Titta

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Om UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Föreläsningar och diskussioner från konferens om skillnader mellan män och kvinnor. Finns skillnader och hur ser dessa i så fall ut? Vi får inblick i feminismens historia och i den senaste biologiska och genusvetenskapliga forskningen om skillnader mellan könen. Hur ska vi uppnå jämställdhet och varför? Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader? : Vad är jämställdhet och hur når vi dit?Dela
  1. Det finns inget jämställt samhälle.

  2. Och nu är det dags att komma dit.

  3. Det ska vi prata om nu.
    Panelen känner ni igen:

  4. Per Johansson och Anna Sjögren
    som är nationalekonomer-

  5. -Gudrun Schyman som är partiledare
    för Feministiskt Initiativ-

  6. -och Roland Paulsen, sociolog.

  7. Det är ni som ska knäcka koden.

  8. Gudrun, du som kan det här-

  9. -och har åkt runt och pratat
    om feminism länge och mycket-

  10. -vad har du lärt dig i dag?

  11. Jag sa tidigare att jag uppskattar
    motståndet som blir tydligt.

  12. Jag förstår också
    att det har en akademisk förankring.

  13. Och det är bra att veta. Det är
    bättre att veta var man har folk.

  14. Jag störs väldigt av det osynliga
    och oartikulerade motståndet.

  15. Sedan tycker jag att siffror är bra.

  16. Vi ska vara väldigt faktabaserade.
    Det här är ett kunskapsområde.

  17. Precis som när målet är hållbarhet
    tittar vi på kunskaper.

  18. Internationellt, i PCC och så vidare.

  19. Vi tittar på hur konflikterna ser ut
    mellan en idé om exploatering-

  20. -och det faktum
    att vi bara har ett jordklot.

  21. Det är kunskaper, inte tyckanden.

  22. Liksom det är ett kunskapsområde
    att synliggöra konflikterna-

  23. -mellan jämställdhetsmålet
    och det som nu pågår.

  24. Det där måste vi ha respekt för.
    Sluta tro att det handlar om åsikter.

  25. Just därför var jag nyfiken
    på om du fått någon ny kunskap.

  26. Har du lärt dig något nytt, t.ex.:
    "Oj, är det så det är?"

  27. Nej, jag är rätt påläst.

  28. Vi andra har däremot lärt oss
    att det inte alls skulle vara svårt-

  29. -att få till det jämställda samhälle
    som aldrig har funnits-

  30. -om vi bara blev överens.

  31. Anna, är det så enkelt?

  32. Nej, jag tror inte
    att det är så där busenkelt.

  33. Jag tror inte att vi åstadkommer
    ett sant, jämlikt samhälle-

  34. -genom att fatta ett politiskt beslut
    om att alla löner ska vara lika.

  35. Jag vet inte exakt
    hur det beslutet skulle se ut.

  36. I synnerhet inte om det ska
    vara förenligt med människors rätt-

  37. -att själva bestämma över sina liv.

  38. Eftersom... Jag tror så här:

  39. Jag håller med Gudrun
    om att vi har en konsensusnorm-

  40. -där vi säger att alla är överens,
    och några saker är vi nog överens om.

  41. -Vilka?
    -T.ex. lika lön för lika arbete.

  42. Det är nog väldigt många överens om.

  43. Är samhället jämställt
    om vi har lika lön för lika arbete?

  44. Ja, om vi tycker att det räcker.

  45. Ett jämställt samhälle
    skulle ha lika lön för lika arbete.

  46. Men vi har olika syn på vad
    "lika lön för lika arbete" betyder.

  47. Vilket arbete är likt ett annat?

  48. Där har vi olika syn
    och börjar bli ganska oense-

  49. -om hur vi ska komma vidare.

  50. Det är viktigt att belysa
    var vi är oense.

  51. Jag är oerhört oense
    med föreställningen om-

  52. -att samhällsutveckling, ekonomisk
    utveckling och lönearbete-

  53. -skulle missgynna kvinnor.

  54. Det är en fundamental förändring.

  55. Ett samhälle där avkastningen
    blir högre för det vi har här inne-

  56. -jämfört med de här,
    är någonting som gynnar kvinnor.

  57. Kvinnor har en komparativ fördel
    i hjärna jämfört med det här.

  58. Tack, Anna. - Roland, hur tänkte du?

  59. Jag sa inte att kvinnor skulle gynnas
    mer än män-

  60. -men man kan säga att reformen
    av lönearbetet har gått mycket trögt.

  61. Det fundamentala som ni liberaler
    alltid missar i fråga om lönearbete-

  62. -är att det skulle ha att göra
    med fria val.

  63. Om en politiker höjer lönerna
    för undersköterskor-

  64. -har man kränkt ett fritt val.

  65. Därför ser det ut som det gör.
    Att de tjänar så pass mycket mindre-

  66. -beror på en rad politiska beslut.

  67. Det finns ingen marknadslogik i det.

  68. Det har ingenting med värdet
    i lönearbetet att göra. Tvärtom.

  69. Det påtagliga med lönearbete
    är att ju mer nyttig du verkar vara-

  70. -desto mindre tjänar du.

  71. Mest tjänar du om du inte gör
    någonting alls och bara äger kapital-

  72. -som du flyttar runt lite grann.

  73. Det har inte uppstått på grund av
    en rättvis marknadsvärdering.

  74. Kvinnor har i vård- och omsorgsarbete
    inte ens full strejkrätt.

  75. Om sjuksköterskor går ut i strejk,
    kan ni föreställa er vad det innebär?

  76. Det här har absolut
    en politisk dimension-

  77. -och självklart kan politiker
    gå in och reglera detta.

  78. Liksom de reglerar allt annat.

  79. Sedan 90-talskrisen har de reglerat
    så att vårdarbeten inte lönar sig.

  80. Vi har självklart en politisk
    dimension. Vi talar politik just nu.

  81. Är panelen överens om det?
    Det här är politik.

  82. Vi har under dagen
    lärt oss väldigt mycket nytt-

  83. -och fått bekräftat gammalt.

  84. Men om vi ska tala om,
    vilket är rubriken för diskussionen-

  85. -vad jämställdhet är och hur vi
    når dit, så måste vi prata politik.

  86. Anna, har du ett svar
    på Rolands resonemang?

  87. Vi måste ta hela grundkursen
    i nationalekonomi, det blir jobbigt!

  88. Däremot tror jag att det finns
    ett fundamentalt problem.

  89. Jag får använda det där ordet
    som jag inte ens kan-

  90. -för att kritisera hela grundsystemet
    i ditt sätt att tänka.

