Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Föreläsaningar och samtal från konferensen Flora- och faunavård 2015. Talare berättar bland annat om Rödlista 2015 och dess betydelse för naturvården, Artdatabankens tillkomst och historia och om arternas tillstånd i den svenska miljön. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015 : Ideell och professionell naturvård i samklangDela
  1. Vi ska gå vidare
    med det spännande samarbetet-

  2. -mellan amatörer och proffs
    när det gäller naturvård.

  3. Möjligheterna är stora för samverkan.

  4. Det kan vi se i Artportalen där folk
    kan skicka in sina observationer.

  5. Upp på scen ska vi få Thomas Strid.
    - Var är du? Där är du.

  6. Kommunekolog i Huddinge.
    Hur många kommuner har en ekolog?

  7. -Ingen aning.
    -Har ni inte branschträffar?

  8. I storstadsregionerna finns det
    kommunekologer i de flesta kommuner.

  9. Runt om i landet finns det tyvärr
    inga i en del mindre kommuner.

  10. Men det finns
    i de flesta större kommuner.

  11. I den kommunen jag representerar,
    Huddinge-

  12. -så är vi faktiskt
    så många som fem ekologer.

  13. Oj, det är fantastiskt!
    Det måste vara en spjutspetskommun.

  14. En applåd för Huddinge.

  15. -Scenen är din.
    -Tack så mycket.

  16. Jo, jag står ju här både för att jag,
    precis som många av er andra-

  17. -är en ideellt aktiv person-

  18. -men också
    en professionellt aktiv person.

  19. Några är bara det ena.

  20. Men jag vill påstå att det är svårt
    för mig i min professionella roll-

  21. -att klara av mitt arbete
    utan de ideella. Det skulle inte gå.

  22. Jag ska visa några exempel på det.

  23. Det handlar ju om rödlistan i dag.

  24. Det är inte med tanke på den röda
    frisyren som jag har honom på bild.

  25. Jag kommer att återkomma till varför.

  26. Åtminstone alla i min generation
    och äldre vet vem det är på bilden.

  27. Jag börjar med min professionella
    sida. Jag jobbar i Huddinge kommun.

  28. Jag vet att alla här inne
    har varit i Huddinge kommun.

  29. Det skulle vara oerhört förvånande
    om ni inte hade varit det.

  30. Men det är oerhört få
    som vet att de har varit där.

  31. De flesta har i alla fall sett det
    där huset uppe till höger - Ikea.

  32. Kungens kurva, som blev berömt
    med anledning av den nedersta bilden.

  33. Jag har varit i Huddinge i 25 år.

  34. Det låter som om jag inte gillar
    att det händer nåt.

  35. I början var vi 75 000 invånare,
    och det fanns inga naturreservat.

  36. Nu är vi 104 000 invånare och är
    den 14:e största kommunen i landet.

  37. Vi har 12 naturreservat och har
    skyddat 38 procent av kommunens yta.

  38. Det är mitt fel, tycker många.

  39. Det har jag fått stå i massmedierna
    de senaste dagarna och försvarat.

  40. Det gjorde jag tillsammans
    med kommunstyrelsens ordförande-

  41. -Daniel Dronjak.

  42. Han förklarade också
    i det här tv-inslaget på...

  43. Det heter "Nyheter Stockholm" numera.

  44. Han förklarade att Huddinge
    kan växa till det ÖP-mål vi har-

  45. -med 140 000 invånare 2030.

  46. På bara 15 år
    ska vi bli 35 000 invånare till.

  47. Då ska vi även ha 17 naturreservat.
    Vi kan skydda ännu mer natur.

  48. Då ska vi ha säkrat
    regionens grönstruktur i Huddinge.

  49. Det är ganska fantastiskt. Därför
    jobbar jag kvar i den här kommunen.

  50. Vi har fantastisk natur. Där är
    hasselsnoken som vi pratade om nyss.

  51. Han på bilden jobbar
    i Huddinge kommun. Rickard Vestin.

  52. Han är en av grundpelarna. Han
    kommer från Naturskyddsföreningen.

  53. Vi tog till vara på honom
    som en ideell kraft i kommunen.

  54. Han hade snöat in på rödlistan.

  55. Han hade hört att det fanns grön
    sköldmossa och ullticka i Huddinge.

  56. Han hittade hundra lokaler
    för grön sköldmossa i Huddinge.

  57. Ja... Jag vet inte om det är hans fel
    att ulltickan försvann från listan.

  58. Att naturvård är friskvård
    är nåt vi kör stenhårt med.

  59. De här sakerna ledde till det här.

  60. På den övre bilden har vi Jan Terstad
    som har pratat några gånger här.

  61. Han delade ut priset-

  62. -när vi blev Sveriges bästa
    naturvårdskommun förra året.

