Titta

UR Samtiden - När hjärtat stannar

UR Samtiden - När hjärtat stannar

Om UR Samtiden - När hjärtat stannar

Vad händer när ett hjärta stannar? Här berättar läkare och professorer om hur kroppen fungerar under ett hjärtstopp och hur vi kan bli bättre på att rädda liv. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Till första programmet

UR Samtiden - När hjärtat stannar : Varför stannar hjärtat?Dela
  1. Frågan är: varför stannar hjärtat?

  2. En väl skickad att svara på det
    är David Erlinge-

  3. -som är professor i kardiologi.

  4. Tack. Det ska bli kul att berätta
    varför hjärtat stannar.

  5. Egentligen kan man vända på frågan.

  6. Det märkliga är inte
    att hjärtat kan stanna-

  7. -utan att det kan slå
    nästan tre miljarder gånger-

  8. -utan större uppehåll.

  9. Efter tio sekunders uppehåll
    svimmar vi-

  10. -och efter fem-tio minuters uppehåll
    tar hjärnan skada.

  11. Så hur lyckas hjärtat med detta?
    Det måste aktiveras elektroniskt.

  12. Hjärtat är en muskel
    som styrs av elektriska impulser.

  13. Ni känner igen till vänster här
    ett vanligt EKG-

  14. -där ni ser spikar,
    de regelbundna taggarna.

  15. Varje gång en sån impuls kommer
    slår hjärtat ett slag.

  16. Längst ner ser ni asystoli-

  17. -ingen elektrisk aktivitet alls.

  18. Det har ni sett på sjukhusserier
    att detta är inte bra.

  19. Patienten dör.

  20. Det är inget bra tecken.
    Ingen aktivitet, inga hjärtslag.

  21. Sen kan man få kammarflimmer.

  22. Då finns elektrisk aktivitet,
    men den är oordnad.

  23. Det leder till kaos i hjärtat.

  24. Hjärtat kontraherar lite,
    men helt osynkroniserat.

  25. Vissa delar kontraherar,
    det blir inga slag.

  26. Här har vi chansen att
    synkronisera det med en elstöt.

  27. Vad är då grundorsakerna
    till hjärtstopp?

  28. Det vanligaste är att felet
    ligger i hjärtat, en kardiell orsak.

  29. Men sen finns icke-kardiella orsaker,
    som står för 20 %.

  30. Bland kardiella orsaker-

  31. -står kranskärlssjukdom
    för den viktigaste etiologin.

  32. Antingen är det akut ocklusion:

  33. Ett kärl stänger sig, hjärtinfarkt.

  34. Eller så har man förträngningar
    i hjärtkärlen-

  35. -som gör att hjärtat hela tiden
    får lite för lite syre.

  36. Andra orsaker är hjärtsvikt,
    jag kommer in på det.

  37. Ovanliga är hjärtmuskelinflammation.
    Hjärtat drabbas av "förkylning".

  38. Ett virus eller infektion
    som stör elektriciteten.

  39. Sen finns det ovanliga,
    ärftliga komponenter-

  40. -som drabbar framförallt unga.

  41. Bland icke-kardiella orsaker
    finns lungemboli-

  42. -stroke, en stor blödning.

  43. Utan blod får man ingen cirkulation.

  44. Det kan vara syrebrist.

  45. Elektrolytrubbning, då de joner
    som ska vara i balans i blodomloppet-

  46. -störs så att elektriciteten
    inte fungerar.

  47. Metabola rubbningar,
    lågt blodsocker är den vanligaste.

  48. Förgiftning och nerkylning
    kan leda till hjärtstopp.

  49. Men om vi går tillbaka
    till kärlsjukdom-

  50. -så börjar det redan i tonåren.
    Man bygger upp fett i kranskärlen-

  51. -som byggs upp under åren.

  52. I snitt drabbas man
    i 63-årsåldern av en hjärtinfarkt.

  53. Då spricker det fettrika placket-

  54. -och det bildas en propp
    som täpper till kärlet.

  55. Till vänster ser ni ett kärl,
    ett sprucket plack-

  56. -och en blodpropp som stoppar flödet.
    Det händer väldigt, väldigt fort.

  57. Då kan två saker hända:

  58. Antingen till arytmi,
    som ni ser längst upp till höger.

  59. Kammarflimmer,
    hjärtat går oregelbundet-

  60. -och stannar
    och man faller ihop med hjärtstopp.

  61. Om man klarar den första tiden,
    och får vård-

  62. -så kan man utveckla en hjärtinfarkt,
    det svarta området.

  63. Då dör en stor del av hjärtmuskeln
    och man får hjärtsvikt.

  64. Sen är risken stor
    att man drabbas av hjärtstopp.

  65. Så ni förstår att kranskärlssjukdom
    är en viktig orsak till hjärtstopp.

  66. Här har vi en bild på hjärtsvikt.
    Det sviktande hjärtat är till höger.

  67. Det är förstorat,
    har tunnare väggar-

  68. -är svagt och pumpar mindre.

  69. Det stör
    den elektriska överledningen-

  70. -och ökar risken för hjärtstopp.

  71. Sen kommer vi
    till de ärftliga hjärtsjukdomarna.

  72. De är intressanta
    eftersom de främst drabbar yngre.

  73. Därför debatterar vi att screena
    fotbollslag för att hitta det-

  74. -och förhindra hjärtstopp hos unga.

  75. De är ovanliga och har konstiga namn-

  76. -som långt QT-syndrom, Brugada
    och kardiomyopati.

