Titta

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Om UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Föreläsningar och diskussioner från konferens om skillnader mellan män och kvinnor. Finns skillnader och hur ser dessa i så fall ut? Vi får inblick i feminismens historia och i den senaste biologiska och genusvetenskapliga forskningen om skillnader mellan könen. Hur ska vi uppnå jämställdhet och varför? Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader? : Utbildning och familjebildningDela
  1. Jag beklagar att jag inte pratar
    svenska som jag skulle här i dag.

  2. Förlåt.

  3. Jag ska tala om det jag kallar
    könsgapet inom utbildning.

  4. Det är en enkel sak,
    men något teknisk.

  5. Jag talar i princip om detta.
    Det är svenska data.

  6. Den lägre kurvan visar män,
    och den högre visar kvinnor.

  7. Det gäller inskrivna
    i högre utbildning i Sverige.

  8. Jag har anpassat exponentiella kurvor
    till var och en.

  9. För männen är exponenten 0,265.

  10. För kvinnorna är den 0,33.

  11. Tillväxttakten för kvinnor
    är strax över 3 procent.

  12. För män är den strax över 2,5 procent.

  13. Det är viktigt, eftersom jag
    återvänder till de ekvationerna.

  14. Min poäng är att tillväxten
    inom högre utbildning-

  15. -bäst förklaras som exponentiell.

  16. Här är kurvor över
    Finland, Sverige och Island-

  17. -från 1900-talets början
    och till dess slut.

  18. Tillväxten är exponentiell.
    Jag går inte närmare in på det.

  19. Ni får lita på mig.

  20. Om man har två exponentiella kurvor...

  21. Tänk på ert bankkonto.
    Ni har tio kronor på banken.

  22. Räntesatsen är 10 procent.
    Det är den blå linjen.

  23. Eller så har ni en krona år 1900
    och en tillväxttakt på 6 procent.

  24. Det är den lägre kurvan. Är det klart?

  25. Den lägre kurvan har en högre
    tillväxttakt, men den förblir lägre.

  26. Från 1900 till 1960.

  27. Sedan anpassar jag
    en exponentiell kurva.

  28. Den högre har exponenten 0,296,
    alltså cirka 3 procent.

  29. Den lägre är 0,58,
    vilket är cirka 6 procent.

  30. Det är den tekniska motsvarigheten.

  31. Det här är från 1900 till 1960.
    Vilket konto skulle ni föredra?

  32. Om ni tog ut pengarna 1960
    skulle ni föredra den högre kurvan.

  33. Där blir det mer pengar. Men tänk om
    man går vidare till 2020, i 60 år till?

  34. Då ser det ut så här.
    Kurvorna är exakt lika.

  35. Nu föredrar ni nog den röda.
    Det blir mer pengar.

  36. Men min poäng är
    att det är en beskrivning av tillväxten-

  37. -av män och kvinnor
    inom högre utbildning.

  38. Den röda motsvarar tillväxten
    bland kvinnor och den blå bland män.

  39. Denna situation ser vi i många länder.

  40. I vissa fall har jag svenska data,
    men fenomenet är globalt.

  41. Det stämmer med i princip
    alla länder i världen.

  42. Här är det som vi i min generation
    är vana vid.

  43. Under 1960- och 1970-talen fanns fler
    män än kvinnor inom högre utbildning.

  44. Sedan når vi läget
    då jämställdhet uppnåddes.

  45. Många trodde att det var slutet,
    att när jämställdhet har uppnåtts-

  46. -kommer kurvorna att växa
    i samma takt hädanefter.

  47. Men så är inte fallet. Nu har vi
    faktiskt en motsatt divergens.

  48. Tillväxten är exponentiell. Saker
    växer inte exponentiellt för evigt.

  49. Man når en mättningspunkt.
    Jag visar inte den än.

  50. Jag ska kort behandla det senare.

  51. Det första är det
    man kallar det gamla könsgapet.

  52. Sedan ser ni det nya könsgapet,
    men jag menar-

  53. -att det inte finns
    ett gammalt och ett nytt könsgap.

  54. Utifrån tillväxttakten
    har gapet varit likadant-

  55. -under första delen av 1900-talet
    som den första delen av 2000-talet-

  56. -och det fortsätter så.
    Det är min fundamentala poäng.

  57. Könsgapet beskrivs bäst som
    en skillnad mellan två tillväxtkurvor.

  58. De startar på olika nivåer,
    och det bör vi förklara-

  59. -och de har olika tillväxtkoefficienter.

  60. Det senare gapet
    är det verkliga könsgapet.

  61. Det betyder att effekten inte
    beror på den absoluta nivån-

  62. -vilken givetvis är viktig.
    Skillnaden ligger i tillväxttakt.

  63. Tidpunkten då jämställdhet nås
    är inte särskilt betydelsefull.

  64. Det är efter 1980
    i de flesta nordiska länder.

  65. Kullkastandet av könsskillnaden,
    efter att jämställdhet har uppnåtts-

  66. -kan bara ske efter
    att nivån av kvinnor är mättad.

  67. Annars skulle det bara fortsätta växa.

  68. Självklart finns det många könsgap.
    Det är bara ett av dem.

  69. Här talar vi om det för inskrivning
    och examen inom högre utbildning.

  70. Finns det ett verkligt gap mellan
    könen för inskrivning och examen?

  71. Frågan nyanseras om vi frågar:
    Fanns det ett könsgap på 1900-talet...

  72. ...då män var överrepresenterade
    jämfört med kvinnor? Ja.

  73. Finns ett könsgap där kvinnor är
    överrepresenterade jämfört med män?

  74. Ja.

  75. Schofer och Meyer talar
    om ett nytt könsgap. Finns det?

  76. Nej. Jag hävdar
    att det inte finns ett nytt gap.

  77. Är den senaste situationen
    ett övergående fenomen?

  78. Kommer förändringen
    att jämna ut sig efter ett tag?

  79. Nej. Den fortsätter.

  80. Är situationen unik
    för de nordiska länderna?

  81. Nej, fenomenet är globalt.
    Det är min enkla berättelse.

  82. Mycket data är hämtade
    från nationella statistiksamlingar.

  83. Den svenska statistiken
    är troligen den bästa.

  84. Jag vill tala om det för er.

  85. Jag använder data
    om inskrivning eller examen.

  86. Jag kontrollerar mina data
    mot befolkningsmängd.

  87. Jag vill använda längre tidsserier.
    10-20 år intresserar mig inte.

  88. Här ser vi det Unesco
    kallar de utvecklade länderna-

  89. -och det är i princip OECD-länderna.
    Se på kurvorna.

  90. De fyllda cirklarna är kvinnorna
    och de ofyllda är männen.

  91. Se så regelbundna kurvorna är.

  92. De växer från 1970 till 2010
    och gör det med regelbundenhet.

  93. Jag har anpassat exponentiella kurvor
    till mina data.

  94. Exponenten för kvinnor är cirka 3,3
    och för männen ungefär halva det.

  95. Och det är standardskillnaden-

  96. -även om det varierar mellan länder.

  97. Se hur väl de följer
    de exponentiella kurvorna.

  98. Lägg märke till att efter uppnådd
    jämställdhet så ändrades det inte.

  99. De fortsatte i samma takt. Så
    illusionen att uppnådd jämställdhet-

  100. -särskilt i egalitära samhällen, får
    skillnaden att upphöra stämmer inte.

  101. Jag visar även grafen
    för utvecklingsländerna.

  102. De är lägre, men tillväxttakten
    är faktiskt högre i de länderna.

  103. De är låga, men de växer.
    Jämställdhet har nyss uppnåtts.

  104. Men de kommer att divergera-

  105. -det som redan har skett
    i de utvecklade länderna.

  106. Det här är Unescos olika regioner.

  107. I samtliga fall är kvinnornas
    tillväxttakt högre än männens.

  108. Jag är intresserad av proportionen
    efter att jämställdhet har uppnåtts-

  109. -och den är likadan i samtliga fall.