  91. Vad är motsatsen till lönearbete?

  92. Vilken värld tänker du dig,
    där vi inte ska lönearbeta?

  93. Vad ska män, kvinnor och barn
    leva av? Ska vi idka byteshandel?

  94. I de samhällen jag känner till
    som har baserats på byteshandel-

  95. -har varken män eller kvinnor
    mått bra, och barnen dött som flugor.

  96. Är det en värld
    vi vill tillbaka till?

  97. Att utbyta tjänster och varor,
    både i tid och rum-

  98. -är grunden för marknadsekonomin.

  99. Och kapitalismen,
    om du vill dra det så långt.

  100. Det är en förutsättning
    för att både män och kvinnor-

  101. -ska kunna styra över sina liv
    på ett sätt som vi alla vill i dag.

  102. Roland, vad är alternativet
    till lönearbete?

  103. När man läser nationalekonomi verkar
    man förlora förmågan att lyssna.

  104. Jag har väl för fasen inte sagt
    att vi ska sluta lönearbeta?

  105. Vem har sagt det? Det är rent påhitt.

  106. Du talar om arbetstidsförkortning.

  107. Ja, sådant vi ägnat oss åt tidigare.

  108. Det roliga är att liberala partier
    ett tag också var med på det.

  109. Alla partier utom Moderaterna
    var överens om att sänka arbetstiden-

  110. -när vi blir mer effektiva.
    Vilket barn som helst förstår det.

  111. Av någon anledning har vi tappat det.

  112. Det enda stora partiet som driver det
    på allvar är Feministiskt Initiativ.

  113. De andra försöker hålla tillbaka det.

  114. Varför måste man läsa nationalekonomi
    för att förstå varför partierna-

  115. -som har släppt arbetstidsfrågan
    skulle ha så oerhört rätt?

  116. Anna, kort svar.

  117. I Frankrike genomförde man
    en generell arbetstidsförkortning-

  118. -som ledde till en uppsjö av sätt
    att jobba så mycket man vill-

  119. -för den med möjlighet att påverka.

  120. Man begränsade arbetsmöjligheten för
    de som inte styr över sina arbeten.

  121. Så ser det ut i vårt samhälle också.

  122. -Gudrun, du har ordet.
    -Två saker:

  123. Det franska exemplet har brister.
    Facken är inte lika starka där-

  124. -och det fanns inte samma idé
    om att arbetsmarknadens parter-

  125. -skulle vara inblandade
    i de politiska beslut som fattades.

  126. Det gick också ut över kvinnor.
    Så det går att göra dåliga beslut.

  127. Arbetstidsförkortningen i Sverige
    är en solskenshistoria.

  128. Man tog ut produktivitetsutvecklingen
    ur samhällsekonomin-

  129. -i sänkt arbetstid
    i stället för sänkta skatter.

  130. Gudrun, du som är pedagogen-

  131. -varför blir samhället mer jämställt
    om vi jobbar mindre?

  132. Vi får tid över till annat
    än att bara lönearbeta.

  133. I dag har vi en snedfördelning:
    Män jobbar mer än kvinnor.

  134. Kvinnor går ner på deltid
    för att vi har mycket annat att göra.

  135. Man kan säga att det är fria val,
    men frihet under ett visst tvång.

  136. Men jag väljer själv. Vill jag hinna
    hämta ungarna, läsa läxor-

  137. -och ha maten klar,
    så får jag gå ner i tid.

  138. Man kan se det som ett fritt val,
    men i det samhälle vi har-

  139. -med dess normer och konstruktioner,
    så tar kvinnor den här rollen.

  140. Om jag vänder på frågan...
    - Per, jag har inte glömt dig.

  141. Jag måste fråga: Är det möjligt
    att vissa inte vill jobba mindre?

  142. Går det inte att få jämställdhet då?

  143. Du får gärna jobba mer om du vill.
    Jag återkommer till det här.

  144. Vi förkortade arbetstiden från 48
    till 40 timmar. En del här minns det.

  145. Flera av er kommer ihåg
    när vi blev lediga på lördagar.

  146. Det tog femton år och gick så här.

  147. Avtalsförhandlingar och
    ändrade siffror i arbetstidslagen.

  148. Det handlar om heltidsnormen,
    som gick ner till 40 timmar.

  149. Alla var fackförbund och
    politiska partier, utom Moderaterna-

  150. -var överens om att det var
    en bra generell välfärdsreform.

  151. Ett sätt att ta ut produktivitets-
    utvecklingen i samhällsekonomin-

  152. -på ett sätt som kom alla till godo.

  153. Vissa jobbar alltid mer än 40 timmar,
    men vi pratar om heltidsnormen.

  154. Vi menar att den ska ned till 30,
    och det kanske tar tio år.

  155. Avtalsförhandlingar...
    Arbetsmarknadens parter ska vara med.

  156. Självklart, men det är
    ingenting svårt eller konstigt.

  157. Nu har vi haft skattesänkningar
    i åtta år-

  158. -som vida överstiger kostnaderna
    för det här.

  159. Arbetstidsförkortningen
    från 48 till 40 timmar-

  160. -var motorn i en samhällsförändring.

  161. En modernisering, effektivisering
    och datorisering.

  162. Ingen fick sänkt lön.
    Man tar ut framtida löneutrymme.

  163. Det innebär kanske
    att man får kapa vinsterna.

  164. Det är vårt sätt
    att förhålla oss till arbetstider.

  165. Nu är arbetstiden hela våra liv.

  166. Den senaste skattebefriande
    löneförmånen är att som kvinna-

  167. -få frysa in sina ägg!
    Då har det gått långt alltså.

  168. Vi ska träna, annars får vi inte lön!
    Vi ska se ut på ett visst sätt.

  169. Arbetet äter in i oss.

  170. Inte den ultimata jämställdhets-
    reformen med frysta ägg, tyckte du.

  171. Nej, det är en yttring
    för arbetslivets dominans.

  172. Per, du var tvivlande
    till att det var särskilt bra-

  173. -att ha fokus på män och kvinnor
    om man vill nå jämställdhet.

  174. Jag blev väldigt nyfiken.
    Kan du utveckla?

  175. Det finns väldigt stora skillnader
    inom gruppen "män och kvinnor".

  176. För vissa... Sa jag verkligen så?

  177. Vad jag tycker är lite olyckligt-

  178. -är begreppen "underordning"
    och könsmaktsordning.

  179. Där man grupperar ihop män
    som väldigt heterogena-

  180. -mot en grupp heterogena kvinnor.
    Jag förstår inte vad det är bra för.

  181. Män som kanske är arbetslösa
    eller har dålig utbildning-

  182. -framställs som överordnade
    och ställs mot kvinnor med stor makt.

