Titta

UR Samtiden - Svarta hål, mörk materia och universums gåtor

UR Samtiden - Svarta hål, mörk materia och universums gåtorDela
  1. Välkomna till PI-samtalen-

  2. -som vi spelar in på Karolinska
    institutets Hagströmerbibliotek.

  3. Vi ska tala om universums ursprung,
    universums framtid-

  4. -svarta hål, mörk materia,
    mörk energi...

  5. Alla dessa gåtor
    som gör att man fylls-

  6. -av nån slags existentiell svindel
    när man tänker på dem.

  7. Min första gäst är författare
    och professor i teoretisk fysik-

  8. -och forskar på
    mörk materia och mörk energi.

  9. Välkommen, Ulf Danielsson.

  10. Ulf, du har skrivit en bok,
    "Mörkret vid tidens ände"-

  11. -om mörk materia och mörk energi.
    Vad är detta, egentligen?

  12. Den mörka energin? Ja,
    boken handlar om den mörka energin-

  13. -och universums mörka sidor.

  14. Det finns en stor del av universum
    som vi inte har något grepp om.

  15. Det är bara en liten del
    av universums materia och energi-

  16. -som vi kan säga att naturvetenskapen
    hittills har studerat.

  17. Sen finns den mörka materian
    och energin som utgör det mesta...

  18. -I vilken mening är den mörk?
    -I att den inte syns.

  19. Den påverkar bara via gravitationen.

  20. Det är det enda sätt
    som den påverkar världen-

  21. -och som vi kunnat
    stifta dess bekantskap.

  22. Så "syns" innebär inte bara för ögat.

  23. -Den går inte att mäta.
    -Inte på något annat sätt.

  24. Vad den mörka energin gör,
    som utgör 70 % av universum-

  25. -är att få galaxerna att röra sig
    snabbare ifrån varandra-

  26. -men man vet inte vad det är.

  27. Men mörk materia är ändå materiell,
    låter det som.

  28. -Vi skulle kunna ta på den.
    -Ja... Den är fortfarande okänd.

  29. Det är bara via dess tyngdkraft
    som vi kan påvisa den.

  30. Där har man ändå lite mer idéer om
    vad det kan vara.

  31. Det kan vara nån ny typ av partikel,
    kanske nåt man skulle kunna skapa-

  32. -med hjälp utav partikelacceleratorn
    nere vid Cern, LHC.

  33. Nu när den har kommit i gång är
    en av dess viktigaste uppgifter-

  34. -att försöka förstå
    vad den mörka materian är.

  35. Att skapa mörk materia
    i de här kollisionerna.

  36. Okej, vi ska bjuda upp
    nästa gäst direkt.

  37. Hon är astronom och författare-

  38. -och skriver nu om att få barn
    att intressera sig för astronomi.

  39. Välkomna Marie Rådbo.

  40. För övrigt också känd
    från ett tävlingsprogram på tv.

  41. -Ja, det var ett tag sen.
    -Det är preskriberat nu.

  42. Alltså, jag har själv en liten kille
    på sex år-

  43. -som börjar fråga om universum.
    Vad fick dig att välja den här banan?

  44. Vad startade ditt intresse
    för universum, som barn?

  45. Tyvärr är sanningen den att
    som barn var inte jag intresserad-

  46. -trots en uppväxt på landet.

  47. Du och vår nästa gäst har tittat
    på stjärnor sen ni var barn.

  48. I efterhand har jag funderat på
    varför jag inte såg dem.

  49. Yrket var en tillfällighet.

  50. Sanningen är att jag skulle
    fylla ut min examen.

  51. Jag älskar matematik
    och räknade gjorde jag då och gör nu.

  52. Sen skulle jag fylla ut min examen.
    Frågan var med vilket ämne.

  53. Då gick det rykten på Chalmers-

  54. -att astronomitentorna var lätta.

  55. "Okej", tänkte jag.
    "Då fixar jag det snabbt."

  56. -Där blev jag fast.
    -Det var inte dina föräldrar...

  57. -Ingenting sånt.
    -Därför lär du ut hur man ska...

  58. Ja, då känner jag det väldigt starkt:
    "En sån tur att jag blev astronom."

  59. Det har berikat mitt liv oerhört.

  60. Jag vill dela med mig,
    framför allt till barn-

  61. -och stimulera intresset-

  62. -så att inte alla andra
    också ska missa detta.

  63. Intressant! Vi bjuder upp
    vår tredje gäst.

  64. Professor i astronomi,
    Bengt Gustafsson.

  65. Du skriver i en bok
    om en del av universum-

  66. -nämligen fenomenet svarta hål.

  67. Svarta hål är ett monster som
    har funnits i populärkulturen länge-

  68. -men om jag har förstått dig rätt
    är idén äldre än vi kanske tror.

  69. Vad kommer det ifrån ursprungligen?

  70. Det är svårt att säga,
    men vi vet att idén finns-

  71. -hos en engelsk präst
    och naturvetare-

  72. -som hette John Michell, verksam
    under 1700-talets andra hälft.

  73. Han skrev om svarta hål i den mening
    att han-

  74. -med Newtons mekanik,
    den förhärskande bilden av naturen-

  75. -kunde räkna ut att om man hade
    en stor massa i liten volym-

  76. -skulle ljuset, om det bestod av
    partiklar, inte kunna komma ut.

  77. Han visste
    att ljuset hade en viss hastighet.

  78. Här räckte inte hastigheten till
    för att det skulle orka ut.

  79. Det är inte
    de svarta hål vi talar om nu.

  80. De rör Einsteins relativitetsteori,
    som kröker ihop rumtiden-

  81. -omkring väldigt massiva objekt-

  82. -men grundidén är egentligen samma.

  83. Jag tror att man ska räkna gossen
    som upphovsman.

  84. Det kan ha spekulerats så innan-

  85. -alltså att det finns oerhörda djup,
    som ingenting kan komma ut ur-

  86. -den idén är gammal.

  87. Det är intressant att notera
    att de svarta hålen fick sin term-

  88. -på tidiga 60-talet,
    av fysikern Robert Dicke.

  89. Han läste om det så kallade
    svarta hålet i Calcutta-

  90. -som var ett fruktansvärt fängelse
    där mer än 100 personer kvävdes.

  91. De försökte komma upp till
    fönstergluggarna och lyckades inte.

  92. Då associerade han till objekten,
    som han kände till från fysiken-

  93. -till det här när ljuset
    försöker komma ut och inte kan.

  94. Här hade vi fångarna
    som inte kunde komma ut.

  95. Det svarta hålet i Calcutta
    har gett upphov till namnet.

  96. Egentligen är det väl inte ett hål,
    utan en väldigt massiv kropp?

  97. Ja, eller...
    - Kropp är svårt att säga.

  98. Ja, "hål" är en bra beskrivning.

  99. Är det inte en stjärna
    som blivit extremt tät?