  110. Här är de nordiska länderna.
    Det ser rörigt ut.

  111. Den heldragna linjen
    är genomsnittet av alla länder.

  112. Island liksom Sverige behandlas som
    länder. Jag har tagit fram genomsnittet.

  113. Ni ser att jämställdhet nås runt 1980
    och sedan ser ni divergenserna.

  114. 1980 nås en platå, precis som nu,
    och jag tror att det ökar igen.

  115. Men ni ser hur de divergerar.

  116. Ni ser svenska data och att de
    liknar det nordiska genomsnittet.

  117. Här är för att påminna
    om kurvan jag visade tidigare.

  118. Jag har mycket data från olika källor.

  119. Jag ska inte visa dem, för det hinner
    jag inte, men jag har ett exempel.

  120. Här syns styrkan i svensk statistik
    och vad man kan göra med den.

  121. Jag har tagit data
    för varje åldersgrupp.

  122. De visar examen på olika nivåer.
    Här ser vi kandidatnivån i mitten.

  123. För varje åldersgrupp har jag data
    från 1978 till 2010.

  124. Det är korrekt för kohortstorleken.
    Sedan beräknar jag koefficienterna.

  125. För 25-åriga kvinnor
    är koefficienten cirka 5,1.

  126. Koefficienten för män är cirka 2,8.

  127. Det är koefficienterna
    för varje åldersgrupp.

  128. Och den här grafen
    visar koefficienterna.

  129. Cirklarna visar det ni redan sett.

  130. Lägg märke till två saker.

  131. Skillnaden mellan män ock kvinnor
    är väldigt jämn för alla åldrar.

  132. För 25-, 26- och 27-åringarna
    och så vidare får man samma skillnad.

  133. Det gäller även stabiliteten
    i åldersgrupperna, särskilt för män.

  134. Tillväxttakten är likadan
    för 25-, 26-åringar och så vidare.

  135. Stabiliteten är otrolig.
    Jag talar inte om nivåer.

  136. De är mycket lägre för 36-åringar
    än för 26-åringar-

  137. -men tillväxttakten är likadan.
    Det är det jag anser vara viktigt.

  138. Det andra är att se på stabiliteten
    för män och för kvinnor-

  139. -förutom för de yngsta.

  140. Jag har även data
    om olika etniska grupper.

  141. Jag har t.ex.
    studerat sådana data från USA-

  142. -och man ser samma mönster där.

  143. Nivåerna är olika,
    men överkorsningen är likadan.

  144. Vi pratar om när överkorsningen sker
    och vad det betyder.

  145. Men vi borde inse
    att vi närmar oss det här läget.

  146. Jag har ritat ut kurvorna
    för mättningen.

  147. Vi kommer att nå en mättning,
    men vi vet inte exakt när.

  148. Men det här är
    vad vi står inför de närmsta 30 åren.

  149. Det blir enorma könsskillnader
    inom högre utbildning.

  150. Lägg märke till att jag inte
    presenterar det som ett problem.

  151. Det är bara ett faktum.

  152. Att förklara gapet...

  153. Jag har inte tid för den intressanta
    frågan om var kommer gapet ifrån.

  154. Är det tydligare i vissa grupper?
    Nej, det finns i alla grupper.

  155. Hur kan vi förklara effekterna?
    Jag ska tala om det helt kort.

  156. Jag menar att det beror på meriter.
    Man strävar efter att skaffa meriter.

  157. Vissa talar om strävan efter utbildning.

  158. Det är inte riktigt samma sak.
    Och detta styrs av studenterna.

  159. Särskilt i de nordiska länderna
    väljer de om de ska gå universitet.

  160. Regeringen
    eller näringslivet bestämmer inte.

  161. Det påverkas av regeringen, eftersom
    man betalar för utbildningen.

  162. Det accepteras av näringslivet.
    Meriterna används i urvalet av folk.

  163. Men det styrs inte av de aktörerna.

  164. Vill människor handla
    för att minska gapet? Vissa vill det.

  165. Jag förespråkar inte det.
    Men frågan måste ändå diskuteras.

  166. Om man ska det, kommer det
    att fungera att uppmuntra männen?

  167. Vi skulle kunna reducera
    meriternas betydelse.

  168. Vill vi verkligen det?
    Det tror jag inte.

  169. Ändra meriternas natur
    så att de tilltalar män mer?

  170. Hur skulle det gå till?
    Vad skulle kvinnorna förlora då?

  171. Men det är frågeställningarna. Tack.

  172. Jón Torfi, kan du helt kort
    utveckla frågan om meriter?

  173. Menar du betyg eller något mer?

  174. Det kan vara en kandidatexamen
    eller en masterexamen.

  175. Människor skaffar sig fler examina.

  176. Den exponentiella ökningen
    betyder att det utvecklas gradvis.

  177. Systemet, andan,
    kulturen tillåter det.

  178. Kvinnor verkar välja det mer och mer.

  179. Därför är deras tillväxt 6 procent
    medan männens är 3 procent.

  180. Och det är otroligt hur stabilt det är.

  181. Det är väldigt intressant.
    Vi ska tala om vad som driver det.

  182. Nästa talare är Lena Gunnarsson-

  183. -genusforskare vid Örebro universitet
    som talar om kärlek och jämställdhet.

  184. Det blir nog tyvärr
    mer snack om ojämställdhet.

  185. Jag är lite deprimerande i dag.

  186. Jag ska prata om kärlekens
    osynliga ojämställdheter.

  187. Jag ska göra ett nedslag i min
    och andras forskning om det-

  188. -på den korta tiden.

  189. Jag kan börja med att säga-

  190. -att vi ofta tänker på
    kärlek och makt som motsatser-

  191. -där kärlek är bra
    och makt är dåligt-

  192. -i alla fall om vi tänker på makt
    som förtryck och maktasymmetrier.

  193. Men en impuls
    i feministisk forskning-

  194. -och praktik har alltid varit att det
    privata och personliga är politiskt.

  195. Man har velat visa
    hur de mest intima-

  196. -förment privata
    och naturliga områdena-

  197. -faktiskt också har med makt att göra
    och skapas i maktrelationer.

  198. I dag ska jag prata
    om heterosexuell parkärlek-

  199. -som är en viktig, central
    institution i vårt samhälle-

  200. -där kvinnor och män möts intensivt
    och som därför är relevant-

  201. -för könsmaktsordningen
    eller vad vi vill kalla den.

  202. Genusordning, och så vidare.

  203. Det finns en spänning
    i våra västerländska-

  204. -formellt jämställda samhällen
    mellan normer om jämställd kärlek.

  205. Det är inte okej att kvinnor
    ska vara underordnade.

  206. Kärlek ska vara området
    där det är ömsesidighet-

  207. -och ömsesidig tillfredsställelse.

  208. Gertrud pratade om kvinnan
    som jag inte minns vad hon hette-

  209. -som sa att det var bra att vara änka
    och då var det inbyggt i äktenskapet-

  210. -att kvinnor
    skulle vara underordnade.

  211. Och det finns fortfarande en faktisk
    ojämställdhet visar forskning.

  212. Då menar jag inte bara
    vem som gör mest hushållsarbete-

  213. -och vem som mest tar hand om barnen,
    utan själva kärleksutbytet.

  214. Kvinnor ger generellt mer och män
    får mer av kärleksbehoven mötta.

  215. Bekräftelse, omsorg,
    tillfredsställelse av erotiska behov.

  216. Kärlek som jag pratar om är att bli
    bekräftad och värderad som människa.

  217. Det får män lite mer av.

  218. Ett antagande utifrån det är
    att upplevelser av ojämställdhet-

  219. -torde vara i konflikt
    med upplevelsen av kärlek.

  220. Om jag upplever att min partner inte
    möter mina behov-

  221. -i samma utsträckning
    som jag möter hans-

  222. -så hotar det upplevelsen
    av kärlek till honom.

  223. Det borde göra det,
    enligt den logiken.

  224. Därför behövs mekanismer
    som osynliggör ojämställdheter-

  225. -för att kärleken ska kunna bestå
    i vårt specifika samhälle.

