Titta

UR Samtiden - När hjärtat stannar

UR Samtiden - När hjärtat stannar

Om UR Samtiden - När hjärtat stannar

Vad händer när ett hjärta stannar? Här berättar läkare och professorer om hur kroppen fungerar under ett hjärtstopp och hur vi kan bli bättre på att rädda liv. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Till första programmet

UR Samtiden - När hjärtat stannar : Döden är inget misslyckandeDela
  1. Som sjuksköterska
    träffar du dessa patienter-

  2. -när de vaknar till
    efter de här dramatiska timmarna.

  3. Hur mår man som patient
    när man vaknar omgiven av slangar?

  4. Jag tänker så här:

  5. Tänk dig att du vaknar upp i en miljö
    som är full med apparater-

  6. -du har slangar på och i kroppen-

  7. -du vet inte var du är nånstans,
    du vet inte varför du är där-

  8. -och det är ingen du känner igen
    av dem som är omkring dig.

  9. I stället kan du ha upplevelser
    som är verkliga för dig själv-

  10. -men som inte egentligen händer,
    där personalen vill skada dig.

  11. Lite "Matrix"? Det låter ju väldigt
    obehagligt och skräckinjagande.

  12. Det är det ofta för patienterna.

  13. Men vad gör man? Du kan inte bara
    säga: "Lugn, jag är inte farlig."

  14. I dag vet man att det inte finns
    nåt läkemedel man kan ge-

  15. -för att få bort upplevelserna-

  16. -utan man pratar om att ha en vård
    där man är nära patienten.

  17. Man får berätta flera gånger vad
    som har hänt, var de är och varför.

  18. Och de närstående är viktiga,
    att ha nån nära som man känner igen.

  19. Hans, du som läkare,
    nu har vi pratat om hjärtstopp-

  20. -och att rädda patienter,
    när man ska avbryta vård...

  21. Men om man faktiskt dör av plötsligt
    hjärtstopp...

  22. ...gör det ont?
    Vet man nånting om den döden?

  23. Det är ju många som dör
    när man drabbas av hjärtstopp-

  24. -men det är faktiskt många som
    överlever. Det är dem vi kan fråga.

  25. Det finns mycket lite kunskap om det.

  26. Men jag pratade faktiskt
    med en deltagare i pausen-

  27. -som berättade om sin upplevelse.

  28. Han upplevde det som att han såg
    ett starkt ljus.

  29. Den beskrivningen är ovanlig.
    Men flera berättar-

  30. -att det är som att rullgardinen
    dras ner.

  31. Det blir bara mörkt. Man försvinner.

  32. Om det gör ont eller inte...
    Det gör det nog inte.

  33. Såvida man inte räknar in de symptom
    som man kan ha före hjärtstoppet.

  34. De symptomen ska man ta hänsyn till.
    Bröstsmärtor, utstrålning i en arm-

  35. -alltså symptom på en hjärtinfarkt,
    då ska man ju söka hjälp.

  36. När hjärtat stannar går det
    på sekunden, vad som än händer-

  37. -så går det fort.

  38. Det tycks vara så att en ung
    och i övrigt frisk människa-

  39. -har en större chans att återhämta
    sig och få ett hyggligt liv-

  40. -än en gammal och multisjuk
    eller sjuk person.

  41. Vilken roll spelar det i bedömningen
    av vilken vård ni sätter in?

  42. Vi väger ju in alla faktorer,
    och vår kunskap ökar ju hela tiden-

  43. -men ålder är en oberoende faktor
    som påverkar överlevnadschanserna.

  44. Det är inte bara så när man är äldre
    att man har sjukdomar-

  45. -som gör att det går sämre, utan
    åldern i sig är en oberoende faktor.

  46. Så det väger vi in.
    Men det viktigaste, oavsett ålder-

  47. -det är ju egentligen att veta,
    att försöka ta reda på-

  48. -vad den här individen tycker och hur
    den individen skulle vilja ha det.

  49. Alltså om patienten vill bli vårdad
    eller skulle vilja slippa vård?

  50. Ja. Ett, om den patienten skulle
    vilja bli återupplivad-

  51. -vilket vi förutsätter att alla vill.

  52. Men om man inte skulle vilja bli det
    så vill vi gärna veta det.

  53. Och även i förloppet när man är på
    intensivvårdsavdelningen-

  54. -hur länge man ska driva vården
    efteråt, så att säga.

  55. Nils-Eric Sahlin, du som filosof
    har lyssnat på föredragen i dag-

  56. -läkarna och forskarna.

