Titta

UR Samtiden - När hjärtat stannar

UR Samtiden - När hjärtat stannar

Om UR Samtiden - När hjärtat stannar

Vad händer när ett hjärta stannar? Här berättar läkare och professorer om hur kroppen fungerar under ett hjärtstopp och hur vi kan bli bättre på att rädda liv. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Till första programmet

UR Samtiden - När hjärtat stannar : Vägen till ett normalt livDela
  1. När man väl har gått igenom allt det
    här traumatiska och man har överlevt-

  2. -börjar ju resan
    tillbaka till ett normalt liv.

  3. Målet med en lyckad återupplivning är
    att få ett liv med god livskvalitet-

  4. -och allra helst
    det liv man levde förut.

  5. Vad vet vi om detta i dag?
    Vi vet en del-

  6. -men många studier är små, med stor
    variation i resultat och slutsatser-

  7. -vilket gör att vi inte kan dra
    generella slutsatser.

  8. Om man ser på studier konstaterar man
    att majoriteten av överlevarna-

  9. -har en livskvalitet helt jämförbar
    med normalbefolkningen.

  10. Alla får inte denna goda återhämtning
    och goda livskvalitet. Varför det?

  11. Det finns en del hinder för att
    patienten ska få en god livskvalitet.

  12. Det kan vara medicinska hinder,
    sjukdomen i sig-

  13. -eller restriktioner och biverkningar
    som hindrar aktiviteter i vardagen.

  14. Ungefär en fjärdedel av patienterna
    upplever psykologiska konsekvenser-

  15. -i form av ångest och depressioner
    som kan förhindra vissa aktiviteter-

  16. -eller göra det svårt
    att komma i gång att utföra saker.

  17. Sen har vi neurologiska svårigheter.

  18. Vi har redan hört att patienterna
    riskerar att drabbas av hjärnskador.

  19. Eftersom jag kommer från
    neurologi och rehabmedicin-

  20. -är det framför allt dem
    jag kommer att prata mer om.

  21. Hjärtat och hjärnan
    är tätt sammankopplade.

  22. Hjärnan är viktig inte bara för att
    överleva utan också för att kunna-

  23. -vara de vi är och göra det vi vill
    och behöver i vår vardag.

  24. Lyckligtvis är de allra svåraste
    hjärnskadorna ovanliga-

  25. -hos dem som väl kommer att överleva.

  26. Färre än tio procent drabbas av en
    svår hjärnskada när de har överlevt-

  27. -och i vårt land kanske ännu färre.

  28. Patienter med stora svårigheter
    och stora hjärnskador-

  29. -karakteriseras av stora svårigheter
    med mentala processer-

  30. -där minnet är det mest framträdande,
    men också andra svårigheter-

  31. -som gör att de upplevs ha
    en nästan demensliknande karaktär.

  32. Patienterna
    har också ofta motoriska svårigheter-

  33. -svårigheter att röra
    till exempel armar eller ben.

  34. De här svårigheterna
    leder till ett stort hjälpbehov-

  35. -med konsekvenser
    för såväl patienten som anhöriga.

  36. De allra flesta patienter
    som överlever hjärtstopp, 90 procent-

  37. -har däremot en god återhämtning.

  38. Även om återhämtningen är god-

  39. -kan det döljas svårigheter
    som kan påverka deras livskvalitet.

  40. Man pratar då om dolda neurologiska
    svårigheter. Vad är det för nånting?

  41. Dolda neurologiska svårigheter
    karakteriseras ofta-

  42. -av minnessvårigheter,
    men även koncentrationssvårigheter-

  43. -svårigheter att ta initiativ
    och strukturera sin vardag-

  44. -personlighetsförändringar,
    eller kraftig mental uttröttbarhet.

  45. Många patienter får såna svårigheter,
    åtminstone direkt efter insjuknandet.

  46. Under de första månaderna
    förbättras patienterna-

  47. -och många blir helt återställda.

  48. För dem som inte blir återställda och
    fortsätter ha kognitiva svårigheter-

  49. -vad innebär det
    för återgången till ett normalt liv?

  50. Vi har höga krav på kognitiva
    funktioner i dag, i dagens samhälle-

  51. -så det beror på vad man ska göra,
    och på funktionsnedsättningen i sig.

  52. För nån med ganska få aktiviteter och
    möjligheter att anpassa sin vardag-

  53. -kan man kanske återgå
    till ett ganska normalt liv.

  54. För nån som har höga krav på sina
    kognitiva förmågor i sin vardag-

  55. -kan även milda kognitiva svårigheter
    ge stora konsekvenser.

  56. Det kanske inte är patienten
    som får störst konsekvenser-

  57. -av de här svårigheterna, utan
    det finns också deras närstående.

  58. Man vet att närstående
    till hjärtstoppsöverlevare-

  59. -inte sällan själva
    har stora emotionella svårigheter.

  60. Det kanske är de
    som har påbörjat hjärt-lungräddning-

  61. -eller har suttit bredvid patienten
    under den första intensivvårdstiden.

