Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Föreläsaningar och samtal från konferensen Flora- och faunavård 2015. Talare berättar bland annat om Rödlista 2015 och dess betydelse för naturvården, Artdatabankens tillkomst och historia och om arternas tillstånd i den svenska miljön. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015 : Insatser för ett rikt odlingslandskapDela
  1. Här kommer nu Urban Emanuelsson-

  2. -professor på Centrum för biologisk
    mångfald på högskolan i Kristianstad.

  3. -Och SLU.
    -Ja, lite överallt.

  4. SLU är ju ett tillstånd
    mer än ett ställe.

  5. Du ska prata om insatser
    för ett odlingslandskap.

  6. -Vad ska vi göra åt det?
    -Ja. Varsågod.

  7. "Insatser för ett
    rikt odlingslandskap". Ja, nu kör vi.

  8. Det här är Blekinge.

  9. Jag såg till min glädje att många
    kartor konvergerar mot Blekinge-

  10. -även med
    "visent-utsläppningsstuket".

  11. Återigen en bild av hur det har gått.
    Det här är gamla Malmöhus län.

  12. De här gröna ytorna är alltså
    när det var...

  13. Nu ska vi se.
    Så, jag ska trycka på rätt knapp.

  14. Det var ängar och betesmarker
    fram till 1800-talet.

  15. Sen kan vi knappt utläsa dem i dag-

  16. -så det är en helt otrolig förändring
    i landskapet.

  17. Det här är också ett odlingslandskap,
    även om det kan vara svårt att se-

  18. -en av de sista betesskogarna nära
    Uppsala, med höga biologiska värden.

  19. Det ser man inte direkt
    om man inte är lite kunnig.

  20. Det är också ett gammalt
    odlingslandskap med höga värden.

  21. I Skåne kan det se ut så här:
    havsstrandängar.

  22. Det kan vara ljunghedar
    på Hallandsåsen.

  23. Och Petter pratade om uroxe
    och visent.

  24. Det är nog väsentligt för oss
    att förstå att det här gänget-

  25. -som Petter visade, tillsammans
    med arter som dog ut ännu tidigare-

  26. -antagligen drev evolutionen till
    att vi fick massor av fjärilar-

  27. -växter och svampar.

  28. Dessa anpassade sig-

  29. -och levde
    med de här megaherbivorerna.

  30. Sen var vi elaka,
    och forskningen visar-

  31. -hur vi i stor skala i världen
    har haft ihjäl de här djuren.

  32. Ett litet reserv-gäng kom tillbaka
    efter senaste istiden-

  33. -och under en period
    höll de landskapet halvöppet.

  34. Sen växte det igen, troligtvis på
    grund av människans utrotning av dem.

  35. Sen kom människan tillbaka,
    och det var tur.

  36. Hon tämjde några av dem,
    så att uroxen blev ko.

  37. Hon kom tillbaka med dem,
    och i en ganska komplicerad process-

  38. -vandrade mycket av faunan, floran
    och fungan upp till Sverige igen-

  39. -och kom tillbaka för 6 000 år sedan.

  40. Så en gång har vi slagit ut systemet.
    De kom tillbaka i en "light version".

  41. Och nu håller vi än en gång på
    att slå ut dem.

  42. Om jag är lite provokativ
    mot skogsskyddare...

  43. Jag är också skogsskyddare,
    men jag säger:

  44. "Du sysslar mer
    med ett igenvuxet 'freak'."

  45. När det gäller de tätaste skogarna
    är det ibland hagmarker-

  46. -trädrika betesmarker,
    som kanske är ännu mer ursprungliga.

  47. Vi ska inte ställa dem emot varandra,
    men man ska förstå-

  48. -att de här markerna
    har en lång kontinuitet.

  49. Väldigt många av de arter
    som kommer i topp på rödlistan-

  50. -tillsammans med naturskogens arter,
    har en lång kontinuitet i systemet.

  51. De har hjälpts av att vi har odlat-

  52. -men vi har också naturligtvis
    våra betesdjur.

  53. Och det började gå riktigt illa.

  54. Men på 1980-talet
    uppmärksammades detta.

  55. Man satte i gång
    med miljö-ersättningssystem-

  56. -som blev EU:s landsbygdspolitik
    bitvis.