  183. Det är polariserande och olyckligt
    för diskussionen kring jämställdhet.

  184. Vad betyder jämställdhet för dig?

  185. Att man behandlas lika
    och som en individ.

  186. Där kan man ta jämställdhetsmålet
    som Gudrun Schyman tog upp.

  187. Till exempel att mäns våld
    mot kvinnor ska upphöra.

  188. Då ser man inte män som individer.
    Våld mot män är legitimt.

  189. Det är inte jämställt för mig. Man
    behandlar kvinnor annorlunda än män.

  190. Det är riktigt att män utför våldet-

  191. -men också att män i störst
    utsträckning drabbas av våldet.

  192. Därför ser jag inte det
    som ett jämställdhetsmål.

  193. Vad är det jag inte förstår här?

  194. Om ni minns Gudruns fyra punkter
    och mål inom jämställdhetspolitiken-

  195. -var det fjärde
    mäns våld mot kvinnor.

  196. Om man inom jämställhetspolitiken
    vill minska mäns våld mot kvinnor-

  197. -så betyder det väl inte att annat
    våld i samhället är acceptabelt?

  198. Till exempel våld mot män.
    Eller hur menade du?

  199. -Jo, men det blir ju så.
    -Det finns andra lagar.

  200. Det är en målsättning, inte en lag.

  201. Vad jag menar är att
    en sådan målsättning är normbildande.

  202. Man säger att mäns våld mot män
    är legitimt.

  203. Om man vill synliggöra-

  204. -våld i nära relationer,
    bör man ha en skrivning som säger-

  205. -att våld i nära relationer
    ska upphöra.

  206. Den är neutral
    och gör inte skillnad på kön.

  207. Uttrycket att mäns våld mot kvinnor
    ska upphöra är inte neutralt.

  208. Du menar alltså att jämställdhetsmål-

  209. -inte borde fokusera
    på män och kvinnor?

  210. Alla ska ha samma rättigheter
    och behandlas lika oberoende av kön.

  211. Ja, det påverkar ganska mycket.
    Om en homosexuell man blir våldtagen-

  212. -i en nära relation, ska vi då säga:
    "Det är ingen fråga för oss"?

  213. Gudrun, sedan Roland.

  214. Det blir svårigheter
    om man inte accepterar maktbegreppet.

  215. Om man inte tittar på den
    strukturella nivån, mönster och makt-

  216. -och ser att gruppen män
    är överordnad gruppen kvinnor.

  217. Makt är alltid en relation.
    Den som har mer makt-

  218. -har det på bekostnad
    av att någon har mindre.

  219. Den analysen ligger till grund för
    formuleringen av jämställdhetsmålen.

  220. Mäns våld mot kvinnor,
    eller det patriarkala våldet-

  221. -är viktigt som ett annat våld
    än det män utsätter män för.

  222. Det är ett specifikt våld och
    handlar om den här maktrelationen.

  223. Och det sker på det ställe-

  224. -där vi ska känna oss som mest trygga
    och i den närmaste relationen.

  225. Det är ett internationellt begrepp
    som synliggör en typ av våld-

  226. -som dessutom fortfarande
    i en del länder är helt osynligt-

  227. -och inte kriminaliserat.
    Män har rätt att äga kvinnor.

  228. Innan Per får svara vill
    Roland tillägga något i samma ärende.

  229. Det gäller målsättningen att
    mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

  230. Jag har knappt hört talas om det.

  231. Det mest normerande i samhället,
    vilket alla sociologer är överens om-

  232. -är lagstiftningen.
    Den är det mest normerande vi har.

  233. Den förbjuder även mäns våld mot män.

  234. Det finns en poäng i
    att kritisera våld i sig.

  235. Det har att göra med
    den generella maskuliniseringen-

  236. -där man ser hur även samkönade par
    har problem med våld i relationen.

  237. Jag ser inte motsättningen.

  238. Ibland uppfinner vi något
    som inte alls behöver krocka.

  239. Jag pratade lite om
    feminismens betydelse för språket.

  240. Det feministiska språkbruket
    påverkar vår syn på jämställdhet.

  241. Jag tycker att det är viktigt.
    En del av feminismens rörelse-

  242. -har gjort att man skrivit in
    det här jämställdhetspolitiska målet.

  243. Man pekar ut en specifik grupp
    av specifikt intresse.

  244. Det är inte bra för jämställdheten.

  245. Jag kan inte se att
    det har med jämställdhet att göra.

  246. Det är förfärligt
    att det begås brott mot kvinnor-

  247. -och det tycker de flesta män.

  248. Men varför ska man inte också prata
    om mäns våld mot män?

  249. Det är fyra gånger så vanligt
    att män drabbas av våld som kvinnor.

  250. Man gör skillnad på män och kvinnor-

  251. -för att man har en föreställning
    om att män "klarar sig".

  252. Män behöver inte utsätta sig.

  253. Jag pratade om mäns våld mot män-

  254. -och om den militariserade formen
    av våldet.

  255. Vi bör prata om våldets alla uttryck,
    för de har samma syfte.

  256. Det är viktigt att förstå
    att jämställdhet är målet.

  257. Vi ska ha lika mycket makt
    och i första hand få vara människor.

  258. Det är friheten att få vara människa
    och stiga ur könsstereotyperna-

  259. -som tar död på oss på olika sätt.

  260. Och som ju är oerhört beklämmande
    för många män att stiga in i.

  261. Och som gör män väldigt illa,
    inte minst i familjerelationer-

  262. -med ett försvagat föräldraskap.

  263. Det finns en frihet att vara människa
    att erövra...

  264. -...och det är ju målet.
    -Per, kort om detta.

  265. Då håller du med om vi ska
    ta bort det som jämställdhetsmål?

  266. -Nej, inte alls.
    -Nehej, ska vi göra skillnad på folk?

  267. Där sätter vi punkt och går över
    till punkten "makt och inflytande"-

  268. -eftersom det är makt vi talar om.

  269. Vi konstaterade tidigare,
    eller någon gjorde det-

  270. -att kvotering har fungerat
    väldigt bra inom politiken i Sverige.

  271. Politikerna har bestämt
    i demokratiskt ordning-

  272. -om att ha varannan damernas.

  273. Vi har en riksdag med,
    fast det gick tillbaka i förra valet-

  274. -en könsjämn regering
    med lika många ministrar.

  275. Man jobbar på det i kommunerna,
    fastän de är sämre på många håll.

  276. Kommunala bolag är ännu sämre.

  277. Ju mindre kommuner,
    desto större är andelen män.

  278. Rätta mig om jag har fel.

  279. Det har gått att politiskt besluta-

  280. -om att kvinnor och män
    ska vara lika många.

