Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Föreläsaningar och samtal från konferensen Flora- och faunavård 2015. Talare berättar bland annat om Rödlista 2015 och dess betydelse för naturvården, Artdatabankens tillkomst och historia och om arternas tillstånd i den svenska miljön. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015 : 25 år i naturvårdens tjänstDela
  1. Det är klassiskt och lite patetiskt-

  2. -att man tar fram gamlingar
    som ska berätta om gamla tider.

  3. De berättar gärna om
    hur bra allt var förr.

  4. Jag lät mig till slut övertalas
    att göra detta.

  5. För det så kallade kollektiva minnet
    är nämligen kort.

  6. Winston Churchill sa:

  7. "För att möta framtiden
    behöver man känna historien."

  8. Nu firar vi 25-årsjubileum, men
    Artdatabankens historia är längre.

  9. När jag började på gamla
    Skogshögskolan i Stockholm 1968-

  10. -hade en intensiv skogsdebatt
    påbörjats.

  11. Den kom att fortsätta
    i flera decennier-

  12. -och i någon mån fortsätter den
    än i dag.

  13. Det handlade om stora,
    hänsynslösa hyggen.

  14. Kalhyggen, i ordets rätta bemärkelse.

  15. Det handlade om radikal markberedning
    och kemisk lövslybekämpning.

  16. Till att börja med diskuterades det
    inte mycket om biologisk mångfald.

  17. Ett begrepp som inte fanns då.

  18. Det talades mer om friluftsliv,
    estetik och människors hälsa.

  19. Vid den tiden var de som forskade
    i Sverige-

  20. -om markanvändningens inverkan
    på flora och fauna-

  21. -färre än händernas fingrar.

  22. Vi var tre personer på Skogis som
    bekymrade oss över kunskapsbristen-

  23. -när det gällde
    skogsbrukets inverkan.

  24. Vi tyckte att den kunskap som fanns
    var spridd och inte nådde ut.

  25. Ingemar Allén, professor i
    viltekologi, hanterade ryggradsdjur.

  26. Bengt Ehnström var konsulent
    och entomolog.

  27. Själv var jag assistent
    och jobbade mest med växter.

  28. Vi började samarbeta.

  29. Systematiskt och sakligt
    sammanställde vi befintlig kunskap-

  30. -och initierade forskning.

  31. Det här var ursprunget
    till Artdatabanken.

  32. Gällande hotade arter
    stod skogen länge i fokus.

  33. Ganska snabbt kunde vi visa att
    skogsbruket påverkade arter negativt.

  34. Det var inte gängse uppfattning
    inom skogsbruket-

  35. -där man ibland kunde höra
    vulgära argument som:

  36. "Det blir så mycket mat åt djuren
    på hyggena."

  37. Alltså sly åt älg och rådjur.

  38. Man ville inte tänka
    att det fanns hotade arter-

  39. -och att insatser
    av olika slag behövdes.

  40. Skogsnäringen och många
    av skogsforskarna gick till attack-

  41. -mot de framväxande
    naturvårdssträvandena.

  42. Vi personligen attackerades, mobbades
    och motarbetades från olika håll-

  43. -och jag som var yngst
    blev mest ansatt.

  44. Jag fick sparken för att jag spred
    opassande lärdom om hotade arter.

  45. Jag blev återanställd, då avskedandet
    hade skett på felaktigt sett-

  46. -och man ville inte att det skulle
    bli sak av det.

  47. En professor i skogsskötsel
    skrek åt mig:

  48. "Inte fan ska vi ha skogsmarken för
    att producera ugglor och blåsippor."

  49. Men det skulle vi.

  50. När Skogis fick en ny ledning
    förbättrades läget.

  51. Redan 1974 utsågs vi tre att bilda-

  52. -Arbetsgruppen för hotade
    och missgynnade arter.

  53. Vi fick därmed en plattform
    att jobba vidare.

  54. Jag vill förmedla att det i dag
    är svårt att föreställa sig-

  55. -styrkan och omfattningen av
    motståndet mot naturvård i skogen.