  57. Jag har gjort beräkningar tidigare.

  58. Vi sitter i dag med drygt
    300 000 hektar naturbetesmarker.

  59. Jag ger grova siffror,
    eftersom det är svårt att vara exakt.

  60. Men utan miljö-ersättningssystemet -
    vi jämför med Tyskland och Finland-

  61. -så hade vi antagligen legat
    på 30 000-40 000 hektar-

  62. -bara en tiondel.

  63. Det ska man först vara
    oerhört stolt över som forskare.

  64. Artdatabanken kan ta åt sig
    en hel del av äran-

  65. -liksom Centrum för biologisk
    mångfald och Sveriges bönder.

  66. Även de som brukar kallas byråkrater,
    men som jag kallar administratörer-

  67. -som Länsstyrelsen, har bidragit till
    att vi har "oförtjänt" mycket kvar.

  68. Den framgångssagan
    berättar vi inte så mycket om.

  69. Jag vill nämna det-

  70. -för vi står i dag inför
    en ganska hotande situation igen.

  71. Vi har investerat miljarder,
    både i EU-medel och svenska medel.

  72. Nu är det lite
    som att spara och vara lite snål.

  73. Det kan leda till att investeringarna
    för bevarande och restaurering-

  74. -går om intet.

  75. Här är ett restaurerat område
    i Blekinge med häckande vadare.

  76. Men tyvärr går det utför igen.

  77. Jag tycker att dagen har visat
    oerhört tydligt-

  78. -hur det går neråt.

  79. Men vad som har skett är:

  80. Om vi börjar dela upp tillbakagången,
    så är det i skogsbygderna.

  81. Hävden är faktiskt ganska svag
    på många håll.

  82. Det som är ett stort problem
    är att hävden ofta är konstant.

  83. Man följer gärna de riktlinjer-

  84. -så att man inte ska utsättas
    för återbetalningsskyldighet.

  85. Bönderna blir återbetalningsskyldiga.

  86. Därför är man ganska noga med
    att ständigt hålla det lagom skött.

  87. Vi behöver svängningar i systemet.

  88. Dessutom är det
    ett fragmenterat landskap som vi har.

  89. Det är den enda förklaringen till
    att art efter art försvinner-

  90. -trots att skötseln är hygglig
    på de ytor där de finns.

  91. Hiskeligt många arter försvinner.

  92. Jag hinner inte gå djupt in på det,
    men vi kan ta en art som storspov.

  93. Vi kan ta en sådan här miljö. Det är
    ett berömt naturreservat i Blekinge.

  94. Det heter Göö, ett stort
    naturreservat, som sköts dåligt.

  95. Jag blir jätteglad när Göran Enander
    säger att vi ska ha återställande.

  96. Ni ser en halvöppen hagmarkskaraktär,
    där busken kommer in i stor skala.

  97. De första åren är det riktigt
    trevligt, med mycket dagfjärilar.

  98. Jag har följt området,
    och det går brant utför igen.

  99. Det är alltså så att till och med
    i ett av de finaste flaggskeppen-

  100. -inom ett län går det illa när man
    inte har tillräckliga skötselmedel.

  101. Bakomliggande faktorer
    kan vara sjunkande mjölkpriser.

  102. Det går tillbaka till sånt att Putin
    anfaller ställen, och EU bojkottar.

  103. Det slår mot mjölkbönder
    och sedan mot landskapet.

  104. Om ens regering är lite tuff mot
    Ryssland, vilket man kanske ska vara-

  105. -ska man väl ta ansvar för det som
    händer med den biologiska mångfalden-

  106. -där vi har investerat
    massor av pengar.

  107. Generell avfolkning, generations-
    skiften, krav på investeringar.

  108. Vi har det också ganska besvärligt-

  109. -när det gäller
    administrativa regler.

  110. Bekanta till mig säger: "Jag vill
    inte ha pengar för särskilda värden."

  111. "Jag är rädd för
    återbetalningsskyldighet."

  112. Jag kan inte ge nåt bra recept
    rakt upp och ner rent konkret-

  113. -på hur vi ska hantera det hela,
    men jag säger:

  114. Vi behöver...
    Det ville jag säga till Göran.

  115. Vi behöver en översyn-

  116. -en statlig utredning
    av hur vi samordnar våra insatser-

  117. -från miljöersättningar
    till annan landsbygdspolitik.