  77. De drabbar 1-2 på 5 000.

  78. Hjärthypertrofi är lite vanligare.

  79. 1 på 500 kan drabbas av det.
    Jag ska berätta mer om dem-

  80. -men sammanlagt är det bara
    3 på 1 000 som ärver dem-

  81. -och har den risken.

  82. Långt QT-syndrom orsakas av läkemedel
    eller mutationer i jonkanaler-

  83. -som ger EKG-förändringar
    och risk för kammarflimmer.

  84. I Brugadas syndrom är det
    en kanal i hjärtmuskelcellerna-

  85. -som förändrats genetiskt.

  86. Det ger EKG-förändringar,
    och kan förvärras vid feber.

  87. Vid arytmogen
    högerkammarkardiomyopati-

  88. -är det ett protein
    i hjärtmuskelcellerna-

  89. -som blivit defekt.

  90. Det ger fettinlagring
    och ökad risk för kammarflimmer.

  91. Hypertrof kardiomyopati kan bero
    på många genetiska förändringar-

  92. -men gemensamt för dem
    är att de drabbar-

  93. -de proteiner som ska
    dra samman hjärtmuskelcellerna.

  94. Hjärtat kompenserar detta
    med att förtjocka kärlväggen.

  95. Till höger ser ni
    ett hypertroft hjärta-

  96. -som har en överdrivet tjock vägg.

  97. Man kan förstå att överföringen
    försvagas när väggen är så tjock.

  98. Då ökar risken för kammarflimmer.

  99. Så den vanligaste orsaken
    till hjärtstopp är kranskärlsjukdom-

  100. -som ger både hjärtinfarkt
    och hjärtsvikt.

  101. Hjärtstopp hos unga
    orsakas ofta av ärftliga sjukdomar.

  102. Båda sakerna leder till att hjärtats
    elektriska aktivering slås ut.

  103. Den huvudsakliga behandlingen
    är att operera in en hjärtstartare-

  104. -om man vet att man löper stor risk
    för hjärtstopp.

  105. På kardiologen på SUS
    forskar vi mycket kring detta.

  106. Vi forskar om genetisk testning,
    om behandling av hjärtinfarkter.

  107. Våra studier visar
    att infarkten minskar-

  108. -om vi kyler ner patienterna.

  109. Och en liten infarkt
    ger mindre risk för hjärtsvikt.

  110. Allra elegantast är
    om vi kan förhindra hjärtinfarkter.

  111. Där har vi olika stora studier.
    I två studier i Lund och Malmö-

  112. -försöker vi med skiktröntgen
    hitta placken som skapar infarkter-

  113. -och på sätt
    förhindra hjärtinfarkten.

  114. Eller så går vi in i hjärtat
    med en detektor.

  115. Hittar vi fettrika plack behandlas de
    med en stent som sen löses upp.

  116. Det var allt.

  117. Textning: Carl-Johan Cederberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför stannar hjärtat?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hjärtstopp drabbar inte bara äldre utan även unga människor. Då är det oftast beroende på ärftliga sjukdomar. Här berättar David Erlinge, professor i kardiologi, om vilka orsaker som ligger bakom. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Hjärta, Hjärtsjukdomar, Hjärtstillestånd, Kardiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - När hjärtat stannar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Varför stannar hjärtat?

Hjärtstopp drabbar inte bara äldre utan även unga människor. Då är det oftast beroende på ärftliga sjukdomar. Här berättar David Erlinge, professor i kardiologi, om vilka orsaker som ligger bakom. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Tidiga insatser räddar liv

Varje minut räknas när människor drabbas av hjärtstopp. Det konstaterar Lizbet Todorova, doktor i medicinsk vetenskap, när hon här berättar om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att rädda liv när någon nära oss drabbas av hjärtstopp. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Hjärnans roll vid hjärtstopp

När hjärtat stoppar riskerar vi också att drabbas av hjärnskador. Hur och varför detta sker berättar patologen Elisabet Englund och Tadeusz Wieloch, professor i neurologi. I hjärnan uppstår ett dna-kaos som bidrar till att celler dör. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Låg temperatur skyddar hjärtstopp

Nästan samtliga som kommer till vård efter ett hjärtstillestånd är medvetslösa och behöver intensivvård. Risken att dö är överhängande. Den dystra prognosen levererar Niklas Nielsen, doktor i medicinsk vetenskap, i sin föreläsning. Men med kylbehandling kan man öka chansen till återupplivning. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Hur utvecklas hjärnskadan?

När ska respiratorn stängas av vid hjärnskador? Det är ett beslut som är otroligt svårt att ta. Tobias Cronberg, docent och överläkare på Skånes universitetssjukhus, talar i sin föreläsning om att han vill se nya metoder för att bättre bedöma hjärnskador. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Vägen till ett normalt liv

Rehabiliteringstiden efter ett hjärtstopp kan vara en svår period, både för den drabbade och de anhöriga. Här berättar Gisela Lilja, arbetsterapeut på Skånes universitetssjukhus, om vilka utmaningar och möjligheter som finns. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När hjärtat stannar

Döden är inget misslyckande

Ska vi tillämpa all tillgänglig teknik för att hålla patienter vid liv? Det undrar Nils-Eric Sahlin, filosof och professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. I det här panelsamtalet med intensivvårdssjuksköterskan Eva Åkerman och överläkaren Hans Friberg diskuteras flera tankar kring hjärtstoppspatienter och deras anhöriga. Moderator är Lars Mogensen. Inspelat den 5 november 2015 på Universitetssjukhuset i Lund. Arrangör: Lunds universitet, Region Skåne och Eric K Fernströms stiftelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.