  56. Numer finns mycket mer kunskap
    hos näringen och runt om i samhället.

  57. Det är även betydligt högre i tak
    på vårt, och andra, universitet-

  58. -än på 70- och 80-talen.

  59. De flesta forskare går inte längre
    i näringarnas ledband.

  60. Vårt arbete för att klara ut
    hotsituationen för arter-

  61. -ledde fram till
    de första rödlistorna.

  62. Första listan om ryggradsdjur
    publicerades av Ingemar Allén 1975-

  63. -i "Sveriges naturs årsbok".

  64. Många av er var inte ens födda då.

  65. Vi ansåg rödlistorna som viktiga
    redan då.

  66. Per Simonsson har i sin nya forskning
    identifierat rödlistorna-

  67. -som den viktigaste drivkraften
    bakom skogsbrukets naturvårdshänsyn.

  68. Före 1994 definierades rödliste-
    kategorier i kvalitativa termer.

  69. Men 1994 lade Internationella
    naturvårdsunionen fram ett system-

  70. -av kvantitativa kriterier.

  71. Då blev rödlistorna
    mycket mindre subjektiva.

  72. Sedan de första rödlistornas tid-

  73. -och inte minst de senaste 25 åren-

  74. -har det skett en explosion gällande
    intresse för arters utbredning.

  75. Ekologi och hotsituation.
    Artdatabanken har stor del i detta.

  76. Kunskapen har utökats och förfinats,
    vilket har gett nya förutsättningar-

  77. -för säkrare rödlistning
    och effektivare bevarandeåtgärder.

  78. I "Sveriges naturs årsbok" 1975
    identifierade vi-

  79. -hur man kunde bevara skogarnas flora
    och fauna, och det gäller än i dag.

  80. Vi sammanfattade kunskapsläget i
    handböcker om flora- och faunavård.

  81. Varken SLU eller Naturvårdsverket
    ville ge ut de första böckerna.

  82. Men det ville Skogsstyrelsen,
    och i ett mångårigt samarbete-

  83. -spreds böckerna
    i tiotusentals exemplar-

  84. -och flera tusen personer
    inom näringen-

  85. -fick lära sig om naturvårdshänsyn
    och rödlistor.

  86. Det var nog den största och
    mest effektiva kunskapsöverföringen-

  87. -av naturvårdskunskap
    till en areell näring, någonsin.

  88. Men det fanns inte någon formell
    instans som systematiskt-

  89. -samlade in och tillhandahöll kunskap
    om hotade arter.

  90. Naturvårdsverket ville inte ta hand
    om detta, men gärna samarbeta.

  91. Det ville också WWF,
    Världsnaturfonden.

  92. Så startades Databanken för
    hotade arter som ett projekt 1984-

  93. -med startbidrag på 25 000 kronor var
    från WWF och Naturvårdsverket.

  94. Dessa anslag ökade kraftigt
    under några år-

  95. -tills Naturvårdsverket
    helt tog över finansieringen.

  96. Det finns två personer,
    utan vars starka stöd och hjälp-

  97. -Artdatabanken inte hade funnits.

  98. Det är framlidne Nils Dahlbeck,
    verksam inom WWF-

  99. -och direktör Rune Frisén,
    centralperson inom Naturvårdsverket-

  100. -från 1976 till sin pension år 2001.

  101. Han var länge vår styrelseordförande.

  102. Enligt mig är Rune en av våra mest
    betydelsefulla naturvårdare någonsin.

  103. Han är här i dag.
    Ge honom en varm applåd.

  104. Efter en positiv utvärdering
    blev verksamheten permanent-

  105. -och även fortsättningsvis
    placerad på SLU.

  106. Riksmuseet tillfrågades,
    men tackade nej.

  107. I december 1990 beslutade SLU,
    i samråd med Naturvårdsverket-

  108. -att vi skulle vara en egen enhet.

  109. Det är detta beslut 1990
    som vi firar i dag.

  110. SLU bidrog med min lön, medlen från
    Naturvårdsverket överfördes till SLU-

  111. -och genom flera riksdagsbeslut
    fick vi öronmärkta pengar.

