Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Föreläsaningar och samtal från konferensen Flora- och faunavård 2015. Talare berättar bland annat om Rödlista 2015 och dess betydelse för naturvården, Artdatabankens tillkomst och historia och om arternas tillstånd i den svenska miljön. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015 : Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskapDela
  1. Ulf och flera andra pratade mycket
    om öppna gräsytor.

  2. Nästa ämne är: Framtidens växtätare
    i ett variationsrikt landskap.

  3. Jag läser: "Odlingslandskap och skog
    växer igen. Ingen ljusning i sikte."

  4. Det var fint sagt.
    "Hur kan megaherbivorer..."

  5. Det betyder alltså jätteörtätare,
    vad jag förstår.

  6. "...som visenter..."
    Alltså en europeisk buffel.

  7. "...skapa livsmiljöer
    för hotade arter?"

  8. Upp på scenen kommer
    Petter Kjellander.

  9. Du ska få berätta om vi har
    haft visenter i Sverige förut.

  10. -Hur länge sen var det?
    -Det var länge sen.

  11. Det kan vara
    så länge som för 9 000 år sen.

  12. Den yngsta visenten i Sverige
    ligger nog kvar i nån mosse.

  13. Kommer de efter iskanten?

  14. De återetablerades i Sverige
    efter senaste istiden.

  15. Skälet till att de försvann
    är nog kopplat till människan.

  16. Det är svårt att veta.
    Det kan ha berott på utträngning.

  17. Du är professor i viltekologi på SLU
    i Grimsö norr om Lindesberg.

  18. -Ja, i södra Bergslagen.
    -Varsågod.

  19. Hemskt trevligt att få komma hit,
    inte bara som viltekolog-

  20. -utan också som hjortdjursforskare.

  21. Hjortdjur och stora växtätare
    är inte kända för att vara hotade-

  22. -eller för att vara
    nåt jätteproblem för naturvården.

  23. Men de har en roll att fylla i vårt
    landskap. Det ska jag prata om.

  24. Det har tydligen uttryckts i dag,
    och jag var inte här i förmiddags-

  25. -men även senast hörde vi
    att ängs- och hagmarkerna växer igen.

  26. Enligt Jordbruksverkets statistik
    har de minskat med 70 % på 100 år.

  27. Det är en minskning
    med en miljon hektar.

  28. Även om jag inte
    är naturvårdsforskare i första hand-

  29. -så tror jag att det är ett
    av våra största miljöproblem.

  30. Processen pågår. Mellan 2011 och 2012
    minskade den marken med 6 000 hektar.

  31. Några av de artrikaste miljöerna
    försvinner och blir främst skog.

  32. Jag har inte statistiken,
    men skogsarealen ökar varje år.

  33. Vi har mer skog
    och högre volym per hektar.

  34. Vi blir bättre på att odla skog-

  35. -och har mer skog än nånsin,
    sannolikt sen senaste istiden.

  36. Enligt en publikation från i fjol har
    mängden gran i södra Sverige ökat-

  37. -med 250 % sen 1929.

  38. Granskogen erbjuder ingen mat,
    när den väl har vuxit upp-

  39. -för våra stora växtätare.

  40. Mer än 45 % av den tillgängliga
    växtbiomassan i Götaland-

  41. -i ett vardagslandskap
    utgörs av gran vintertid.

  42. Det är 45 % av det man skulle
    kunna tänka sig är hjortdjursmat-

  43. -som faktiskt inte äts.

  44. De miljöerna ersätts av de här.

  45. Ur en storväxtätares perspektiv
    är det en ganska steril miljö.

  46. Det växer nästan inget på marken.
    Det är täta granskogar. Tråkigt.

  47. Tittar vi på nordeuropeisk nivå
    ser Sverige ut som ett u-land.

  48. Min kollega på Grimsö har kartlagt
    förekomsten av lövträd-

  49. -med över 9 % - brytpunkten för att
    vitryggig hackspett ska klara sig.

  50. Där framstår Sverige
    som en vit fläck på kartan.

  51. Inget att vara särskilt stolt över.

  52. Vad har då hänt?
    Många processer har förändrats.

  53. Framför allt har våra
    tama stora växtätare försvunnit.

  54. Korna har minskat från nästan
    3 miljoner till 1,5 miljon.

  55. De fortsätter att minska.
    Vi betar inte markerna längre.

  56. För 100 år sen gick över 4 miljoner
    stora, tama växtätare på skogsbete.

  57. De betade ängs- och hagmarkerna.

  58. Men vi vet att vi har massa älgar
    och rådjur. Varför duger inte de?

  59. De var nästan utdöda
    för 150 år sen.

  60. Här är avskjutningsstatistik
    från Jägareförbundet.

  61. Vi har massor av dem. Behöver vi
    ytterligare en megaherbivor?

  62. Ja, det är skillnad mellan växtätare.

  63. Alla växtätare gör inte samma jobb.
    Den här skalan ska läsas...

  64. ...från vänster till höger beroende
    på... Vad ska vi kalla det?