  57. Det är många framsteg,
    men också svåra etiska dilemman.

  58. -Vad är dina reflektioner?
    -De etiska problemen...

  59. Jag tror att ett etiskt problem är
    hur man presenterar kunskapen.

  60. I dag hör vi...
    När jag tänker på föreläsningarna-

  61. -så är det ofta som föreläsarna
    betonar de siffror som är positiva.

  62. Du högg på en siffra, de här tio
    procenten som det inte går bra för.

  63. Många säger att femtio procent
    överlever det här.

  64. Det är det ena. Det andra problemet
    är vems värderingar det handlar om.

  65. Hela dagen dyker värderingsfrågor upp
    på ett oerhört spännande sätt.

  66. Då kan man se de här problemen
    utifrån, från läkarnas sida.

  67. Kanske lägger man in våra gemensamma
    värderingar i ett beslutsfattande-

  68. -och att man alltid ska återuppliva.

  69. Men ser man det från patientens sida
    då är det mina värderingar.

  70. Och de kan ju vara, som Hans
    är inne på, helt annorlunda.

  71. Vi har hört begreppen
    "ett meningsfullt liv"-

  72. -eller "en bra livskvalité".
    Det är ganska undanglidande begrepp.

  73. Det är förskräckliga begrepp,
    de går inte alls att ta tag i.

  74. Samtidigt så är jag väldigt
    misstänksam mot studier som frågar:

  75. "Har du bra livskvalité?" Man gör det
    elegantare än vad jag gör...

  76. Därför att 50 år av kognitiv
    forskning, psykologisk forskning-

  77. -visar att vi är experter på att
    konstruera våra preferenser.

  78. Vi konstruerar dem som de som frågar.
    Vi tror att de vill ha dem.

  79. Hans, en god livskvalité,
    vad är det för nånting?

  80. Om det nu är viktigt när man ska
    avgöra om en person ska räddas.

  81. Ja, det där kan ju
    bara individen svara på.

  82. Men hon ligger där med slangar...

  83. Precis. Så är det ju
    nästan alltid i vår värld.

  84. Därför är anhöriga, som vi har pratat
    om, men kanske inte tillräckligt...

  85. För den här patientgruppen
    så är ju anhöriga väldigt viktiga.

  86. Det är inte att anhöriga ska behöva
    gå in och ta medicinska beslut.

  87. Men vi vill höra deras syn på
    hur huvudpersonen-

  88. -det vill säga patienten,
    skulle tänkas vilja ha det.

  89. Har det betydelse för om vi ska vårda
    vidare eller upphöra med vården?

  90. Det har betydelse.
    Ja, det har betydelse.

  91. Det väger vi in i det underlag
    som vi jobbar med-

  92. -gentemot familjen hela tiden.

  93. Vad tänker du, Eva, om de här etiska
    frågorna som Nils-Eric tar upp?

  94. När man pratar om livskvalité...
    Du är inne på samma spår som jag-

  95. -att livskvalité
    är ett brett begrepp egentligen.

  96. Om man skulle skatta sin livskvalité
    i dag, här och nu-

  97. -och sedan efter ett hjärtstopp...

  98. -Då kanske jag skattar den bättre...
    -Trots svåra handikapp...

  99. Ja, utifrån vad man menar med det.

  100. Men man har kanske för stunden-

  101. -olika skattning på sin livskvalité.

  102. Jag tror att det är svårt det där med
    att ta in anhöriga-

  103. -även om man ska ta till det man vet.

  104. -Men jag tror ändå att det är svårt.
    -Vad är risken med de anhöriga?

  105. Nej, det är inte nån risk,
    men man vet att individen...

  106. Om du hade skattat din livskvalité,
    och din fru, om du har en fru...

  107. ...säger vad hon tror om den,
    så brukar det inte överensstämma.

  108. -Det är ju allvarligt i sig.
    -Ja, men det brukar inte det.

  109. Det är en snedvridning.
    De överensstämmer inte helt.

  110. Jag tänker att om jag
    skattar min livskvalité i dag-

  111. -och det händer mig nåt,
    så kanske jag ändå får ett bra liv-

  112. -och skattar min livskvalité bra,
    även om jag då har nån defekt-

  113. -beroende på defekt.

  114. Men om man tar i beaktande
    de risker som finns-

  115. -efter ett hjärtstopp, efter vård-

  116. -skulle du alltid vilja ha ditt
    hjärta startat, oavsett följderna?

  117. -Yes.
    -Yes? Okej.

