA
    ska höja räntan är att många länder-

  286. -och investerare har lånat i dollar
    för att placera i tillväxtekonomier-

  287. -eller för att köpa olika tillgångar.

  288. Den här likviditeten uppgår till
    ungefär 9 200 miljarder dollar.

  289. När USA börjar höja räntan
    och dollarn stärks-

  290. -innebär det
    att dollarfinansieringen fördyras-

  291. -och det kan få stora konsekvenser
    för resten av världen.

  292. Vi har en penningpolitik
    som har globaliserats-

  293. -och den som sitter och styr och
    ställer amerikansk penningpolitik...

  294. ...vad gäller global penningpolitik
    det är i mångt och mycket USA.

  295. När ska man förvänta sig
    att de agerar?

  296. Jag tror att det blir i september
    och när man lyssnar på vad de säger-

  297. -har de redan krattat manegen för
    att höja, men marknaden är inte med.

  298. Det kan bli en stor överraskning. Det
    kan bli en nervositet i marknaden.

  299. Vi har ett presidentval
    som kommer upp-

  300. -och det brukar alltid bli
    protektionistiska tendenser.

  301. Skulle den amerikanska dollarn då
    stärkas kan det bli en del protester-

  302. -men USA:s centralbank säger att man
    nog kan tåla en starkare dollar.

  303. USA:s ekonomi är i mångt och mycket
    en inhemskt driven ekonomi.

  304. Det är framför allt där
    det kan påverka utvecklingen.

  305. US-dollarn spelar en mycket mindre
    roll för utvecklingen-

  306. -så därför är det viktigt framöver
    att inte räntorna sticker i väg-

  307. -för då får
    den amerikanska ekonomin problem.

  308. För att illustrera
    hur räntekänsligheten påverkar-

  309. -kan ni se det där uppe där vi har
    försökt räkna på vad effekten blir-

  310. -om ni lägger på dollarförstärkningen
    eller exkluderar den.

  311. Ni ser att effekterna ligger en
    bra bit på det stimulativa området-

  312. -för räntorna är fortsatt låga.
    Det som händer med USA-

  313. -är att man kan fortsätta med
    en stramare penningpolitik-

  314. -och en starkare dollar,
    utan att det skapar några problem-

  315. -vare sig för USA
    eller resten av världen.

  316. Min sista bild.
    En sammanfattning av läget.

  317. Min bild är att amerikansk ekonomi
    är på rätt väg.

  318. Det är tack vare att vi har skuld-
    sanerat och obalanserna är mindre.

  319. USA:s penningpolitik kommer att bli
    stramare, och det spelar stor roll-

  320. -för resten av världen
    och tillväxtekonomier.

  321. För många
    finansieras via amerikanska dollarn.

  322. Vi ser en väldigt snabb förändring av
    maktbalansen i världen.

  323. Vi håller på och bygger
    nya politiska infrastrukturer-

  324. -och det blir oerhört intressant att
    se hur Kina spelar det här spelet.

  325. I min värld kan man säga att Kina
    har en väldigt målmedveten agenda-

  326. -att bygga ekonomisk och finansiell
    styrka, och det kommer en tidpunkt-

  327. -då man spelar det politiska kortet.
    Jag känner när jag reser runt-

  328. -att vi och USA inte har förstått hur
    Kina kommer att hantera situationen.

  329. Och där har jag kommit till punkt.

  330. Stort tack. Oerhört intressant.
    Ett fint komplement för oss-

  331. -men det knyter också an till en
    diskussion vi har haft under dagen.

  332. USA:s roll i världen. Vart de är på
    väg. Tendenserna med multipolaritet-

  333. -som man säger inom statsvetenskapen.
    Det finns fler länder med makt-

  334. -och att Kina också har gått om USA
    som världens största ekonomi-

  335. -i ett visst mått av BNP,
    så att säga.

  336. Jag skulle vilja öppna upp
    de sista minuterna här för frågor-

  337. -från er. Passa på. Ska vi
    börja här med Niklas? Varsågod.