  100. Oändligt, enligt
    relativitetsteorins beskrivning.

  101. Oändligt tät. Oändligt komprimerad.
    Om man kunde resa in i ett svart hål-

  102. -och kunde motstå de enorma
    gravitationsskillnaderna som finns...

  103. Om du åker med fötterna före
    drar det mer i dem än i huvudet.

  104. Men om du reser in i ett sånt objekt
    kommer du, på en viss tid-

  105. -till mittpunkten, men det är
    först där du möter materian.

  106. När man kommer
    innanför horisonten på hålet-

  107. -skulle det kännas som
    att falla ner i en djup brunn.

  108. Vid horisonten
    byter tid och rum plats-

  109. -så att riktningen in mot hålets mitt
    blir tiden.

  110. -Det betyder...
    -Solklart!

  111. När du kommer in är det tomt,
    men om en stund når du mitten-

  112. -och där finns all materia.

  113. Vänta nu, vänta nu...
    Vi talar om en stjärna-

  114. -som består av en viss mängd materia
    och som kollapsar.

  115. Vi har ändå ett objekt
    som är väldigt tätt-

  116. -och därmed har så hög gravitation
    att ljuset inte orkar lyfta.

  117. -Ja... Ungefär.
    -Då är det ett objekt, inte ett hål.

  118. Men objektet ligger i din framtid
    när du kommer in i hålet.

  119. Det ligger i din framtid
    till det ögonblick då tiden upphör-

  120. -när du krossas,
    med resten av stjärnan.

  121. -För att göra det invecklat...
    -För det var det inte nyss.

  122. Nej, det var elementärt.
    Det är den klassiska teorin-

  123. -alltså allmänna relativitetsteorin.
    Den är hundra år gammal.

  124. Men om du, som Ulf,
    håller på med strängar-

  125. -då är strängarna utbredda
    i ett ganska komplicerat nystan-

  126. -och det fyller upp innanmätet.

  127. En modern resenär
    skulle trassla in sig.

  128. -Är det inte så?
    -Frågan är om man skulle märka nåt.

  129. -Tur att vi slipper testa.
    -Vi vet inte hur de ser ut inuti.

  130. Så här, då: har ett svart hål
    utsträckning i rummet?

  131. -Kan man säga hur stort det är?
    -Absolut. Det kan man räkna ut.

  132. -De gamla beräkningarna...
    -Michell räknade ut det, i princip.

  133. -På 1700-talet?
    -Ja, men han trodde det var en radie.

  134. Det är lite knepigt med radie,
    eftersom rummet är så krökt.

  135. I stället kan man räkna ut ytan.

  136. Den ytan har man ett mått på,
    och den är samma som Michell fick.

  137. Om du skulle se
    ett svart hål framför dig-

  138. -skulle det likna ett svart klot.

  139. Stjärnhimlen blir deformerad,
    men det skulle likna ett klot.

  140. -Som en total solförmörkelse.
    -Ja, och om du rörde dig inåt...

  141. ...skulle det svarta växa.

  142. Sänker du dig ännu mer
    kommer det att omsluta dig.

  143. Det kommer se ut
    som att du är på väg ner i ett hål.

  144. Som astronom måste man säga
    att det där är väldigt svårt att se.

  145. Man måste vara ganska nära för att
    det ska verka ha utsträckning.

  146. Det vi som astronomer ser är
    verkningarna av det på omgivningen.

  147. Det ser vi, men vi ser inte-

  148. -själva den där lilla skivan
    avteckna sig mot bakgrunden-

  149. -förrän vi är farligt nära.

  150. Om vi har haft föreställningen
    sen 1700-talet-

  151. -hur lång tid tog det tills vi hade
    experimentella belägg?

  152. Vänta nu. Föreställningen dog
    och det berodde på-

  153. -att strax efter Michell och Laplace
    hade arbetat med det här-

  154. -fick man klart för sig
    att ljuset är inte partiklar.

  155. Ljuset är inte partiklar
    som bromsas upp i gravitationsfält.

  156. Ljuset är vågor,
    och då finns inga svarta hål-

  157. -i den klassiska newtonska meningen.

  158. Därför dog den här idén fram till
    Einsteins relativitetsteori.

  159. För hundra år sen, ungefär,
    återuppstår den i ny form.

  160. Det här är
    den vetenskapliga förklaringen-

  161. -men för folk i allmänhet
    kan man ha den enkla förklaringen-

  162. -att ljuset inte
    "orkar" ta sig ifrån.

  163. Jämför med att kasta en boll,
    så folk får ett hum om vad det är.

  164. -Sen kan man gå vidare.
    -Ja, precis.

  165. Det är så fantasieggande att man
    kan tala om det även med barn-

  166. -fast det är så komplicerat.
    Det är ändå så fantasieggande.

  167. Barn, och vuxna,
    frågar om svarta hål.

  168. Vad man än håller föredrag om
    får man höra mot slutet:

  169. "Du har inte sagt nåt om svarta hål."
    "Det skulle inte handla om det."

  170. Det kommer nästan alltid upp.
    För barn går det enkla att begripa.

  171. Jag tycker det är viktigt
    att enkelt och inte alltför fel...

  172. Relativitetsteorin tar vi inte
    för sexåringen.

  173. Inte så enkelt.
    Jag får höra när du tar det sen.

  174. Man ska ge svar
    som man kan gå vidare med-

  175. -så att man inte bara säger
    "Vänta tills du blir större."

  176. Att ge ett svar
    som är lagom för den åldern.

  177. Det är också viktigt
    för det är redan ute.

  178. Ungarna känner till det,
    men har mycket missuppfattningar.

  179. En av de vanligaste är att svarta hål
    åker omkring som kosmiska dammsugare-

  180. -och suger in allting.

  181. De är inte livsfarligare
    än vanliga stjärnor.

  182. De är relativt sällsynta.

  183. Det betyder att stjärnor är farligare
    än svarta hål.

  184. Visst fanns en föreställning
    när de startade partikelacceleratorn-

  185. -att det skulle
    skapas ett svart hål i den.

  186. Ja, den oron var aldrig seriös
    på nåt sätt.

  187. Det handlade om att en av de idéer
    om vilken ny fysik-

  188. -som kan finnas bortom
    den kända partikelfysiken-

  189. -är att det skulle kunna finnas
    extra dimensioner-

  190. -som var mikroskopiska,
    men ändå relativt stora.

  191. Det skulle ändra gravitationen
    på korta avstånd-

  192. -på så sätt att det skulle vara lätt
    att skapa små svarta hål.