  281. Betyder det att den politiska makten
    är jämnt fördelad? - Roland?

  282. Nej, det tycks den inte vara.

  283. Jag ser det som ett exempel på-

  284. -att jämställdhet är svårt att
    realisera i kapitalismen och företag.

  285. Det som utmärker det offentliga
    är att det är demokratiskt reglerat.

  286. Vi har inte en ekonomisk demokrati
    i vårt samhälle-

  287. -utan det styrs av makt,
    och främst män har makt i dag.

  288. Däremot så...

  289. På sikt, liksom Anna var inne på-

  290. -kan jämställdhetsmål och kvotering
    gagna män, inte minst mig.

  291. De flesta sociologer i min generation
    är kvinnor, och de är bättre också.

  292. Någon gång blir jag inkvoterad
    på en professorsstol som man-

  293. -och det ser jag fram emot.

  294. Vi håller oss vid offentlig makt,
    inte akademin eller näringslivet.

  295. Jag skickar frågan till Gudrun.
    Är politisk makt nu jämnt fördelad?

  296. Representationsfrågan
    handlar detta om, och den är viktig-

  297. -för det är viktigt
    att vi kan identifiera oss.

  298. Det här kom till inför valet 1994-

  299. -då det fanns en organisation
    som kallade sig för "Stödstrumporna".

  300. Maria-Pia Boëthius med flera sa:
    "Nu jävlar får det bli ordning här."

  301. "Vi kan inte ha gubbar överallt.
    Vi öppnar eget", sa de inför valet-

  302. -"om ni inte tar in
    fler kvinnor i riksdagen."

  303. Partierna blev vansinnigt nervösa,
    särskilt Socialdemokraterna.

  304. Ingvar Carlsson kallade upp damerna
    och sa: "Klart att vi måste."

  305. Han var livrädd
    att de skulle öppna eget.

  306. De lät sig bevekas
    och så höjdes representationen.

  307. Betyder det då att det regnar
    feministiska reformer från riksdagen?

  308. Nej, det betyder vad det betyder:
    En högre representation av kvinnor.

  309. Punkt och slut. Alla kvinnor
    är inte feminister och vice versa.

  310. Feminism är ett kunskapsområde
    och ideologiskt ställningstagande-

  311. -utifrån kunskap om rättigheter
    som inte är där de ska-

  312. -och att man vill göra något åt det.

  313. Om man har maktanalysen
    och vill förändra, är man feminist.

  314. Alla kvinnor vill inte förändra,
    och det finns män som vill förändra.

  315. Men det är ändå viktigt
    för representationen.

  316. Tänk på Island och den första
    kvinnliga presidenten där, Vigdis.

  317. Hon satt så länge att ungarna
    när det var presidentval kom och sa:

  318. "Mamma, kan män vara presidenter?"
    De hade bara sett en kvinna.

  319. Du talar om representation och
    att alla kvinnor inte är feminister-

  320. -lika lite som alla feminister
    är kvinnor.

  321. Men hur vet man
    att makten är jämnt fördelad?

  322. Hur känner man igen det?
    Räcker det att man är lika många?

  323. Nej, när makten är jämnt fördelad
    ska vi ha uppfyllt alla kraven.

  324. -De fyra punkterna?
    -Ja. Representation är en fråga.

  325. Den är viktig för demokratin,
    möjligheterna-

  326. -och för att man förskjuter gränser.

  327. Nu har vi kvinnliga partiledare,
    och kvinnor kan bli partiledare-

  328. -med putande mage,
    det kunde bara män förut.

  329. Anna?

  330. Anna, vi har en ganska jämn numerär.
    Är makten därför jämnt fördelad?

  331. Varannan damernas
    var en spännande reform.

  332. Det ledde till en rätt jämn numerär.

  333. Det finns en del forskning kring det.

  334. För att få makt, måste man
    hålla sig kvar i maktpositionen-

  335. -ta sig in i rätt kommitté
    och få inflytande över besluten.

  336. Och det tar lite tid.

  337. Efter reformen hade de kvinnor
    som kommit in svårt att bli omvalda.

  338. Framförallt i kommuner,
    för det var mest kommunala listor-

  339. -med manliga maktstrukturer-

  340. -där samma parti hade suttit
    vid makten länge och etsat sig fast.

  341. I kommuner där det var konkurrens-

  342. -hade kvinnor högre sannolikhet
    att hålla sig kvar.

  343. Vilket tyder på att konkurrens
    är en ganska bra mekanism-

  344. -för att bryta sönder maktstrukturer.

  345. Då kan de inte genomsyra samhället,
    såväl i näringslivet som i politiken.

  346. Efter ett tag har kvinnor
    varit i politiken tillräckligt länge-

  347. -för att ta sig in i mäktiga rum
    och bryta sönder maktstrukturerna.

  348. Sådant tar lite tid.

  349. Där det finns konkurrens
    räcker det alltså att vara skärpt?

  350. Där det finns konkurrens
    blir det mer meritokratiskt.

  351. Per, hur vet man
    när makten är jämnt fördelad?

  352. Räcker det att vi är lika många?

  353. Det verkar vara jämnt fördelat,
    så svaret är ja.

  354. Makten är jämnt fördelad i dag.
    Vi har nått jämställdhet i makt.

  355. I politisk representation, ja.

  356. Vi går vidare till obetalt hemarbete-

  357. -som kom upp här på förmiddagen
    och är en av punkterna:

  358. "Obetalt hem- och omsorgsarbete".

  359. Vi såg att det fortfarande,
    ingen förvånades över siffrorna-

  360. -är kvinnor som tar hand om det.

  361. Efter att man får barn
    slutar förhållanden vara jämställda.

  362. Inte alla, men rent statistiskt.

  363. Kan vi göra något åt det? Vill vi?
    Och vad ska vi göra?

  364. Vem vill ha pucken? Gudrun?

  365. Det här är också synnerligen enkelt.

  366. Många har varit inne på det:
    Individualisera föräldraförsäkringen.

  367. Vi behöver göra det.
    Väldigt många tycker det.

  368. Inte bara i Feministiskt Initiativ,
    utan också i Vänsterpartiet.

  369. Miljöpartiet svajar väl lite,
    men det finns de som tycker det.

  370. Företrädare för Socialdemokraterna,
    framförallt kvinnorna, vill göra det.

  371. Folkpartister talar för det,
    och många kvinnor säger det-

  372. -men det finns ett motstånd.

  373. Nu ska man slå in en öppen dörr
    och ge en till pappamånad-

  374. -vilket inte ändrar på någonting.

  375. Frågan är intressant, för den visar-

  376. -att den här idén
    om hur familjen ska organisera sig-

  377. -lever kvar så starkt. Det är
    kvinnors ansvar och mäns tillval.