  112. En reflektion som är värd att göra-

  113. -är att alla fasta medel
    till Artdatabanken-

  114. -har kommit till helt utan
    att SLU har begärt dem.

  115. Regering och riksdag gjorde
    helt andra prioriteringar än SLU.

  116. Att gå förbi sin ledning,
    eller jobba bakom ryggen på den-

  117. -är inget som jag rakt upp och ner
    vill rekommendera.

  118. Det är besvärlig,
    men det var svårt att låta bli-

  119. -när ledningarna
    hade andra prioriteringar-

  120. -fast det fanns möjligheter
    att få medel till viktig verksamhet.

  121. Hade jag inte gripit chanserna
    hade jag grämt mig hela livet.

  122. Och det gick bra. Vår relation
    med SLU:s ledningar har varit goda.

  123. Det långa namnet Databanken för
    hotade arter var inte så relevant-

  124. -då vi jobbade alltmer
    med icke-hotade arter.

  125. Jan Höjer vid Naturvårdsverket
    började kalla oss Artdatabanken.

  126. Det irriterade oss först, men sedan
    tog vi det namn vi hade i folkmun.

  127. Det har hänt mycket positivt
    i utvecklingen av Artdatabanken.

  128. Jag kan med glädje konstatera
    att Artdatabanken-

  129. -har en kolossalt mångfacetterad
    och omfattande verksamhet-

  130. -som täcker in så mycket
    av naturvårdens behov.

  131. Det är en fantastisk verksamhet
    med duktiga medarbetare.

  132. Men som privatperson
    tillåter jag mig ändå att tycka-

  133. -att det finns plumpar i protokollet.

  134. Åren innan Lena Sundin Rådström
    tillträdde var inga gyllene år.

  135. Centern och Kristdemokraterna
    ville lägga ner artprojektet helt.

  136. Men som tur var blev det "bara"
    en minskning på 10 miljoner per år.

  137. Illa nog.

  138. Eskil Erlandsson hade beställt
    en utredning av Rolf Annerberg-

  139. -med uppenbart förutbestämt resultat.

  140. Den kommer länge att ses som en av de
    sämsta i Utredningssveriges historia.

  141. Alla remissinstansernas invändning
    brydde man sig inte om.

  142. Artdatabankens dåvarande ledning-

  143. -skötte inte artprojektet
    och "Nationalnyckeln".

  144. "Nationalnyckeln" lades ner,
    trots 8 000 prenumeranter.

  145. Nu skulle man vända sig till forskare
    i den ersättning som utlovats online.

  146. De biologiska samlingarna
    nedprioriterades-

  147. -och kunde därigenom inte skötas
    och användas som de borde.

  148. Men vinden har vänt
    i och med vårpropositionen.

  149. Den nya regeringen vill satsa på
    kunskap om arter och naturvård.

  150. Nu måste även Artdatabanken
    vända vinden-

  151. -i form av mer satsningar
    gentemot allmänheten.

  152. Det mest unika i dag i verksamheten-

  153. -är deltagandet av så många,
    inom och utanför universitetsvärlden.

  154. Tusentals personer bidrar till
    rödlistningen, Artportalen.

  155. Glöm inte tillväxten
    av kunniga personer.

  156. Annars går den politiska basen
    för naturvård förlorad.

  157. Artdatabanken bör vara ett drivhus
    för svenskarnas naturintresse.

  158. Börja ge ut "Nationalnyckeln"
    som bok igen.

  159. Naturvården har sedan min tid-

  160. -blivit alltmer administrativ
    och byråkratisk.

  161. Vill man ha tag på er sitter ni jämt
    i sammanträde.

  162. Svårt att göra något åt det-

  163. -men se och njut av den natur
    ni förvaltar.

  164. Så håll stövlarna leriga.

  165. Men det är nuet som gäller, och
    framtiden är viktigare än historien.

  166. Man får inte vara så blåögd
    att man tror-

  167. -att vi lever i den bästa av världar
    där kunskap och förnuft segrar.

