Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Föreläsaningar och samtal från konferensen Flora- och faunavård 2015. Talare berättar bland annat om Rödlista 2015 och dess betydelse för naturvården, Artdatabankens tillkomst och historia och om arternas tillstånd i den svenska miljön. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015 : Regeringens syn på naturvårdspolitikenDela
  1. Göran Enander, statssekreterare.
    Är du högsta hönset-

  2. -bland tjänstemännen
    på Miljödepartementet?

  3. -Ja...
    -Har jag uppfattat det korrekt?

  4. -Typ.
    -Typ! Jättebra.

  5. Göran Enander kan sin skog, och vi
    får ställa frågor så småningom.

  6. Han är före detta generaldirektör
    för skogsstyrelsen.

  7. Du ska berätta om regeringens planer
    för biologisk mångfald. Varsågod!

  8. Tack så mycket. Jag har varit här
    förr men har en annan roll nu.

  9. Först till er alla här:
    vi gratulerar till en ny rödlista!

  10. Rödlistan
    har genom åren inte varit alldeles...

  11. ...comme-il-faut överallt.

  12. Men det är bra att den ifrågasätts,
    annars påverkar den inte samhället.

  13. Rödlistan ger synpunkter på många
    sektorer och på markanvändning-

  14. -så det är
    ett väldigt viktigt instrument.

  15. Den kopplar till markanvändning och
    därmed till skog och jordbruk bl.a.

  16. Den är en del av kunskaps-
    uppbyggnaden, vilken är viktig.

  17. Vi har från regeringens sida sett
    att vi bör stödja ert artprojekt.

  18. Vi kommer tillbaka till nästa år-

  19. -genom att öka anslaget
    med 15 miljoner per år fr.o.m. 2016.

  20. Det kan möjliggöra
    en utgivning av "Nationalnyckeln".

  21. Artportalen...känner vi till.

  22. Vi som är inne där ibland
    noterade att nåt hände i helgen.

  23. Det kom ut en ny Artportal,
    och den känns bra-

  24. -även om man är lite konservativ
    och behöver tänka om lite.

  25. Vi hälsar givetvis grattis
    till de 25 åren.

  26. Det känns som om man nästan varit
    en del av ArtDatabankens framväxt.

  27. Det känns positivt. Och det är ju så,
    även om alla inte erkänner det-

  28. -att ni har påverkat
    utvecklingen i miljön.

  29. Men vi står fortfarande
    inför stora utmaningar.

  30. Ni känner till Nagoyaprocessen 2010-

  31. -ett tjugotal viktiga naturvårdsmål.

  32. Det utvärderas nu
    och utvärderades i fjol...

  33. ...och då konstaterade man att...

  34. ...det behövs en hel del fler
    åtgärder för att nå upp till målen.

  35. Det som sägs i Nagoya
    som jag tycker är viktigt-

  36. -är...att man pratar om
    att leva i harmoni med naturen-

  37. -och att vi
    ska värdera biologisk mångfald-

  38. -och det ska vara en hälsosam planet
    som levererar nytta.

  39. Det tror jag är viktigt
    att artikulera:

  40. Naturvårdspolitiken
    är en del av välfärdspolitiken.

  41. Eftersom man
    inom politiken diskuterar välfärd-

  42. -så bör nog den här dimensionen
    lyftas in i välfärdspolitiken.

  43. Arbetet inom EU är också viktigt.

  44. Europeiska miljöbyrån
    kom med sin rapport nyligen-

  45. -och enligt den är trenden för
    biologisk mångfald fortsatt negativ.

  46. Kommissionen presenterar senare i år-

  47. -en översyn av EU:s strategi
    för biologisk mångfald.

  48. Vi har fått
    en ny förordning om invasiva arter.

  49. Naturvårdare jobbar ogärna
    med invasiva arter-

  50. -men vi måste fortsätta med det,
    för de påverkar naturen negativt.

  51. Vi ska få en lista av EU
    med högprioriterade invasiva arter-

  52. -och den kommer att påverka
    myndigheternas arbete i Sverige.

  53. Vi har haft habitatdirektivet
    och fågeldirektivet länge.

  54. Nu gör kommissionen
    en "fitness check"-

  55. -som handlar om
    att se hur det här har fungerat-

  56. -och om det har bidragit
    till att nå målen.

  57. Det är en hälsokontroll, och ett
    tiotal länder kommer att användas-

  58. -i den här undersökningen.

