Titta

UR Samtiden - När hjärtat stannar

UR Samtiden - När hjärtat stannar

Om UR Samtiden - När hjärtat stannar

Vad händer när ett hjärta stannar? Här berättar läkare och professorer om hur kroppen fungerar under ett hjärtstopp och hur vi kan bli bättre på att rädda liv. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Till första programmet

UR Samtiden - När hjärtat stannar : Hjärnans roll vid hjärtstoppDela
  1. I samband med att hjärtat stannar-

  2. -löper en del av hjärnans
    alla många nervceller risken-

  3. -att ta stryk, d.v.s. att de skadas.
    En första smäll och en andra smäll.

  4. Cellerna går från att bli
    vackert blå och hälsosamma-

  5. -som ni ser till vänster i bilden,
    till att bli röda och döda.

  6. Vad menas nu med detta?
    Är de verkligen röda?

  7. Nja, jag har aldrig fått nån
    indikation på att de blinkar rött-

  8. -men det är så de ser ut när vi
    färgar mikroskopiska snitt-

  9. -och tittar på nervcellerna,
    då ser vi att de sjukaste-

  10. -de döda nervcellerna,
    ofta har blivit röda.

  11. Nu har vi olika typer av nervceller
    som är olika känsliga-

  12. -för syrebristskadan vid hjärtstopp.

  13. Vissa områden av hjärnan
    drabbas dessutom mer än andra.

  14. På den lilla bilden nere till vänster
    ser ni en hjärna sedd från sidan.

  15. Den stora bilden
    visar ett tvärsnitt tvärs igenom den.

  16. Där pekar två pilar på områden
    med olika betydelse-

  17. -för vår själ och vår funktion.
    Det står "hippokampus".

  18. Det är det område där vi bland annat
    lagrar in våra minnen snabbt-

  19. -och processar dem vidare.
    Den andra pilen visar hjärnstammen.

  20. Det är ju bland annat säte för centra
    som styr vår hjärtverksamhet-

  21. -och vår andning.

  22. De olika områdena representerade av
    de här två skadas olika mycket.

  23. Andelen skadade nervceller kan vara
    allt mellan 1 % och 100 %.

  24. Det är nästan alltid lägst eller
    ingenting alls i hjärnstammen.

  25. Det är störst risk
    och störst mängd skada-

  26. -i hippokampus, vår minnesplats.

  27. Den första smällen
    i samband med hjärtstoppet är-

  28. -är vi intresserade
    av att lära oss mer om-

  29. -men det som är i fokus här
    är det som händer efter hjärtstoppet.

  30. Det som utvecklas efter en tid
    när blodflödet släpps på igen.

  31. Det är otroligt variabelt.
    Det växlar från individ till individ-

  32. -och från händelse till händelse.
    Över till min kollega, Tadeusz.

  33. Att nervcellerna dör långsamt
    eller att det finns ett tidsfönster-

  34. -mellan hjärtstoppet och att hjärtat
    har startat och cellerna dör-

  35. -tyder på att vi skulle kunna gå in
    och behandla hjärtstoppspatienter-

  36. -och behandla den här cellskadan.

  37. Det är svårt att utveckla
    behandlingen på patienter-

  38. -utan här behöver vi
    experimentella modeller.

  39. Vi behöver då en intakt hjärna och
    för det har vi försöksdjursmodeller.

  40. På 80-talet så utvecklade vi
    modeller för hjärtstopp-

  41. -för hjärnskador som liknar de som
    finns hos hjärtstoppspatienter.

  42. Det var under professor Bo Siesjös
    ledning, och vi fann då-

  43. -att i dessa modeller,
    så utvecklades cellskadan-

  44. -på samma sätt som hos
    hjärtstoppspatienter.

  45. Det var röda celler,
    som ni ser här på den här bilden-

  46. -före hjärtstoppet var det violetta
    celler, de är rundare-

  47. -en rund kärna med en liten prick i.