  168. Man kan aldrig slå sig till ro.

  169. Inga segrar är säkra för evigt.

  170. Därför är det ni gör
    nu och framöver viktigt.

  171. Grattis, Artdatabanken och hela
    Naturvårdssverige, till jubileet.

  172. Lycka till i ert viktiga arbete
    kommande 25 år. Tack.

  173. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

25 år i naturvårdens tjänst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Torleif Ingelög har varit chef för Artdatabanken. Han berättar om Artdatabankens tillkomst och historia ur ett naturvårdsperspektiv. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Artdatabanken, Arter (biologi), Biologi, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

25 år i naturvårdens tjänst

Torleif Ingelög har varit chef för Artdatabanken. Han berättar om Artdatabankens tillkomst och historia ur ett naturvårdsperspektiv. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Har det sjätte massutdöendet redan påbörjats

Sarah Bourlat är forskare vid Göteborgs universitet och föreläser om globala trender vid förlust av biologisk mångfald i marina och terrestra ekosystem. Hon berättar om hastigheten för utdöende i förhistorisk tid kontra nutid. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan 2015

Rödlistan ges årligen ut med rödlistade arter i Sverige. Liselott Sjödin Skarp är programchef för arter vid Artdatabanken på SLU och berättar om resultaten i Rödlista 2015. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för myrstarr, pygmémossa och violgubbe

Sebastian Sundberg och Michael Krikorev från Artdatabanken berättar hur det ser ut för kärlväxter, alger och kryptogamer i Sverige. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för väddnätfjäril, älvängslöpare och kvistkrabbspindel?

Fjärilar och skalbaggar är två av de största grupperna på rödlistan. Hur är tillståndet i Sverige för dessa arter? Karin Ahrné och Håkan Ljungberg från Artdatabanken berättar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

SLU och fortlöpande miljöanalys

Lisa Sennerby Forsse är rektor på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om deras roll i att motverka förlust av arter. Sveriges lantbruksuniversitet har ett unikt uppdrag för ett universitet med att övervaka och analysera miljöutvecklingen. De ska också lägga fram bra underlag för beslutsfattande om hållbar utveckling. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan berättar

Ulf Bjelke är artexpert vid Artdatabanken och berättar om vad rödlistan säger om tillståndet för olika arter i Sverige. Vilka miljöer hyser flest rödlistade arter? Vilka substrat är särskilt viktiga, vilka påverkansfaktorer är mest problematiska? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskap

Petter Kjellander är professor i viltekologi vid SLU och berättar om hur odlingslandskap och skog växer igen. Kan megaherbivorer som visenter öppna upp och skapa livsmiljöer för hotade arter? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Insatser för ett rikt odlingslandskap

Det är inte bara rödlistade arter som drabbas av bristande miljöledningssystem och sjunkande mjölkpriser. Vilken plats har arter i morgondagens odlingslandskap? Urban Emanuelsson är professor vid Centrum för biologisk mångfald, Högskolan i Kristianstad och förklarar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

The power of rödlistan

Marinbiologen och journalisten Anna Bisther berättar om hur rödlistan används. Hon säger att den är ett av naturvårdens viktigaste verktyg. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Allas ansvar ingens ansvar

Klara Eklund och Camilla Finsberg är miljöutredare i Göteborgs kommun. De berättar om hur man i Göteborg har brutit ner de nationella miljömålen till lokala mål, men prognosen för att nå dem ser mörk ut. Staden satsar på flera miljöprogramsåtgärder för att öka möjligheterna att nå målen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Ideell och professionell naturvård i samklang

Thomas Strid är kommunekolog på Huddinge kommun och föreläser om vikten av samarbete mellan ideell naturvård och professionell. Han berättar om hur hans privata intresse för naturvård samverkar med den professionella yrkesrollen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Naturen är tråkig!

Martin Emtenäs är programledare för Mitt i naturen på SVT och resonerar här kring hur man kan få människor som är ointresserade av naturen att bli intresserade. Han resonerar kring att teknik och underhållning konkurrerar med naturen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.