  65. ...växtätarstil.

  66. Vad de är anpassade till att äta
    och vad de klarar att äta.

  67. Börjar vi till vänster
    hittar vi älg och rådjur.

  68. De är kvalitetsbetare,
    selektiva betare.

  69. De väljer inte bara art utan även
    vilka växtdelar de ska beta på.

  70. Jag har tittat mycket i kikare
    på vad de väljer att äta.

  71. Ett rådjur går fram till en buske
    och väljer enstaka knoppar.

  72. Alla trädgårdsägare vet hur duktiga
    de är på att hitta tulpanknoppar.

  73. Som barn som äter
    mitten på bullen först.

  74. Till höger
    hittar vi motpolen på skalan.

  75. Grovbetarna är oerhört
    generella i sitt födoval.

  76. De kan äta föda
    med mycket lågt näringsinnehåll.

  77. Lottorna under kriget fick mata
    våra tama kor med tidningspapper.

  78. Det kunde de överleva på.
    Det visar hur duktiga de är-

  79. -på att ta till vara
    på föda med lågt näringsinnehåll.

  80. Det klarar inte rådjur och älg.
    De dör av en ren gräsdiet.

  81. Vi har några intermediära arter.
    Där hittar vi den utdöda uroxen.

  82. Den präglade landskapet med visenten
    innan människans stora genombrott.

  83. Det finns ett vilt får i Europa
    som nu lever fritt i Sverige.

  84. Det fanns inte här tidigare.
    Vi har även dovhjort och älg.

  85. Förlåt, kronhjort.
    De finns som intermediär grupp.

  86. Dovhjorten är längst till höger
    bland hjortdjuren.

  87. Den är
    en mer specialiserad gräsätare.

  88. Där har vi visenten.
    Dess placering har debatterats.

  89. Man har diskuterat i vilken
    utsträckning den är en gräsbetare.

  90. Den tyske veterinären Hoffmann
    hade inte mycket att mäta på 1989.

  91. Det handlar om spottkörtlars storlek
    och munnens utformning.

  92. Han hade inga döda visenter
    att studera.

  93. Han utgick från hörsägen
    och från det experter i Polen sa.

  94. Han satte den här, mer på hörsägen.

  95. Men det bekräftas nog rätt väl
    av isotopanalyser från senare tid.

  96. Där studerar vi arkeologiska fynd
    och ser platserna visenten valde.

  97. Då kan man pricka in den
    med isotoper av kol och kväve.

  98. Den hamnar då nånstans
    mellan älg och uroxe.

  99. På en gräs- och kvistätarskala och
    mellan ett slutet och öppet landskap.

  100. Förmodligen har den funnits
    i halvöppna landskap.

  101. Det som vi hade i Sverige
    för 100 år sen-

  102. -med ängs- och hagmarker
    som hölls öppna genom betning.

  103. Vi har utarmat vår nordiska miljö
    på de stora gräsätarna.

  104. Efter istiden var det arterna
    som lyckades ta sig hit.

  105. Här har vi med bäver och vildsvin
    som nån sorts växtätare.

  106. Men som gräsätare har vi vildhäst,
    uroxe, visent och kronhjort.

  107. De försvann en efter en.
    På medeltiden försvann även uroxen.

  108. På 1800-talet försvann även de här,
    funktionellt i alla fall.

  109. Men det har ju återetablerats
    i ganska goda stammar.

  110. Men ingen gräsätare
    har återkommit än.

  111. Dovhjorten infördes
    för ungefär 500 år sen.

  112. Även av det skälet finns stor
    anledning att återinföra visenten.

  113. Kan den ersätta de tama växtätarna?

  114. Jag hinner inte gå in på historien,
    men en vuxen tjur äter mycket-

  115. -kanske 60 kg och väldigt många
    växter, till skillnad från de andra.

  116. Habitatsval. En student har jobbat
    med dessa data i Polen.

  117. Vi ser att jordbruksmark
    är ett problem-

  118. -i bemärkelsen att de gillar
    att gå ut där och beta.