  118. Vad säger du, Nils-Eric Sahlin?

  119. Jag vill säga en sak först.

  120. Anhöriga, även om jag har
    väldigt bra anhöriga, är ett problem.

  121. I sådana sammanhang skulle jag vilja
    att vi inte frågade anhöriga.

  122. Därför att mina anhöriga kommer i den
    situationen att befinna sig-

  123. -deras affekter är triggade,
    de är emotionellt laddade-

  124. -de är inte perfekta
    för att ta ett rationellt beslut.

  125. Jag litar helt och hållet på Hans
    och hoppas att hans finns närvarande.

  126. Men skulle jag nu vilja
    att Hans startade?

  127. Då är svaret från min sida nej.
    Absolut inte, rör mig inte.

  128. Det beror på att det är viktigt
    att skilja mellan-

  129. -att det läkarna gör, gör de bra.
    De har bra argument för sin position.

  130. Men man kanske som enskild patient
    och individ, har en annan åsikt...

  131. -...baserad på sina egna värderingar.
    -Vilka då?

  132. Varför vill du inte
    att man startar ditt hjärta?

  133. Jag tittar på statistiken. Det är
    inte ett spel som jag vill spela.

  134. Jag vill inte ta de tio procenten.

  135. Jag är rädd om
    min begränsade kognitiva förmåga.

  136. Jag vill inte...
    ...få den försämrad.

  137. Okej.

  138. Samma fråga till dig, Hans. Ska ditt
    hjärta startas om det stannar?

  139. Absolut. Gör det.

  140. Men det är vår grundläggande princip,
    om vi springer ut på larm-

  141. -eller träffar en patient
    som vi inte känner, då gör vi så.

  142. Det är ju grundbulten i det här.
    Vi startar.

  143. Vet vi ingenting, så startar vi.
    Vet vi nånting-

  144. -till exempel att den här patienten
    är mycket gammal, är väldigt sjuk-

  145. -och har sagt att han inte vill bli
    återupplivad, då gör vi inget.

  146. Så grundbulten är
    att vi startar på alla.

  147. Men vi är också bra på att avsluta.

  148. Därför är antalet patienter
    i vår del av världen-

  149. -som har svåra handikapp lägre
    än i andra delar av världen.

  150. Det beror på att vi är väldigt
    duktiga på att också avsluta.

  151. Där är vi väldigt fyrkantiga.
    Där har vi våra algoritmer-

  152. -våra riktlinjer som vi jobbar efter
    på intensiven, som styr.

  153. Efter en viss tid, eller
    om detta händer, så stänger man.

  154. Det har utvecklats sådana riktlinjer
    som Tobias berättade-

  155. -men vi måste ändå hela tiden
    ha samtalet med anhöriga.

  156. De bör vara med i samtalet
    som leder till det svåra beslutet.

  157. Intressant med era olika slutsatser.

  158. Nils-Eric vill inte ha sitt hjärta
    startat, Eva och Hans vill absolut.

  159. Ska vi våga oss på en liten enkät
    här i publiken?

  160. Hur många tycker som Eva och Hans,
    "starta alltid mitt hjärta"?

  161. Många händer i luften,
    men inte riktigt alla.

  162. Hur många tycker som Nils-Eric,
    "rör mig ej"?

  163. Ja... Ska vi säga 90-10,
    nåt sånt där, i fördelningen här?

  164. Är detta saker
    som överraskar dig, Eva?

  165. Alltså, inte 90-10,
    hade det varit 70-30 eller 50-50-

  166. -hade jag nog blivit mer överraskad.
    Men inte 90-10.

  167. Det är nog rätt så förväntat.

  168. Men en knäckfråga här är nog detta
    med de anhöriga-

  169. -som du menade, Nils-Eric,
    att de är i affekt, de är chockade-

  170. -de kan inte ta
    några rationella beslut. Så hur...

  171. Eller de kan kanske...

  172. Fullständigt rationella människor
    är vi ju inte, det säger forskningen.

  173. Men den försämras
    i sådana situationer.

  174. När vi känner stress,
    och mycket annat. Det är inte bra.

  175. Hos anhöriga finns ju en snedvridning
    mellan hur man skattar.

  176. Jag tänker att anhöriga måste förstås
    vara med på hela processen.

  177. Varför tänker vi som vi gör,
    och hur tänker ni?

  178. Så att man inte på nåt vis
    lämnar dem utanför. Absolut inte.

  179. Självklart tar man in vad de säger.

  180. Men man måste ha med snedvridningen
    i beräkningen. Man skattar inte lika.

  181. Men om det är en gammal människa
    som är sjuk på annat sätt-

  182. -och som kommer till sjukhus
    med hjärtstopp, är det alltid så-

  183. -att man kör 100 % vårdinsatser på
    någon som kunde ha dött lugnt hemma?