  226. Jag ska fokusera på osynligheter nu.

  227. Det är viktigt i våra demokratiska,
    formellt jämställda samhällen-

  228. -för att legitimera
    alla slags maktordningar.

  229. Jag ska utgå från en studie
    av Karin Holmberg, sociolog.

  230. Hon intervjuar heterosexuella par-

  231. -som ansågs jämställda
    av andra och sig själva.

  232. Hon pratar om
    ett asymmetriskt rollövertagande.

  233. Det kan enkelt sammanfattas så här:

  234. "Kvinnor ser situationer
    från den andres perspektiv..."

  235. Det är rollövertagandet.
    "...i större utsträckning än män."

  236. Det gör att kvinnor anpassar sig
    till mäns behov och perspektiv-

  237. -i större utsträckning
    än det motsatta, omvända.

  238. Ett exempel från Holmbergs forskning,
    en kvinna säger:

  239. "Jag vet ju egentligen
    att han älskar mig"-

  240. -"så det är ju onödigt
    att jag vill höra det ibland."

  241. Det sätter fingret på en vanlig
    mekanism, där kvinnan har ett behov.

  242. Hon skulle behöva höra
    att han älskar henne lite mer-

  243. -för att känna att han älskar henne.

  244. Men det ses inte som legitimt
    av mannen och hon internaliserar det.

  245. Hon har en dubbel rörelse.

  246. Behovet finns och blir uttryckt,
    men en rörelse går tillbaka.

  247. Hon relativiserar legitimiteten
    i det behovet-

  248. -utifrån mannens erfarenhet av
    huruvida det är legitimt eller inte.

  249. Ett annat exempel.

  250. Det här med
    att få vara den man är.

  251. Det sägs ofta
    att det är väl ändå kärlek-

  252. -att vara två personer
    och bli accepterade som den man är.

  253. Men samtidigt,
    och jag använder Holmbergs studie-

  254. -men även annan forskning
    har liknande resultat.

  255. Och jag vill betona att jag
    i första hand är teoretiker.

  256. Min forskning om kärlek,
    makt och kön-

  257. -handlar om att begripliggöra
    på nya sätt de data som redan finns.

  258. Jo, ofta sker mannens rätt-

  259. -att vara den han är på bekostnad av
    kvinnans rätt att vara den hon är.

  260. Hon får anpassa sig för att han
    ska kunna vara den han är.

  261. Det finns en flexibilitet,
    och vi pratar generellt, hos kvinnan-

  262. -som mannen inte har,
    eller tar sig rätt att inte ha-

  263. -eller har makten att inte behöva ha.

  264. Ett exempel till.
    Det är vanligt i Holmbergs material-

  265. -att det finns en konflikt.

  266. Kvinnorna vill prata mer.
    Männen tycker inte så mycket om det.

  267. Då säger männen ofta: "Jag är en
    som inte tycker om att prata." Punkt.

  268. Och så finns det en kvinna
    som inte heller tycker om att prata-

  269. -men hennes kille eller man
    skulle vilja prata lite mer.

  270. "Jag har försökt förändra mig och bli
    bättre på att prata", säger hon.

  271. Det är väldigt illustrativt
    för ett mönster som finns.

  272. Osynligheten, då?
    Varför är det så här-

  273. -och varför accepteras det
    av kvinnorna?

  274. Då är det så att asymmetrin
    är inbyggd i könsidentiteterna.

  275. För kvinnlighet som det konstrueras
    i vårt samhälle-

  276. -definieras i termer av omsorgsfull
    orientering mot andras behov.

  277. Om man inte uppvisar de egenskaperna-

  278. -betraktas man ofta som inte
    så kvinnlig utan lite mer manlig.

  279. Medan manlighet i stor utsträckning
    definieras med självhävdelse-

  280. -och i förlängningen
    aggressivitet som vi har pratat om.

  281. Om man bekräftar sin könsidentitet-

  282. -ser man att det i sig själv
    upprätthåller asymmetrin.

  283. För där finns inbyggt att kvinnor
    bryr sig mer om andra-

  284. -och män mer om sig själva.

  285. En effekt av det här...

  286. När kvinnlig omsorg och manlig
    självhävdelse är normen-

  287. -och även erfarenheten...
    Det finns statistiska mönster-

  288. -av att kvinnor
    är mer omsorgstagande än män-

  289. -vilket kan förklaras på olika sätt.

  290. När en man då är
    mer som en kvinna, omsorgsfull-

  291. -tar hand om sitt barn
    och är omsorgsfull helt enkelt-

  292. -då uppfattas det ofta
    som generositet, en kärlekshandling-

  293. -i kontrast mot
    vad man förväntar sig av män.

  294. Det i sin tur leder till
    att han får mer uppskattning-

  295. -mer kärlek, om vi ser kärlek
    i bred bemärkelse.

  296. Men om kvinnor beter sig
    precis likadant är det "ja ja".

  297. Det är bara som det är, naturligt.

  298. Om kvinnor beter sig mer som män,
    hävdar egna behov och sin egen rätt-

  299. -så kan det,
    och det är tydligt i forskning-

  300. -blir hon anklagad för egoism
    och kärlekslöshet.

  301. Det är generella mönster, så klart.

  302. Det leder till att hon får mindre
    kärlek, uppskattning och bekräftelse.

  303. Givet att människan enligt mig
    har ett naturligt behov av kärlek-

  304. -för att bli en värdig människa-

  305. -så blir kvinnor
    lite mindre värdiga och starka-

  306. -på grund av den här obalansen
    som Anna Jonasdotter har pratat om-

  307. -i termer av exploatering
    av kvinnors kärlekskraft.

  308. Hanne Haavind säger:

  309. Nu har jag fokuserat
    på de trista aspekterna av kärlek-

  310. -och jag vill betona att kärlek
    är komplext. Allt är komplext.

  311. Men kärlek och mellanmänskliga
    relationer är komplexa.

  312. Det finns många lager,
    och det här är en aspekt.

  313. Men det är viktigt att lyfta fram
    detta tydliga mönster.

  314. Det påverkar inte alla vrår
    av vår erfarenhet-

  315. -men eftersom det så lätt osynliggörs
    är det viktigt att lyfta fram.

  316. Det deprimerande är att kvinnor måste
    älska mer än män för att bli älskade.

  317. Det menar jag är den strukturella
    kärnan i ojämlikheterna-

  318. -i just kärleksutbytet.

  319. För vad är en struktur?
    Det är precis det här.

  320. Att om två kategorier
    av människor gör samma sak-

  321. -så belönas och bestraffas de olika.

  322. Och män behöver ge mindre
    för att få mycket.

  323. Kvinnor behöver ge mer
    för att få lite.

  324. Det gäller för fler maktstrukturer,
    inte bara för kön.

  325. Jag tyckte jag var duktig här,
    men jag har en sista slide.

  326. Jag vill betona
    det här med osynligheten.

  327. Den finns inbyggd
    i könsidentiteterna.

  328. Vi vill gärna ha
    vår könsidentitet bekräftad-

  329. -och vi vill vara
    riktiga kvinnor och män-

  330. -bra kvinnor och män, attraktiva.

  331. Sexuell attraktion
    finns också med här.

  332. Man ska gärna vara kvinnlig
    och manlig för att bli begärd.

  333. Vi behöver vara riktiga kvinnor och
    män för att bli älskvärda personer.

  334. Det ännu lite mer deprimerande-

  335. -är att det inte räcker
    att bara se igenom det.

  336. För även om medvetenheten finns,
    vilket kan vara smärtsamt...

  337. ...så är det otillräckligt,
    eftersom vi är relationella varelser.

  338. Vi är beroende av andras kärlek,
    och i samhället struktureras kärlek-

  339. -av normerna kring vad som krävs
    för att kvinnor och män-

  340. -ska få känna kärlek.

  341. Därför är det inte lätt,
    givet att vi har de behoven-

  342. -att bli bekräftade och accepterade,
    att bryta med normerna.

  343. Tack, Lena. Hur vanligt är det
    när du pratar om din forskning-

  344. -att folk säger: "Tråkigt, men det
    går inte att göra mycket åt det."

