Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Föreläsaningar och samtal från konferensen Flora- och faunavård 2015. Talare berättar bland annat om Rödlista 2015 och dess betydelse för naturvården, Artdatabankens tillkomst och historia och om arternas tillstånd i den svenska miljön. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015 : Rödlistan berättarDela
  1. Välkomna tillbaka till
    Flora- och faunakonferensen 2015.

  2. Den röda tråden i naturvården. Vi är
    framme vid "Rödlistan berättar".

  3. Vad säger rödlistan om tillståndet
    för arter och livsmiljöer?

  4. Och upp på scenen får jag Ulf Bjelke,
    systemansvarig för Artfakta.

  5. Han är också limnolog:
    expert på sötvattensliv.

  6. -Tack.
    -Varsågod.

  7. Systemansvarig för Artfakta, det är
    främst det jag ska tala om i dag.

  8. Jag ska göra några nedslag i våra
    databaser och se vad man hittar.

  9. Detta ska jag prata om.

  10. Artfaktaverkytget
    har ni hört om i dag.

  11. Igenväxning ska vi se närmare på.

  12. Regionala utdöenden
    och rödlisteindex.

  13. Vi börjar med en demonstration
    av Artfaktaverktyget.

  14. Vi har nu klassat de rödlistade
    arterna efter fler faktorer.

  15. En del kan man söka på hemsidan
    från och med i dag.

  16. Så ser det ut.
    Man kan göra en enkel sökning.

  17. Skriv artnamn, som "varg", "björn".
    "Nordhavsräka" skriver nog många.

  18. Man kan göra en avancerad sökning.

  19. Då kan man välja att söka
    på olika rödlistekategorier:

  20. Svensk förekomst, taxonomisk nivå,
    organismgrupp, landskapstyp-

  21. -länsförekomst, biotoper:
    olika typer av skog, vatten.

  22. Substrat, påverkansfaktorer:
    avverkning, igenväxning.

  23. Ekologisk grupp, riskfaktorer.

  24. Vi ska göra en enkel sökning.
    En aktuell fråga är askskottsjukan.

  25. Vi är i Uppsala län. Hur många
    rödlistade arter är knutna till ask?

  26. Vi klickar på "länsförekomst".
    Där klickar vi på "Uppsala".

  27. Sen väljer vi "relation till
    andra arter", och väljer "ask".

  28. Sen klickar vi på "sök".
    Då får vi upp en lista.

  29. Vi får 42 träffar i Uppsala län
    som är knutna till ask.

  30. Vår artpresentationssida
    är också en nyhet som vi kan se på.

  31. Klicka på en av arterna:
    asknätfjäril.

  32. I stället för de gamla artfaktabladen
    med bara text och vit bakgrund-

  33. -har vi nu fylligare information.

  34. Vi siktar på att ha bilder på alla.

  35. Kartor har vi, och texter:

  36. Artfaktabladstexter,
    rödlistningsbedömningstexter.

  37. Klassningarna ser man också
    på ett mer utförligt sätt.

  38. Vi hoppas att det här ska vara en
    bra hjälp för naturvården framöver.

  39. Vi ska titta på några resultat
    i Artfaktadatabasen.

  40. Vilka biotoper finns de rödlistade
    arterna i av Sveriges landskapstyper?

  41. Här ser man att gräsmarker
    och ädellövskog dominerar.

  42. Några andra höga staplar.

  43. Barrskog.

  44. Sen är det arterna
    fördelade på alla landskapstyper.

  45. Men jordbrukslandskap,
    gräsmarker och skog dominerar.

  46. Vi tittar på igenväxning. Över 1 300
    arter hotas starkt negativt-

  47. -och 700 har en viss negativ
    påverkan. Vilka biotoper finns de i?

  48. Det kan vi se här.
    Öppna gräsmarker dominerar-

  49. -och sen en fallande skala
    av biotoper i olika landskapstyper.

  50. Sötvattensstrand, myrbiotoper, sjöar.
    Alla kan påverkas av igenväxning.

  51. Jag ska visa några exempel
    från runt omkring i landet.

  52. Här har vi dramatiska bilder
    från Vänern från 2000 och 2012.

  53. En väldigt stark igenväxning. Det
    finns en välkänd orsak till detta.

  54. Man inledde en ny reglering av Vänern
    på 2000-talet-

  55. -för att undvika översvämningen
    som var i bl.a. Arvika runt år 2000.