  118. Nya sätt att sköta landskapet,
    och inte minst...

  119. Göran kan inte försvara sig nu-

  120. -men han duckade lite när jag sa att
    de på "Miljö" inte har hela makten.

  121. Näringsdepartementet sitter på
    en stor del av makten i sammanhanget-

  122. -och här är det oerhört viktigt
    att departementen samordnar sig.

  123. Det behövs politiska initiativ.

  124. Vi har en ny period för ersättningar.

  125. Det är inga jätteförändringar och
    inga krafttag mot negativa trender.

  126. Ersättningarna täcker inte arbetet.

  127. Det har gjorts interna utredningar
    inom Jordbruksverket som visar detta.

  128. Det är lite tråkiga saker så att man
    vill säga: "Där får ni skärpa er!"

  129. Alvaret, som har kostat
    så mycket pengar att restaurera-

  130. -får nu betydligt lägre ersättning.
    Vad är det för signaler?

  131. Kanske våra finaste naturbetesmarker
    ger regeringen den signalen-

  132. -att de inte är så mycket värda.
    De kommer att få lägre ersättning.

  133. Fy, fy, fy! Skärpning.

  134. Det är en politisk skandal i
    internationella naturvårdssammanhang.

  135. För småbiotoper, som är svåra att
    administrera, tas ersättningen bort.

  136. Om man gör det måste man nog hitta
    ytterligare lösningar i stället.

  137. "Alvaret hotat igen!"
    Jag blev så ledsen när jag såg det.

  138. Exempel på var det går utför
    har vi hört tidigare.

  139. Det är ju vanliga arter. Stämmer det
    att staren har hamnat på rödlistan?

  140. Då ska den inte vara här, för det är
    sånt som är på väg upp på rödlistan.

  141. Men vi kan ta
    våra jordbruksanknutna fåglar:

  142. Sedan 1975 har deras totala
    population mer än halverats.

  143. Så miljöersättningar är jätteviktiga,
    men det behövs också andra saker-

  144. -för att klara arter som tornseglaren
    eller tornsvalan, som jag säger...

  145. Tack för det, Martin.

  146. ...brudsporre, en art som
    fullständigt har lämnat skogsbygden-

  147. -i hela Blekinge nästan-

  148. -och som här, Möcklös sista kattfot.

  149. Den är inte rödlistad, och det beror
    på att den är på väg ut i vissa län.

  150. Det har antagligen med övergödning
    att göra att den arten minskar.

  151. Slåttergräsfjäril...

  152. Hur hejdar vi då trenden? Nu kommer
    Staffan fram och ska hejda mig.

  153. Men jag ska hejda trenden först.

  154. Det första är
    en genomträngande analys.

  155. De uppdrag som olika forskargrupper
    som jag själv har varit med i får-

  156. -där vi får i uppdrag att titta på
    hur miljöersättningen har sett ut-

  157. -går inte tillräckligt djupt eller
    brett för att se hur det fungerar.

  158. Det fordras ett politiskt initiativ.

  159. Minst två-tre departement
    borde ta sig samman.

  160. Och sen har vi smarta styrmedel,
    som börjar utvecklas.

  161. Vi behöver fler smarta styrmedel-

  162. -framförallt där pengarna lockar fram
    andra pengar.

  163. Om man gör bra kommun-brukare,
    så kan det ge mer pengar.

  164. Och vi behöver nya produktionssystem.

  165. Det räcker inte med miljöersättningar
    och att producera mat.

  166. Jag är med i ett projekt där man
    gör biobränsle av slåttermarkshö-

  167. -och ett annat där man hugger sly
    för att producera biobränsle.

  168. Vi måste hitta
    nya produktionssystem också.

  169. Och vi måste dra med
    de lokala initiativen.

  170. Det här är sandrestaurering.

  171. Vi måste också förstå
    att landskapet går upp och ner.

  172. Vi kan inte säga "Så ska det vara".

  173. Vi måste ha dynamik,
    och då behöver vi större ytor.

  174. Det är som med digerdöden, som slog
    ut människorna, men de kom tillbaka.

  175. Vi ska väl inte behöva ha det så-

  176. -för att kunna ha naturskogens
    och kulturlandskapets arter-

  177. -och igenväxningssuccessionernas.