  193. Små svarta hål som sen ganska snabbt
    skulle försvinna.

  194. Det är spännande
    om man hittar såna svarta hål-

  195. -men det skulle inte
    innebära nån fara.

  196. De skulle inte kunna börja växa
    och sen sluka jorden.

  197. Hur kan du vara så säker på det?

  198. Av det enkla skälet att det man gör
    på Cern med kollisionerna-

  199. -är på intet sätt något nytt.

  200. Det är första gången
    vi människor gör det här-

  201. -men i universum och vår atmosfär
    kommer det in partiklar-

  202. -som krockar med molekyler
    med ungefär liknande energiskalor.

  203. Det händer inget sånt,
    så experimentet är redan utfört.

  204. -Det har inte hänt nåt.
    -Begreppet flykthastighet...

  205. Den hastighet som krävs för att
    om man hoppar upp från planeten-

  206. -att man inte ska ramla ner igen.

  207. Är flykthastigheten för ett svart hål
    högre än ljusets hastighet?

  208. -Därför kan man inte uppnå den.
    -I den klassiska beskrivningen.

  209. Och du får rätt svar på storleken
    på det svarta hålet.

  210. Jag förstår.
    Det är därför ljuset faller tillbaka.

  211. Om vi ska ta nåt mer jordnära
    tänker jag på Rosettalandningen-

  212. -som ju gick så där,
    får man väl säga.

  213. Den lilla landaren
    landade på kometen-

  214. -men studsade upp igen,
    men inte så den studsade av.

  215. Den studsade upp
    och hamnade på fel ställe.

  216. Det var lättare att studsa
    än att landa-

  217. -eftersom kometen är så liten
    och har liten gravitation.

  218. -Den har låg flykthastighet.
    -Ja. Det var därför.

  219. Flykthastigheten var så låg
    att en människa kunde hoppa av den.

  220. Ja. Härlig känsla, kanske.

  221. -Det gäller att klamra sig fast.
    -Man får göra så här.

  222. Apropå det, har Rosettaprojektet-

  223. -gett oss nån ny kunskap
    om universum?

  224. Ett av skälen till att man ville
    skicka en sond till en komet-

  225. -var att man har diskuterat
    var vattnet på jorden kommer ifrån.

  226. Enligt de idéer vi har om
    hur planeterna bildades-

  227. -skulle det inte ha funnits
    något vatten alls.

  228. Då har en idé varit
    att det skulle komma från kometerna.

  229. Det var ett av skälen till
    att man ville undersöka det.

  230. Det andra är att kometer
    i stort sett är oförändrade-

  231. -sen solsystemets födelse.

  232. Kometerna bildades
    samtidigt med jorden-

  233. -så att genom att undersöka kometer
    skulle vi kunna få kunskap-

  234. -om hur jorden bildades.

  235. -Fick vi svar på frågorna om vattnet?
    -Än så länge är det svårt att säga.

  236. Landaren Philae hade problem-

  237. -och stannade på ett annat ställe
    än planerat.

  238. -Men den hann rapportera data.
    -I några timmar eller dagar, ja.

  239. Den första preliminära rapporten
    jag har sett-

  240. -är att vattnet har en annan isotop-
    sammansättning än vattnet på jorden.

  241. Nu är det för snabbt
    för att säga nånting om resultatet.

  242. Vi vet inte om den kommer tillbaka
    när den rundar solen.

  243. När man har hållit på med astronomi
    lär man sig-

  244. -att det är mer invecklat
    än man trodde.

  245. Mångformighet i universum är enorm.
    Se bara på planeternas månar-

  246. -så ser ni en massa olika världar
    med olika förhållanden.

  247. En komet kanske inte räcker.
    Man måste kanske titta på hundratals-

  248. -för att säga om vattnet på jorden
    har kommit från kometer.

  249. Det är ju så om man gör experiment.
    Det räcker inte med en gång.

  250. Det är i alla fall det
    som hittills kommit ut av det.

  251. Apropå planeterna och att
    få sina barn nyfikna på universum...

  252. Vad ska man börja med
    i vårt solsystem?

  253. Man ska börja med det
    som de själva frågar om.

  254. Jag har varit mycket ute i skolor
    och fick ofta frågan:

  255. "Vilken är din favoritplanet?"
    De har ofta det själva.

  256. 90 % av gångerna hade barnen Pluto
    som favoritplanet.

  257. -Som inte ens är en planet!
    -Nej.

  258. Den är populär fortfarande,
    trots att den är en dvärgplanet.

  259. Jag har funderat på varför.

  260. Om det är att vi vet så lite om den,
    att det triggar fantasin.

  261. Sen kan det vara att den är liten
    och ute i mörkret och ensamheten.

  262. -Det kan också appellera till barn.
    -Vilka är era favoritplaneter?

  263. Om Pluto...
    Den upptäcktes ju på 30-talet-

  264. -och är döpt efter Walt Disneys hund,
    inte efter den antika guden.

  265. Det fanns ett sånt samband,
    men upptäckaren ville ha hunden.

  266. Just det,
    men det är olika åsikter om det.

  267. -Det får vi kolla upp.
    -Jag ska visa var jag hörde det.

  268. -Vilken var din favoritplanet?
    -Jorden, eftersom vi bor här.

  269. -Om man inte får säga jorden.
    -Om man inte får...

  270. Då säger jag...
    Venus, den enda kvinnliga planeten.

  271. -Och Bengt?
    -Saturnus.

  272. Som elvaåring
    såg jag Saturnus i teleskop-

  273. -och den är helt osannolik!

  274. En sängkammarlampa som hänger där,
    alldeles för sig själv.

  275. Det är ganska konstigt, tyckte jag.

  276. -Ulf?
    -Då ska jag inte säga samma.

  277. Nånting som är vackert i teleskop
    är Jupiter.

  278. Man kan se gasbanden
    och månarna som dansar omkring.

  279. När man ska få barn intresserade
    av astronomi och naturvetenskap-

  280. -eller naturen i största allmänhet-

  281. -är det bra att ta med barnet ut
    under en riktigt mörk himmel.

  282. Jag tror att det inte är så många
    som bor i städer som får uppleva det.

  283. Jag är uppvuxen på landet
    och fick se en mörk himmel.

  284. -Allt färre får det.
    -Stadsbarn ser aldrig det.

  285. På 80- och 90-talet
    var jag ute i skolor-

  286. -och hade ett planetarium med.

  287. Eftersom jag bor i Göteborg
    var det mest runtomkring-

  288. -och jag märkte att många barn
    var rädda för mörkret-

  289. -för att de aldrig hade upplevt det.
    De hade aldrig sett en stjärnhimmel.

  290. Syftet var det du säger,
    att stimulera dem att gå ut.

  291. Då tycker jag att gå ut
    under stjärnhimlen, utan teleskop-

  292. -och bara uppleva den känslan.
    Den överträffar allt, egentligen.