  59. Sverige har anmält sig. Resultatet
    kommer nog i början av nästa år.

  60. Det diskuteras också om att slå ihop
    habitat- och fågeldirektivet-

  61. -och "modernisera lagstiftningen".

  62. Vi vet inte vad moderniseringen
    innebär, så processen bör bevakas.

  63. Vi ser vad som hänt i EU
    inom kemikalie- och avfallsområdet-

  64. -där ambitionsnivån har sänkts, så
    det blir viktigt att följa förloppet.

  65. Jag ska prata om ekosystemtjänster
    och ekologisk kompensation.

  66. Ni vet ekosystemtjänsternas vikt för
    biologisk mångfald och för samhället.

  67. En del av tjänsterna är prissatta,
    andra inte.

  68. Den stora utmaningen är att sätta
    ett värde på de här tjänsterna-

  69. -som är alltifrån
    kulturell rekreation-

  70. -till pollinering,
    vilket är svårt att prissätta.

  71. Är det inte prissatt blir det ofta
    skevt vid ekonomiska analyser.

  72. Naturvårdsverket har i uppdrag
    att informera om ekosystemtjänster-

  73. -och vi ska följa arbetet
    och se vad man behöver göra.

  74. En del... Att informera i all ära-

  75. -men om man ser på det långsiktigt
    så pågår irreversibel exploatering.

  76. Vi vill utveckla tätorter och dra
    kommunikationsleder. Frågan är hur-

  77. -när vi har brister i den biologiska
    mångfalden och negativa trender.

  78. Man tänker på kompensationsåtgärder.

  79. Vi kompenserar knappt ens när vi gör
    intrång i skyddade miljöer-

  80. -och väldigt sällan i vardagsmiljöer.

  81. I förlängningen...

  82. ...måste vi minimera förlusterna och
    stärka ekosystems bevarandestatus.

  83. Det leder fram till att det behövs
    ett kompensationssystem-

  84. -som också kan förbättra mångfalden.

  85. Det är svårt att se
    en annan utveckling.

  86. Det handlar inte om greenwashing,
    att "köpa sig" en exploatering.

  87. Vi vill ha ett hållbart samhälls-
    bygge, vilket kräver markresurser-

  88. -och då gäller det att fundera över
    vilka åtgärder som krävs.

  89. Det är ju i samband med exploatering
    som resurser för åtgärder finns.

  90. Den internationella utvecklingen
    är mycket starkare än i Sverige-

  91. -så det finns en del att hämta.
    Vi får utreda det-

  92. -för att få in det i lagstiftningen.

  93. Områdesskyddet är fortsatt viktigt.

  94. Det diskuteras om att klara det
    utanför våra skyddade områden-

  95. -men hittills visar allt på
    att vi måste satsa på skydd.

  96. Vi har ett åtagande gentemot EU
    att utveckla områdesskyddet-

  97. -och just nu får vi in förslag från
    länsstyrelser och Naturvårdsverket-

  98. -gällande Natura 2000-områden
    som vi vill hantera snabbt.

  99. En annan koppling är att lyfta in-

  100. -människan
    kopplad till friluftsliv och turism.

  101. Vi vill att det biologiska skyddet
    också ska bidra till de värdena.

  102. För att klara det här måste
    anslagen till biologisk mångfald öka.

  103. Det känns väldigt bra att stå här
    och berätta att många anslag ökar-

  104. -för det är svårt
    att prata upp skydd.

  105. Man måste ha råd med ersättningar.

  106. I år ökar skyddsanslaget
    med 250 miljoner.

  107. Då kan vi bland annat genomföra skydd
    efter Västmanlandsbranden.

  108. Från och med nästa år ökar anslaget
    till 1,3 miljarder kronor per år.

  109. Därutöver ökar anslaget-

  110. -till skogsstyrelsen
    med 100 miljoner per år nästa år.

  111. Det blir en historiskt stor satsning
    på skydd av natur.

  112. Men då måste vi leverera.

  113. Länsstyrelsen har över tusen
    öppna ärenden gällande nya reservat-

  114. -så vi måste vara försiktiga
    för att undvika en flaskhals.

  115. Vi satsar på länsstyrelsernas budget
    nästa år-

  116. -men det där behöver vi följa.

  117. Det känns viktigt att alla
    länsstyrelser tar egna initiativ-

  118. -och tar fram nya förslag
    till reservat.

  119. Vad gäller skogar ska vi prioritera
    värdekärnor utan skydd-

  120. -och komplettera
    redan skyddade områden.

