Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Föreläsaningar och samtal från konferensen Flora- och faunavård 2015. Talare berättar bland annat om Rödlista 2015 och dess betydelse för naturvården, Artdatabankens tillkomst och historia och om arternas tillstånd i den svenska miljön. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015 : Rödlistan 2015Dela
  1. Upp på scenen hälsar jag
    Liselott Sjödin Skarp.

  2. Chef för program Arter
    på Artdatabanken.

  3. Hon ska berätta om de viktigaste
    resultaten i nya rödlistan.

  4. Jag tror att även varg och räka
    kommer upp här, lite oväntat.

  5. -Varsågod.
    -Tack så mycket.

  6. Det är med stort nöje-

  7. -som vi offentliggör rödlistan
    för 2015

  8. Det är den fjärde samlade rödlistan-

  9. -för Sveriges växter, djur
    och svampar.

  10. Vi uppdaterar upplagorna vart femte
    år utifrån några bedömningskriterier.

  11. Lena har berättat lite om nyheterna.

  12. Att vi gör en digital satsning.

  13. Så här såg den tryckta versionen
    av 2010 års rödlista ut.

  14. Här är fickvarianten,
    med framför allt bedömningslistorna.

  15. Det här är alltså 2015 års rödlista.

  16. Har ni inte hämtat den så passa på
    att göra det i pausen.

  17. Lena visade också den andra produkten
    som vi har tagit fram och tryckt.

  18. Den hittar ni i era tjusiga,
    röda kassar.

  19. Den går också att ladda ner
    på webben.

  20. Jag ska försöka berätta
    på en övergripande nivå-

  21. -om våra resultat.

  22. Sen kommer mina medarbetare
    presentera detaljerna under dagen.

  23. De bedömningar vi har tagit fram
    grundar sig-

  24. -dels på offentlig statistik,
    forskningsresultat-

  25. -men som det har nämnts här-

  26. -kommer mycket
    från våra externa experter.

  27. Vi på Artdatabanken har de senaste
    tre åren jobbat med rödlistan.

  28. Till stöd har vi haft
    ett hundratal experter-

  29. -fördelade på fjorton
    expertkommittéer.

  30. Här ser ni några av medarbetarna.
    Fotot är taget september 2013.

  31. Men vi har också fått hjälp
    av flera andra experter.

  32. Ett stort, varmt tack till alla er.

  33. Datakällorna vi använder oss av är-

  34. -Miljöövervakningen,
    Åtgärdsprogrammet för hotade arter-

  35. -naturvärdesinventeringar, etc.

  36. Alla de är viktiga underlag.

  37. Merparten av underlagen finns
    i Artportalen-

  38. -där vi hämtar de flesta
    av våra data.

  39. Där ligger även data
    som har rapporterats ideellt.

  40. Säkert från många av er här.

  41. Tack till er som har rapporterat in-

  42. -och till er som har validerat-

  43. -och bidragit till
    att kvalitetssäkra Artportalen.

  44. Rödlistningen är en prognos
    för enskilda arter.

  45. Risken att de ska dö ut i Sverige.

  46. De kriterier som vi utgår från-

  47. -är hämtade från vedertagna
    internationella kriteriebedömningar.

  48. Som IUCN, Internationella
    naturvårdsunionen.

  49. Vårt tidsfönster
    handlar om tre generationer.

  50. Ofta 10-20 år.

  51. Riskfaktorer, varningssignaler
    som vi tittar på och utgår från.

  52. Det är om populationerna minskar
    kraftigt. Alltså minskningstakten.

  53. Vi tittar också på storleken
    på populationen.

  54. En liten population i antal
    eller i utbredning.

  55. Vi tittar på om populationen
    är fragmenterad.

  56. Om olika förekomster är isolerade
    så att arterna inte kan spridas.

  57. Vi tittar också på
    hur populationen fluktuerar.

  58. Vi är noga med att titta på
    bedömningarna sakligt.

  59. Det är inte subjektivt.

  60. Vi matar in det i våra allogaritmer
    och interna verktyg.

  61. Det är dem ni ser i bakgrunden.
    Långa listor.

  62. En rödlistad art
    behöver alltså inte vara sällsynt.

  63. De bedömningar som görs mynnar ut i
    ett antal rödlistningskategorier.

  64. Vi har sex kategorier,
    varav tre kallas för hotade.

  65. Akut hotad, Starkt hotad och Sårbar.

  66. Kategorin Kunskapsbrist
    omfattar också rödlistade arter.

  67. Men där har vi så lite data
    att vi inte kan placera-

  68. -i vilken av rödlistekategorierna
    arten ska finnas.