  345. Jag skulle gärna
    ha pratat mer med åhörarna.

  346. Jag tror att det kan vara vanligt,
    men jag har inget underlag.

  347. Man kan säkert hänvisa till
    hur kvinnor och män är av naturen.

  348. Men det finns nog ofta en spänning
    mellan å ena sidan indignation-

  349. -å andra sidan resignation.

  350. Intressant.
    Jag fördjupar mig gärna i det senare.

  351. Välkommen upp, Katarina Boye, lektor
    i sociologi vid Örebro universitet.

  352. Det gäller hur kvinnors och mäns liv
    förändras vid familjebildning.

  353. Det jag ska säga knyter nog ihop
    det Lena och Jón Torfi pratade om-

  354. -ganska väl,
    om vi tänker lite grann.

  355. Jag ska prata om hur kvinnors och
    mäns liv förändras när de får barn.

  356. Mer specifikt handlar det om hur
    föräldrar fördelar arbetet i hemmet.

  357. Det är första delen. Konsekvenserna
    på arbetsmarknaden är andra delen.

  358. Det knyter nog bra ihop
    med sektionen efter lunch.

  359. När det gäller vad som händer
    med omsorgsarbetet-

  360. -och vad som behöver göras
    när man skaffar barn-

  361. -nya uppgifter man behöver utföra-

  362. -så har vi t.ex. föräldraledigheten.

  363. Pappor tar ut ungefär en fjärdedel
    om vi ser på föräldrapenningdagarna.

  364. Alltså de dagar
    som Försäkringskassan ersätter.

  365. Då tar man ut ungefär 25 procent.
    När det gäller VAB-

  366. -alltså att vara hemma
    när barnen är sjuka-

  367. -tar pappor ut lite mer, som det
    varit sedan det infördes 1974.

  368. Pappor tar ut 34-35 procent
    av de dagarna.

  369. Kvinnor tar fortfarande ut mer,
    men det är jämnare fördelat här.

  370. Det är så att säga betald omsorg
    som sker när ett par får barn.

  371. Nu pratar jag främst
    om heterosexuella par.

  372. Det är typiskt
    att vi för det mesta pratar om det.

  373. Annan omsorg om barnen, då?

  374. Omsorg som föräldrar ägnar sig åt
    är väldigt svår att mäta.

  375. Jag utgår från statistik
    och kvantitativa undersökningar.

  376. Men det är svårt att mäta.
    Underlaget till den grafen-

  377. -är att vi bett föräldrar säga-

  378. -hur många gånger en vanlig vecka
    de ägnar sig åt konkreta sysslor-

  379. -saker man gör med och för barn.

  380. Hämta och lämna på förskola, skola,
    laga middag och lägga barnen.

  381. Grafen visar hur det ser ut
    en vanlig vecka för unga föräldrar-

  382. -sammanboende småbarnsföräldrar
    i åldern 19-30 år.

  383. Här ser vi att mammor och pappor
    hämtar och lämnar ungefär lika ofta.

  384. Den lilla skillnaden i grafen
    är inte statistiskt säkerställd.

  385. Det är ungefär lika. Däremot lagar
    mammor middag och nattar oftare.

  386. Det gör att kvinnorna
    ägnar sig åt de sysslorna oftare-

  387. -än män en vanlig vecka.
    Det kan man också gissa-

  388. -att de lägger mer tid
    på de sysslorna än pappor gör.

  389. Det finns annat
    som ska göras i hushållet-

  390. -utan att vara omsorg om barn
    men som hänger ihop med barn-

  391. -och som det blir mer av
    när man får barn.

  392. Man pratar om rutinartat
    hushållsarbete-

  393. -att städa, tvätta, diska,
    handla, laga mat, sådana saker.

  394. Jag börjar med att visa grafen
    för ensamstående utan barn.

  395. Kvinnor och män utan barn lägger
    ungefär lika mycket tid på det.

  396. 9-10 timmar i veckan.
    Det är ingen skillnad.

  397. Behåll den grafen
    i huvudet inför nästa bild.

  398. Här följer vi samma personer
    när de går mellan olika stadier-

  399. -i sin familj.

  400. Först är personerna singlar,
    sedan blir de sambo-

  401. -och de får sedan sitt första barn
    och barnet är under två år.

  402. Vi följer dem tills barnet
    är i förskoleåldern.

  403. På slutet är det staplar
    om när familjen får fler barn.

  404. Det vi ser är
    det rutinartade hushållsarbetet.

  405. Nollan står för de 9-10 timmarna
    som singlar gör.

  406. Sedan visar staplarna förändringar
    mellan de olika familjestadierna.

  407. Till vänster ser vi vad som händer
    när män blir sambo med en kvinna.

  408. Då minskar tiden de lägger
    på rutinartat hushållsarbete.

  409. Det gäller främst tvätten.

  410. Det minskar, men det händer inget
    med kvinnors hushållsarbetstid.

  411. Den lilla ökningen är inte
    säkerställd.

  412. Det vi ser är att bara män
    verkar dra nytta av skalfördelar-

  413. -när man flyttar ihop och behöver
    laga en middag i stället för två.

  414. Vi tänker att vi följer ett par
    som först är sambo-

  415. -och sedan får sitt första barn.

  416. Då händer något med kvinnornas
    hushållsarbetstid.

  417. Den dubbleras jämfört med
    hur mycket man gjorde som singel.

  418. Nu gäller det för dem med barn
    under två år.

  419. Så många av kvinnorna
    är sannolikt föräldralediga.

  420. Är man föräldraledig
    gör man lätt mycket hushållsarbete.

  421. Men ni ser i följande grafer
    hur kvinnornas tid minskar mycket.

  422. Sedan minskar det mer
    när barnen blir äldre.

  423. Men kommer det fler barn ökar
    kvinnornas hushållsarbetstid igen.

  424. För männen händer också något
    när första barnet kommer.

  425. Då ökar tiden de lägger på rutinartat
    hushållsarbete med några timmar-

  426. -som ni ser.
    Sedan händer inte så mycket.

  427. Det är när de får första barnet
    som de gör mer i hushållet.

  428. Fast inte alls lika mycket
    som kvinnorna.

  429. En sak ni inte ser
    är andra typer av hushållsarbete-

  430. -som kan kallas underhållsarbete.

  431. Det behövs göras mer sällan
    än det rutinartade hushållsarbetet-

  432. -och tar mycket mindre tid.

  433. Men om vi tar hänsyn till det
    ser vi något intressant.

  434. Vi tittar igen på vänstra delen.

  435. När männens rutinartade hushålls-
    arbete minskar när de blir sambo-

  436. -ökar tiden de lägger
    på underhållsarbete.

  437. Så det blir ungefär plus minus noll.

  438. Sedan när de nyblivna papporna
    ökar det rutinartade hushållarbetet-

  439. -minskar tiden de lägger
    på underhållsarbetet.

  440. Vi kopplar det till yrkesarbetstiden.

  441. Jag har jämfört par med olika
    kombinationer av hel- och deltid.

  442. Vi har par där båda jobbar heltid,
    par där båda jobbar deltid-

  443. -eller par där kvinnan jobbar deltid
    och mannen heltid.

  444. I alla konstellationerna gör kvinnor
    mer hushållsarbete än män-

  445. -och inte för att männen
    som jobbar heltid-

  446. -jobbar längre heltid
    än kvinnorna som jobbar heltid.

  447. Det är inte orsaken.

  448. Det enda par där jag ser
    att man delar lika-

  449. -på hushållsarbetet är par där mannen
    jobbar deltid och kvinnan heltid.

  450. När han lägger mindre tid
    på yrkesarbetet än kvinnan-

  451. -gör han hälften av hushållsarbetet.
    De paren är ganska få.

  452. Kontentan är att kvinnor
    justerar sin yrkesarbetstid-

  453. -alltså sin betalda tid till det
    obetalda arbetet som behöver göras.