  121. En del som också är viktig
    är kommunernas arbete.

  122. Det finns runt
    330 kommunala naturreservat...

  123. ...och det finns möjlighet
    till 50 % statsbidrag och dessutom...

  124. ...finns LONA-stödet
    som kan ge underlag för besluten.

  125. En annan del som har varit strategisk
    kan vi konstatera är-

  126. -de ersättningsmarker
    som Sveaskog har disponerat.

  127. Av hundratusen hektar
    blir ungefär sextiotusen skyddade-

  128. -och det blir 450 nya naturreservat.

  129. Det har gått snabbt
    och varit kostnadseffektivt.

  130. Vi analyserar nu,
    när den första fasen snart är över -

  131. -om den här metoden
    kan användas fortsättningsvis.

  132. Det har länge diskuterats om vi
    ska skydda mer när vi inte sköter.

  133. Enligt mig ska vi göra både och.

  134. För en skog
    är leveranstiden 80-300 år-

  135. -så den bör inte huggas ner för att
    skötselanslaget inte fungerar.

  136. Vi går från ord till handling
    och stärker skötselanslaget.

  137. Det ökar med 350 miljoner nästa år
    och 110 miljoner under det här året.

  138. Vi kommer upp i ca en miljard per år,
    och då kan vi sköta naturområden-

  139. -vi kan upprusta leder, förbättra
    reservatsskötseln och ge information-

  140. -så det blir en viktig del framöver.

  141. De totala budgetförstärkningarna
    är 430 miljoner i år.

  142. Totalt inom mandatperioden-

  143. -ökar satsningen på natur
    och havsmiljö med 4,3 miljarder.

  144. När det gäller skogen
    räcker det inte alltid med skydd-

  145. -utan det handlar också om
    att skogsbruket ska fungera.

  146. Därför
    måste skogspolitiken utvecklas.

  147. Hänsynsredovisningen visade att vi
    brister i hänsynskrävande biotoper.

  148. Vi brister i kulturmiljö och också
    gällande skador på mark och vatten.

  149. Regeringen anser
    i budgetproppen 2015-

  150. -att miljöhänsynen ska öka brukad
    skog, så lagstiftningen bör skärpas.

  151. För att tydliggöra skogsvårds-
    lagstiftningen och klara miljömålen-

  152. -och de jämställda skogspolitiska
    målen enligt habitatdirektivet-

  153. -behövs en översyn av lagstiftningen.

  154. Vi arbetar nu med kommittédirektiven
    för den här översynen.

  155. När det gäller friluftsliv, som
    slår an på både skyddade områden-

  156. -och på den stora arealen av
    allemansrättsligt tillgänglig natur-

  157. -vill jag peka på att vår inriktning
    är att slå vakt om allemansrätten-

  158. -som vi bedömer som hörnpelaren
    i svensk naturvårdspolitik.

  159. Den har en begränsad ställning i
    lagtexten, men det är en viktig del.

  160. Vi tror
    att i takt med urbaniseringen-

  161. -är det viktigt
    att fokusera på tätortsnära natur-

  162. -eftersom den skapar förutsättningar
    för rekreation, hälsa och kunskap.

  163. Just nu pågår
    Tankesmedja för friluftsliv i Örebro-

  164. -som jag ska hasta i väg till
    alldeles strax.

  165. Det finns ett stort samband
    mellan de här två konferenserna.

  166. Landskapsperspektivet
    har stått och stampat...

  167. ...länge
    och har aldrig fått ett lyft.

  168. Vi måste bedöma saker
    ur ett landskapsperspektiv-

  169. -men vi har ingen planeringsprocess
    som klarar det-

  170. -vilket innebär
    att det har varit väldigt mycket ord.

  171. Nu gör vi ett försök igen med
    uppdragen, med grön infrastruktur-

  172. -som sammanbinder skyddsområden
    och mer triviala landskap.

  173. Men varför skulle det lyckas
    den här gången?

  174. Länsstyrelserna har fått i uppdrag
    att ta fram det här till 2017-

  175. -och vi har gett pengar till arbetet.

  176. Det jag tror är viktigast är-

  177. -att man får en dialog med samhället,
    att processen är transparent-

  178. -men framför allt är tanken
    att vi ska kunna styra resurser-

  179. -till icke skyddade områden
    som har andra resurser-

  180. -som LOVA-stöden, LONA-stöden-

  181. -biologisk mångfald inom landsbygds-
    programmet eller i våtmarker.