  378. Det syntes också på uttagningarna
    av föräldraförsäkringen.

  379. Det var någon här som tog upp det.

  380. Mellan 0-2 år
    tar kvinnorna ut 83 procent.

  381. 25 procent av män
    tar inte ut någonting alls.

  382. Det där brukar man gå förbi.
    Det sitter som gjutet det här.

  383. Sossarna vågar inte.

  384. Kvinnorna i Folkpartiet
    har inte tillräckligt med kraft.

  385. Alla på den politiska arenan säger,
    och där ska ju besluten fattas-

  386. -att en sådan reform i dag
    skulle vara individuell."

  387. "Men...", och så kommer invändningen.

  388. Anna, skulle det räcka?

  389. Är det nyckeln till en jämn
    fördelning av det obetalda arbetet?

  390. Nja, det ser olika ut i olika delar
    av inkomst- och lönefördelningen.

  391. Om man lagstiftar, får vi vips
    en aktiv marknad för barnomsorg-

  392. -i grupper med höga inkomster-

  393. -där man inte vill
    göra den här omfördelningen.

  394. Det är kanske en utveckling
    som vi kan ta och vill ha.

  395. Men det betyder ju att kvinnorna...

  396. Jag tror att det kan påverka,
    men också öppna för andra lösningar-

  397. -där man inte vill dela lika.

  398. Eller där man vill outsourca
    hela barnpassningsproblematiken-

  399. -under den första perioden.

  400. Men det kommer säkert förändra
    människors beslut.

  401. Du menar att man inte kan tvinga folk
    att vara jämställda här och nu.

  402. -Förändras attityden med tiden?
    -Det tror jag.

  403. Om man tittar på
    föräldraförsäkringens utveckling-

  404. -har den inneburit små förändringar,
    när man införde pappamånad osv.

  405. Man rättar sig efter reglerna.

  406. Det konstiga med socialförsäkringen,
    som det faktiskt är-

  407. -du ska kunna vara ledig från jobbet
    när du har blivit förälder-

  408. -är att alla andra erbjudande om
    ledighet från staten är individuella.

  409. Ledighet för studier är individuellt.
    Det är ingen köksbordsfråga.

  410. "Min man är lite trög,
    han får två terminer av mig."

  411. Eller semester. "Min man är trött,
    han får två veckor av mig."

  412. Allt är individbaserat, för
    vi har en idé om att vi är individer.

  413. Vi tog bort sambeskattning,
    och det är jättebra-

  414. -men den här saken
    är på något sätt familjedestinerad.

  415. Det går ju och dela,
    men vi ser att det inte blir så.

  416. Om vi ska ha jämställdhetsmålen
    som riksdagen har bestämt-

  417. -måste erbjudande från staten gå i
    den riktningen. Det här gör inte det.

  418. Varför argumenterar man inte...

  419. Det du sa här sist
    är som jag brukar argumentera.

  420. I alla andra kontrakt
    och överenskommelser-

  421. -förhåller sig staten till individen.
    Så ser det ut i Sverige.

  422. Vi har statsindividualism
    eller stöd som individer.

  423. Men just föräldraförsäkringen
    är en anomali.

  424. En del säger att den är barnets,
    familjens eller en köksbordsfråga.

  425. Varför har debatten blivit så?

  426. Varför använder man inte argumentet
    att det handlar om individen?

  427. Det är en patriarkal kvarleva
    som har att göra med en idé om-

  428. -att kvinnan är mer lämpad som moder,
    vilket även märks i socialtjänsten.

  429. Maciej Zarembas fruktansvärda
    reportage är ett uttryck för det.

  430. Jag är för en individualiserad
    föräldraförsäkring-

  431. -men man glömmer att vi har
    att göra med en fundamental norm.

  432. Eller kanske ett krig
    mellan lönearbetet och familjen-

  433. -som de flesta av oss upplever
    på en väldigt konkret nivå.

  434. Min fru skrev en bok
    som heter "Ingens mamma"-

  435. -om kvinnor som väljer bort barn.

  436. I vårt fall
    var det ett medvetet beslut.

  437. Det skulle bli så svårt att hinna med
    det vi vill göra karriärmässigt.

  438. Det är egentligen väldigt tragiskt
    om man ser det utifrån.

  439. Det är en historisk realitet man inte
    kan förneka, men ändå tragiskt.

  440. Tittar man på tidningen Fortune,
    som listar de rikaste amerikanerna-

  441. -så är det nästan bara män,
    men också några kvinnor.

  442. Majoriteten av de kvinnorna
    har inga barn.

  443. Bara ett par procent har barn.

  444. Bland männen är det precis tvärtom.
    Majoriteten har barn.

  445. Där blir det viktigt att tala om
    en maskulinisering återigen.

  446. Vi lär oss att leva som män,
    även kvinnor.

  447. Vi lägger prestation, karriär
    och så vidare högst upp på agendan-

  448. -medan vi väljer bort familjen.
    Jag är högst indragen i det själv.

  449. Det säger någonting
    om det Gudrun var inne på tidigare.

  450. Arbetet äter sig in
    i vårt allra innersta.

  451. Frågan är inte vem
    som ska få bli hemma med barnen-

  452. -utan vem som ska slippa
    vara med barnen och få göra karriär.

  453. Den diskussionen har vi.

  454. Anna, siffrorna du visade tidigare
    tyder på motsatt utveckling.

  455. Kan du dra det en gång till?

  456. För männens del stämmer det.
    Fler och fler män tycks välja bort...

  457. Om vi tror att de väljer aktivt,
    det är alltid en definitionsfråga.

  458. Allt fler män
    är inte med på barnspåret.

  459. Det gäller män
    på alla kompetensnivåer.

  460. Vad gäller kvinnor går utvecklingen
    stick i stäv med det du säger.

  461. Bland de mest kvalificerade kvinnorna
    ser vi att allt fler-

  462. -slipper göra det här valet
    mellan karriär och barn.

  463. Allt fler av dem har barn.
    Det är en positiv samhällsutveckling.

  464. Bland vissa grupper av kvinnor-

  465. -om man ser det som
    att man måste välja bort någonting-

  466. -finns det en ökning
    av andelen kvinnor som inte har barn-

  467. -bland de som ligger
    någonstans mitt i fördelningen.

  468. Men på toppen har man råd
    att både göra karriär-

  469. -även om det blir en "karriär light",
    och att ha barn.

  470. -Du tycker om RUT-avdraget, eller?
    -Tycker om och tycker om.

  471. Det finns studier som tyder på...

  472. -Du tycker om det helt enkelt.
    -Men, hallå!