  119. Men de föredrar
    att beta i ängs- och hagmarker.

  120. Barrskog verkar inte vara
    ett jätteproblem.

  121. Börjar tiden ta slut?

  122. Det beror på
    om du vill ha knepiga frågor.

  123. Jag kan berätta om ett
    utsättningsprojekt i västra Tyskland.

  124. Befolkningstätheten är över
    500 människor per km².

  125. Där lever nu vilda visenter. Här är
    den sista kartan vi precis har gjort.

  126. Var i Sverige
    skulle vi kunna sätta ut visenter-

  127. -med så låg konfliktrisk
    som möjligt?

  128. Färgerna är som en värmekamera.
    Gult är hett och konfliktrikt.

  129. Blått är kallt och konfliktfattigt,
    billigt ur naturvårdsperspektiv.

  130. Här kan vi tänka oss
    att hitta områden-

  131. -där visenter kan återinföras.

  132. Jag ser att Grimsö i Lindesberg
    ser bra ut.

  133. Precis. I Sörmland, Östergötland
    och ner till Blekinge-

  134. -har vi stråk
    och även väster om...

  135. -...höga...Smålands... Vad heter det?
    -Höglandet.

  136. Småländska höglandet.

  137. Här måste man leta
    områden för visenter.

  138. Avslutningsvis så skulle
    en återintroduktion också innebära-

  139. -att vi uppfyller våra
    internationella naturvårdsåtgärder

  140. Vi har förbundit oss att återinföra
    arter som har hemortsrätt här.

  141. Vi kan bidra till att rädda visenten
    som art. Det finns ca 4 000 visenter.

  142. Den behöver spridas
    över stora delar av Europa.

  143. Tack ska ni ha.

  144. Den första frågan är:
    Gör ni det redan i smyg?

  145. -Har ni bett om lov?
    -Säg inget.

  146. Skämt åsido, det finns inga konkreta
    planer, men det närmar sig en punkt-

  147. -när enskilda markägare
    borde ta initiativ.

  148. Blir det som med vildsvinen
    att nån klipper upp ett staket?

  149. Risken är inte så stor.
    De ökar väldigt långsamt.

  150. Korna blir könsmogna vid tre års
    ålder och får en kalv per år.

  151. Det är inte som vildsvinen.
    "Egyptens gräshoppor."

  152. Arten blir aldrig vanlig i Sverige.
    Det krävs troligen politiska beslut.

  153. Man testar det i Rumänien.
    - Ni såg kanske filmen.

  154. Visenter åkte från Avesta
    till Rumänien.

  155. I Spanien förekommer det
    att man sprider ut vildhästar.

  156. Vi kan se kartan över
    de vilda populationer som finns.

  157. Bornholm i Danmark
    har ett utsättningsprogram på gång.

  158. Inom ett eller två beslutar man om
    hägnet ska öppnas eller avvecklas.

  159. Det byggdes med syfta att släppa dem,
    men man vill ha ett referendum.

  160. -Man ska ha folket med sig.
    -Är de farliga att träffa på?

  161. De är inte farligare än älgar.
    Det är en fördel för Sverige.

  162. Det skulle bli enklare här.
    Vi är vana vid stora djur-

  163. -som kan vara farliga
    om man beter sig felaktigt.

  164. Har vi nån fråga
    om detta spännande ämne?

  165. Nån vinkar där uppe.

  166. Där! Långt uppe.

  167. Johan Grönlund, Holmen Skog.

  168. Jag undrar om förgraningen
    av södra Sverige.

  169. Vad tror du det kan bero på
    att det planeras så lite lövträd?

  170. -Sen har jag en till fråga.
    -Det är en kombination...

  171. ...av att vi har
    höga tätheter av hjortdjur-

  172. -i delar av Götaland.

  173. Fördelningen är ganska klumpad.
    Men markägarna handlar medvetet.

  174. Jag är själv markägare, och vill man
    tjäna på skogen planterar man gran.

  175. Det växer snabbt, och pengarna
    kommer tillbaka snabbare.

  176. Och det är en viltsäker investering,
    kan man tillägga.

  177. Jag vill också nämna diagrammet
    över födopreferenserna du visade.

  178. Det finns en överdriven tilltro
    till det diagrammet.

  179. Man stoppar in dem i sina gebit
    och säger: "Älgen äter bara det."

  180. Men under tillväxtsäsong hämtar den
    halva födointaget i fältskiktet.

  181. Då uppstår
    en födokonkurrenssituation-

  182. -med övriga betesviltet.

  183. -Jag vet inte vad du tänker på.
    -Det var ett påstående.