  454. Till omsorgen om barnen
    och allt arbete som kommer med.

  455. Medan männen verkar omfördela tiden
    mellan olika typer av sysslor.

  456. Så när det behövs städas mer
    drar de ner på underhållsarbetet.

  457. Skotta eller laga bilen,
    eller vad det nu är.

  458. De justerar inte
    sin betalda yrkesarbetstid.

  459. Vi vet att småbarnsmödrar
    jobbar deltid i hög utsträckning-

  460. -medan småbarnsfäder jobbar deltid
    i väldigt låg utsträckning.

  461. Det har konsekvenser för inkomsten då
    och för livsinkomsten-

  462. -och lite för pensionen.

  463. Det är indirekta effekter
    av omsorgsarbetet.

  464. Men det finns även studier
    som tittar mer konkret-

  465. -på kopplingarna mellan fördelning
    av olika typer av omsorg i hushållet-

  466. -och utfall på arbetsmarknaden
    gällande lön och karriär.

  467. Studier
    om just föräldraledighet visar-

  468. -att en lång föräldraledighet kopplas
    till sämre karriärmöjligheter-

  469. -och sämre fortbildningsmöjligheter
    och en sämre löneutveckling.

  470. Lönen efter föräldraledighetens slut.

  471. Det hänger inte ihop med en lägre
    inkomst under föräldraledigheten.

  472. På längre sikt finns det
    samband med lön.

  473. Sedan visar forskningen
    olika resultat gällande-

  474. -om kvinnor och män förlorar lika
    mycket per föräldraledighetsmånad.

  475. Flera studier visar
    att män förlorar mer än kvinnor.

  476. Men andra studier visar att kvinnor
    och män förlorar lika mycket.

  477. Men det alla är överens om är att
    kvinnor förlorar mer totalt sett-

  478. -eftersom kvinnor är hemma
    så väldigt mycket mer än män.

  479. Så det är för kvinnorna
    som det slår hårdast-

  480. -effekten på lön.

  481. Sedan ser vi att högutbildade
    förlorar mer än andra gör-

  482. -på föräldraledighet. Det hänger nog
    ihop med vilken typ av jobb de har.

  483. Det är jobb som kräver
    mycket engagemang och närvaro.

  484. Det är ett tema
    som återkommer i forskningen.

  485. Gertrud var också inne på det.

  486. Om vi inte bara
    analyserar föräldraledighet-

  487. -utan olika typer av omsorg,
    omsorg av barn, hushållsarbete.

  488. Kopplingen till karriär och lön
    ser olika ut-

  489. -i olika socioekonomiska positioner,
    olika skikt på arbetsmarknaden.

  490. I de lägre socioekonomiska
    positionerna har vi de låga lönerna.

  491. Vi har små karriärchanser
    och ett litet könslönegap.

  492. Den genomsnittliga skillnaden
    mellan kvinnor och män är liten-

  493. -på de positionerna.

  494. Här ser vi att betydelsen av familje-
    ansvar för lön och karriär är liten.

  495. Tittar vi på högre socioekonomiska
    positioner ser det annorlunda ut.

  496. Här finns de höga lönerna
    och karriärmöjligheterna-

  497. -och här finns de stora löne-
    skillnaderna mellan kvinnor och män.

  498. Vi ser också att föräldraledighet,
    ansvar för barn-

  499. -och hushållsarbete
    verkar ha betydelse här-

  500. -för chanserna och möjligheterna
    på arbetsmarknaden.

  501. Det vi ser i Sverige är framför allt
    att fäder drar ifrån.

  502. Vi ser inte mycket att kvinnor
    halkar efter i löneutveckling-

  503. -men fäder drar ifrån med högre löner
    och bättre karriärchanser-

  504. -än mödrar
    och än kvinnor och män utan barn.

  505. Det har kommit forskning
    som visar en delförklaring till det.

  506. Fäder har oftare
    tidskrävande arbetsuppgifter-

  507. -som hänger ihop med höga löner.
    De åker oftare på tjänsteresor.

  508. De är oftare chefer
    och har fler underställda än andra.

  509. De förväntas jobba obetald övertid.

  510. Det är svårt att kombinera med stort
    familjeansvar men ger högre lön.

  511. Några möjliga orsaker-

  512. -vi vet inte vad det beror på,
    med troliga förklaringar är-

  513. -att fäder har
    ett mindre föräldraansvar.

  514. Man tar ett mindre ansvar-

  515. -och då kanske man åtar sig
    uppgifterna i högre grad än andra.

  516. Man kanske försöker leva upp
    till idealet Markus pratade om-

  517. -att man känner
    ett försörjaransvar-

  518. -och blir extra benägen att ta på sig
    sådana uppgifter och positioner.

  519. Men det kan också vara så
    att arbetsgivare förväntar sig-

  520. -att fäder har mindre familjeansvar.

  521. De kan förvänta sig att de vill
    leva upp till maskulinitetsnormen-

  522. -och därför är mer benägna att ge
    fäder den typen av uppgifter-

  523. -för att man tror
    att de ska vara närvarande på jobbet-

  524. -och lägga stor energi på jobbet.

  525. Som sagt vet vi inte om någon
    av dem är viktigare än andra.

  526. Antagligen gäller båda.

  527. Kort sammanfattning.

  528. Om arbetet i hemmet fördelades
    jämnare kan vi få-

  529. -ett mer jämställt arbetsliv
    och en mer jämställd fördelning-

  530. -av de negativa konsekvenserna
    på arbetsmarknaden.

  531. Vi kanske skulle få
    mindre negativa konsekvenser-

  532. -för att arbetsgivare
    får mer lika förväntningar-

  533. -på kvinnor och män
    på arbetsmarknaden.

  534. Tack.

  535. Tack, Katarina.

  536. Finns det något i dina forsknings-
    resultat som överraskade dig?

  537. Var någon skillnad större
    eller mindre än du trodde?

  538. Jag tycker att skillnaden
    i hushållsarbetstid som uppstår-

  539. -när ett par får barn är så tydlig.

  540. Det är föräldraskapet som spelar
    roll. Det händer något då-

  541. -som säkert är kopplat
    till förväntningar.

  542. Vi har olika förväntningar på mödrar
    och fäder. Det finns mycket normer.

  543. Föräldrar vill så klart
    göra det som är bäst för barnen-

  544. -och då följer man lätt normerna
    för att det känns tryggt-

  545. -och verkar vara det som är bra.

  546. Tack. Ta gärna plats vid bordet.

  547. Jag bjuder upp de tidigare talarna-

  548. -Jón Torfi Jonasson
    och Lena Gunnarsson.

  549. Jag börjar vända mig till Lena-

  550. -för att fråga
    om det som Jón Torfi pratade om.

  551. Det som Jón Torfi beskriver,
    den ökande mängden kvinnor-

  552. -i högre utbildning, tror du att det
    kan påverka det du tittar på?

  553. Kan fler kvinnor med högre utbildning
    påverka hur man lever i en relation?

  554. Ja, absolut.
    Maktbalanser i en kärleksrelation-

  555. -en privat relation, påverkas av
    ens möjligheter utanför relationen.

  556. Ju större maktposition en kvinna har-

  557. -ekonomiskt och statusmässigt
    utanför relationen-

  558. -desto bättre förhandlingsmöjlighet
    har hon i relationen.

  559. Men själva kunskapsinhämtandet-

  560. -kan också påverka, beroende på
    vad man lär sig på universitetet.

  561. Frågan om innehåll i utbildning
    är spännande och viktig här.

  562. Men om man får lite kritisk...

  563. ...analytiska,
    gärna kritiska verktyg-

  564. -att titta på det vi tar för givet
    och ser att det kan vara annorlunda-

  565. -då har man bättre möjlighet
    att se asymmetrierna jag nämnde.

  566. Man vill gärna tro att
    det kritiska tänkande man lär ut-

  567. -eller utger sig för att lära ut
    skulle kunna ha effekter här-

  568. -men Katarina,
    hur ser det ut i din forskning?