  473. -Vänta lite, Anna har ordet.
    -Det var en rätt fräck debatteknik.

  474. Varför inte svara ja eller nej?

  475. Jag försöker säga att RUT-avdraget
    ser ut att ha gynnat-

  476. -vissa kvinnors
    ökade arbetskraftsdeltagande.

  477. Jag tycker
    varken gott eller ont om det-

  478. -men ökat arbetskraftsdeltagande
    är en positiv konsekvens av RUT.

  479. Jag är inte säker på om jag ska välja
    mellan att lägga min skattepengar-

  480. -på att finansiera de här kvinnornas
    ökade arbetskraftsdeltagande-

  481. -jämfört med att lägga pengarna
    på till exempel läxhjälp i skolan.

  482. Jag kanske skulle välja annorlunda-

  483. -men RUT har positiva konsekvenser
    för en viss grupp kvinnor.

  484. Man behöver speciella åtgärder. Du
    menar att man köper sig till saker.

  485. Jag tänker mig att en flickas
    bästa vän är välfärdssamhället.

  486. Alla ska få en möjlighet
    att göra det valet du pratar om.

  487. -Stämmer det inte, Gudrun?
    -Jo, det är ju så.

  488. Sverige jämfört med andra länder
    har på en del områden kommit långt.

  489. Det hände något smart i Sverige
    på 60-talet-

  490. -och det berodde på flitiga
    feminister som påverkade politiken.

  491. Drev fram krav på att det
    obetalda arbetet med att passa barn-

  492. -skulle flytta ut i samhället,
    liksom äldreomsorgen.

  493. Det behövdes arbetskraft. Det
    krävs tajming när stora saker händer.

  494. Och det var en fantastisk grej,
    för kvinnor kunde komma ut och jobba.

  495. Nu jobbar lika många kvinnor som män,
    fast kvinnor jobbar mer deltid.

  496. Vi är framstående på det,
    och det beror på den här reformen.

  497. Vi församhälleligade det obetalda
    och osynliggjorda arbetet.

  498. Värderingen av det hängde inte med,
    men det var ett steg.

  499. Generella satsningar
    gör att vi inte behöver välja i dag.

  500. Men det som händer nu,
    med den hårdnande arbetsmarknaden-

  501. -vi måste våga tala om
    att vi får färre och färre jobb-

  502. -är att organisationer
    blir mer slimmade och trimmade.

  503. Kvinnor ska konkurrera med män
    på en hård arbetsmarknad.

  504. Det börjar bli en klassfråga
    om man kan ha barn eller inte.

  505. Om man har en tillräckligt hög
    position och bra inkomst-

  506. -kan man kompensera bristerna
    i välfärden med tilläggstjänster-

  507. -som alla är med och betalar
    när det gäller RUT.

  508. Det här kan inte
    en lågavlönad kvinna göra.

  509. En ensamstående mamma som är biträde
    på sjukhuset. Det går inte.

  510. Man kan inte ligga ute med pengar.

  511. Sverige ligger väl till
    när det gäller födelsetal.

  512. Javisst, vi gör fortfarande det.

  513. Vi har inte kommit dit ännu
    att så många...

  514. En del väljer ju bort barn,
    precis som du pratar om.

  515. Men vi ligger fortfarande rätt högt.

  516. Och det är ett resultat
    av att vi har en generell välfärd-

  517. -där det finns barn- och äldreomsorg.

  518. I många andra europeiska länder
    finns ju inte det.

  519. I Tyskland är det ett jätteproblem.

  520. Ju längre söderut du kommer i Europa,
    desto större är problemen.

  521. Där har man kvar att göra
    det som vi har gjort.

  522. När vi kommer långt söderut
    föds det inte lika många barn.

  523. Vi har haft en stor fördel av idén
    om den generella välfärden.

  524. Den generella välfärden är grunden
    för den generella jämställdheten.

  525. Vi har få kvinnor på toppositioner-

  526. -eftersom vi saknar det elitistiska
    mönster man har i många andra länder.

  527. Där kvinnor gör karriär
    för att de har rätt släkt och skola.

  528. De har barnomsorg, hembiträden
    och är på toppen.

  529. Här har vi inte det på det sättet.

  530. Här har vi det breda, och det
    kolliderar med näringslivskraven.

  531. Det är väldigt intressant.

  532. Där vi ligger långt fram
    i de generella lösningarna-

  533. -ligger länder med kvinnor på toppen
    väldigt lågt i barnafödande.

  534. Anna, börjar maskorna bli för stora
    i välfärdssystemet?

  535. Vågar man inte skaffa barn längre?
    Är det vad dina siffror visar?

  536. Jag vet inte. Möjligen har vi
    ett klassbundet barnafödande för män.

  537. För kvinnor har vi inte det.

  538. Barnafödande är mycket mer jämlikt
    bland kvinnorna.

  539. -Siffrorna stöder inte...
    -Nej, inte generellt.

  540. För kvinnor är det inte så.
    Möjligheten att skaffa barn finns.

  541. De gör det i alla fall.

  542. Tack, nu lämnar vi reproduktionen.

  543. Vi talade nyss om vad
    varannan damernas har inneburit-

  544. -för att få kvinnlig representation
    på politiska nivåer.

  545. Men också att det inte självklart
    innebär makt.

  546. Vi går över till en annan kvotering
    som jämt diskuteras:

  547. Kvotering av kvinnor
    till bolagsstyrelser.

  548. Det finns också en annan diskussion
    om börsbolagsledningsgrupper.

  549. Varför är det en så viktig fråga-

  550. -om lika många av var sort
    inte innebär jämnt fördelad makt?

  551. -Vem vill svara?
    -Vad var premissen?

  552. Vi konstaterade nyss-

  553. -att det finns numerär jämlikhet
    i politiken-

  554. -men makten hade inte följt med.
    Kvinnor har inte samma makt som män.

  555. Varför måste vi ha lika många
    kvinnor och män i styrelserummen?

  556. Jag fick inte svara
    på det som sades om RUT-avdraget-

  557. -men skit samma, det hör ändå dit.

  558. Jag har svårt för kroppsräknings-
    eller direktörsfeminism.

  559. Vi skulle kunna ha hur många
    RUT-arbetare som helst i Sverige.

  560. Välfärden skulle kunna betala det-

  561. -så att alla fick göra karriär
    och slippa vara med sina barn.

  562. Jag har svårt att se poängen i det.

  563. När det kommer till direktörerna-

  564. -spelar det ingen som helst roll
    om kvinnor eller män tar besluten.

  565. De kommer att vara ungefär desamma.

  566. Kvinnor verkar inte bete sig
    annorlunda än män i ledningsposition-

  567. -framförallt inte på hög nivå.