  184. Den kan debatteras.

  185. Jag har sysslat mycket
    med konkurrens mellan hjortdjur.

  186. De betar förvisso på marken,
    men de är oerhört selektiva.

  187. -Du får inte älgen att äta gräs.
    -Nej, men mjölkört och bärris.

  188. -De arterna betas av alla de här.
    -Absolut.

  189. Poängen är att de till höger
    betar allt som de till vänster betar.

  190. Men de till vänster betar inte
    allt det de till höger betar.

  191. Bra. Tack, Petter Kjellander,
    för din insats.

  192. Textning: Katarina Pellijeff
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Petter Kjellander är professor i viltekologi vid SLU och berättar om hur odlingslandskap och skog växer igen. Kan megaherbivorer som visenter öppna upp och skapa livsmiljöer för hotade arter? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk
Ämnesord:
Bete, Hotade arter, Husdjurslära, Lantbruk, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

25 år i naturvårdens tjänst

Torleif Ingelög har varit chef för Artdatabanken. Han berättar om Artdatabankens tillkomst och historia ur ett naturvårdsperspektiv. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Har det sjätte massutdöendet redan påbörjats

Sarah Bourlat är forskare vid Göteborgs universitet och föreläser om globala trender vid förlust av biologisk mångfald i marina och terrestra ekosystem. Hon berättar om hastigheten för utdöende i förhistorisk tid kontra nutid. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan 2015

Rödlistan ges årligen ut med rödlistade arter i Sverige. Liselott Sjödin Skarp är programchef för arter vid Artdatabanken på SLU och berättar om resultaten i Rödlista 2015. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för myrstarr, pygmémossa och violgubbe

Sebastian Sundberg och Michael Krikorev från Artdatabanken berättar hur det ser ut för kärlväxter, alger och kryptogamer i Sverige. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för väddnätfjäril, älvängslöpare och kvistkrabbspindel?

Fjärilar och skalbaggar är två av de största grupperna på rödlistan. Hur är tillståndet i Sverige för dessa arter? Karin Ahrné och Håkan Ljungberg från Artdatabanken berättar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

SLU och fortlöpande miljöanalys

Lisa Sennerby Forsse är rektor på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om deras roll i att motverka förlust av arter. Sveriges lantbruksuniversitet har ett unikt uppdrag för ett universitet med att övervaka och analysera miljöutvecklingen. De ska också lägga fram bra underlag för beslutsfattande om hållbar utveckling. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan berättar

Ulf Bjelke är artexpert vid Artdatabanken och berättar om vad rödlistan säger om tillståndet för olika arter i Sverige. Vilka miljöer hyser flest rödlistade arter? Vilka substrat är särskilt viktiga, vilka påverkansfaktorer är mest problematiska? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskap

Petter Kjellander är professor i viltekologi vid SLU och berättar om hur odlingslandskap och skog växer igen. Kan megaherbivorer som visenter öppna upp och skapa livsmiljöer för hotade arter? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Insatser för ett rikt odlingslandskap

Det är inte bara rödlistade arter som drabbas av bristande miljöledningssystem och sjunkande mjölkpriser. Vilken plats har arter i morgondagens odlingslandskap? Urban Emanuelsson är professor vid Centrum för biologisk mångfald, Högskolan i Kristianstad och förklarar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

The power of rödlistan

Marinbiologen och journalisten Anna Bisther berättar om hur rödlistan används. Hon säger att den är ett av naturvårdens viktigaste verktyg. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Allas ansvar ingens ansvar

Klara Eklund och Camilla Finsberg är miljöutredare i Göteborgs kommun. De berättar om hur man i Göteborg har brutit ner de nationella miljömålen till lokala mål, men prognosen för att nå dem ser mörk ut. Staden satsar på flera miljöprogramsåtgärder för att öka möjligheterna att nå målen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Ideell och professionell naturvård i samklang

Thomas Strid är kommunekolog på Huddinge kommun och föreläser om vikten av samarbete mellan ideell naturvård och professionell. Han berättar om hur hans privata intresse för naturvård samverkar med den professionella yrkesrollen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Naturen är tråkig!

Martin Emtenäs är programledare för Mitt i naturen på SVT och resonerar här kring hur man kan få människor som är ointresserade av naturen att bli intresserade. Han resonerar kring att teknik och underhållning konkurrerar med naturen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Från ond till god cirkel

Genom att dela med sig av egna erfarenheter av psykisk ohälsa i Pillerpodden fångar Emma Westas Rödin upp mängder av unga. Hur påverkar fördomar, normer, tabun, tystnad och okunskap stigmatiseringen av psykisk ohälsa? Här ger hon handfasta tips på vad vi kan göra för att se, stötta och sätta igång en förändring. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.