  63. Det allra roligaste är
    att fullmäktiges ordförande sa att:

  64. "Välkomna tillbaka om två år när ni
    ska dela ut priset nästa gång."

  65. Men det går inte att samarbeta... Det
    går inte att klara av naturvården...

  66. Jag, eller vi, hade aldrig nånsin
    klarat naturvårdsarbetet i kommunen-

  67. -utan samarbetet med alla ideella.

  68. Det här är en bild jag tog
    i vårt fikarum för några veckor sen.

  69. Här sitter vi med ordföranden
    för Söderorts svampförening.

  70. Det är nån person som vill
    vara med i det här arbetet...

  71. ...en botanist från Stockholms
    universitet och Lars Edqvist.

  72. De vill att vi ska inventera
    och hitta ännu fler coola arter.

  73. Hur gör vi för att hitta ännu mer
    i Huddinge under året?

  74. Vi går ut tillsammans med de ideella.

  75. De har oftast kunskapen
    om var man hittar de här arterna.

  76. Det är ju där spetskompetensen
    i artkunskapen många gånger finns.

  77. Jag tar med min mobil. Den ser ut så
    här eftersom jag använder den i fält.

  78. Jag har laddat ner ett bra program.

  79. En gratis gps-funktion
    som ni kan ladda ner.

  80. Så skyll sen inte på att ni inte
    har en gps när ni hittar en cool art.

  81. Det vi gör när vi följer med ut
    är att göra det tråkiga jobbet.

  82. Vi tar koordinaterna
    och skriver in fynden i Artportalen.

  83. Vi har jobbat på på det här sättet.

  84. Ett annat exempel är att vi tog till
    vara på Ingmar Herber här till höger.

  85. Han ville göra
    en flora över Huddinges växter.

  86. "Om du sammanställer allt
    så ser vi till att den blir tryckt."

  87. Tack vare det har han suttit och
    plöjt igenom Riksmuseets herbarier-

  88. -och matat in uppgifterna i portalen,
    så att alla får glädje av dem.

  89. Det hade vi aldrig kunnat göra.

  90. Så det här är en ideell kraft
    som vi tog till vara på.

  91. Här är ett annat exempel.

  92. Roland Hansson på nedre bilden,
    han som står med papper i handen-

  93. -sa att han hade hittat bergscikada
    i Huddinge. "Ni måste komma hit!"

  94. Jag och några kollegor stack dit.

  95. Han hade hittat den vid ett litet
    torp vid Sundby Gård i Huddinge.

  96. Nu vet vi
    vilken utbredning bergscikadan har.

  97. Vi fick ett fantastiskt uppsving
    vad det gäller kunskapen i landet.

  98. Han såg till att vi fick i gång ett
    LONA-projekt fastän jag var tveksam.

  99. "Annars säger jag till lokaltidningen
    att ni skiter i bergscikadan."

  100. Vi såg till att söka LONA-pengar
    och fick det.

  101. Han har gjort en enastående insats.
    Tyvärr är han inte längre med oss.

  102. Han avled samma dag som han hade
    en bergscikada-guidning här ute.

  103. Men vi kommer att kalla det
    för Rolands cikadapark här ute.

  104. Inventering av dagfjärilar
    är ett exempel-

  105. -där man lyckades få ut
    mängder av människor.

  106. Dagfjärilar är ju
    snygga och trevliga.

  107. Det var ett samarbete mellan...

  108. Det var
    Sörmlands entomologiska förening-

  109. -och länsstyrelserna
    i Sörmland och i Stockholm-

  110. -som gjorde det här samarbetet,
    och många kommuner hakade på.

  111. Vi fick ett fantastiskt underlag
    om dagfjärilar.

  112. Här är den plats
    jag kanske gillar bäst på jorden.

  113. Nu är jag inne
    på min egen ideella sida här.

  114. Min fru fick möjlighet att arbeta
    som botanisk guide i Padjelanta.

  115. Mora, du fick nys om det-

  116. -och kastade en packe med gamla
    växtuppgifter i handen på mig.