  568. Just den sortens feminism
    har jag svårt att se poängen i.

  569. Är det viktigt, Per?

  570. Jag har helt tappat bort
    vad det handlar om.

  571. Är det viktigt att ha lika många
    kvinnor som män i bolagsstyrelser?

  572. Det är viktigt att män och kvinnor
    har samma chans att nå toppen-

  573. -i styrelser och så vidare,
    det håller jag med om.

  574. Jag får göra som Roland Paulsen
    och ta upp frågor efter hand.

  575. Allt handlar om makt här. Statistik
    används på ett konstigt sätt-

  576. -och den som använder statistik
    mest konstigt är Roland.

  577. Får jag prata? Jag tog upp det här
    med löner till exempel.

  578. Roland Paulsen säger att kvinnors lön
    är 82 % av männens...

  579. -...och har ökat till 86 %.
    -Nej, från 84 till 86 enligt SCB.

  580. -Och under 140 år kommer man i kapp.
    -Om det följer den tendensen.

  581. Just den typen av logik
    vänder jag mig emot i mitt tal.

  582. Skillnaden i livslängd mellan män
    och kvinnor är fyra år-

  583. -så männen kommer aldrig
    i kapp kvinnor vad gäller livslängd.

  584. Ska vi sträva efter att män
    har samma livslängd som kvinnor?

  585. Är det en målsättning
    som inte har med det här att göra?

  586. När vi pratar
    om styrelser och så vidare-

  587. -så handlar det bara om toppositioner
    i samhället.

  588. Det handlar om lön och toppositioner.

  589. Men annat händer också i samhället:

  590. Till exempel hälsoskillnader,
    kontakt med barn och så vidare.

  591. Den typen av diskussion har vi inte.
    När Roland tar siffrorna på 82 %-

  592. -säger han att man gör samma arbete,
    men det gör man inte.

  593. Man måste göra analysen
    betydligt finare.

  594. Jag sa inte att det är samma arbete.
    Du har ingen koll på statistiken.

  595. Åldersskillnaden mellan män
    och kvinnor håller på att minska.

  596. Den minskar, men inte till noll
    på 140 år. Det är jag övertygad om.

  597. Det finns en ensidighet
    i diskussionen-

  598. -som handlar om att bara
    toppositionerna är viktiga.

  599. Om vi pratar om en delad
    föräldraförsäkring, som jag är för-

  600. -tror jag att det gynnar männen
    med dålig hälsa osv.

  601. Varför inte ta upp det positiva
    med en delad föräldraförsäkring?

  602. Varför spela på kvinnors möjligheter?

  603. Det finns också en möjlighet för män
    att ta del av barnens uppväxt.

  604. Men det sa jag ju nyss.
    Herregud, du lyssnar inte alls.

  605. Tack. Det är inget som hindrar
    att du tar upp just det, Per.

  606. Du har helt rätt. 98 % av männen
    sitter inte heller i bolagsstyrelser.

  607. Därför ställde jag frågan.

  608. Varför är den så viktig?
    Vad är symboliken? - Gudrun?

  609. Ja, det är samma symbolik
    som inom politiken.

  610. Det finns maktcentra i samhället
    som har betydelse för utvecklingen-

  611. -och de ska spegla befolkningen.

  612. Det är representativiteten
    som vi är ute efter.

  613. Dessutom när det gäller styrelser
    är väl alla positiva till-

  614. -att det är bra om det är
    välutbildade och kreativa människor.

  615. Kompetenta människor
    ska sitta i styrelser.

  616. Om man bara rekryterar från
    halva befolkningen, blir det inte så.

  617. Tack, nu drar vi ett streck där.

  618. Vi har tio minuter kvar och gör
    ett hopp ut i det internationella.

  619. Vi har diskuterat jämställdhet,
    men måste inte hålla oss i Sverige.

  620. Nordiskt Forum i Malmö
    kom upp här tidigare.

  621. En av diskussionerna bakom det
    var att det har gått många år nu-

  622. -sedan FN:s kvinnokonferens
    i Peking 1995. Det är längesedan.

  623. 95 antogs Pekingdeklarationen.

  624. Sedan dess vågar man inte riktigt
    gå in och rota i det här-

  625. -därför att det man uppnådde då-

  626. -på vägen mot jämställdhet
    för kvinnor världen över-

  627. -är man rädd att tvingas pruta på.

  628. Saker som rätten till abort.

  629. Saker som att religioner
    skulle få ett speciellt skydd.

  630. Rätt många religioner
    har starka patriarkala drag.

  631. Vi har sett en utveckling de
    senaste åren där den arabiska våren-

  632. -som skulle befria en massa länder,
    har krympt kvinnors livssfärer.

  633. Det går inte så himla bra
    i det internationella arbetet.

  634. Svara var och en, mycket kort.

  635. Får vi dåligt samvete?
    Tittar vi på fel saker? Bryr vi oss?

  636. Ska feminismen och jämställdhets-
    arbetet i Sverige handla om Sverige-

  637. -eller borde vi engagera oss
    mer internationellt?

  638. Jag hoppas att frågan
    inte låter ledande. - Per?

  639. Jag kommer än en gång tillbaka
    till Roland Paulsens beskrivning-

  640. -av hur vi använder
    vår produktivitetstillväxt.

  641. Ska vi använda den
    till att minska våra löner-

  642. -eller ta ut den i form av fritid?
    Vi kan göra på olika sätt.

  643. Det man kan se, om man har sett
    Hans Roslings fantastiska statistik-

  644. -är verkligen jämställdhet i praxis.

  645. Man ser hur inkomstutveckling,
    barnadödlighet-

  646. -och även dödlighet hos mödrar
    verkligen hänger ihop-

  647. -när inkomsterna ökar
    och teknikutvecklingen tar fart.

  648. Allting konvergerar mot någonting
    som är lika över hela världen.

  649. Ekonomisk utveckling
    är det bästa för jämställdhet.

  650. Hur vi i Sverige ska engagera oss
    är väl med självhjälp.

  651. Ge stöd till teknikutveckling-

  652. -och se till att de inte minskar
    sin arbetstid.

  653. -Anna?
    -Där måste jag hålla med Per.

  654. Det här är det viktigaste.
    Kvinnors makt över sina egna liv-

  655. -hänger oerhört mycket
    på deras ekonomiska makt-

  656. -och möjligheten att arbeta.

  657. Kvinnors arbetskraftsdeltagande
    är ökande i en rad länder.

  658. I Mellanöstern ser vi ökat
    arbetskraftsdeltagande bland kvinnor-

  659. -som hänger samman med positiva
    lagstiftningsförändringar.