  338. Bara två korta frågor. På 70-talet
    hade man problem med stagflation.

  339. Har vi nu staglation? Med stagnation,
    ingen växande BNP per capita-

  340. -i Sverige de senaste åren
    plus deflation?

  341. Och om USA återhämtar sig
    och det går dåligt för Europa-

  342. -kommer det att försvåra för TTIP
    att komma till?

  343. Jag ska börja med sista frågan.
    Det brukar vara så-

  344. -att när USA går åt rätt håll brukar
    det dra med sig resten av världen-

  345. -så jag tror att vi får se
    en positiv utveckling även i Europa-

  346. -och det ökar förutsättningarna
    att man kommer överens.

  347. Med detta sagt ska jag säga att jag
    är bekymrad för eurosamarbetet.

  348. Vi har stora obalanser
    mellan de nitton euroländerna.

  349. Vi har Grekland
    som vi diskuterade de här dagarna.

  350. När jag ser på hur eurosamarbetet
    i dag fungerar försöker man mer...

  351. Man har inte färdigbyggt samarbetet
    och då blir man mer inåtriktad-

  352. -och funderar inte på
    hur man ska jobba internationellt.

  353. På det politiska området
    har man mycket mer att jobba med-

  354. -men ur ekonomisk synvinkel tror jag
    att USA kan dra Europa åt rätt håll.

  355. Sen det här med möjlig stagflation...

  356. Jag tror på fortsatt låg inflation
    med de krafter som jag såg här-

  357. -men sen är jag rädd att vi står
    inför en period med svagare tillväxt.

  358. Dels har vi det kortsiktigt, för vi
    har för mycket produktionskapacitet.

  359. Det finns en geopolitisk osäkerhet.
    I Ryssland och på andra håll.

  360. Det gör att man inte får i gång
    efterfrågan, en svag efterfrågan-

  361. -men sen
    handlar det ju också om utbudssidan.

  362. Demografi, som i många länder gör att
    man inte har produktionsmöjligheter.

  363. Vi har för höga avkastningskrav, så
    investeringarna kommer inte i gång.

  364. Jag tror att vi har... Jag ska
    också nämna ekonomisk ojämlikhet.

  365. Det är också nåt
    som inte gynnar ekonomisk tillväxt.

  366. Vi har ekonomisk ojämlikhet
    inom länder mellan olika hushåll.

  367. Däremot kan man säga att vi har
    något mindre faktiskt mellan länder.

  368. Det är tack vare globaliseringen, men
    när man har problemen på hemmaplan-

  369. -så försämrar det tyvärr
    det globala samarbetet.

  370. Du nämnde här
    hur Kina bygger upp skuggsystem-

  371. -till de västerländskt
    etablerade systemen.

  372. Samtidigt nämnde du
    att de system vi har bör anpassas-

  373. -efter de nya ekonomier som finns.

  374. Kan vi anpassa befintliga system
    eller måste vi tänka helt nytt?

  375. Är det det Kina och BRICS-länderna
    signalerar-

  376. -eller vilka möjligheter finns det
    att anpassa befintliga system-

  377. -så att de
    rymmer tillväxtländernas önskemål?

  378. Det finns stora möjligheter
    att anpassa befintliga system.

  379. Det finns brister. Man kan ju
    titta på hur Världsbanken arbetar.

  380. Det finns brister där,
    men de går att åtgärda.

  381. Det som Kina gör i dag
    är ju så målmedvetet.

  382. Det här är ju en kritik
    som riktas från Kina mot USA-

  383. -som är kopplad till att man
    inte förmår anpassa maktstrukturerna-

  384. -för det är ju uppenbart i dag
    om man tittar på Kina...

  385. Beroende på hur man räknar är det
    16-17 procent av världsekonomin.

  386. Det borde få ha inflytande över den
    globala ekonomisk-politiska agendan.

  387. Jag hoppas att vi rör oss i den
    riktningen, för BRICS-organisationen-

  388. -som man försöker bygga upp kommer
    att bli svår att få att fungera-

  389. -för de här fem länderna är så olika-

  390. -och är i olika utvecklingsstadier,
    så det vore önskvärt om Kina-

  391. -skulle kunna få ett ökat inflytande.