  178. Till detta fordras
    ett ordentligt politiskt initiativ.

  179. Annars kastar vi bort, med det
    som håller på att gå om intet-

  180. -en investering på hittills -
    mycket försiktigt beräknat-

  181. -sex miljarder kronor.

  182. Deras verkan försvinner inom tre
    till fyra år, om vi inte satsar rätt.

  183. Vi har varit ganska duktiga men vill
    inte förstå att vi måste göra mer.

  184. Vi måste kasta goda pengar efter goda
    pengar, och inte vägra investera mer.

  185. Tack ska ni ha.

  186. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Insatser för ett rikt odlingslandskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är inte bara rödlistade arter som drabbas av bristande miljöledningssystem och sjunkande mjölkpriser. Vilken plats har arter i morgondagens odlingslandskap? Urban Emanuelsson är professor vid Centrum för biologisk mångfald, Högskolan i Kristianstad och förklarar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Ekosystem, Miljö
Ämnesord:
Biologisk mångfald, Hotade arter, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

25 år i naturvårdens tjänst

Torleif Ingelög har varit chef för Artdatabanken. Han berättar om Artdatabankens tillkomst och historia ur ett naturvårdsperspektiv. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Har det sjätte massutdöendet redan påbörjats

Sarah Bourlat är forskare vid Göteborgs universitet och föreläser om globala trender vid förlust av biologisk mångfald i marina och terrestra ekosystem. Hon berättar om hastigheten för utdöende i förhistorisk tid kontra nutid. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan 2015

Rödlistan ges årligen ut med rödlistade arter i Sverige. Liselott Sjödin Skarp är programchef för arter vid Artdatabanken på SLU och berättar om resultaten i Rödlista 2015. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för myrstarr, pygmémossa och violgubbe

Sebastian Sundberg och Michael Krikorev från Artdatabanken berättar hur det ser ut för kärlväxter, alger och kryptogamer i Sverige. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för väddnätfjäril, älvängslöpare och kvistkrabbspindel?

Fjärilar och skalbaggar är två av de största grupperna på rödlistan. Hur är tillståndet i Sverige för dessa arter? Karin Ahrné och Håkan Ljungberg från Artdatabanken berättar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

SLU och fortlöpande miljöanalys

Lisa Sennerby Forsse är rektor på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om deras roll i att motverka förlust av arter. Sveriges lantbruksuniversitet har ett unikt uppdrag för ett universitet med att övervaka och analysera miljöutvecklingen. De ska också lägga fram bra underlag för beslutsfattande om hållbar utveckling. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan berättar

Ulf Bjelke är artexpert vid Artdatabanken och berättar om vad rödlistan säger om tillståndet för olika arter i Sverige. Vilka miljöer hyser flest rödlistade arter? Vilka substrat är särskilt viktiga, vilka påverkansfaktorer är mest problematiska? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskap

Petter Kjellander är professor i viltekologi vid SLU och berättar om hur odlingslandskap och skog växer igen. Kan megaherbivorer som visenter öppna upp och skapa livsmiljöer för hotade arter? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Insatser för ett rikt odlingslandskap

Det är inte bara rödlistade arter som drabbas av bristande miljöledningssystem och sjunkande mjölkpriser. Vilken plats har arter i morgondagens odlingslandskap? Urban Emanuelsson är professor vid Centrum för biologisk mångfald, Högskolan i Kristianstad och förklarar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

The power of rödlistan

Marinbiologen och journalisten Anna Bisther berättar om hur rödlistan används. Hon säger att den är ett av naturvårdens viktigaste verktyg. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Allas ansvar ingens ansvar

Klara Eklund och Camilla Finsberg är miljöutredare i Göteborgs kommun. De berättar om hur man i Göteborg har brutit ner de nationella miljömålen till lokala mål, men prognosen för att nå dem ser mörk ut. Staden satsar på flera miljöprogramsåtgärder för att öka möjligheterna att nå målen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Ideell och professionell naturvård i samklang

Thomas Strid är kommunekolog på Huddinge kommun och föreläser om vikten av samarbete mellan ideell naturvård och professionell. Han berättar om hur hans privata intresse för naturvård samverkar med den professionella yrkesrollen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Naturen är tråkig!

Martin Emtenäs är programledare för Mitt i naturen på SVT och resonerar här kring hur man kan få människor som är ointresserade av naturen att bli intresserade. Han resonerar kring att teknik och underhållning konkurrerar med naturen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.