  569. Kan man se skillnad?

  570. Om människorna är högre utbildade
    gör männen 50-50 då?

  571. Eller låter kvinnorna dem göra det?

  572. Ja.

  573. Lite det ser vi.

  574. Högutbildade fördelar
    föräldraledigheten mer jämnt.

  575. De fördelar hushållsarbetet
    mer jämnt.

  576. De har mer jämställda attityder.

  577. Så att det verkar hänga ihop,
    men annat spelar också roll.

  578. Som Lena sa hänger maktförhållanden
    ihop med hushållets resursfördelning-

  579. -och med inkomster och med
    de ekonomiska förutsättningarna.

  580. Men vi ser mer jämställda
    förhållanden hos högutbildade par.

  581. Jag tänkte fråga er alla,
    så jag börjar på engelska.

  582. Hur kan utbildning användas-

  583. -för att öka jämställdhet
    så att den inte bara är där?

  584. Hur kan utbildning användas för att
    öka jämställdheten i samhället?

  585. -Jón Torfi, vad tror du?
    -Som Katarina och Lena sagt...

  586. ...så har högre utbildning en effekt.

  587. Önskan om meriter som jag talade om
    drivs inte av näringslivet-

  588. -fastän många tror det.
    Den drivs även av-

  589. -en strävan
    efter status och självförtroende-

  590. -och en lust till utbildning,
    vilket förändrar människors attityder.

  591. Men du säger något intressant,
    vad ska utbildningen innehålla?

  592. Jag tror att innehållet bör flyttas
    från näringsliv till livet.

  593. Mycket som Lena och Katarina
    talade om-

  594. -borde på något sätt ingå
    i vår utbildning.

  595. Det finns inte nu,
    utom i samhällsvetenskapliga ämnen.

  596. Men det bör förmodligen
    införas i all utbildning.

  597. Jag hörde en fin presentation
    i USA i förra veckan-

  598. -som handlade om kvinnor från Qatar.

  599. De har inte tillgång
    till arbetsmarknaden.

  600. Men stora mängder av dem söker sig
    till högre utbildning av olika skäl.

  601. De är öppna om det,
    och det var spännande att höra-

  602. -för där har vi människor som
    verkligen söker sig till utbildning.

  603. Det handlar inte bara om meriter,
    och den historien grep mig.

  604. -Katarina.
    -Jag håller med.

  605. Men jag tror att vi lätt tror att
    utbildning löser alla problem-

  606. -och att allt blir bättre
    om alla utbildar sig.

  607. Men om vi ser det lite bredare-

  608. -så tror jag på att söka kunskap
    och tänka kritiskt som Lena sa.

  609. Att utnyttja sin hjärna och möjligheten
    att ta in information-

  610. -och att koppla ihop information-

  611. -gör att man reflekterar mer
    över sig själv och sin situation.

  612. Man kanske ser möjligheter
    som man annars inte skulle se.

  613. -Lena.
    -Jag tänker på forskningen jag gör.

  614. Hur kan man göra
    någonting politiskt kring det?

  615. Nu tänker jag på utbildning
    på lägre nivå.

  616. På tal om att ändra innehållet,
    och det kan verka radikalt-

  617. -men vi har gjort radikala förändringar,
    som könsneutralföräldraförsäkring.

  618. Men nu börjar vi få livskunskap.
    Först var det sex och samlevnad.

  619. -som sedan handlade mer om etik
    och mellanmänskliga relationer.

  620. Många forskare pratar om-

  621. -och visar på att intima relationer
    blir allt viktigare för människor-

  622. -i våra individualiserade samhällen
    där vi inte har de stora kollektiven-

  623. -att hänga upp identiteterna på.
    Samtidigt blir de allt svårare.

  624. Det handlar delvis
    om kvinnans emancipation.

  625. Nu ska två individer samsas.

  626. Förut anpassade sig den ena,
    och det lever kvar.

  627. Det är ju jättesvårt
    att leva i en relation-

  628. -tycker jag personligen, trots att
    jag har väldigt hög utbildning.

  629. Jag tror faktiskt att det...

  630. Jag tror att vi bör se det som
    en kompetens, något att lära sig.

  631. Då måste vi ha mer fokus, i utbildning-

  632. -grundskola, förskola,
    på de existentiella frågorna.

  633. Hur lever man i världen
    med andra människor?

  634. Jag kom på det för ett tag sedan.

  635. Men vem ska undervisa i det?

  636. Vi gick alla i den gamla sortens skola
    och lärde oss på det gamla sättet.

  637. Då får man komma bort
    från det auktoritära.

  638. "Nu ska jag transferera kunskap."
    Det krävs i stället nya former.

  639. Men vi har redan i sex och samlevnad
    och livskunskap-

  640. -och lärare som kan vägleda barn
    och ungdomar i sådant.

  641. Men det kan ju ske i kommunikativa
    och kollektiva former-

  642. -där man diskuterar de problem-

  643. -som barn och ungdomar
    upplever och stöter på.

  644. Jag tror verkligen att människan...
    Och på tal om natur och biologi-

  645. -så evolverar ju människan
    med historien.

  646. Vi är inte samma typ av människor
    som för 500 år sedan.

  647. Även om det nog finns
    naturliga begränsningar.

  648. Men det uppstår nya dilemman
    som kräver nya kunskaper.

  649. Och jag tror att det är ett område.

  650. -Jón Torfi?
    -Jag håller med Lena i allt.

  651. Jag tror att väldigt mycket
    bör förändras i vår utbildning.

  652. Inte bara i Norden utan överallt.

  653. Men vi har ett otroligt bra system.
    Kvaliteten beror på dess stabilitet.

  654. Och det kan inte förändras.
    Det har inte förmåga att förändras.

  655. Ett problem är det du påpekar.
    Vem ska göra det?

  656. Vem ska lära ut de kompetenser
    som Lena talar om?

  657. Det är ett problem.
    Vi har inget svar på det.

  658. Jag arbetar faktiskt på
    hur vi kan förändra systemet-

  659. -inom tre områden.

  660. Ett är det förflutna. Det klarar vi bra.

  661. Ett är nuet. Det ni talar om,
    det komplexa i det moderna samhället.

  662. Vi vet inte hur det ska göras
    eller vem som ska göra det.

  663. När det gäller framtiden
    gör vi ingenting.

  664. Det låter betryggande
    att du arbetar på det.

  665. Då kanske vi får en lösning
    i en nära framtid.

  666. Jag vill tala om drivkrafter-

  667. -om vad som ligger bakom
    det som vi kan se.

  668. Jag ber dig börja, Jón Torfi.

  669. Vi sa inte mycket om varför kvinnor
    strävar efter att skaffa meriter-

  670. -som din forskning visar.

  671. Kompenserar det för en underordnad
    och svagare ställning i samhället?

  672. Är det det som det handlar om?

  673. Jag borde veta svaret,
    men det gör jag inte.

  674. Det är givetvis komplext.

  675. Det finns många drivkrafter, men jag
    ser de främst hos studenterna själva.

  676. Kvinnor är mer drivna än män.

  677. Som för kvinnorna i Qatar
    kan skälen vara många.

  678. För näringslivet måste man ha
    kompetensen och examen.

  679. Men man vill också få ökat
    självförtroende och kunskap.

  680. Den exponentiella tillväxten
    förklaras av det systemet-

  681. -och kulturen tillåter det mer och mer.

  682. Det skedde tidigt på 1900-talet,
    och det sker nu.

  683. Som Lena och Katarina säger-

  684. -har kvinnor
    ett ständigt ökande självförtroende.

  685. Siffrorna ökar.

  686. De drivs av sin egen framgång.

  687. Problemet med utbildningssystemet,
    som Gertrud nämnde...

  688. Kvinnor är bra på det. De inleder sin
    utbildning och är inte så självsäkra-

  689. -men de känner att det går bra,
    och det driver dem vidare.

  690. Så på det sättet är de drivna,
    och ingen kan hindra dem.

  691. Katarina och Lena,
    känner ni igen beskrivningen?

  692. Är det en utveckling ni ser
    inom era fält?

  693. En utveckling där ökad säkerhet
    och självkänsla hos kvinnor-

  694. -kanske p.g.a. ökande utbildning,
    driver situationen-

  695. -mot minskad asymmetri i relationer-

  696. -eller ökad fördelning
    av hushållsarbetet. Syns detta?