  48. Och sedan, tre, fyra dagar efter att
    hjärtat har kommit i gång igen-

  49. -då blodet flödar i hjärnan igen-

  50. -så ser vi de röda,
    triangulära, döda cellerna.

  51. Och detta, precis som hos patienten,
    tar tid att utveckla.

  52. Det tar två dagar
    vid ett tio minuters hjärtstopp-

  53. -och beroende på längden av
    hjärtstoppet, så går det snabbare.

  54. Ju längre tid hjärtat står stilla
    ju snabbare sker celldöden.

  55. Det andra som ni såg var att på samma
    sätt som hos patienter-

  56. -så är skadan lokaliserad till vissa
    speciella delar av hjärnan-

  57. -hippokampus, lillhjärnan etc.

  58. Vi har modeller som efterliknar-

  59. -skadan på hjärtstoppspatienten-

  60. -och då vill vi naturligtvis
    använda den här modellen-

  61. -för att utveckla en behandling.

  62. Vilka processer orsakar då
    den här cellskadan-

  63. -där friska celler går mot döda?

  64. Vi kan mäta antalet röda celler-

  65. -när vi behandlar de här råttorna
    eller mössen.

  66. Om jag summerar
    många, många års forskning-

  67. -så kan man säga att hjärnan
    tål en viss mängd skada.

  68. Den uttrycks här på y-axeln.

  69. När den når en viss mängd skada
    så passerar man ett tröskelvärde.

  70. Efter det finns ingen återvändo,
    utan vi får celldöd.

  71. Vad vi vet är att det finns ju
    många processer som orsakar celldöd.

  72. Det är giftiga substanser som
    ansamlas. Glutarat heter en sådan.

  73. Det är allmän cellnedbrytning.
    Nedbrytande mekanismer aktiveras.

  74. Det är cellstress. Speciella
    faktorer orsakar cellstress.

  75. Inflammation, när blodceller går in
    och ska städa upp-

  76. -i en skadad hjärna,
    men samtidigt så skadar den den-

  77. -och med detta följer ju feber. Vi
    vet också att feber ökar cellskadan.

  78. DNA-kaos, det är det senaste
    som har visats.

  79. Det sker strax innan cellerna dör.

  80. Samt en minskad reparation
    av de skadade cellerna.

  81. När vi passerar celldödströskeln,
    så sker celldöden.

  82. Det är många processer,
    och redan det betyder lite trubbel.

  83. Att behandla många processer
    med läkemedel är väldigt svårt.

  84. Men vår princip har varit att vi
    t.ex. behandlar inflammationen-

  85. -t.ex. sänker temperaturen
    med febernedsättande medel.

  86. Då försvinner den mekanismen.

  87. Cellskadorna hamnar under
    cellskadetröskeln-

  88. -och så får vi cellöverlevnad.

  89. Nu har det visat sig att när man...

  90. Man har utvecklat många läkemedel
    eller läkemedelskandidater-

  91. -för att skydda hjärnan
    efter hjärtstopp.

  92. Det har fungerat på råtta, men sedan
    inte varit effektivt på människa.

  93. Det kan vara många orsaker.
    En är naturligtvis-

  94. -att råttan inte är människa.

  95. Men det förmodar jag
    att vi visste innan.

  96. Däremot kan det vara andra processer.

  97. Människan har mycket mer vit substans
    än en råtta.

  98. Sådana skillnader mellan hjärnorna
    måste man beakta.

  99. Där fortsätter forskningen.

  100. Vad vi kunde visa på sent 80-tal-

  101. -var att kyla minskade celldöden.

  102. Det visste man redan på 60-talet,
    men då kylde man patienter-

  103. -till 20 grader eller 18 grader,
    och fick då hålla cirkulationen uppe-

  104. -via pumpar, hjärt-lungmaskiner.

  105. Men här kunde man visa att det räckte
    att råttan spontankylde sig-

  106. -till 33 grader.
    Då fick vi en stor effekt.