  117. Jag sprang runt och letade efter dem.
    Sen fortsatte vi med floraväkteri.

  118. Vi har gjort hur mycket som helst,
    Mora och jag m.fl. tillsammans.

  119. Bo Karlsson sitter i publiken.

  120. Vi har floraväktat på alla möjliga
    ställen i den här nationalparken.

  121. Floraväkteriet, och även
    faunaväkteriet - vilken enorm insats.

  122. Det är grunden för att vi över huvud
    taget kan klara av rödlistearbetet.

  123. Man ser fina fjärilar när man är ute.

  124. Där nere har vi högnordisk blåvinge
    och blomvisslare till exempel.

  125. Sen har vi det här gänget...

  126. Vi hade gjort en inventering
    av trollsländor i Huddinge-

  127. -ihop med alla Södertörnskommuner.

  128. En av inventerarna, Erland Dannelid,
    ville göra en bok om trollsländor-

  129. -på samma sätt
    som den om dagfjärilar.

  130. "Javisst",
    sa delar av det här gänget på bilden-

  131. -plus några som varit med tidigare.

  132. Vi gjorde en bok om trollsländor
    som blev superpopulär.

  133. Sen gjorde vi en om bärfisar.

  134. Här är Carl-Cedric Coulianos
    och Göran Liljeberg-

  135. -som också sitter i publiken.

  136. Vi tog fram böcker om gräshoppor,
    bärfisar, humlor och trollsländor.

  137. Ett fantastiskt samarbete
    mellan ideella...

  138. Mellan... Ja...

  139. Det var länsstyrelser
    och Naturhistoriska riksmuseet.

  140. Det var ett fantastiskt bra samarbete
    som vi fortsätter med.

  141. Det kommer att komma nya böcker.
    En om fjädermott är på gång.

  142. Även boken längst ner kan nämnas.

  143. Sveriges botaniska förening
    har tagit fram den-

  144. -och den handlar om
    floraväkteriet i fjällen.

  145. Ornitologerna får vi inte glömma.
    Det är det kanske mest klassiska.

  146. Varje år, vill jag berätta,
    eftersom alla kanske inte vet om det-

  147. -sammanställs de fyra miljoner
    observationer av fåglar-

  148. -som dagligen når Artportalen.

  149. De sammanställs och bearbetas av runt
    175 personer i regionala kommittéer-

  150. -där slutligen
    en nationell rapportkommitté-

  151. -ser till att det, varje år, blir en
    sammanställning av ca 250 fågelarter.

  152. Fantastiskt. Ideellt.

  153. Helt ideellt.

  154. Det ringmärks
    ungefär 300 000 fåglar per år.

  155. Därför vet vi var fåglar övervintrar,
    flyttvägar, hur gamla de blir o.s.v.

  156. Göktyteprojektet...

  157. Sören Lindén som är med på bilden
    och sitter i publiken-

  158. -far runt
    och kollar sina göktyteholkar-

  159. -för att sätta ring på dem
    och lära sig mer om göktytan.

  160. Det är ett stort projekt i Sverige.
    Det här är nåt jag vurmar enormt för.

  161. Jag är intresserad av fisk och får
    ofta frågan vilka drag jag använder.

  162. Det är ingen som fattar
    att jag är intresserad av fisk.

  163. Jag vill se bäcknejonöga
    och svartmunnad smörbult.

  164. Jag vill se den fast den är invasiv
    och eländig. Jag gillar arterna.

  165. Jag brydde mig inte om
    att färnan vägde två kilo-

  166. -när jag fick mitt livs första färna
    för exakt ett år sen i Hedströmmen.

  167. Jag ville se en färna. Jag hade varit
    lika glad om den hade vägt ett hekto.

  168. Tomtskådning...

  169. Jag vet att jättemånga här
    håller på med tomtskådning.

  170. Jag hade jätteroliga samtal
    på lunchen om just det här.

  171. Här är arter som jag har hittat på
    min tomt och lagt in i Artportalen-

  172. -för att öka kunskapen.

  173. Och Artportalen...

  174. Jag har fått veta att 97 procent
    av alla observationer som läggs in-

  175. -läggs in av ideella krafter.

  176. 97 procent.