  697. Jag kan inte se det direkt
    i min eller kollegornas forskning-

  698. -och som jag refererar till.

  699. Så jag kan inte basera mig på det-

  700. -för det har jag inga data på.

  701. Däremot ser vi skillnader-

  702. -på olika grupper, utbildningsnivåer
    och inkomstnivåer i hur man gör.

  703. Och jag tror att när det sker
    förskjutningar i maktförhållandena-

  704. -på arbetsmarknaden får det
    återverkningar i familjen-

  705. -och i parförhållanden för hur man
    gör och reflekterar över sitt liv...

  706. ...i ett parförhållande.
    Det är komplexa frågor-

  707. -för det sker hela tiden en samverkan
    och ett utbyte mellan det som sker-

  708. -i familjen och på arbetsmarknaden.
    De går inte att skilja på.

  709. Om vi blir mer självsäkra
    och känner oss mer drivna-

  710. -och har mer makt på arbets-
    marknaden påverkar det familjen.

  711. -Lena.
    -Jag har inte jättesolid grund här.

  712. Men i min forskning
    har jag mycket fokuserat på-

  713. -stabiliteten i ojämställda mönster.

  714. Men det finns också en rörelse...

  715. Det finns en växande grupp kvinnor-

  716. -som kan göra val-

  717. -som man inte kunde göra
    för 30 år sedan.

  718. Man liksom...

  719. ...kanske lever promiskuöst-

  720. -och är inte beroende av en man
    för att hitta sitt värde o.s.v.

  721. Det finns ekonomiska förutsättningar
    för att inte vara beroende.

  722. För självklart är det viktigt
    att inte vara ekonomiskt beroende.

  723. Så det finns många olika lager-

  724. -och jag tror att alla kvinnor
    ändå stöter emot-

  725. -samma typ av könsmaktsstrukturer.

  726. Sedan finns det
    motverkande mekanismer.

  727. Men man kommer inte undan dem.

  728. Män som är på samma nivå
    som kvinnorna ekonomiskt-

  729. -och gällande psykologisk styrka,
    om man kan tala om det-

  730. -kommer generellt att ha det
    bättre förspänt än kvinnorna.

  731. De belönas mer än kvinnor
    när de gör samma sak.

  732. När Jón Torfi talade om drivkrafter
    konstaterade vi att de var många-

  733. -men en viktig kan vara
    att stärka sin position i samhället.

  734. Medan en annan kan vara att kvinnor
    är bra på att utbilda sig och forska.

  735. Och alla gillar
    att göra något de är bra på.

  736. Ponera att vi uppnår
    ett jämställt samhälle.

  737. Att det första läget
    där kvinnan är den svagare parten-

  738. -och behöver meriter för att stärka
    sin position upphörde att gälla.

  739. Skulle könsgapet då försvinna?

  740. Eller skulle högre utbildningar
    ändå fyllas av kvinnor-

  741. -eller mest vara för kvinnor
    för att vi är bättre på det?

  742. -Vad tror du, Jón Torfi?
    -Vet ej. Jag har tänkt mycket på det.

  743. Problemet
    är det som Germund nämnde.

  744. Vårt samhälle är fritt på det sätt
    att människor kan välja.

  745. Valen resulterar i enorma skillnader.
    Jag tror inte att det försvinner.

  746. Det enda negativa skulle vara
    om männen måste revoltera.

  747. Att skillnaden blir överväldigande.

  748. De kan säga att de inte vill
    att meriter ska räknas.

  749. För om ett sådant gap blir för stort
    kan det resultera i något sådant.

  750. Ni såg mina data från de nordiska
    länderna, utan att se alla detaljer.

  751. Men i egalitära samhällen
    som de nordiska är gapet enormt.

  752. Det må vara stabilt,
    men jag tror att det ökar.

  753. Det gäller egalitära samhällen,
    men det sker även på annat håll-

  754. -där det finns valmöjligheter.
    Jag svarar inte på frågan.

  755. Jag vet inte,
    men jag ser inga förändringar.

  756. Vissa drivkrafter är lätta
    att se och ta på.

  757. Andra är mycket större
    och mer komplexa.

  758. Som vad som driver till olika
    stort ansvar för hushållsarbetet-

  759. -eller till olika stort ansvar
    i en emotionell relation.

  760. Om vi tittar på de svåra frågorna-

  761. -finns det något sätt att angripa dem?
    Jag tittar främst på Lena och Katarina-

  762. -eftersom de svåra sakerna verkar
    ligga bakom det er forskning visar.

  763. Finns det ett sätt att komma
    tillrätta med asymmetrin-

  764. -i relationen till exempel
    som du ser det, Lena?

  765. Då tror jag att det måste till...

  766. Jag skriver en del om det, men det
    blir nog svårt att sammanfatta.

  767. Men förutom det här
    med ett nytt utbildningssystem-

  768. -som Gudrun kanske kan lansera
    som politiskt förslag-

  769. -så tror jag att kärnfamiljen
    är lite för central.

  770. Vi behöver öppna upp familjer.

  771. För som heterosexuell blir kvinnan
    väldigt beroende av en enskild man-

  772. -i den heterosexuella relationen.
    Det är en gammal tanke.

  773. Kvinnor behöver ge mer kärlek
    till varann.

  774. Man måste inte bli lesbisk,
    men kärlek i någon form.

  775. För att vi kvinnor... Det är det här...

  776. Jag menar att på grund av
    de positioner män och kvinnor har-

  777. -i kärleksutbytet, i kärleksflödet
    blir kvinnor lite mer försvagade.

  778. För att inte vara så beroende av män
    för att få styrka som person-

  779. -så behöver vi vända oss mer
    mot andra kvinnor.

  780. Det är en aspekt av det.

  781. -Katarina.
    -Det är en jättesvår fråga.

  782. Det är så komplext.

  783. Fördelningen av hushållsarbetet
    hänger ihop med massa saker.

  784. Det behövs nog konkreta,
    praktiska förändringar.

  785. Det finns kopplingar
    till inkomstskillnader i par.

  786. Vi vet att kvinnor genomsnittligt
    i befolkningen tjänar mindre-

  787. -men även i enskilda
    heterosexuella par-

  788. -är det oftast så
    att mannen tjänar mer än kvinnan.

  789. Det får konsekvenser för
    hur man lägger upp livet tillsammans.

  790. Vem som satsar på yrkesarbetet,
    vem som jobbar deltid-

  791. -hur mycket föräldraledighet man tar
    och hur hushållsarbetet fördelas.

  792. De konkreta sakerna,
    ekonomi, materiella resurser.

  793. -möjligheter på arbetsmarknaden
    spelar väldigt stor roll.

  794. Det behövs en jämställdhet där
    i det rent konkret praktiska.

  795. Hur svårt är det att få folk
    att välja med annat än plånboken?

  796. Vi vet att det finns en grupp
    där skillnaden är påtaglig.

  797. "Vi kan inte bo kvar här."
    "Vi kan inte äta tillräckligt."

  798. Men tänk bort den gruppen.
    Det finns rimligen ett mellansegment-

  799. -där man kunde ta ett ekonomiskt tapp
    för att en pappa ska få vara hemma.

  800. Men man gör det inte
    för det blir dyrt.

  801. Hur svårt är det att få folk
    att komma bort från det?

  802. Svårt verkar det vara.

  803. Det är klart att ekonomin
    också spelar roll som du säger.

  804. Det finns par som lever på marginalen
    och inte har råd.

  805. Och det är mycket annat
    som också spelar in.

  806. Normer om moderskap och faderskap.

  807. Vi ser att skillnaderna uppstår
    när man blir förälder.

  808. Normer kring föräldraskap
    tror jag spelar stor roll här.

  809. Vi förväntar oss olika saker
    av mödrar och fäder.

  810. Hur förändrar man sådant?
    Jag vet inte.

  811. Man kan till exempel
    skapa mer pappamånader.

  812. Eller individualisera.

  813. Idealt sett individualisera föräldra-
    försäkringen och förlänga den-

  814. -så att kvinnor kan amma
    lite längre än 6,5 månader.