  293. Sen kan det vara spännande
    att titta med teleskop-

  294. -men att börja där.

  295. Jag tycker att det borde alla göra,
    innan ni blir för skumögda.

  296. Gå ut en klar natt, utan månsken,
    på hösten.

  297. Leta reda på W:et,
    alltså Cassiopeia.

  298. Titta under det,
    så hittar ni några stjärnor på rad.

  299. Ta mellan de stjärnorna och W:et
    och titta med ert indirekta seende.

  300. Ni får alltså titta vid sidan om,
    så kan ni se en ganska stor fläck.

  301. Det är Andromedagalaxen.
    Då träffas näthinnan av ljus-

  302. -som varit på väg i två miljoner år.
    Det mest avlägsna objekt ni kan se-

  303. -med blotta ögat. Gör det!

  304. Får jag lägga till en sak?
    Det mest spännande med stjärnhimlen-

  305. -är mörkret som är mellan stjärnorna.

  306. För anledningen till
    att det är mörkt-

  307. -är att man ser så långt bort
    och så långt bakåt i tiden-

  308. -att vårt universum inte fanns.
    Detta slut är mörkt.

  309. Det mörker vi ser visar
    att universum hade en början.

  310. På det sättet kan man säga
    att mörkret är det mest spännande.

  311. -Det funkar även när det är mulet.
    -Utan mörker ser vi inte stjärnorna.

  312. Sen kan ni tänka på
    att när ni ser Vintergatan...

  313. Ni ska låta ögat vänja sig
    i en kvart, eller så-

  314. -och sen titta på Vintergatan,
    vår galax.

  315. Det hade inte funnits
    utan Ulfs mörka materia.

  316. Det är genom den mörka materian
    som galaxen har samlats ihop.

  317. Och för hundra år sen trodde vi
    att universum var Vintergatan.

  318. -Ja.
    -På hundra år...

  319. ...har vår världsbild vuxit
    miljarder, miljarder gånger.

  320. Ja, nu ska vi inte ta i.
    Det beror på.

  321. -Med dina multiversa...
    -Ja, då blir det rejält.

  322. Vi vet att det finns galaxhopar
    som består av miljarder galaxer.

  323. Nej, men det finns många galaxer
    i det synliga universum.

  324. Det finns miljardtals galaxhopar.

  325. Däremot, för hundra år sen,
    tror jag att de fysiker som fanns-

  326. -tänkte sig nog
    att universum var oändligt-

  327. -men att i denna oändliga värld
    fanns bara en galax, Vintergatan.

  328. Nu talar man om multiversum.
    Vad är det?

  329. Ja, det är en möjlighet
    att vårt universum inte är det enda-

  330. -utan att det kan finnas flera.

  331. Lite grann som du tog
    en historisk parallell:

  332. När vi för några hundra år sen
    började förstå att jorden var-

  333. -en liten del av ett universum
    som rimligtvis var mycket större.

  334. Jorden blev en planet i omloppsbana
    kring en stjärna.

  335. Vi upptäckte fler stjärnor
    och förstod att de bildar en galax.

  336. En galax bland många andra.

  337. Man kan tänka sig att det vi ser
    är en del av nånting mycket större.

  338. Det finns goda skäl att tro det,
    även om det är spekulationer.

  339. Får jag fråga: ordet universum
    betyder väl "allt som är"?

  340. Ja, på samma sätt som
    ordet atom betyder "odelbar".

  341. Återigen är det nåt
    som inte riktigt...

  342. Man utvecklar betydelsen av ordet.
    Tanken med multiversum är-

  343. -att det vi betraktar som universum,
    med de naturlagar som finns här-

  344. -är inte det enda.
    Det finns andra upprepningar av det.

  345. -Bengt?
    -Vi ska säga att många astronomer...

  346. ...tycker det är att ta i att säga
    att det finns många universa.

  347. Man menar att då ska vi inte bara ha-

  348. -ska vi säga likformighet,
    estetiska argument från fysikhåll-

  349. -utan nåt
    som vi verkligen kan observera.

  350. Tydliga tecken på det, alltså.

  351. Än så länge måste jag säga
    att vi inte har det.

  352. -Det är ren spekulation.
    -Ja, men inte grundade på estetik.

  353. Det är spekulationer grundade på
    matematiska, fysikaliska teorier-

  354. -som ännu inte är testade,
    men som är nåt spännande på spåren.

  355. Det är ett förslag.

  356. En inbjudan till att tänka
    utanför de etablerade ramarna.

  357. Ha i åtanke
    att vi kanske inte har gjort-

  358. -den sista upptäckten
    i geografisk mening.

  359. För mig är det en geografisk fråga,
    inte en fråga om teoriers skönhet-

  360. -utan en fundering på samma sätt som
    man för tusentals år sen funderade:

  361. "Finns det nånting
    på andra sidan havet?"

  362. Det finns ett skäl att fundera.
    Kanske är världen större än vi tror.

  363. -En ödmjuk fundering.
    -Marie?

  364. Det kan vara en ödmjuk fundering,
    men jag är mer inne på Bengts linje.

  365. Jag tycker vi har fullt upp
    med det universum vi utforskar.

  366. Visserligen kan jag köpa
    din liknelse med-

  367. -hur det har varit historiskt-

  368. -men för mig känner jag:
    vad har vi för sätt att testa detta?

  369. Observera eller
    enbart genom matematiska beräkningar-

  370. -om vi vill gå vidare med det här?

  371. För att man skulle göra det troligt
    måste man...

  372. De enda teorier
    som har haft en chans-

  373. -att foga ihop kvantmekanik
    och gravitation till en helhet-

  374. -där finns en naturlig förutsättning
    för universa med olika egenskaper.

  375. Det är nästan en följd av teorierna.
    Då måste man testa teorierna-

  376. -och visa att de ger förutsägelser
    i vårt universum som går att testa.

  377. Förutsägelser som kan vara
    av en slags statistisk art-

  378. -som bygger på
    att det finns flera olika universa-

  379. -där slumpen också kan
    spela en viktig roll.

  380. Det är finjusteringen
    som tycks finnas i vårt universum...

  381. Att naturlagarna är så väl anpassade
    till att liv ska kunna förekomma-

  382. -gör att man leds till en fundering:

  383. Kan det vara så att det är slumpen?
    En slump kräver flera universa.

  384. Jag skulle kunna ta en liknelse.
    Föreställ er att vårt solsystem-

  385. -föddes inne i ett stort svart moln-

  386. -där vi inte hade möjlighet
    att se någonting annat.