  184. Jag tror att det är många patienter-

  185. -många gamla och sjuka, eller unga
    och väldigt sjuka patienter-

  186. -som återupplivas i onödan.

  187. För är man gammal och väldigt sjuk,
    eller ung och väldigt sjuk-

  188. -så är kanske den här döden ändå
    en skonsam och smärtfri död.

  189. Vi pratar nog för sällan om de här
    svåra frågorna med våra anhöriga.

  190. Här kan våra anhöriga vara till hjälp
    på ett sjukhem eller i hemmet-

  191. -så att det aldrig blir fallet,
    att man återupplivas-

  192. -och kommer in till akuten
    och läggs in-

  193. -och det är en massa oro, när det
    hade kunnat vara värdigt i stället.

  194. För mig är det uppseendeväckande
    att ni håller liv i människor-

  195. -som egentligen hade mått bättre av
    att dö. Ni räddar liv i onödan.

  196. Kommer patienten till sjukhuset
    och cirkulationen är i gång-

  197. -patienten har en tub i halsen,
    är medvetslös, ligger på intensiven-

  198. -då ska vi ju göra det bästa av
    situationen.

  199. Då måste vi ta time out
    och ta reda på så mycket som möjligt-

  200. -värdera situationen
    och göra det bästa vi kan.

  201. Problemet för Hans i sådana
    situationer är väl att-

  202. -lagstiftningen är sådan
    att du faktiskt kan råka illa ut-

  203. -om du inte satsar
    när man väl har kommit.

  204. Men skulle man kunna tala med sina
    anhöriga i förväg?

  205. Redan som ung, eller halvung,
    eller när du blir gammal?

  206. Om man nu tycker som Nils-Eric,
    tala om det i förväg-

  207. -och ha en... Ungefär som
    organdonationskortet eller så.

  208. Och tala om att man hellre vill
    dö lugnt, var det nu inträffar.

  209. I dag kan du ju skriva ner sådant-

  210. -det är bara det att vården har ingen
    skyldighet att följa dina önskningar.

  211. Så om jag skriver det, eller
    tatuerar "Noll HLR" på mitt bröst-

  212. -så kommer Hans inte
    att behöva ta hänsyn till detta.

  213. Men det pågår en statlig utredning
    om detta.

  214. Och förhoppningen är ju att den
    ska ta ett bra beslut i frågan.

  215. Har jag sagt att jag inte vill
    återupplivas, så ska det respekteras.

  216. Vad tror du om det, Hans, att kunna
    säga i förväg att man vill slippa?

  217. Det är bra. I väntan på utredningen-

  218. -så tycker jag att vi ska prata med
    våra anhöriga och de närmaste-

  219. -och informera dem-

  220. -om vi vill ha det på ett visst sätt.
    Vi kan göra nåt i dag.

  221. Det har ju hänt mycket,
    sa du inledningsvis, i hjärtvården.

  222. Man la bara patienterna i ett hörn.
    Ni kunde inte göra mycket förr.

  223. -Vi trodde inte att vi kunde det.
    -Nu har ni gjort framsteg.

  224. Ja, det har varit en resa
    under de här tolv åren.

  225. Allting förändrades 2002
    när studierna presenterades.

  226. Inte bara i Lund och på SUS,
    utan i hela världen, faktiskt.

  227. Vi ser ju att vi har förbättrat
    överlevnaden med god livskvalité.

  228. Vi har dubblerat den i Sverige
    och på många andra håll i världen.

  229. Vi har ju en god möjlighet
    att göra det ännu bättre.

  230. -Hur mycket bättre kan det bli, då?
    -Centrum för hjärtstopp...

  231. ...i Öresundsregionen, vi
    samarbetar med våra danska vänner...

  232. Vi säger att vi ska dubblera
    överlevnaden med god livskvalité-

  233. -en gång till, vi ska nå 20 %. Då
    är vi i nivå med de bästa i världen.

  234. Amsterdam, Seattle, Washington
    och Stavanger, av nån anledning.

  235. Men Eva och Nils-Eric...

  236. Vi ska fördubbla antalet överlevande,
    och så räddar vi för många-

  237. -eller kanske ibland fel personer.
    Det är en väldigt svår avvägning.

  238. -Vad säger du?
    -Ja, och det är som du säger...

  239. -vi ska rädda fler,
    men också jobba på den andra sidan.