  56. Vattnet hålls på
    en mycket lägre nivå-

  57. -för att ha marginal
    vid stor nederbörd.

  58. Man tillåter inte högflöden.

  59. Högflödena skapar en störning som
    är gynnsam för många känsliga arter.

  60. Utan störningar
    dominerar triviala arter.

  61. Många rödlistade arter
    lever vid Vänern.

  62. Det finns ett Life-projekt
    där man ska röja stränderna-

  63. -men så länge regleringen finns,
    får man igenväxning.

  64. Det är en klimatrelaterad konflikt.

  65. Man fruktar översvämningar
    och det påverkar biologisk mångfald.

  66. Ett annat exempel
    är igenväxning av täkter.

  67. Vi har flera hundra rödlistade arter
    som är vanligt förekommande i täkter.

  68. De är ersättningshabitat
    för försvunna miljöer:

  69. Sandig miljö i jordbrukslandskap,
    exploaterade stränder.

  70. Men täkter används allt mindre.
    Man försöker bevara sandiga miljöer.

  71. Avslutade täkter täcks med matjord
    som växer igen fort.

  72. Den här har vuxit igen ändå:
    Sörmon i Värmland.

  73. Arter som har täkten som sista utpost
    får ytterligare problem.

  74. 70 % av Sveriges backsvalor
    häckar i täkter.

  75. De har två arter knutna till sig:
    en fluga och en skalbagge-

  76. -som bara lever i backsvalebon.
    De är också rödlistade.

  77. En tredje bild på igenväxning.
    Det är bara en månad mellan bilderna.

  78. En havsstrand i Halland
    har vuxit igen med vresros-

  79. -en invasiv art från trädgårdar.
    Hösten 2014 restaurerade man det.

  80. Ett Life-projekt för att återskapa
    stränder i Skåne och Halland.

  81. Det ser fantastiskt fint ut.
    Det går så fort.

  82. Nästa punkt
    är lokala och regionala utdöenden.

  83. För asknätfjäril fanns svarta län.

  84. Svart län i våra kartor
    betyder att arten är utdöd.

  85. Utdöda arter är ofta
    "regionally extinct", RE.

  86. Vi har cirka 200 såna arter-

  87. -men vi har långt fler som har
    försvunnit från ett län eller kommun.

  88. De är viktiga att ta hänsyn till.

  89. Ser man närmare på statistiken,
    ser man i olika landskapstyper-

  90. -att en stor andel arter i varje
    landskapstyp är borta från nåt län.

  91. 80 % av jordbrukslandskapsarterna
    har försvunnit från nåt län.

  92. Fjällen avviker från de andra
    av två skäl.

  93. Det är stora skyddade områden, mindre
    hårt tryck från areella näringar.

  94. Det är också få och stora län där.

  95. Det ska mer till för
    en länsförlust där, än i Blekinge.

  96. Det finns två orsaker.

  97. Hela Sverige visar
    en tydlig gradient.

  98. Här är rödlistade i ett län, plus de
    arter som har försvunnit från länet.

  99. I södra Sverige och Götaland
    har knappt 20 % försvunnit-

  100. -och sen en fallande skala
    till norra Sverige.

  101. Undantaget från mönstret är Öland och
    Gotland med mindre andel förluster.

  102. Mycket jordbrukslandskap är kvar där.

  103. Åtgärder utförs,
    och man har skyddade områden.

  104. Nästa steg i föredraget
    är rödlisteindex.

  105. Andelen rödlistade arter
    i en landskapstyp-

  106. -i förhållande till hela artstocken.

  107. Internationella naturvårdsunionen
    IUCN:s mått på utdöendehastighet.

  108. För att förenkla: Om alla arter
    är livskraftiga, så är värdet 1.

  109. Är alla arter utdöda, är värdet 0.
    Såna extremer har vi inte.

  110. Inte nollan i alla fall, eller ettan.

  111. Det blev lite fel...
    Det ligger mitt emellan.

  112. Tittar vi
    på internationella siffror...

  113. Här är ett index för
    all världens fåglar fram till 2008.

  114. Ett uppdaterat index är på gång,
    men det har jag inte än.

  115. Det här ser inte så dramatiskt ut.

  116. Linjen är ganska parallell
    med axeln.

  117. Men det betyder inte
    att det blir bättre.

  118. Utdöendet pågår.
    Trycket på arterna är konstant.

  119. Men det mest intressanta
    är skillnaden mellan områden.

  120. I nordamerikanska Arktis,
    den översta linjen-

  121. -har man betydligt färre
    rödlistade arter av hela artstocken-

  122. -än i Oceanien,
    där man har en större andel.