  182. Det kanske är där vi ska kanalisera
    kompensationsåtgärderna.

  183. Då får vi ett brett stöd,
    för pengar styr-

  184. -och kan vi visa att en bra
    grönstruktur i ett län-

  185. -också ger det länet mer stöd,
    så tror vi att det är bra.

  186. Det blir
    ett viktigt planeringsunderlag-

  187. -så tanken är att vi ska få upp det
    här på den kommunala agendan.

  188. Integrerar vi det i översiktsplanerna
    gör det nytta och blir en viktig del.

  189. Vi håller också på med marint skydd.
    Havsmyndigheten ska lämna-

  190. -en lista nästa vår med
    de viktigaste områdena vi ska skydda.

  191. Vi har betinget på tio procent.

  192. Skyddet är en del.
    En annan är regleringen av fisket.

  193. En del ligger i ekonomisk zon
    och hanteras internationellt.

  194. Först på tur
    är Brattenområdet i Skagerrak-

  195. -som är både Natura 2000-område
    och rapporterat inom ramen för-

  196. -havsmiljökonventionen OSPAR
    för Nordatlanten. Det är en hot spot.

  197. Där påbörjar vi diskussioner
    med kommissionen och med Danmark.

  198. -Hur mycket tid har jag kvar?
    -Inte så mycket.

  199. -Många vill ställa frågor.
    -Just det!

  200. Jag ställer gärna upp på mycket
    frågor. Bara ett par saker till.

  201. Jag tror att några delar flyter upp
    och blir viktiga delar-

  202. -för den moderna urbana människan,
    och det är tystnad.

  203. Snart kommer vi
    att kunna sälja tystnad, tror jag.

  204. De som stör tystnaden får straff, för
    det påverkar systemet. Skämt åsido...

  205. Flyger man hit
    för att uppleva tystnad?

  206. Man kan åka tåg
    som rasslar genom landskapet-

  207. -men är väl kanaliserat,
    för det är bra.

  208. Man pratar om att kanalisera
    snö- och vattenskotrars buller.

  209. Järnvägen är verkligen kanaliserad,
    där kan man inte åka vid sidan av.

  210. Jag tror på kommersiella möjligheter.

  211. Jag tror på information.

  212. Jag tror på kanalisering.

  213. Vi får utreda terrängkörningslagen,
    för nu är det fyrhjulingar och annat.

  214. Den urbana människan vill faktiskt
    inte vara i såna miljöer.

  215. -Tack så mycket!
    -En grej till!

  216. Jag vill tacka alla som finns här.
    Ni gör ett fantastiskt arbete.

  217. Vi är alla engagerade. Det ideella
    arbetet är otroligt viktigt.

  218. Men kommuner, staten, regeringen
    och andra myndigheter-

  219. -måste samarbeta. Vi har ett viktigt
    uppdrag, och vi måste kämpa.

  220. -Tack ska ni ha!
    -Tack, Göran.

  221. Jättebra sagt!
    Du är ju inte infrastrukturminister-

  222. -för då hade jag frågat
    varför tågen är nedlagda.

  223. Nattågen till och från kontinenten
    är nedlagda.

  224. Det gick inte
    att åka direkt till Paris.

  225. Man var tvungen att åka via Schweiz.
    Det finns strukturella problem.

  226. Ni har säkert många frågor,
    för det kom upp många ämnen i talet.

  227. Jag tänker på bevarande
    i ett kort och långt perspektiv.

  228. När vi plockar upp naturresurser för
    ekonomisk vinning men bygger ett hål.

  229. Som i Ojnareskogen-

  230. -där man får arbetstillfällen
    och kan plocka upp och göra betong.

  231. Man har jobb i några år,
    men sen har man ett hål-

  232. -som ingen vill resa till
    jämfört med bevarad skog-

  233. -som är ett turistmål
    ungefär till nästa istid-

  234. -i stället för
    en kortsiktig ekonomisk vinst.

  235. Kan du svara på
    vad ni ska göra med Ojnareskogen?

  236. Vi fick ju in det den 27 mars-

  237. -så vi håller på att se över det. Vi
    tittar inte på gropen eller jobben.

  238. I Natura 2000 bedömer man
    om det ligger i linje med-

  239. -naturvårdsverkets underlag
    och kommissionens kompletteringar.

  240. Ska ni se över minerallagen?

  241. I regeringspartiernas överenskommelse
    har vi sagt-

  242. -att vi kommer
    att se över minerallagen-

  243. -framför allt när det gäller
    miljökraven vid prospektering.