  387. Då skulle vi kunna dra slutsatsen
    att vår värld är den enda.

  388. Man skulle kunna fundera över
    varför det finns liv på vår planet.

  389. "Är inte det väldigt märkligt?"

  390. Då skulle säkert
    någon klok astronom fundera:

  391. "Kanske finns stjärnor
    nån annanstans?"

  392. "Kanske är sikten dold?
    Kanske finns någonting mer?"

  393. Det är den typen av funderingar
    som börjar komma i delar av fysiken.

  394. Där är jag helt med dig
    och det tycker jag är helt okej.

  395. Det är logiskt att gå vidare.

  396. Jag reflekterar mer över
    på vilket sätt vi kan testa det-

  397. -men jag tror inte
    att vi har de verktygen.

  398. Ungefär som i mitten på 1800-talet-

  399. -när en fransk naturfilosof,
    Auguste Comte, sa:

  400. "Vi kommer aldrig få reda på
    vad stjärnorna består av."

  401. Samtidigt
    upptäcktes spektralanalysen.

  402. Några år senare kunde man mäta
    vilka ämnen stjärnorna bestod av.

  403. Det är bara att hoppas
    att vi blir riktigt gamla.

  404. -Ja... - Bengt?
    -Jag ser det ungefär som Marie.

  405. Man ska naturligtvis kunna spekulera
    och har rätt att spekulera-

  406. -men om jag satt i molnet
    skulle jag säga:

  407. "Ja, det var en lockande tanke,
    men den blir inte min världsbild"-

  408. -"förrän jag ser
    de andra stjärnorna."

  409. Speciellt om jag skulle tvingas tala
    om så många stjärnsystem som 10^500.

  410. Det är väl så många universa
    du vill ha.

  411. Det är alltså en enorm ensemble
    av världar och misslyckade världar-

  412. -för att förklara
    vår enda lilla värld.

  413. Nu pratar du om estetik.
    Jag är rent ödmjuk.

  414. Framför allt vill jag förstå
    varför ser det så finjusterat ut.

  415. -Vad är din förklaring?
    -Jag vet inte.

  416. -Jag försöker, i alla fall.
    -Jag märker det.

  417. För mig är det estetiskt
    på ett speciellt sätt.

  418. Det är en princip
    som fungerar bra i fysiken:

  419. Att kräva väldig konsekvens
    av de naturlagar du känner till.

  420. Du pressar dem till det yttersta-

  421. -och visar, som Einstein gjorde,
    att då får man nånting nytt.

  422. Jag är osäker på
    om naturlagarna håller för det.

  423. De kanske inte beskriver världen
    tillräckligt väl-

  424. -för att vi ska använda dem
    för att förstå andra världar.

  425. Det är precis därför
    den nya fysiken kommer.

  426. Det är inte de gamla lagarna,
    utan nya teorier.

  427. Det är en berättigad
    och meningsfull fråga att ställa.

  428. Möjligheterna att mäta kan komma.

  429. Kan du principiellt föreställa dig-

  430. -vilken sorts test som skulle kunna
    ge belägg för hypotesen?

  431. Alla tester av naturvetenskap i dag-

  432. -är indirekta.
    Ta kvarkarna, till exempel.

  433. Alla är övertygade om
    att kvarkar existerar.

  434. Ändå finns ingen som kan påstå
    att de har sett en kvark.

  435. Det är alltid mätningar,
    som är beroende av teorier-

  436. -som ska hålla samman.

  437. Man kan göra olika mätningar
    och får rätt resultat.

  438. Har man en teori som bygger på
    att kvarkar existerar i någon mening-

  439. -och den teorin
    ger korrekta förutsägelser-

  440. -när det gäller mätningar,
    vilket alltid är blippar på skärm.

  441. Då tror man på teorin,
    att det finns en sanning i den.

  442. Man kan tänka sig en teori som-

  443. -som en förutsättning har existensen
    av andra universa-

  444. -som faktiskt går att testa
    i vårt universum.

  445. -På detta indirekta sätt...
    -Bengt.

  446. Kvarkarna är ett intressant exempel.
    Dem såg ju även uppfinnaren-

  447. -som en slags matematiska egenskaper,
    snarare än nåt som verkligen fanns.

  448. -Vem var uppfinnaren?
    -Gell-Mann, tänker jag på.

  449. -Du säger inte upptäckare.
    -Tills man har visat att de finns.

  450. -Jag förstår.
    -Sen kom spridningsexperimenten...

  451. ...under slutet av 60-talet,
    där man ser tecken på tre centra...

  452. ...i kärnpartiklarna.

  453. Det var tre kvarkar
    som skulle finnas enligt teorin.

  454. Därmed säger världens fysiker
    inom loppet av bara några år:

  455. "De finns verkligen!"

  456. Att en teoretisk uppfinning
    blir en verklig upptäckt-

  457. -är en process som är fascinerande
    och kan gå plötsligt.

  458. Vi kan rusa som en skock får
    i den nya riktningen.

  459. Det vill jag se
    när det gäller andra universa.

  460. När fick man belägg för svarta hål?

  461. Ja, det är intressant.

  462. Man fattar inte
    att det var belägg först:

  463. Kvasarerna, som ju är
    magnifika objekt-

  464. -som drivs av
    supermassiva svarta hål.

  465. Sen upptäckte man, under slutet av
    60-talet, andra kompakta objekt.

  466. Röntgenkällor som verkar vara
    stjärnor man inte ser.

  467. Då började många tro
    att svarta hål finns.

  468. -Men det var svårt att ta in.
    -Vi talar 1960-talet.

  469. Ja. De verkliga beläggen kommer
    sent 90-tal, tidigt 2000-tal.

  470. Man studerar rörelsen
    kring Vintergatans centrum.

  471. Där inne finns ett objekt,
    stort som solsystemet eller mindre-

  472. -som väger 3-4 miljoner solmassor.

  473. Det är ett väldigt tydligt belägg,
    så att då...

  474. -Ett svart hål?
    -Ja.

  475. Då blev de verkligen existerande,
    de här objekten.

  476. Så de är inte äldre än tio-tjugo år
    i nån slags empirisk mening?

  477. De har funnits i populärkulturen
    mycket längre.

  478. -De är svåra att se.
    -Per definition.

  479. -Det tog ett tag.
    -Det var väl ändå på 70-talet.

  480. De här röntgenkällorna,
    som Cygnus X-1...

  481. De slår vad då, de som håller på.

  482. Då brukar procentsatsen att de finns
    ligga på storleksordningen 70-80 %.

  483. Det fanns ändå folk
    som förnekade deras existens.

  484. De verkligt slutliga beläggen,
    så man kanske kan ge Nobelpris-

  485. -de kommer för drygt tio år sen.

  486. -Vem borde få Nobelpris för detta?
    -Det ska vi inte säga här.

