Titta

UR Samtiden - När hjärtat stannar

UR Samtiden - När hjärtat stannar

Om UR Samtiden - När hjärtat stannar

Vad händer när ett hjärta stannar? Här berättar läkare och professorer om hur kroppen fungerar under ett hjärtstopp och hur vi kan bli bättre på att rädda liv. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Till första programmet

UR Samtiden - När hjärtat stannar : Hur utvecklas hjärnskadan?Dela
  1. Omedelbart efter ett hjärtstillestånd
    hörde vi Niklas Nielsen berätta-

  2. -att de flesta patienter
    är medvetslösa, 90 % ungefär.

  3. Det som sen händer är att
    hjärnstammen börjar återhämta sig.

  4. Man återfår reflexmässiga funktioner-

  5. -som pupillreflexer,
    blinkreflexer och andningsförmåga.

  6. Därefter kommer förhoppningsvis
    hjärnbarken också att återhämta sig.

  7. Men som Elisabet Englund berättade är
    hjärnbarkens nervceller mer känsliga-

  8. -för cirkulationsstillestånd
    än nervcellerna i hjärnstammen.

  9. Därför kan det hända
    att hjärnbarken inte återhämtar sig.

  10. I hjärnbarken sitter vårt medvetande-

  11. -vår förmåga att orientera oss
    om omvärlden.

  12. Om hjärnbarken inte återhämtar sig
    hamnar vi i ett vegetativt tillstånd-

  13. -där vi har ett slags vakenhet,
    men utan medvetande.

  14. Det kan vara i många månader och år.

  15. Det är ett mycket tragiskt tillstånd
    som vi gärna vill undvika.

  16. Om inte hjärnstammen heller
    återhämtar sig blir vi hjärndöda-

  17. -i den juridiska bemärkelsen.

  18. Vi hörde att ungefär hälften
    av alla patienter som läggs in-

  19. -efter hjärtstillestånd kommer att
    avlida under de närmaste veckorna.

  20. Vi har tittat på dödsorsakerna.
    Som ni ser i den här grafen-

  21. -är det hjärtorsaker,
    sånt som ett nytt hjärtstillestånd-

  22. -en ny arytmi eller hjärtsvikt som
    dominerar under de första dagarna.

  23. Sen är hjärnskadan den helt
    och hållet dominerande dödsorsaken-

  24. -för hjärtstoppspatienter
    under de närmaste veckorna.

  25. De här patienterna avlider
    först efter en prognosbedömning-

  26. -när vi har tagit beslutet att
    avbryta livsuppehållande behandling.

  27. Hur kan vi göra såna här bedömningar?

  28. Det är inte lätt att uttala sig om
    hjärnskadan under de första dagarna.

  29. Patienten hålls nedsövd.

  30. Man sysslar med temperaturreglering
    och då måste patienten vara nedsövd.

  31. Då är det svårt
    att göra en neurologisk undersökning.

  32. Vi får väldigt lite information.

  33. Vi behöver andra metoder för att
    bedöma utvecklingen av hjärnskada.

  34. Exempel är kontinuerlig
    EEG-övervakning-

  35. -där vi med elektroencefalografi
    mäter den elektriska aktiviteten-

  36. -i hjärnbarkens celler och kan se
    om de återhämtar sig eller inte.

  37. En annan metod är att mäta
    biomarkörer i blodet-

  38. -sönderfallsprodukter
    från döende nervceller.

  39. Det är generellt så att patienter
    som vaknar upp efter sövningen-

  40. -har en god prognos.
    Vi behöver inte göra mycket mer-

  41. -än att avvakta och följa
    deras fortsatta återhämtning.

  42. För gruppen som inte vaknar
    när vi slutar med nedsövningen-

  43. -är prognosen generellt sett dålig.
    Den blir sämre för varje dag som går.

  44. Det är ändå så att några i den här
    gruppen kommer att återhämta sig.

  45. Vi måste naturligtvis vara 100 %
    säkra innan vi tar allvarliga beslut.

  46. Hur kan vi bli säkra i våra prognoser
    kring de här svåra besluten?

  47. Vi behöver information
    från flera olika källor.

  48. Vi har den noggranna
    neurologiska undersökningen-

  49. -som inriktar sig på hjärnstams-
    funktioner och grad av medvetslöshet.

  50. Vi använder de neurofysiologiska
    metoderna EEG-

  51. -och nåt som heter
    somatosensoriska retningspotentialer-

  52. -där vi stimulerar en nerv
    över handleden-

  53. -och avläser över hjärnbarken
    hur nervcellerna svarar.

  54. Vi har biokemiska metoder,
    där vi mäter sönderfallsprodukter-

  55. -till exempel neuronspecifikt enolas
    i blodet på patienterna.

  56. Vi har avbildande metoder.
    Med datortomografi-

  57. -och magnetkameraundersökning
    kan vi se hur mycket som är skadat.

  58. Vi väger ihop information
    från alla de olika källorna-

  59. -för att få en bild av
    hur svårt skadad patienten är-

  60. -kunna ge bra information
    till anhöriga-

  61. -och så småningom
    kunna ta ett beslut-

  62. -om vi ska fortsätta eller avbryta
    den livsuppehållande behandlingen.