  177. Och avslutningen är...

  178. Varför nämnde jag Tage Danielsson?
    Jo, han har sagt så jäkla bra grejer.

  179. Det är proffsen som gör
    att rosorna dör

  180. Ge mig hellre en glad amatör

  181. -Tack för mig.
    -Tack.

  182. Textning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ideell och professionell naturvård i samklang

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Thomas Strid är kommunekolog på Huddinge kommun och föreläser om vikten av samarbete mellan ideell naturvård och professionell. Han berättar om hur hans privata intresse för naturvård samverkar med den professionella yrkesrollen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Miljö, Samhällskunskap
Ämnesord:
Frivilligt arbete, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

25 år i naturvårdens tjänst

Torleif Ingelög har varit chef för Artdatabanken. Han berättar om Artdatabankens tillkomst och historia ur ett naturvårdsperspektiv. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Har det sjätte massutdöendet redan påbörjats

Sarah Bourlat är forskare vid Göteborgs universitet och föreläser om globala trender vid förlust av biologisk mångfald i marina och terrestra ekosystem. Hon berättar om hastigheten för utdöende i förhistorisk tid kontra nutid. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan 2015

Rödlistan ges årligen ut med rödlistade arter i Sverige. Liselott Sjödin Skarp är programchef för arter vid Artdatabanken på SLU och berättar om resultaten i Rödlista 2015. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för myrstarr, pygmémossa och violgubbe

Sebastian Sundberg och Michael Krikorev från Artdatabanken berättar hur det ser ut för kärlväxter, alger och kryptogamer i Sverige. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för väddnätfjäril, älvängslöpare och kvistkrabbspindel?

Fjärilar och skalbaggar är två av de största grupperna på rödlistan. Hur är tillståndet i Sverige för dessa arter? Karin Ahrné och Håkan Ljungberg från Artdatabanken berättar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

SLU och fortlöpande miljöanalys

Lisa Sennerby Forsse är rektor på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om deras roll i att motverka förlust av arter. Sveriges lantbruksuniversitet har ett unikt uppdrag för ett universitet med att övervaka och analysera miljöutvecklingen. De ska också lägga fram bra underlag för beslutsfattande om hållbar utveckling. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan berättar

Ulf Bjelke är artexpert vid Artdatabanken och berättar om vad rödlistan säger om tillståndet för olika arter i Sverige. Vilka miljöer hyser flest rödlistade arter? Vilka substrat är särskilt viktiga, vilka påverkansfaktorer är mest problematiska? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskap

Petter Kjellander är professor i viltekologi vid SLU och berättar om hur odlingslandskap och skog växer igen. Kan megaherbivorer som visenter öppna upp och skapa livsmiljöer för hotade arter? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Insatser för ett rikt odlingslandskap

Det är inte bara rödlistade arter som drabbas av bristande miljöledningssystem och sjunkande mjölkpriser. Vilken plats har arter i morgondagens odlingslandskap? Urban Emanuelsson är professor vid Centrum för biologisk mångfald, Högskolan i Kristianstad och förklarar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

The power of rödlistan

Marinbiologen och journalisten Anna Bisther berättar om hur rödlistan används. Hon säger att den är ett av naturvårdens viktigaste verktyg. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Allas ansvar ingens ansvar

Klara Eklund och Camilla Finsberg är miljöutredare i Göteborgs kommun. De berättar om hur man i Göteborg har brutit ner de nationella miljömålen till lokala mål, men prognosen för att nå dem ser mörk ut. Staden satsar på flera miljöprogramsåtgärder för att öka möjligheterna att nå målen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Ideell och professionell naturvård i samklang

Thomas Strid är kommunekolog på Huddinge kommun och föreläser om vikten av samarbete mellan ideell naturvård och professionell. Han berättar om hur hans privata intresse för naturvård samverkar med den professionella yrkesrollen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Naturen är tråkig!

Martin Emtenäs är programledare för Mitt i naturen på SVT och resonerar här kring hur man kan få människor som är ointresserade av naturen att bli intresserade. Han resonerar kring att teknik och underhållning konkurrerar med naturen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2015

Under Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens årliga högtidssammankomst 2015 presenteras en rad intressanta och aktuella framsteg inom forskningen. Björn O Nilsson, vd IVA, berättar och samtalar med Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Inspelat den 23 oktober 2015 på Konserthuset i Stockholm. Arrangör: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.