  244. Det ska ske under mandatperioden.

  245. Vad är mindre bra i minerallagen?

  246. Det har folk nog olika synpunkter på.

  247. Det kan vara ersättningsfrågorna.
    Att man ger för lite-

  248. -till det allmänna
    eftersom det påverkas.

  249. Diskussionen
    kring rennäringen och gruvnäringen-

  250. -kan behöva ses över.

  251. Hur de olika användningsområdena
    står mot varandra.

  252. Många saker bör nog ses över för att
    vi ska få en bra lagstiftning.

  253. Har ni följdfrågor eller vill ni ta
    upp nåt nytt? Varsågoda.

  254. En mikrofon kommer flygande.
    En fråga på tredje raden.

  255. Ellen Bruno, Naturskyddsföreningen.

  256. Fysisk påverkan
    och hydrologisk förändring-

  257. -är stora orsaker till förlorad
    mångfald i rinnande vatten.

  258. Hur avser ni gå vidare
    med Vattenverksamhetsutredningen?

  259. Hur ska ni gå vidare med det?
    Det har väl med kraftverk att göra?

  260. Bland annat
    eftersom vi har fått kritik från EU-

  261. -för att vi har gamla tillstånd
    för en del av våra vattenverk.

  262. Vi är medvetna om det,
    och det tillsattes en utredning-

  263. -så vi återkommer till riksdagen
    med en proposition.

  264. Hur den ser ut vet jag inte,
    för vi börjar med arbetet först nu-

  265. -men ambitionen är att lämna
    en proposition senast nästa år.

  266. -Vad kommer den att innehålla?
    -Reaktioner på utredningens förslag.

  267. Det är luddigt men fint på nåt vis.

  268. Är du nöjd med svaret?
    Fick du ett svar?

  269. Inte mer än jag redan visste.

  270. De blir inte klokare.
    Vi har en fråga till.

  271. Vi tar... Längst ut på högerkanten.
    Han som reser sig i förtvivlan.

  272. Urban Emanuelsson heter jag.

  273. Det är synd
    att Göran ska springa i väg-

  274. -för jag hade kunnat förklara bättre
    i eftermiddag när jag pratar.

  275. Men kortfrågan... Det går inte så bra
    med jordbrukslandskapet.

  276. Det har vi sett data på.

  277. Det departement Göran står för
    har inte full makt-

  278. -utan vi har landsbygdsprogram
    och näringsdepartement.

  279. Jag ser det som nödvändigt
    att vi tar ett samlat grepp.

  280. Min fråga till dig, Göran:
    Har ni tänkt ta ett initiativ till-

  281. -en djupstudie i hur vi ska hantera
    jordbrukslandskapets biodiversitet-

  282. -som både EU och Sverige investerat
    pengar i som ändå går bakåt?

  283. Och finns det förslag till ett
    departementsövergripande initiativ?

  284. Det pumpas in pengar,
    men utvecklingen går åt fel håll.

  285. Det pumpas in pengar.
    Man kan ha synpunkter på hur.

  286. Nu diskuterar vi den nya perioden
    för landsbygdsprogrammet-

  287. -och vi kommer att göra översyn
    när det öppnas-

  288. -vilket nog sker snart eftersom den
    kritiserats för bl.a. vattenmiljöer.

  289. Vad gäller din andra fråga
    har vi inte diskuterat nåt sånt än.

  290. Jag kan tycka att vi borde göra det-

  291. -för det är en väldigt viktig del.

  292. Jag vill helst fundera över
    det resonemang som finns-

  293. -i skogsvårdslagstiftningen,
    men vi är inte där än.

  294. Det kan gå, men landsbygdsministern
    äger huvuddelen av jordbruket.

  295. Du sa att i takt med urbaniseringen
    händer det saker.

  296. Har ni några ambitioner att förändra
    takten på urbaniseringen?

  297. Politiker säger att hela Sverige ska
    leva, men i praktiken ska mycket dö.

  298. Det hänger väl ihop med jordbruket?

  299. Att vi inte producerar mat längre.
    Det gör andra länder.

  300. Jag tänkte på självförsörjnings-
    graden. Har ni några handlingsplaner?

  301. Absolut. Om vi ser hur
    folk har sysselsatts på landsbygden-

  302. -är det inte genom myndigheter, utan
    genom livsmedelsförädling och turism.