  487. Jag förstår. Just det,
    ni sitter med och bestämmer det.

  488. -Inga kommentarer.
    -Nej, inga kommentarer.

  489. Rikets säkerhet, och så vidare.
    Åter till multiversum, då.

  490. Det börjar komma in
    i populärkulturen.

  491. Om jag förstår dig rätt:
    om det finns många multiversa-

  492. -har det också funnits
    många Big Bangs.

  493. Vårt Big Bang
    var inte början på alltet-

  494. -utan bara på vårt universum.

  495. -En rätt vardaglig händelse.
    -En baggis.

  496. Men då menar du att helheten, alltet-

  497. -har funnits oändligt länge?
    Eller har den börjat nån gång?

  498. Ja, det är nästa fråga-

  499. -men det är väl rimligt att tänka sig
    att det har existerat i all evighet.

  500. Vem vet? Man kan ta ett steg i taget
    i den här resan.

  501. Jag har tagit ett steg längre
    än Marie och Bengt, men sen...

  502. -Du har tagit 10^500 steg längre.
    -Frågan är hur långt man kan komma.

  503. -Marie.
    -Vi diskuterar ju multiuniversum.

  504. Det har spridit sig i samhället
    ganska snabbt.

  505. Det var ett entimmesprogram på tv
    för inte så länge sen om det-

  506. -och min granne kommer direkt
    och vill veta allt om multiuniversum.

  507. Jag säger att jag vet ingenting.
    Men det fångar människors intresse.

  508. -Ge honom telefonnumret till Ulf.
    -Det är många som har det numret.

  509. Du kan få mailboxen överöst.
    Om vi talar om att väcka intresse-

  510. -kanske man ska gå på multiuniversum.
    Det fångar.

  511. Nej, jag skämtar lite.
    Det som verkligen fångar intresset-

  512. -är många gånger det vi inte vet.

  513. Där det finns en osäkerhet.
    Det som är bortom vad vi vet.

  514. Då har jag en fråga:

  515. Om det är som du säger, Ulf, att
    helheten har funnits oändligt länge-

  516. -och så har det
    ploppat upp universa...

  517. Då kan man säga att allt
    som kan inträffa måste inträffa-

  518. -och det är inget konstigt
    att det finns liv.

  519. Det måste det göra nån gång.

  520. Ja, det är precis just den tanken
    som många har i bakhuvudet-

  521. -när man finner det här naturligt.

  522. Med all respekt för vårt universum,
    som ni företräder-

  523. -är det ändå, på något sätt,
    begränsat i sina möjligheter.

  524. Man kan bli lite förundrad över
    att naturlagarna är så finjusterade.

  525. Då måste det finnas, kan man tycka,
    nån förklaring på det här.

  526. Jag vill
    att den ska vara naturvetenskaplig-

  527. -och inte kräver nån finjustering,
    nån avsikt eller nåt liknande.

  528. Då är det naturligt att se
    vårt universum som del av nåt större-

  529. -där slumpen kan ge upphov
    till den rika variation som krävs-

  530. -för att naturlagarna ska vara
    av det slag vi ser i vårt universum.

  531. På samma sätt som en astronom tycker
    det är naturligt-

  532. -att vårt universum behöver vara
    rätt stort-

  533. -för att man med rimlig säkerhet
    åtminstone ska ha en jord-

  534. -med rätt avstånd från sin sol
    för att liv ska kunna uppstå-

  535. -och alla möjliga andra egenskaper.
    Det är en slump.

  536. Det finns ingen förklaring till
    varför jorden har rätt avstånd.

  537. Det är en slump. På samma sätt
    kan man vidga perspektivet.

  538. -Bengt.
    -Visst är det så, Ulf...

  539. Om det finns så många universum
    finns fantastiska möjligheter.

  540. Man bildar inte bara vårt universum,
    utan även konstiga saker-

  541. -inklusive kopior av vårt universum-

  542. -där jag bara råkar, till exempel,
    som Christer ha en ring i örat.

  543. Annars är det precis likadant,
    och så vidare.

  544. Det uppstår existentiellt intressanta
    och svåra problem.

  545. Chansen att det ska bildas en hjärna,
    fritt svävande i ett universum...

  546. Den chansen skulle vara väldigt god
    om man har 10^500 universa.

  547. Då skulle ungefär 10^300 universa-

  548. -kunna ha en sån hjärna.

  549. En fritt svävande hjärna? Okej.

  550. Det faktum att du får svårigheter
    att beskriva ett multiversum-

  551. -är inte ett argument
    för att det inte finns.

  552. Det kanske inte är fullt så stort,
    men det kanske finns några.

  553. Min poäng är:
    vi vet inte var gränsen finns.

  554. Det är naturligt att tänka sig
    att naturlagar kan variera-

  555. -och se ut på andra vis
    på andra ställen.

  556. Men om det är andra naturlagar
    blir det svårt att upptäcka dem.

  557. Sen är det spännande att du säger att
    vi lever i ett begränsat universum.

  558. -Det har vi aldrig hört innan!
    -Allting är relativt.

  559. När ni pratar om naturlagar
    är det i begränsad mening.

  560. När jag gör det menar jag det
    som vi nu uppfattar som naturlagar:

  561. Att elektronen har en viss massa
    och det finns vissa krafter.

  562. Idéerna bakom det här säger-

  563. -att det vi betraktar som naturlagar
    är något som kan variera.

  564. Övergripande lagar tillåter att
    partiklar ser ut på andra sätt.

  565. Hur ska då fysikböckerna se ut?
    En fysikbok för detta universum-

  566. -och en för ett annat.

  567. Ja, på samma sätt som förhållanden
    på jorden skiljer sig från Mars.

  568. Det blir olika meteorologihandböcker,
    men fysiken är densamma.

  569. Vänta nu, den svävande hjärnan
    måste vi prata mer om.

  570. -Hur kom den in i bilden?
    -Jag tog ett absurt exempel på...

  571. ...vad man kan få till om
    man har oändligt många möjligheter.

  572. -Du sa att det spekuleras om det.
    -Ja. Jag tänker inte vidareföra det.

  573. Svarta hål känns närmast trivialt
    jämfört med en svävande hjärna.

  574. -Med det är ingen som seriöst...
    -Nej.

  575. Det illustrerar svårigheterna
    med de här idéerna.

  576. Hur ska man konkretisera aspekter
    utav det här.

  577. Det populariseras för att illustrera
    vilka problem man råkar ut för.

  578. Får jag fråga en personlig fråga
    till er tre?

  579. Man kan få existentiell svindel,
    när man tänker på de här sakerna.

  580. Har ni upplevt det i negativa termer,
    alltså existentiell ångest?

  581. Bävan inför det här oerhört stora?

  582. Man möter det
    när man talar med andra människor.

  583. Vi är så hjärntvättade eller vana
    att vi försöker handskas med det-

  584. -men jag mötte det första gången
    när jag skrev om multiversa.