  69. För många arter saknar vi
    den kunskap-

  70. -som gör att vi ens kan säga om den
    är rödlistad eller inte.

  71. Av de 50 000 flercelliga arter
    vi har i Sverige-

  72. -har vi 2015 bedömt
    cirka 21 600 arter.

  73. Det är något fler än tidigare år.

  74. Antalet rödlistade arter
    har också ökat.

  75. Det ligger på drygt 4 200 arter.

  76. Tittar man på andelen
    rödlistade arter ligger den dock-

  77. -på ungefär samma nivå som tidigare.
    Omkring 20 procent.

  78. Det innebär att det inte har hänt
    så mycket på den grova nivån-

  79. -men hotet mot arterna kvarstår.

  80. Vi måste göra något
    om vi ska uppnå miljömålen.

  81. Tittar vi på fördelning av rödlistade
    arter mellan olika artgrupper-

  82. -har vi flest rödlistade arter bland
    skalbaggar, fjärilar, storsvampar-

  83. -och växter, som i det här fallet
    omfattar mossor, alger, kärlväxter.

  84. Arter av allmänt intresse som vi får
    många frågor om är bland annan varg.

  85. Den går från Starkt hotad
    till Sårbar i år.

  86. Nordhavsräkan frågar många om.

  87. Den kom in på rödlistan. Den går
    från Livskraftig till Nära hotad.

  88. Fler arter är nya på rödlistan.
    Här är några exempel från fågelriket:

  89. Staren, duvhöken, spillkråkan,
    gröngöling-

  90. -går upp till Nära hotad.

  91. Arter som gulsparv, hussvala
    och kungsfågel-

  92. -ligger som Sårbara.

  93. Glädjande nog har en del arter
    lämnat rödlistan.

  94. Svarthakedopping, göktyta och vikare
    går till Livskraftig.

  95. De lämnar alltså rödlistan.

  96. Tittar vi per landskapstyp ser vi
    att det är två av staplarna-

  97. -som ligger långt högre än de andra.

  98. Flest rödlistade arter har vi
    i skogs- och jordbrukslandskapet.

  99. I havsmiljöerna har vi
    den största andelen arter-

  100. -där vi i dag har kunskapsbrist.

  101. I år, eller rättare sagt
    den här perioden-

  102. -har vi klassificerat data i olika
    ortkategorier, och andra faktorer-

  103. -vilket också möjliggör att ni
    kan gå in i vår artfaktatjänst-

  104. -och söka och göra egna analyser.

  105. Här ser ni de olika kategorier
    vi har bedömt, med avseende på hot.

  106. Även här sticker två staplar ut.

  107. Det är avverkning och igenväxning.

  108. Viktiga budskap som vi vill förmedla-

  109. -är att igenväxning är ett stort hot
    i hela landskapet.

  110. Såväl skog som det öppna
    jordbrukslandskapet.

  111. Brynmiljöer och mosaikartade miljöer
    är väldigt betydelsefulla.

  112. För att vi ska kunna jobba med
    naturvård i ett landskapsperspektiv-

  113. -kräver det åtgärder där vi samverkar
    mellan olika sektorer-

  114. -i naturvården.

  115. Jord- och skogsbruk, till exempel.

  116. Havsmiljön är utsatt för stora
    habitatförändringar-

  117. -och är den landskapstyp
    där kunskapsbristen i dag är störst.