  63. Vi behöver naturligtvis lära oss mer.

  64. Den stora TTM-studien har gett oss
    unika forskningsmöjligheter.

  65. Det är den största samlingen av
    prognosmarkörer som vi har gjort.

  66. Vi har samlat in uppgifter
    om klinisk neurologisk undersökning-

  67. -biomarkörer i blodet
    från i stort sett alla patienter-

  68. -EEG från alla patienter
    som inte har vaknat-

  69. -och datortomografiundersökningar
    från en stor andel patienter.

  70. Det här är ett internationellt
    forskningssamarbete-

  71. -men mycket av utvärderingen
    leds från Skåne.

  72. Vi har byggt upp en databas för EEG
    vid neurofysiologiska kliniken här.

  73. Dessa EEG tolkas av en internationell
    samling neurofysiologer.

  74. Vi har byggt upp en stor biobank
    för analys av biomaterial.

  75. Det är också nåt vi samarbetar kring.

  76. Vi får fram
    mycket olika forskningsdata-

  77. -kring tillförlitligheten
    för de olika prognosmetoderna.

  78. Det leder till en stor mängd
    vetenskapliga rapporter.

  79. Både det vi gör och det andra grupper
    gör och har gjort.

  80. Det viktiga är att tolka resultaten
    och sammanställer dem i riktlinjer.

  81. Vi har deltagit i
    att ta fram svenska riktlinjer-

  82. -för prognosbedömningar
    efter hjärtstopp för ett par år sen.

  83. Nyligen har vi samarbetat
    kring internationella riktlinjer-

  84. -som precis ska publiceras.

  85. Det här är nåt som läkarna
    på intensivvårdsavdelningarna-

  86. -kan hålla i handen när man gör
    de här svåra bedömningarna-

  87. -och ska ta svåra beslut om att
    fortsätta eller avbryta intensivvård.

  88. Men vi ska komma ihåg att i hälften
    av fallen överlever patienterna-

  89. -och vaknar, och hur det går för dem
    ska vi få höra mer om senare. Tack.

  90. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur utvecklas hjärnskadan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När ska respiratorn stängas av vid hjärnskador? Det är ett beslut som är otroligt svårt att ta. Tobias Cronberg, docent och överläkare på Skånes universitetssjukhus, talar i sin föreläsning om att han vill se nya metoder för att bättre bedöma hjärnskador. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärnskador, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - När hjärtat stannar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Varför stannar hjärtat?

Hjärtstopp drabbar inte bara äldre utan även unga människor. Då är det oftast beroende på ärftliga sjukdomar. Här berättar David Erlinge, professor i kardiologi, om vilka orsaker som ligger bakom. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Tidiga insatser räddar liv

Varje minut räknas när människor drabbas av hjärtstopp. Det konstaterar Lizbet Todorova, doktor i medicinsk vetenskap, när hon här berättar om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att rädda liv när någon nära oss drabbas av hjärtstopp. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Hjärnans roll vid hjärtstopp

När hjärtat stoppar riskerar vi också att drabbas av hjärnskador. Hur och varför detta sker berättar patologen Elisabet Englund och Tadeusz Wieloch, professor i neurologi. I hjärnan uppstår ett dna-kaos som bidrar till att celler dör. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Låg temperatur skyddar hjärtstopp

Nästan samtliga som kommer till vård efter ett hjärtstillestånd är medvetslösa och behöver intensivvård. Risken att dö är överhängande. Den dystra prognosen levererar Niklas Nielsen, doktor i medicinsk vetenskap, i sin föreläsning. Men med kylbehandling kan man öka chansen till återupplivning. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Hur utvecklas hjärnskadan?

När ska respiratorn stängas av vid hjärnskador? Det är ett beslut som är otroligt svårt att ta. Tobias Cronberg, docent och överläkare på Skånes universitetssjukhus, talar i sin föreläsning om att han vill se nya metoder för att bättre bedöma hjärnskador. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Vägen till ett normalt liv

Rehabiliteringstiden efter ett hjärtstopp kan vara en svår period, både för den drabbade och de anhöriga. Här berättar Gisela Lilja, arbetsterapeut på Skånes universitetssjukhus, om vilka utmaningar och möjligheter som finns. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Döden är inget misslyckande

Ska vi tillämpa all tillgänglig teknik för att hålla patienter vid liv? Det undrar Nils-Eric Sahlin, filosof och professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. I det här panelsamtalet med intensivvårdssjuksköterskan Eva Åkerman och överläkaren Hans Friberg diskuteras flera tankar kring hjärtstoppspatienter och deras anhöriga. Moderator är Lars Mogensen. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vad händer i hjärnan när vi sover?

Vad händer i hjärnan när vi sover?

Professor Maria Engstrand berättar om sömn och hur olika sjukdomar påverkar sömnen. När vi lägger oss för att sova och vila händer väldigt mycket i hjärnan. De senaste 10 åren har det inom forskningen gjorts stora framgångar i att förstå människans hjärna och hur den utvecklas. Inspelat den 17 september 2015 vid Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.