  240. Alltså dem vi räddar.
    Där måste vi utöka våra resurser.

  241. Vi måste kunna hitta vägar,
    som Gisela är inne på.

  242. Hur tar vi tag i bekymren som finns?
    Vad kan vi göra, och hur tidigt?

  243. Så outcome blir en annan
    för dem som överlever.

  244. Nils-Eric, vilka frågor vill du
    skicka med till forskarna-

  245. -som vill förbättra vården?

  246. Något som man bör ha med sig,
    som dyker upp i dessa sammanhang-

  247. -är att jag är övertygad om
    att döden inte är ett misslyckande.

  248. Om man ser den som det,
    så är det en risk att man hamnar i-

  249. -att all teknik är bra teknik när
    man räddar liv. Det vill man undvika.

  250. Sedan måste man alltid se helheten.

  251. Om det är 10 % eller 2 %
    allvarligt skadade-

  252. -man måste alltid fråga:
    Hur många av den typen av personer-

  253. -eller patienter är vi beredda att ta
    för att rädda de andra?

  254. Det är bra att ha det här samtalet
    hela tiden. Kunskapen förändras ju.

  255. Men är inte döden alltid ett
    misslyckande för en akutläkare?

  256. Självklart inte. Döden är ju
    i någon mening meningen med livet.

  257. Det vore hemskt om inte döden fanns,
    men det är en annan föreläsning.

  258. Då tycker jag att vi får ta den
    föreläsningen en annan gång.

  259. Tack så mycket, Nils-Eric Sahlin,
    professor i medicinsk etik-

  260. -Eva Åkerman, sjuksköterska
    och Hans Friberg, överläkare.

  261. Textning: Anna Fotso Lundberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Döden är inget misslyckande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ska vi tillämpa all tillgänglig teknik för att hålla patienter vid liv? Det undrar Nils-Eric Sahlin, filosof och professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. I det här panelsamtalet med intensivvårdssjuksköterskan Eva Åkerman och överläkaren Hans Friberg diskuteras flera tankar kring hjärtstoppspatienter och deras anhöriga. Moderator är Lars Mogensen. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Hjärta, Hjärtstillestånd, Hälso- och sjukvård, Kardiologi, Livsuppehållande behandling, Medicin, Omvårdnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - När hjärtat stannar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Varför stannar hjärtat?

Hjärtstopp drabbar inte bara äldre utan även unga människor. Då är det oftast beroende på ärftliga sjukdomar. Här berättar David Erlinge, professor i kardiologi, om vilka orsaker som ligger bakom. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Tidiga insatser räddar liv

Varje minut räknas när människor drabbas av hjärtstopp. Det konstaterar Lizbet Todorova, doktor i medicinsk vetenskap, när hon här berättar om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att rädda liv när någon nära oss drabbas av hjärtstopp. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Hjärnans roll vid hjärtstopp

När hjärtat stoppar riskerar vi också att drabbas av hjärnskador. Hur och varför detta sker berättar patologen Elisabet Englund och Tadeusz Wieloch, professor i neurologi. I hjärnan uppstår ett dna-kaos som bidrar till att celler dör. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Låg temperatur skyddar hjärtstopp

Nästan samtliga som kommer till vård efter ett hjärtstillestånd är medvetslösa och behöver intensivvård. Risken att dö är överhängande. Den dystra prognosen levererar Niklas Nielsen, doktor i medicinsk vetenskap, i sin föreläsning. Men med kylbehandling kan man öka chansen till återupplivning. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Hur utvecklas hjärnskadan?

När ska respiratorn stängas av vid hjärnskador? Det är ett beslut som är otroligt svårt att ta. Tobias Cronberg, docent och överläkare på Skånes universitetssjukhus, talar i sin föreläsning om att han vill se nya metoder för att bättre bedöma hjärnskador. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Vägen till ett normalt liv

Rehabiliteringstiden efter ett hjärtstopp kan vara en svår period, både för den drabbade och de anhöriga. Här berättar Gisela Lilja, arbetsterapeut på Skånes universitetssjukhus, om vilka utmaningar och möjligheter som finns. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Döden är inget misslyckande

Ska vi tillämpa all tillgänglig teknik för att hålla patienter vid liv? Det undrar Nils-Eric Sahlin, filosof och professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. I det här panelsamtalet med intensivvårdssjuksköterskan Eva Åkerman och överläkaren Hans Friberg diskuteras flera tankar kring hjärtstoppspatienter och deras anhöriga. Moderator är Lars Mogensen. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.