  62. Kommer patienterna hem
    och är personlighetsförändrade-

  63. -man kanske ständigt får upprepa sig-

  64. -eller oroar sig för att de ska
    glömma viktiga aktiviteter-

  65. -så kan det ställa än högre krav
    och öka bördan för de anhöriga.

  66. Detta är ju forskningens dag,
    så vad forskar jag på?

  67. Jag är också involverad
    i den stora TTM-studien-

  68. -som är en fantastisk möjlighet
    att studera en stor grupp-

  69. -som har överlevt ett hjärtstopp.
    Det vi har tittat på där är-

  70. -hur vanliga
    de kognitiva svårigheterna är-

  71. -och om temperaturbehandling
    kan skydda mot kognitiva svårigheter.

  72. Hittills har vi sett att hälften
    av överlevarna vid sex månader-

  73. -har kognitiva svårigheter,
    men att de oftast är milda.

  74. Därför vill vi också titta på
    vad de har för effekt.

  75. Hur påverkas möjligheten
    att återgå till sin vardag-

  76. -och hur påverkas de anhöriga?

  77. Vi vill också hitta metoder
    för att identifiera dem-

  78. -som har störst risk
    för konsekvenser och svårigheter.

  79. Sammanfattningsvis
    har majoriteten inga svårigheter-

  80. -att återgå till ett normalt liv.

  81. Det förekommer hjärnskador
    även hos överlevare-

  82. -men de är ofta milda till måttliga.

  83. Beroende på vad man vill
    och förväntar sig av sin vardag-

  84. -kan svårigheterna
    påverka återhämtningen-

  85. -och råd, stöd
    och information kan behövas.

  86. Vi måste lära oss mer, både
    om de svårigheter som förekommer-

  87. -men också hur vi på bästa sätt
    kan hjälpa patienter och anhöriga.

  88. Tack så mycket.

  89. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vägen till ett normalt liv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rehabiliteringstiden efter ett hjärtstopp kan vara en svår period, både för den drabbade och de anhöriga. Här berättar Gisela Lilja, arbetsterapeut på Skånes universitetssjukhus, om vilka utmaningar och möjligheter som finns. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Hjärta, Hjärtstillestånd, Kardiologi, Medicin, Rehabilitering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - När hjärtat stannar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Varför stannar hjärtat?

Hjärtstopp drabbar inte bara äldre utan även unga människor. Då är det oftast beroende på ärftliga sjukdomar. Här berättar David Erlinge, professor i kardiologi, om vilka orsaker som ligger bakom. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Tidiga insatser räddar liv

Varje minut räknas när människor drabbas av hjärtstopp. Det konstaterar Lizbet Todorova, doktor i medicinsk vetenskap, när hon här berättar om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att rädda liv när någon nära oss drabbas av hjärtstopp. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Hjärnans roll vid hjärtstopp

När hjärtat stoppar riskerar vi också att drabbas av hjärnskador. Hur och varför detta sker berättar patologen Elisabet Englund och Tadeusz Wieloch, professor i neurologi. I hjärnan uppstår ett dna-kaos som bidrar till att celler dör. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Låg temperatur skyddar hjärtstopp

Nästan samtliga som kommer till vård efter ett hjärtstillestånd är medvetslösa och behöver intensivvård. Risken att dö är överhängande. Den dystra prognosen levererar Niklas Nielsen, doktor i medicinsk vetenskap, i sin föreläsning. Men med kylbehandling kan man öka chansen till återupplivning. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Hur utvecklas hjärnskadan?

När ska respiratorn stängas av vid hjärnskador? Det är ett beslut som är otroligt svårt att ta. Tobias Cronberg, docent och överläkare på Skånes universitetssjukhus, talar i sin föreläsning om att han vill se nya metoder för att bättre bedöma hjärnskador. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Vägen till ett normalt liv

Rehabiliteringstiden efter ett hjärtstopp kan vara en svår period, både för den drabbade och de anhöriga. Här berättar Gisela Lilja, arbetsterapeut på Skånes universitetssjukhus, om vilka utmaningar och möjligheter som finns. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Döden är inget misslyckande

Ska vi tillämpa all tillgänglig teknik för att hålla patienter vid liv? Det undrar Nils-Eric Sahlin, filosof och professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. I det här panelsamtalet med intensivvårdssjuksköterskan Eva Åkerman och överläkaren Hans Friberg diskuteras flera tankar kring hjärtstoppspatienter och deras anhöriga. Moderator är Lars Mogensen. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Sällsynt i Sverige

Hur ser den sällsynta kartan ut i Sverige år 2016? Regionala centrum för sällsynta diagnoser finns nu i nästan alla sjukvårdsregioner. En panel bestående av representanter från landsting, sjukvård och olika centrum förklarar vad det här betyder för patienter med sällsynta diagnoser. Medverkande: Veronica Wingstedt de Flon, Nationella funktionen sällsynta diagnoser, Cecilia Gunnarsson, CSD sydöstra sjukvårdsregionen, Ola Hjalmarsson, CSD Sahlgrenska universitetssjukhuset, Cecilia Soussi Zander, CSD Uppsala/Örebro, Jonas Bergström, Socialstyrelsen och Dag Larsson, SKL. Moderator: Hans Winberg. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.