  118. Alla arter hamnar inte på rödlistan,
    men utdöende sker kontinuerligt.

  119. Både lokalt och regionalt.

  120. Rapporteringen i Artportalen
    är betydelsefull.

  121. Vi hämtar väldigt mycket data
    därifrån.

  122. Även forskare använder den, bland
    annat i flora- och faunaväkteri.

  123. Tack för det.

  124. Fortsätt rapportera, det hjälper oss
    att skapa en bättre rödlista.

  125. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rödlistan 2015

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rödlistan ges årligen ut med rödlistade arter i Sverige. Liselott Sjödin Skarp är programchef för arter vid Artdatabanken på SLU och berättar om resultaten i Rödlista 2015. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Artskydd, Biologi, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård, Rödlistning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

25 år i naturvårdens tjänst

Torleif Ingelög har varit chef för Artdatabanken. Han berättar om Artdatabankens tillkomst och historia ur ett naturvårdsperspektiv. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Har det sjätte massutdöendet redan påbörjats

Sarah Bourlat är forskare vid Göteborgs universitet och föreläser om globala trender vid förlust av biologisk mångfald i marina och terrestra ekosystem. Hon berättar om hastigheten för utdöende i förhistorisk tid kontra nutid. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan 2015

Rödlistan ges årligen ut med rödlistade arter i Sverige. Liselott Sjödin Skarp är programchef för arter vid Artdatabanken på SLU och berättar om resultaten i Rödlista 2015. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för myrstarr, pygmémossa och violgubbe

Sebastian Sundberg och Michael Krikorev från Artdatabanken berättar hur det ser ut för kärlväxter, alger och kryptogamer i Sverige. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för väddnätfjäril, älvängslöpare och kvistkrabbspindel?

Fjärilar och skalbaggar är två av de största grupperna på rödlistan. Hur är tillståndet i Sverige för dessa arter? Karin Ahrné och Håkan Ljungberg från Artdatabanken berättar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

SLU och fortlöpande miljöanalys

Lisa Sennerby Forsse är rektor på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om deras roll i att motverka förlust av arter. Sveriges lantbruksuniversitet har ett unikt uppdrag för ett universitet med att övervaka och analysera miljöutvecklingen. De ska också lägga fram bra underlag för beslutsfattande om hållbar utveckling. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan berättar

Ulf Bjelke är artexpert vid Artdatabanken och berättar om vad rödlistan säger om tillståndet för olika arter i Sverige. Vilka miljöer hyser flest rödlistade arter? Vilka substrat är särskilt viktiga, vilka påverkansfaktorer är mest problematiska? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskap

Petter Kjellander är professor i viltekologi vid SLU och berättar om hur odlingslandskap och skog växer igen. Kan megaherbivorer som visenter öppna upp och skapa livsmiljöer för hotade arter? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Insatser för ett rikt odlingslandskap

Det är inte bara rödlistade arter som drabbas av bristande miljöledningssystem och sjunkande mjölkpriser. Vilken plats har arter i morgondagens odlingslandskap? Urban Emanuelsson är professor vid Centrum för biologisk mångfald, Högskolan i Kristianstad och förklarar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

The power of rödlistan

Marinbiologen och journalisten Anna Bisther berättar om hur rödlistan används. Hon säger att den är ett av naturvårdens viktigaste verktyg. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Allas ansvar ingens ansvar

Klara Eklund och Camilla Finsberg är miljöutredare i Göteborgs kommun. De berättar om hur man i Göteborg har brutit ner de nationella miljömålen till lokala mål, men prognosen för att nå dem ser mörk ut. Staden satsar på flera miljöprogramsåtgärder för att öka möjligheterna att nå målen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Ideell och professionell naturvård i samklang

Thomas Strid är kommunekolog på Huddinge kommun och föreläser om vikten av samarbete mellan ideell naturvård och professionell. Han berättar om hur hans privata intresse för naturvård samverkar med den professionella yrkesrollen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Naturen är tråkig!

Martin Emtenäs är programledare för Mitt i naturen på SVT och resonerar här kring hur man kan få människor som är ointresserade av naturen att bli intresserade. Han resonerar kring att teknik och underhållning konkurrerar med naturen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.