  303. Det blir inte många jobb,
    men så ser det ut.

  304. För att locka turister
    måste vi visa upp skyddad natur-

  305. -så det finns ett samband mellan
    naturvårdspolitik och landsbygd.

  306. Vill ni öka
    försörjningsgraden av livsmedel-

  307. -och därmed kunna få snurr
    på landsbygden?

  308. Vi har stora ambitioner.

  309. Regeringen startade
    "arbete med livsmedelsstrategi"-

  310. -och det är ju en del.

  311. Klarar vi förädlingsgraden
    ute på landsbygden är det en del.

  312. Det kan ge sysselsättning. Det är
    ofta småskaligt och miljövänligt-

  313. -och det håller landskapet öppet.
    Jag tror på det.

  314. Hur ska det gå till?

  315. Det handlar om att vi sätter in
    350 nya miljoner i skötselpengar-

  316. -vilket ger sysselsättning där ute
    för personer som redan har jobb.

  317. Man kan bo kvar, landskapet öppnas,
    det finns förutsättningar för turism-

  318. -och för att driva sidoverksamheter.
    Det är viktigt.

  319. Det blir ett pussel.

  320. Naturvårdsåtgärder,
    livsmedelsproduktion och turism-

  321. -så att man kan ta sig fram
    på landsbygden.

  322. Fler frågor?
    Jag vet att vi hade en där.

  323. Varsågod.

  324. Stefan Bleckert, Sveaskog.

  325. Hur ser regeringen
    på de frivilliga avsättningarna?

  326. De är ju frivilliga och
    ska kanske inte hanteras av staten.

  327. Vi räknar in frivilliga avsättningar
    i skyddsmålen, vilket kanske är bra.

  328. Men det blir alltid en fråga om
    områdets kvalitet.

  329. Just nu, i budgetsammanhanget och
    innan översynen av lagstiftningen-

  330. -har vi låtit näringen och den
    skogliga myndigheten driva det där.

  331. Vi har lagt kraften
    på alla hotade skogar-

  332. -som näringen inte vill eller kan
    ta ansvar för.

  333. Då får staten gå in med ersättning.
    Svaret är att vi inte gjort nån...

  334. Regeringen har inte granskat
    de frivilliga avsättningarna-

  335. -men det är en viktig del
    av hela naturvårdspolitiken.

  336. Det är en del i bidraget
    till Nagoyamålen-

  337. -men exakta arealer och kvalitet
    har vi inte diskuterat.

  338. Fick du svar på frågan? Ja? Jättebra.

  339. Jag håller inte reda på alla, men vi
    tar en fråga där nere. Och en där.

  340. -Vi tar er två i ordning.
    -Jan Terstad, Naturskyddsföreningen.

  341. Apropå Nagoya har halva tiden gått
    för Sverige-

  342. -att fixa det politiskt bindande
    åtagandet som Sverige gjorde 2010.

  343. Borde inte regeringen initiera
    en halvtidsutvärdering-

  344. -"Hur långt har vi nått
    i måluppfyllelsen?"-

  345. -som avstamp
    för de sista fem åren av perioden?

  346. Jag tycker att det är viktigare
    att vi jobbar med åtgärder och mål.

  347. Att vi sätter av pengar
    och försöker åstadkomma handling.

  348. Vi diskuterar statens skogar.

  349. Vi försöker få ut resurser.

  350. Vi är medvetna om att vi inte klarar
    målet med 17 % skyddsområden-

  351. -men vi har börjat arbeta med det
    genom en historisk satsning.

  352. Sen får vi komma på
    andra fiffiga idéer också.

  353. Tack. - Här har vi en fråga.

  354. Ulrika Stensdotter Blomberg,
    Havs- och vattenmyndigheten.

  355. Vi behöver inte prata just vatten.

  356. Det jag tänker fråga om
    gäller alla sorters miljöer.

  357. Vi ska göra många åtgärder
    och får plötsligt mycket pengar-

  358. -till åtgärder på land och i vatten.

  359. Men det är ett problem
    med uppföljningen av åtgärderna.

  360. Övervakning kostar pengar, biologisk
    övervakning kostar ännu mer-

  361. -och måste vara långsiktig.

  362. Jag hoppas på stora förbättringar.

  363. Hur ser du på att vi har svårt
    att få reda på om vi följer målen-

  364. -så vi vet att vi kan redovisa
    till EU hur det går?