  123. Sen är det ett kluster.
    I den malajiska övärlden, med Borneo-

  124. -ser man en nedgång under 90-talet,
    då man avverkade som mest.

  125. Man kan titta på fåglarna
    och på huvudlandskapstyper-

  126. -och jämföra sötvatten,
    marint och terrestra fåglar.

  127. Då ser man att marina fåglar ligger
    sämst till. Störst andel rödlistade.

  128. Hur ser det ut i Sverige?
    Vad har vi för mönster?

  129. Detta är senaste rödlistningen.

  130. En jämförelse från 2000 till 2015
    för ett antal olika grupper.

  131. Utdöendehastigheten är konstant,
    förlusterna fortsätter.

  132. Oftast är det inte nationella
    förluster utan från län eller region.

  133. Det pågår trots att linjerna är raka.
    Men vi har undantag.

  134. Vi ser två uppåtgående linjer.

  135. Det är däggdjuren, den lila.

  136. Och grod- och kräldjur.

  137. För de senare gjordes många åtgärder
    under 90-talet och 2000-talet-

  138. -för att gynna dem. Man har skapat
    småvatten och fått snabb respons.

  139. Groddjuren har minskat...

  140. De har minskat i
    rödlistningsbedömning: hotstatus.

  141. Och de har bytt kategori
    flitigare än de flesta.

  142. De limniska miljöerna är tacksamma.

  143. Man får ofta snabba svar och biotan
    kommer tillbaka fort om man gör rätt.

  144. Det är stor skillnad mot skogliga
    ekosystem, som är långsammare.

  145. Där är en annan magnitud på problemen
    om man ska återskapa.

  146. Däggdjuren har ökat, som ni vet.

  147. De stora rovdjuren
    har åstadkommit den här skalan.

  148. Det har skett en förbättring
    under 2000-talet för dem.

  149. Min avslutande bild.

  150. Rödlisteindex per landskapstyp.

  151. 7 000 rödlistade och icke-rödlistade
    arter jämförs utifrån landskapstyp.

  152. Det som sticker ut
    är jordbrukslandskap och marin miljö.

  153. De har största andel av artstocken
    rödlistad. Det är högst tryck på dem.

  154. Minskning av jordbrukslandskap,
    betesmarker.

  155. Igenväxning, nedläggning.

  156. I marin miljö
    ser vi på färre grupper-

  157. -men av dem
    är en stor andel är rödlistade.

  158. Där behövs inventeringar
    och insatser.

  159. Det är en stigande skala.
    Skog är trea.

  160. Den som har lägst andel
    rödlistade arter är fjällen.

  161. Där kommer vi tillbaka till-

  162. -att i fjällen har vi lägre tryck
    på arterna än i de andra miljöerna.

  163. Jag avslutar med den bilden.
    En inblick i våra databaser.

  164. -Tack för det.
    -Tack.

  165. Det finns möjlighet att ställa frågor
    till Ulf, om mätningarna och annat.

  166. Har vi några?
    Varsågod. - En mikrofon?

  167. David van der Spoel, Skydda skogen.
    Du nämnde med en bild av Vänern-

  168. -en konflikt mellan biologisk
    mångfald och klimatåtgärder.

  169. Men det finns förstås alternativ-

  170. -som minskar översvämningsrisken
    och gynnar biologisk mångfald.

  171. Man kan hålla kvar vattnet
    i tillrinningsområdet-

  172. -till exempel
    i skogen norr om Vänern.

  173. Ja, det finns absolut
    såna möjligheter.

  174. Att låta våtmarkerna som finns växa.
    Att inte tillåta dikesrensning.

  175. Man kan valla in känsliga områden,
    men då blir det andra problem.

  176. -Ska vi dränka Arvika igen?
    -Det är en konflikt.

  177. -Kan man dämma upp nån annanstans?
    -I så fall våtmarker i Värmland.

  178. Att se till att det blir
    fler våtmarker i Värmland.

  179. Låta vattnet ta längre tid
    innan det når Vänern.

  180. -Då når man positiva verkningar?
    -Absolut.

  181. -Då fanns det en konstruktiv lösning.
    -Ja, i teorin.

  182. I teorin. Det kostar pengar, kanske?

  183. -Eller nån annan blir arg?
    -Ja.