  815. Samtidigt som lång föräldraledighet
    hänger ihop med-

  816. -negativa utfall på arbetsmarknaden.

  817. Fast om den blir samma
    för män och kvinnor...

  818. Men hur mycket man kan styra?
    I fjol presenterades en utredning-

  819. -som hette "Män och jämställdhet".

  820. Man konstaterade att
    en individualiserad föräldraförsäkring-

  821. -utan möjlighet att överlåta dagarna
    skulle vara det enklaste sättet-

  822. -att få till ett mer jämställt uttag.

  823. Men då pekade
    utredaren Niclas Järvklo på-

  824. -att det spelar stor roll hur mycket
    man tar ut den första tiden-

  825. -upp till det att barnen är två år.

  826. Siffrorna vi ser i dag där män tar ut
    25 procent av föräldradagarna-

  827. -är skevt fördelade. Dels män emellan:

  828. Ungefär 25 procent
    tar inga föräldradagar.

  829. Dessutom är de ofta förlagda
    till när barnen är något större.

  830. Om man antar att man gjorde
    det här ganska stora-

  831. -ingreppet och individualiserade
    föräldraförsäkringen-

  832. Hur skulle det påverka
    era respektive fält?

  833. Lena och Katarina,
    vad skulle hända rent konkret?

  834. Jag tror att det skulle göra saker
    bättre och mer jämställda.

  835. Att utveckla de förmågor
    som krävs som förälder-

  836. -vilket man behöver öva lite på,
    det är inget som bara finns där-

  837. -inte hos mödrar heller.

  838. Det borde kunna överföras på
    hur man relaterar till andra.

  839. Vi skulle komma bort
    från den abstrakta maskuliniteten-

  840. -som en forskare pratar om,
    till att mer vara i fas med-

  841. -livets konkreta rytmer
    och ta hand om en annans behov.

  842. Det tror jag är utbildande
    eller uppfostrande för en människa.

  843. Man formas starkt av det.

  844. Det påverkar så klart ens relation
    till partnern och till andra.

  845. -Katarina.
    -Det skulle nog leda till...

  846. ...att arbetsgivare får mer liknande
    förväntningar på kvinnor och män.

  847. Därför skulle de inte förvänta sig
    så olika saker-

  848. -olika engagemang och olika frånvaro.

  849. Sedan börjar det komma forskning
    som tyder på-

  850. -att män som har varit föräldralediga-

  851. -kanske får en annan relation till
    sina barn och det kan gynna barnen-

  852. -att ha en nära relation
    till båda sina föräldrar.

  853. Och det kan få konsekvenser
    på längre sikt.

  854. Jag vill även bjuda in Jón Torfi.

  855. En förändrad föräldraledighet som
    "tvingar" män att vara hemma mer...

  856. Det kan låta bakvänt då utbildning
    ofta äger rum före föräldraskap-

  857. -men tror du att det skulle
    påverka könsgapet-

  858. -inom utbildning nu eller senare?

  859. Som jag sa så finns det flera
    könsgap, men jag vet inte-

  860. -hur mycket den typ jag talar om
    skulle förändras.

  861. Jag kan inte svara på alla frågor.

  862. Ingen fara.
    Vi ber er inte att ha alla fakta.

  863. Men det var intressant att höra
    både Lena och Katarina.

  864. Utifrån deras beskrivning
    försökte jag urskilja-

  865. -det som inte förändras
    och det som faktiskt förändras.

  866. Det är fascinerande att tänka på
    det som förändras-

  867. -och det är delvis svar på din fråga:
    Är det allt som förändras?

  868. Normer förändras gradvis
    och enbart gradvis.

  869. Det är vad jag berättar om.
    Men vad förändras inte-

  870. -i de mönster Lena talar om?

  871. Eller i de mönster Katarina talar om?

  872. Finns det delar av det
    som inte förändras?

  873. Det är inget svar, men det är
    det enda svar jag kan ge.

  874. Det är en bra fråga.
    Vad förändras inte?

  875. Det kan vi alla ta med oss.
    Det får tiden utvisa.

  876. Jag vill knyta ihop samtalet
    genom att be er-

  877. -nämna en sak ni önskar kunde ske.

  878. Det kan vara något vagt
    eller något väldigt konkret-

  879. -som nya regler
    kring föräldraledighet.

  880. En sak ni vill ska genomföras
    för ökad jämställdhet i samhället.

  881. En sak ni skulle vilja se förändrad
    för att få ökad jämställdhet.

  882. -Jón Torfi.
    -Jag vill nämna det Lena sa.

  883. Att på allvar diskutera många frågor-

  884. -som könsskillnader, kommunikation,
    hur vi interagerar-

  885. -inom utbildningssystemet.

  886. Tack. - Katarina.

  887. En lika delad föräldraledighet,
    som du tog upp.

  888. Men jag vill också se
    småbarnspappor jobba deltid.

  889. -Tack.
    -Jag fortsätter på mitt spår.

  890. Mer livskunskap i utbildningssystemet-

  891. -där man får öva på att hantera
    den grundläggande spänningen-

  892. -mellan att vara en individ
    och en del av en samhörighet.

  893. Och hålla det i spänning
    i stället för att tänka-

  894. -att enhet bara kan ske på bekostnad
    av en persons individualitet.

  895. Hur kan två personer
    vara individer med varandra?

  896. Det tror jag vi behöver öva på.

  897. Tack, Lena Gunnarsson,
    Katarina Boye, Jón Torfi Jonasson.

  898. Översättning: Katarina Pellijeff
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utbildning och familjebildning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsningar och panelsamtal. Går det att kombinera familjebildning och kärlek med jämställdhet? Jón Torfi Jónasson är professor i pedagogik på Islands universitet och redogör för utbildningsgapet mellan kvinnor och män. Genusforskaren Lena Gunnarsson berättar om att kärlek och jämställdhet sällan går hand i hand. Och sociologen Katarina Boye berättar om hur allt förändras när vi får barn. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbete och familj, Familjer, Familjesociologi, Genusfrågor, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Biologi eller social konstruktion?

Föreläsningar och panelsamtal. Gertrud Åström är ordförande i Sveriges kvinnolobby och redogör för innebörden av genus. Germund Hesslow är professor i neurofysiologi och berättar om biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Författaren Marcus Priftis dissekerar mansideal och manskris. Slutligen möts de tre i en debatt. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Utbildning och familjebildning

Föreläsningar och panelsamtal. Går det att kombinera familjebildning och kärlek med jämställdhet? Jón Torfi Jónasson är professor i pedagogik på Islands universitet och redogör för utbildningsgapet mellan kvinnor och män. Genusforskaren Lena Gunnarsson berättar om att kärlek och jämställdhet sällan går hand i hand. Och sociologen Katarina Boye berättar om hur allt förändras när vi får barn. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Arbetslivet och karriären

Föreläsningar och panelsamtal. Nationalekonomen Anna Sjögren resonerar kring om man måste välja mellan karriär och barn. Caroline Nord är projektledare vid stiftelsen Allbright och berättar om deras arbete med jämställdhet. Per Johansson är professor i statistik och är kritisk till hur kvinnor och män i arbetslivet framställs i jämställdhetsdebatten. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Feminism igår, idag och imorgon

Christina Carlsson Wetterberg är professor i historia och berättar om kvinnokampens historia i Sverige, från första vågens kvinnorörelse och framåt. Partiledaren Gudrun Schyman talar för jämställdhet och säger att vi ännu inte är jämställda. Sociologen Roland Paulsen berättar om sina förhoppningar om framtiden. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Vad är jämställdhet och hur når vi dit?

Debatt om jämställdhet. Hur når vi jämställdhet och hur ser det ut i andra länder? Här framförs bland annat kritik mot genusdebatten i sig. Medverkande: Gudrun Schyman, partiledare (Fi); Anna Sjögren, nationalekonom; Per Johansson, statistikprofessor; Roland Paulsen, sociolog. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.