  365. Uppföljning, alltså.

  366. Vi ökar miljöbevakningsanslaget
    med 50 miljoner nästa år.

  367. Det är i alla fall
    en relativt stor satsning.

  368. Lisa var inne på spelregler-

  369. -och att vi ska ha långa serier
    för att slå larm.

  370. En annan del
    som är delvis vattenanknuten är-

  371. -att det finns brister
    i syntetiserandet-

  372. -av miljöövervakningen.
    Får vi resultat?

  373. PEFAS-diskussionen slog ner
    när man råkade ta ett vattenprov.

  374. Var det här i Uppsala
    eller i Kallinge? Uppsala.

  375. Hade man tittat på sillgrissleäggen
    och PEFAS i Östersjön för 8 år sen-

  376. -så hade värdet varit skyhögt.
    Det vill vi titta närmare på:

  377. Vad drar vi för slutsatser-

  378. -av miljöbevakningen? Det är en del.

  379. Syntes och uppföljning är viktigt,
    så det får vi försöka bli bättre på.

  380. Ska Riksrevisionsverket
    kolla hur många arter vi har?

  381. Ska man höja statusen på det?

  382. Revisioner är bra
    och gör oss effektiva.

  383. Sen vet jag inte
    om Riksrevisionen och antal arter...

  384. Det var bara en idé.
    - Fick du svar på din fråga?

  385. Har vi nåt mer?
    I mittgången har vi en hand.

  386. Det var två händer.
    Vi tar den andra sen.

  387. Göran Rönning från Dalarna,
    ett av landets få skogslän.

  388. Dagens skogspolitik
    vet vi inte fungerar som den ska.

  389. Den biologiska mångfalden utarmas
    snabbt. FSC fungerar inte.

  390. Kommer regeringen att tillsätta
    en ny skogspolitisk utredning-

  391. -där man skärper
    kraven och lagstiftningen-

  392. -då brott mot de olika
    lagstiftningarna inte straffas i dag?

  393. Kommer regeringen att tillsätta
    en ny utredning som skärper kraven?

  394. Vi har sett i många presentationer
    att den farliga stapeln var skogen.

  395. Vi får en ny skogspolitisk utredning
    - jag läste upp utgångspunkterna.

  396. Vi får se hur direktiven kommer
    att se ut, men det blir en översyn.

  397. Man kan ha åsikter om skogspolitiken,
    men jag har gjort mitt i det ämnet.

  398. Vi gräver inte upp sånt.
    Det finns känsliga bitar.

  399. Det här får bli sista frågan.

  400. Magdalena Agestam. Hörde jag rätt?

  401. Hälsade du från regeringen
    att "Nationalnyckeln" kan återutges?

  402. -Precis. Det kan ge den möjligheten.
    -Tack.

  403. Fantastiskt.

  404. Vi börjar närma oss slutet.
    Jag har en fråga.

  405. Det finns ett begrepp, ecocide -
    att man dödar ett ekosystem-

  406. -jämförbart med genocide -
    att man dödar en folkgrupp.

  407. Vissa vill ha in det i grundlagen.

  408. Är det nåt ni pratar om?
    Känner du till begreppet ecocide?

  409. Vad kostar det i antal år på Kumla
    att förstöra ett ekosystem?

  410. Förstöra och förstöra...
    Allting är relativt.

  411. Förstöra skitmycket.

  412. Man hamnar nog inte på Kumla.
    Gör man det får man vara glad.

  413. Man pratar om private banking.
    Eco-banking är-

  414. -att vid kompensationsåtgärder
    bygga upp fina naturmiljöer-

  415. -som man säljer till företag
    som ska exploatera.

  416. Det börjar bli business.

  417. Pratar ni om juridiken?
    Pratar ni med Justitiedepartementet?

  418. Vi vill tillsätta en utredning, så
    Justitie kommer att bli inblandade.

  419. Vad bra!

  420. Följdfrågor får ni inte ställa nu,
    för Göran ska till Örebro med buss.

  421. Jag vill tacka dig. Du ska få
    en kasse tydligen. - Varsågod.

  422. ArtDatabanken brukar stimulera
    till praktiska naturvårdsåtgärder.

  423. Ställ dig här i mitten, Göran.

  424. Det är inte helt lätt.
    Har vi nån röd tråd?

  425. Men gud vad trassligt det här blev.
    Nej men!

  426. Det är inte helt lätt
    att följa en röd tråd i naturvården.

  427. Det är trassligt. Många arter,
    många ekosystem och ecocide...

  428. Men du har ju ArtDatabanken.

  429. Vi hjälper till när vi kan, och ser
    ni hur snyggt det blir med vårt stöd?

  430. Varsågod!

  431. Det är inte helt lätt att läsa listan
    - det är liten text och många arter-

  432. -men vi har ett hjälpmedel. Vi har
    ju kommit upp i glasögonåldern.