  585. Det var på 80-talet. Jag skrev en bok
    och använde jag ordet "universa".

  586. Sen fick jag en språkgranskare som sa
    att den formen finns inte.

  587. Då sa jag: "Vi uppfinner den."
    Sen fick jag beskriva idéerna.

  588. Då säger språkgranskaren:

  589. "Det är nog nånting
    som jag helst inte vill tänka på."

  590. Vi värjer oss,
    precis som vi värjer oss-

  591. -från andra obehagliga perspektiv,
    så värjer vi oss här.

  592. Som fackman vänjer man sig i stället.

  593. Hur är det med barn? Ska man vara
    försiktig med vissa berättelser?

  594. Man ska svara på det de frågar om.
    Däremot får man tänka sig för-

  595. -om man svarar på det här,
    så barnet inte får svårt att sova-

  596. -för att det är
    för stort att tänka på.

  597. Det finns många saker,
    som att solen ska slockna...

  598. Om barn lär sig att stjärnor slocknar
    kommer nästa fråga direkt:

  599. "Kommer solen att slockna?"

  600. -Det kommer den väl?
    -Ja, om fem miljarder år.

  601. Barn har inte den tidsuppfattningen.

  602. De vet inte om det är i morgon bitti-

  603. -och likadant är det med här.

  604. Man får vara noggrann
    med vad man säger, i skolan också-

  605. -så det är inte en lätt uppgift
    för en lärare.

  606. Barnen har väldigt mycket frågor.

  607. Men...vill de veta så ska de få veta.

  608. -Bengt?
    -Barn kan förvåna också.

  609. Jag talade om de mörka partiklarna
    i en skolklass för inte så länge sen.

  610. Då är det så att vi genomströmmas av
    åtskilliga miljoner såna partiklar-

  611. -varje sekund.
    Men de reagerar i regel inte med oss.

  612. En god vän till mig har räknat
    att ungefär en gång per minut-

  613. -kolliderar en av våra atomer
    med en sån här partikel-

  614. -och det blir en reaktion.
    Vi är inte helt okänsliga för dem.

  615. -Vad händer då?
    -Det är inte så farligt.

  616. Vi drabbas av
    mycket mer kosmisk strålning-

  617. -så det är
    förhållandevis bekymmerslöst-

  618. -men jag var lite orolig för
    vad ungarna skulle tänka.

  619. Sen frågade jag
    om de hade några frågor direkt efter.

  620. Då frågade de:
    "Vad är egentligen stjärnfall?"

  621. Det ville de veta.
    Det var en mer aktuell fråga.

  622. Jag tror att de här perspektiven
    inte är så skrämmande.

  623. De har andra frågor som upptar dem.

  624. Är det inte så att om man är
    ute i rymden, som Christer Fuglesang-

  625. -att man ser blixtar om man blundar?
    Vad är det, egentligen?

  626. -Kosmisk strålning.
    -Som vi inte ser här.

  627. Jag tror han har berättat det.

  628. Jag är inte så bekymrad över
    att tala med barn-

  629. -för det finns mer närliggande saker,
    det man ser på tv med krig-

  630. -närstående, farmor som dör...

  631. Saker som är mycket svårare
    att hantera än de här sakerna.

  632. Jag tror att det blir
    mer som en spännande lek-

  633. -som triggar fantasin
    om man hanterar det rätt.

  634. Jag måste säga att jag har aldrig
    gripits av nån existentiell ångest-

  635. -utav de här frågorna.
    För mig är det bara stimulerande.

  636. Just den här känslan
    utav att vi vet så lite-

  637. -att det finns så mycket kvar-

  638. -det bara gör mig extatisk
    utav entusiasm inför det hela.

  639. Man känner sig som en del
    utav nånting fantastiskt-

  640. -snarare än
    att man känner sig som liten.

  641. Det blir mer som en delaktighet
    i ett universum eller multiversum.

  642. Hur många har du?
    Jag känner precis som du-

  643. -att jag är en kugge i hjulet
    och det är jättespännande.

  644. Jag skulle vilja tillägga en sak
    apropå det här med redaktör.

  645. I en barnbok
    skriver jag om stjärnorna-

  646. -och att de slocknar
    och det föds nya.

  647. När man kommer till solen blev det
    den här problematiken.

  648. Då sa redaktören: "Vi kan inte skriva
    att solen slocknar."

  649. Sen kom vi på hur vi skulle göra.
    "Solen kommer att slockna"-

  650. -"men lyser ännu
    när dina barnbarnsbarnbarns..."

  651. Jag tror vi skrev det på fem rader.

  652. Vi vet inte om några barn
    som tagit illa vid sig.

  653. Det finns sätt att hantera det.
    Då fick de perspektiv, liksom.

  654. Att säga ett antal år
    ger inga perspektiv-

  655. -utan man måste relatera det
    till det som är i deras vardag.

  656. -Bengt?
    -Jag har mött en existentiell ångest.

  657. Det var i ett sånt här sammanhang,
    under 80-talet-

  658. -när de svarta hålen kom på mjölken.

  659. Det var Cygnus X-1 som avbildades
    och det stod om svarta hål.

  660. Då satt jag vid en jourtelefon
    vid Stockholms observatorium.

  661. Då kom det ovanligt mycket samtal.

  662. Det var inte bara
    "Vad är det för stjärna jag ser?"-

  663. -utan också om det svarta hålet.

  664. Då märker man snart
    att rätt många av samtalen-

  665. -handlade om att hålet på mjölken
    projicerades på andra svarta hål-

  666. -i de här människornas sinnen.

  667. De väcker såna känslor
    och det möter man som astronom.

  668. Precis. Jag tänker tillbaks till där
    vi började med mörk materia.

  669. Nu säger ni att mörk materia
    går igenom oss utan effekt-

  670. -men mörk energi, då?
    Är det nåt vi borde oroa oss för?

  671. Nej, inte det heller.
    Inget av det är farligt på kort sikt.

  672. Det handlar om miljarder års sikt.

  673. -Vi borde veta vad det är.
    -Ja, av ren nyfikenhet.

  674. -Vet vi mer om mörk materia?
    -Ja. Egentligen vet vi inget om det.

  675. -Du har skrivit en hel bok om det!
    -Jag kan skriva flera.

  676. Det är spekulationer, men för
    mörk materia finns mer att ta på.

  677. Den har mer struktur.

  678. Den är i stora moln
    kring galaxhoparna och galaxerna.

  679. -Skulle vi kunna skapa mörk materia?
    -Det är det man hoppas...