  107. Till vänster ser vi en bild på en
    normal hippokampus, nu i svartvit tv-

  108. -så vi ser inte det violetta. Ser ni
    det, så kan vi prata om det sen.

  109. Efter hjärtstoppet så ser ni här
    att allting har skrumpnat.

  110. Om råttan då kyls till 33 grader-

  111. -så är många av de här runda,
    fina cellerna bevarade.

  112. Till höger ser ni att det är ungefär
    60 % mindre skada i hjärnan.

  113. Varför fungerar det
    om nu inte läkemedlen fungerade?

  114. Febernedsättningen gjorde det.
    En temperaturhöjning på en grad-

  115. -räcker för en dramatisk ökning av
    hjärnskada. Feber är extremt farligt.

  116. Då visar det sig
    att nästan alla processer-

  117. -som vi har studerat
    är temperaturkänsliga.

  118. Om vi kyler till 33 grader, så får
    vi minskad effekt av varje process-

  119. -tills vi kommer under
    celldödströskeln.

  120. Men det är fortfarande så
    att vi absolut inte ger upp.

  121. Vi kör vidare. DNA-kaos är något
    som jag tycker är intressant.

  122. Mer om kyla får vi höra efter pausen.
    Jag tackar för mig.

  123. Textning: Anna Fotso Lundberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjärnans roll vid hjärtstopp

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När hjärtat stoppar riskerar vi också att drabbas av hjärnskador. Hur och varför detta sker berättar patologen Elisabet Englund och Tadeusz Wieloch, professor i neurologi. I hjärnan uppstår ett dna-kaos som bidrar till att celler dör. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Hjärnskador, Hjärta, Hjärtstillestånd, Kardiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - När hjärtat stannar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Varför stannar hjärtat?

Hjärtstopp drabbar inte bara äldre utan även unga människor. Då är det oftast beroende på ärftliga sjukdomar. Här berättar David Erlinge, professor i kardiologi, om vilka orsaker som ligger bakom. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Tidiga insatser räddar liv

Varje minut räknas när människor drabbas av hjärtstopp. Det konstaterar Lizbet Todorova, doktor i medicinsk vetenskap, när hon här berättar om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att rädda liv när någon nära oss drabbas av hjärtstopp. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Hjärnans roll vid hjärtstopp

När hjärtat stoppar riskerar vi också att drabbas av hjärnskador. Hur och varför detta sker berättar patologen Elisabet Englund och Tadeusz Wieloch, professor i neurologi. I hjärnan uppstår ett dna-kaos som bidrar till att celler dör. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Låg temperatur skyddar hjärtstopp

Nästan samtliga som kommer till vård efter ett hjärtstillestånd är medvetslösa och behöver intensivvård. Risken att dö är överhängande. Den dystra prognosen levererar Niklas Nielsen, doktor i medicinsk vetenskap, i sin föreläsning. Men med kylbehandling kan man öka chansen till återupplivning. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Hur utvecklas hjärnskadan?

När ska respiratorn stängas av vid hjärnskador? Det är ett beslut som är otroligt svårt att ta. Tobias Cronberg, docent och överläkare på Skånes universitetssjukhus, talar i sin föreläsning om att han vill se nya metoder för att bättre bedöma hjärnskador. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Vägen till ett normalt liv

Rehabiliteringstiden efter ett hjärtstopp kan vara en svår period, både för den drabbade och de anhöriga. Här berättar Gisela Lilja, arbetsterapeut på Skånes universitetssjukhus, om vilka utmaningar och möjligheter som finns. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Döden är inget misslyckande

Ska vi tillämpa all tillgänglig teknik för att hålla patienter vid liv? Det undrar Nils-Eric Sahlin, filosof och professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. I det här panelsamtalet med intensivvårdssjuksköterskan Eva Åkerman och överläkaren Hans Friberg diskuteras flera tankar kring hjärtstoppspatienter och deras anhöriga. Moderator är Lars Mogensen. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.