  660. Sedan har det gått tillbaka. Ska man
    utöva påtryckningar internationellt-

  661. -handlar det om att värna
    kvinnors fundamentala rättigheter.

  662. Rätten till skilsmässa,
    till att få lönearbeta-

  663. -och vara verksamma på marknaden.

  664. Det är de viktigaste reformerna.

  665. Då föder de inte lika många barn
    och kan ta makt över sina liv.

  666. Det tror jag är viktiga saker
    för oss att driva.

  667. Jag ser hellre att vi jobbar
    häcken av oss på arbetsmarknaden-

  668. -för att tjäna riktigt mycket kulor
    och hjälpa till med det här.

  669. -Gudrun?
    -Det finns inget motsatsförhållande.

  670. Vi måste jobba på alla fronter.

  671. Långsiktigt, systematiskt
    och organiserat.

  672. Det vi kan göra som land
    via utrikes- och säkerhetspolitik-

  673. -är att säkra kvinnors rättigheter.

  674. Bistånd ska handla om sexuella
    och reproduktiva rättigheter-

  675. -inte om militarism och att
    sälja JAS-plan till fattiga länder.

  676. Alla håller nog med om det numera.

  677. Att stärka kvinnors ekonomiska
    självständighet genererar välfärd.

  678. Av det skälet
    att kvinnor har ansvar för barnen-

  679. -och kvinnor satsar pengar
    på barnens utbildning och hälsovård.

  680. Det genererar välfärd i skolan.

  681. Men resonemanget att stärka kvinnors
    ekonomiska rättigheter-

  682. -gäller inte bara på andra
    sidan jorden, utan också här.

  683. Majoriteten av fattiga i världen
    och i Sverige är kvinnor.

  684. Det absolut bästa stödet
    man kan sätta in i en budget här-

  685. -är att stärka ensamstående
    föräldrars ekonomiska situation.

  686. Det är till över 90 % kvinnor
    som lever på en omöjlig standard.

  687. Och så lägger man 10,2 miljarder
    extra till det militära försvaret.

  688. Man måste jobba på alla plan,
    och det finns ingen motsättning.

  689. Vi kan genom det goda exemplets makt-

  690. -också påverka andra länder.

  691. Det är en felsyn
    att sätta saker mot varandra.

  692. -Roland?
    -Vi fick en svällande föreläsning...

  693. ...om hur bra det är med kvinnor
    som lönearbetar. Tack för det.

  694. Men ingen har ifrågasatt det här.

  695. Det är klart att det är bra
    med lika stor tillgång-

  696. -till det lönearbete
    som strukturerar samhället.

  697. Att bli ett eget ekonomiskt subjekt.

  698. Det är en fet generalisering att säga
    att eftersom det behövs i u-länder-

  699. -som vi faktiskt kan ha exploaterat
    imperialistiskt-

  700. -fastän vi inte
    har en kolonialhistoria i Sverige-

  701. -så måste vi värna om det
    i Sverige också.

  702. Vilket tydligen innebär
    att man inte kan sänka arbetstiden.

  703. Om man tog alla produktivitetsvinster
    och skeppade i väg dem-

  704. -till länder som behöver dem mer-

  705. -skulle jag såklart vara för
    att vi fortsatte arbeta lika mycket.

  706. Men hur i helsike kan man låtsas
    som om det är något vi håller på med.

  707. Det finns ett samband mellan lycka,
    välstånd och tillväxt.

  708. Om man ser på lycka, gäller det
    sambandet fram till en viss gräns.

  709. Därefter finns det nästan
    ett negativt samband-

  710. -när vi får fler psykiska diagnoser
    och mer psykiskt lidande i samhället.

  711. I Sverige nådde vi den gränsen
    ungefär på 70-talet.

  712. Sedan dess är det ett nollsamband
    mellan tillväxt och lycka.

  713. Och där finns det ett egenvärde
    i att föregå med gott exempel.

  714. Där kan vi faktiskt visa
    att allt gott uppstår inte ur-

  715. -att vi producerar mer och mer.
    Vi kan ta ut det i form av fritid.

  716. Ni har suttit här i... Vad blir det?

  717. Det blir nästan klockan runt.
    Helt fantastiskt.

  718. Roland Paulsen, Gudrun Schyman,
    Anna Sjögren och Per Johansson.

  719. Tusen tack, en fantastisk panel.
    - Och en applåd för er själva.

  720. Text: Elisabeth Lantz
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är jämställdhet och hur når vi dit?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Debatt om jämställdhet. Hur når vi jämställdhet och hur ser det ut i andra länder? Här framförs bland annat kritik mot genusdebatten i sig. Medverkande: Gudrun Schyman, partiledare (Fi); Anna Sjögren, nationalekonom; Per Johansson, statistikprofessor; Roland Paulsen, sociolog. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Biologi eller social konstruktion?

Föreläsningar och panelsamtal. Gertrud Åström är ordförande i Sveriges kvinnolobby och redogör för innebörden av genus. Germund Hesslow är professor i neurofysiologi och berättar om biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Författaren Marcus Priftis dissekerar mansideal och manskris. Slutligen möts de tre i en debatt. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Utbildning och familjebildning

Föreläsningar och panelsamtal. Går det att kombinera familjebildning och kärlek med jämställdhet? Jón Torfi Jónasson är professor i pedagogik på Islands universitet och redogör för utbildningsgapet mellan kvinnor och män. Genusforskaren Lena Gunnarsson berättar om att kärlek och jämställdhet sällan går hand i hand. Och sociologen Katarina Boye berättar om hur allt förändras när vi får barn. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Arbetslivet och karriären

Föreläsningar och panelsamtal. Nationalekonomen Anna Sjögren resonerar kring om man måste välja mellan karriär och barn. Caroline Nord är projektledare vid stiftelsen Allbright och berättar om deras arbete med jämställdhet. Per Johansson är professor i statistik och är kritisk till hur kvinnor och män i arbetslivet framställs i jämställdhetsdebatten. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Feminism igår, idag och imorgon

Christina Carlsson Wetterberg är professor i historia och berättar om kvinnokampens historia i Sverige, från första vågens kvinnorörelse och framåt. Partiledaren Gudrun Schyman talar för jämställdhet och säger att vi ännu inte är jämställda. Sociologen Roland Paulsen berättar om sina förhoppningar om framtiden. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Vad är jämställdhet och hur når vi dit?

Debatt om jämställdhet. Hur når vi jämställdhet och hur ser det ut i andra länder? Här framförs bland annat kritik mot genusdebatten i sig. Medverkande: Gudrun Schyman, partiledare (Fi); Anna Sjögren, nationalekonom; Per Johansson, statistikprofessor; Roland Paulsen, sociolog. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.