  184. En krock mellan klimatåtgärder
    och biologisk mångfald.

  185. Tack, för att du kom hit.
    Eller du jobbar ju här.

  186. Ja, jag cyklade hit.

  187. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rödlistan berättar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ulf Bjelke är artexpert vid Artdatabanken och berättar om vad rödlistan säger om tillståndet för olika arter i Sverige. Vilka miljöer hyser flest rödlistade arter? Vilka substrat är särskilt viktiga, vilka påverkansfaktorer är mest problematiska? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Artskydd, Biologi, Hotade arter, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Rödlistning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

25 år i naturvårdens tjänst

Torleif Ingelög har varit chef för Artdatabanken. Han berättar om Artdatabankens tillkomst och historia ur ett naturvårdsperspektiv. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Har det sjätte massutdöendet redan påbörjats

Sarah Bourlat är forskare vid Göteborgs universitet och föreläser om globala trender vid förlust av biologisk mångfald i marina och terrestra ekosystem. Hon berättar om hastigheten för utdöende i förhistorisk tid kontra nutid. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan 2015

Rödlistan ges årligen ut med rödlistade arter i Sverige. Liselott Sjödin Skarp är programchef för arter vid Artdatabanken på SLU och berättar om resultaten i Rödlista 2015. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för myrstarr, pygmémossa och violgubbe

Sebastian Sundberg och Michael Krikorev från Artdatabanken berättar hur det ser ut för kärlväxter, alger och kryptogamer i Sverige. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för väddnätfjäril, älvängslöpare och kvistkrabbspindel?

Fjärilar och skalbaggar är två av de största grupperna på rödlistan. Hur är tillståndet i Sverige för dessa arter? Karin Ahrné och Håkan Ljungberg från Artdatabanken berättar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

SLU och fortlöpande miljöanalys

Lisa Sennerby Forsse är rektor på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om deras roll i att motverka förlust av arter. Sveriges lantbruksuniversitet har ett unikt uppdrag för ett universitet med att övervaka och analysera miljöutvecklingen. De ska också lägga fram bra underlag för beslutsfattande om hållbar utveckling. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan berättar

Ulf Bjelke är artexpert vid Artdatabanken och berättar om vad rödlistan säger om tillståndet för olika arter i Sverige. Vilka miljöer hyser flest rödlistade arter? Vilka substrat är särskilt viktiga, vilka påverkansfaktorer är mest problematiska? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskap

Petter Kjellander är professor i viltekologi vid SLU och berättar om hur odlingslandskap och skog växer igen. Kan megaherbivorer som visenter öppna upp och skapa livsmiljöer för hotade arter? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Insatser för ett rikt odlingslandskap

Det är inte bara rödlistade arter som drabbas av bristande miljöledningssystem och sjunkande mjölkpriser. Vilken plats har arter i morgondagens odlingslandskap? Urban Emanuelsson är professor vid Centrum för biologisk mångfald, Högskolan i Kristianstad och förklarar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

The power of rödlistan

Marinbiologen och journalisten Anna Bisther berättar om hur rödlistan används. Hon säger att den är ett av naturvårdens viktigaste verktyg. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Allas ansvar ingens ansvar

Klara Eklund och Camilla Finsberg är miljöutredare i Göteborgs kommun. De berättar om hur man i Göteborg har brutit ner de nationella miljömålen till lokala mål, men prognosen för att nå dem ser mörk ut. Staden satsar på flera miljöprogramsåtgärder för att öka möjligheterna att nå målen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Ideell och professionell naturvård i samklang

Thomas Strid är kommunekolog på Huddinge kommun och föreläser om vikten av samarbete mellan ideell naturvård och professionell. Han berättar om hur hans privata intresse för naturvård samverkar med den professionella yrkesrollen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Naturen är tråkig!

Martin Emtenäs är programledare för Mitt i naturen på SVT och resonerar här kring hur man kan få människor som är ointresserade av naturen att bli intresserade. Han resonerar kring att teknik och underhållning konkurrerar med naturen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

En framtidsspaning

Var står vi idag och vad kommer att ha hänt när vi ses på nästa sällsynta konferens våren 2020? Tre spanare, alla med ett stort engagemang för sällsynta diagnoser, ger sina visioner av ett samhälle där vården fungerar och där patienter med en sällsynt diagnos känner sig omhändertagna. Deltagare: Anders Olauson, Ågrenska, Emma Lindsten och Christin Lind, Riksförbundet sällsynta diagnoser. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.