  392. På både det politiska
    och det ekonomiska området-

  393. -är min bild när man försöker förstå
    hur världsekonomin i dag fungerar-

  394. -att vi inte riktigt har förstått hur
    den här globaliseringen i världen-

  395. -som har kommit med en våldsam kraft
    ändrar ekonomiska samband.

  396. Hur det ändrar maktförhållanden
    i världen.

  397. Vi måste tänka till
    och förstå hur världen ser ut.

  398. Där har vi fortfarande
    en hemläxa att göra.

  399. Det återspeglar att världen
    befinner sig i en väldigt rörlig fas-

  400. -både vad gäller ekonomi,
    politik och andra dimensioner.

  401. Det har blivit dags
    att avrunda den här dagen.

  402. Stort tack återigen till Robert.
    - Stort tack för att ni kom hit.

  403. Vi önskar er hjärtligt välkomna
    tillbaka hit också. Tack så mycket.

  404. Textning: Jeffery Rahm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

USA:s roll i världsekonomin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Robert Bergqvist är chefsekonom vid SEB och ger här en bild av USA:s ekonomi. Han beskriver bland annat globaliseringens utveckling under de senaste 10-15 åren och demografiska utmaningar som flera länder står inför. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Förenta staterna, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Öppningsanförande - vart är USA på väg?

USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, föreläser om Sveriges och USA:s relation. Han berättar om president Barack Obamas utrikespolitik och hur arbetet med Obamas visioner har realiserats. Obama har prioriterat dialog, partnerskap och mänskliga rättigheter. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Globalt maktskifte från väst till öst?

Johan Eriksson är forskningschef vid Utrikespolitiska institutet och redovisar olika teorier om var i världen makten kommer att ligga i framtiden. Kommer Kina att ta över? Kommer USA behålla sin position eller blir det en global maktbalans? Kanske kommer militär makt att ersättas med kultur och handel som viktigare inslag? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA och energirevolutionen

Niklas Rossbach är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om USA:s framgångar med utvinning av skiffergas och skifferolja. Eventuellt kommer landet att bli energioberoende. Vad innebär det för amerikansk säkerhetspolitik och för relationerna med Mellanöstern, Asien och Europa? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Säkerhetspolitiska prövningar

Föreläsning med Jan Hallenberg som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han beskriver USA:s säkerhetspolitik under 2015. Han berättar om landets utrikespolitiska förhållande till andra länder samt inrikespolitiska utmaningar. Vilka frågor driver USA och vilken inställning har president Barack Obama till internationell politik? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiken efter Obama

Journalisten Britt-Marie Mattsson har under lång tid bevakat amerikansk politik. Hon föreläser om presidentvalet i USA 2016. Eftersom det anses vara världens mäktigaste ämbete så är det intressant att försöka förutspå vem som tar över efter Barack Obama. Hur kommer utgången av valet att påverka resten av världen? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

De transatlantiska relationerna

Mike Winnerstig är säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om europeisk säkerhetspolitik och amerikansk Europa-politik. Han säger att USA:s förhållande till Europa har varierat genom åren oavsett presidentens partibeteckning. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Paneldiskussion

Panelsamtal om presidentvalet i USA 2016. Vem vinner presidentvalet? Dagsläget i USA diskuteras och analyser görs av vilka faktorer som spelar störst roll för utgången av valet. Medverkande: Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan; Ginna Lindberg, Utrikeschef vid Sveriges Radio; Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet; Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet; Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 29 april 2015. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA:s roll i världsekonomin

Robert Bergqvist är chefsekonom vid SEB och ger här en bild av USA:s ekonomi. Han beskriver bland annat globaliseringens utveckling under de senaste 10-15 åren och demografiska utmaningar som flera länder står inför. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.