  680. ...för att se om vi förstår
    vad det är. Vi kan vara på fel spår.

  681. Det kanske är nånting helt annat.

  682. Där finns konkreta möjligheter
    att försöka se vad det är.

  683. Man försöker också fånga partiklarna
    med detektorer.

  684. Men det är partiklar, i alla fall.
    Är det nya elementarpartiklar?

  685. Det är nya typer av partiklar
    som förutsägs av vissa teorier-

  686. -när man försöker gå bortom
    standardmodellen för partikelfysik.

  687. Upptäckten av de nya partiklarna
    skulle vara viktig för teorierna-

  688. -som ser det som naturligt att
    universum är större än vi tror.

  689. Mörk energi, då... Vad är det?

  690. I vilken mening skiljer det sig
    från vanlig energi?

  691. Vad man har upptäckt och det är
    den enda observationella upptäckten-

  692. -är att
    universums expansion accelererar.

  693. Det är som en kraft som skjuter på,
    snarare än bromsar som gravitationen.

  694. Det tolkar man som att det finns
    nån slags energi i tomheten-

  695. -som utövar det här trycket
    och får allt att röra sig.

  696. Man kallar det "mörk energi".
    Det går tillbaka till Einstein-

  697. -och den konstant han införde
    i den allmänna relativitetsteorin-

  698. -för att få ett statiskt universum,
    som man trodde att det var.

  699. -Hans största misstag.
    -Ja...

  700. ...eftersom han sen insåg
    att universum expanderar.

  701. En annan sak som gjorde att Einstein
    kallade det sitt största misstag var-

  702. -att det ändå inte hade funkat.

  703. Konstanten hade inte kunnat
    upprätthålla balansen.

  704. Det hade rasat i väg.

  705. Det är 100-årsjubileum
    av allmänna relativitetsteorin.

  706. Den lanserades 1915, eller hur?
    - Du ville säga nåt?

  707. Ja, jag är inte rädd för mörk energi,
    men det vore bra att veta vad det är.

  708. Om det är ett extra fält
    som driver expansionen-

  709. -så har vi ingen koll på
    ens det tecken fältet har.

  710. Det kan ändra tecken
    och dras ihop igen.

  711. Det har en viss betydelse
    om universum skulle kollapsa.

  712. Det skulle den mörka energin
    kunna åstadkomma.

  713. -Så det vet vi inte.
    -Nej.

  714. -Men då finns ju andra universa.
    -Ja, kanske det.

  715. Det är ändå en tanke
    som stämmer till ödmjukhet-

  716. -det faktum att det som all vetenskap
    har handlat om är fem procent.

  717. 95 procent vet vi inte vad det är:
    70 % mörk energi, 25 % mörk materia.

  718. Vi vet så oerhört lite om vår värld-

  719. -inte minst hur stor den är,
    men också vad den består utav.

  720. Det är liksom min ingång i det här:

  721. Man befinner sig i en värld
    som man inte känner.

  722. Där är vi helt överens. Astronomi
    grundar sig på de fem procenten-

  723. -liksom all litteratur
    och all forskning.

  724. Är det representativt för universum?
    Visst är det spännande.

  725. Det är så, i alla fall för mig-

  726. -att vi visste mer om universum
    när jag var student-

  727. -än vi vet i dag.

  728. Eftersom vi inte visste
    vad vi inte visste då.

  729. Får jag avsluta med en liten fråga
    och höra vad ni svarar på den:

  730. Varför finns det nånting,
    snarare än ingenting?

  731. Vore inte det enklare,
    ur nån slags fysisk mening?

  732. Det är en av de besvärligaste
    frågorna att besvara som naturvetare.

  733. Man kan fundera över om frågan går
    att formulera meningsfullt-

  734. -på ett vetenskapligt sätt.
    Ändå är den intressant.

  735. -Jag vet inte.
    -Du har ingen hypotes?

  736. -Spekulativ, må vara.
    -Nej, jag fixar inte den.

  737. -Och ni andra?
    -Du får sista ordet. Jag tar först.

  738. För att gå vidare med idén
    som Ulf talar så mycket om-

  739. -alltså de väldigt många världarna,
    så är det klart att-

  740. -vi kanske sitter i en speciell värld
    med speciella naturlagar.

  741. De flesta världar är
    inte alls så speciella som vår.

  742. I så fall är den här egenskapen,
    att vi finns-

  743. -att vi sitter här
    och ställer den frågan...

  744. Ja, svaret är: det var en liten chans
    att det skulle finnas nåt.

  745. Men var skulle vi annars sitta
    och ställa frågan?

  746. Det mesta är kanske icke-existerande.

  747. Kan det vara så här:

  748. Någonting kan se ut på många sätt,
    men ingenting bara på ett sätt.

  749. Därför är det mer sannolikt
    att det finns något.

  750. Så skulle det kunna vara.
    Så skulle det kunna vara, ja.

  751. -Vad är ditt svar?
    -Nu är det verkligen existentiellt.

  752. Jag menar...
    Annars satt vi ju inte här.

  753. Jag har inget klokare svar.

  754. Som naturvetare
    är det svårt att tänka på det sättet.

  755. Materian finns
    och den vill vi undersöka.

  756. -Även den vi inte känner till.
    -Tack för att ni kom.

  757. Tack för att ni kom.
    - Tack för att ni tittade.

  758. Text: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Svarta hål, mörk materia och universums gåtor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal om universums ursprung och framtid, om svarta hål och mörk materia. Det finns en stor okänd del av universum som vi inte har grepp om, menar Ulf Danielsson som är professor i teoretisk fysik. Han förutspår att vi står inför en revolution inom fysiken där bilden och betydelsen av den mörka materian så sakta börjar klarna. Övriga samtalsdeltagare är Marie Rådbo, astronom och författare, och Bengt Gustavsson, professor i astronomi. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 8 maj 2015 på Hagströmerbiblioteket i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Naturvetenskap, Svarta hål
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Vatten i rymdhjälmen

Att sväva runt i en rymddräkt utanför en rymdstation kan vara nog så svårt. Men vad händer om man dessutom råkar ut för ett allvarligt fel? Astronauten Luca Parmitano berättar en nervkittlande historia med hjälp av filmer och bilder om hur hans hjälm plötsligt börjar fyllas med vatten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

En ny sorts optik

Med centralt synfältsbortfall, skotom, förlorar man synen i den mittersta delen av näthinnan. Däremot finns det ofta synrester i de perifera delarna. Linda Lundström och hennes forskarlag på Tekniska högskolan i Stockholm testar nu hur man kan ta tillvara på detta och förbättra synen med hjälp av nya mätmetoder och specialslipade glasögon eller linser. Inspelat på Stockholm Waterfont den 4 maj 2019. Arrangör: Synskadades riksförbund.