  433. Nu går det bättre att läsa.
    Det blir jättebra.

  434. Du får glasögon till hjälp,
    och boken ligger i påsen.

  435. Glasögon hjälper inte alltid
    när man är ute och tittar i naturen-

  436. -kanske på småkryp-

  437. -så du ska få en liten lupp också.
    Varsågod.

  438. Det här får du trassla upp
    på din bussresa, Göran.

  439. -Du får en mossbok också.
    -Och analyser till hjälp.

  440. Du kan reda ut vad som behöver göras.
    Vår hemsida ger också information.

  441. Och här kan du läsa mer om oss.

  442. Varsågod. Tack för att du kom, Göran!

  443. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Miljö
Ämnesord:
Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

25 år i naturvårdens tjänst

Torleif Ingelög har varit chef för Artdatabanken. Han berättar om Artdatabankens tillkomst och historia ur ett naturvårdsperspektiv. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Har det sjätte massutdöendet redan påbörjats

Sarah Bourlat är forskare vid Göteborgs universitet och föreläser om globala trender vid förlust av biologisk mångfald i marina och terrestra ekosystem. Hon berättar om hastigheten för utdöende i förhistorisk tid kontra nutid. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan 2015

Rödlistan ges årligen ut med rödlistade arter i Sverige. Liselott Sjödin Skarp är programchef för arter vid Artdatabanken på SLU och berättar om resultaten i Rödlista 2015. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för myrstarr, pygmémossa och violgubbe

Sebastian Sundberg och Michael Krikorev från Artdatabanken berättar hur det ser ut för kärlväxter, alger och kryptogamer i Sverige. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för väddnätfjäril, älvängslöpare och kvistkrabbspindel?

Fjärilar och skalbaggar är två av de största grupperna på rödlistan. Hur är tillståndet i Sverige för dessa arter? Karin Ahrné och Håkan Ljungberg från Artdatabanken berättar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

SLU och fortlöpande miljöanalys

Lisa Sennerby Forsse är rektor på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om deras roll i att motverka förlust av arter. Sveriges lantbruksuniversitet har ett unikt uppdrag för ett universitet med att övervaka och analysera miljöutvecklingen. De ska också lägga fram bra underlag för beslutsfattande om hållbar utveckling. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan berättar

Ulf Bjelke är artexpert vid Artdatabanken och berättar om vad rödlistan säger om tillståndet för olika arter i Sverige. Vilka miljöer hyser flest rödlistade arter? Vilka substrat är särskilt viktiga, vilka påverkansfaktorer är mest problematiska? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskap

Petter Kjellander är professor i viltekologi vid SLU och berättar om hur odlingslandskap och skog växer igen. Kan megaherbivorer som visenter öppna upp och skapa livsmiljöer för hotade arter? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Insatser för ett rikt odlingslandskap

Det är inte bara rödlistade arter som drabbas av bristande miljöledningssystem och sjunkande mjölkpriser. Vilken plats har arter i morgondagens odlingslandskap? Urban Emanuelsson är professor vid Centrum för biologisk mångfald, Högskolan i Kristianstad och förklarar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

The power of rödlistan

Marinbiologen och journalisten Anna Bisther berättar om hur rödlistan används. Hon säger att den är ett av naturvårdens viktigaste verktyg. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Allas ansvar ingens ansvar

Klara Eklund och Camilla Finsberg är miljöutredare i Göteborgs kommun. De berättar om hur man i Göteborg har brutit ner de nationella miljömålen till lokala mål, men prognosen för att nå dem ser mörk ut. Staden satsar på flera miljöprogramsåtgärder för att öka möjligheterna att nå målen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Ideell och professionell naturvård i samklang

Thomas Strid är kommunekolog på Huddinge kommun och föreläser om vikten av samarbete mellan ideell naturvård och professionell. Han berättar om hur hans privata intresse för naturvård samverkar med den professionella yrkesrollen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Naturen är tråkig!

Martin Emtenäs är programledare för Mitt i naturen på SVT och resonerar här kring hur man kan få människor som är ointresserade av naturen att bli intresserade. Han resonerar kring att teknik och underhållning konkurrerar med naturen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.