Frågan är: varför stannar hjärtat?

En väl skickad att svara på det
är David Erlinge-

-som är professor i kardiologi.

Tack. Det ska bli kul att berätta
varför hjärtat stannar.

Egentligen kan man vända på frågan.

Det märkliga är inte
att hjärtat kan stanna-

-utan att det kan slå
nästan tre miljarder gånger-

-utan större uppehåll.

Efter tio sekunders uppehåll
svimmar vi-

-och efter fem-tio minuters uppehåll
tar hjärnan skada.

Så hur lyckas hjärtat med detta?
Det måste aktiveras elektroniskt.

Hjärtat är en muskel
som styrs av elektriska impulser.

Ni känner igen till vänster här
ett vanligt EKG-

-där ni ser spikar,
de regelbundna taggarna.

Varje gång en sån impuls kommer
slår hjärtat ett slag.

Längst ner ser ni asystoli-

-ingen elektrisk aktivitet alls.

Det har ni sett på sjukhusserier
att detta är inte bra.

Patienten dör.

Det är inget bra tecken.
Ingen aktivitet, inga hjärtslag.

Sen kan man få kammarflimmer.

Då finns elektrisk aktivitet,
men den är oordnad.

Det leder till kaos i hjärtat.

Hjärtat kontraherar lite,
men helt osynkroniserat.

Vissa delar kontraherar,
det blir inga slag.

Här har vi chansen att
synkronisera det med en elstöt.

Vad är då grundorsakerna
till hjärtstopp?

Det vanligaste är att felet
ligger i hjärtat, en kardiell orsak.

Men sen finns icke-kardiella orsaker,
som står för 20 %.

Bland kardiella orsaker-

-står kranskärlssjukdom
för den viktigaste etiologin.

Antingen är det akut ocklusion:

Ett kärl stänger sig, hjärtinfarkt.

Eller så har man förträngningar
i hjärtkärlen-

-som gör att hjärtat hela tiden
får lite för lite syre.

Andra orsaker är hjärtsvikt,
jag kommer in på det.

Ovanliga är hjärtmuskelinflammation.
Hjärtat drabbas av "förkylning".

Ett virus eller infektion
som stör elektriciteten.

Sen finns det ovanliga,
ärftliga komponenter-

-som drabbar framförallt unga.

Bland icke-kardiella orsaker
finns lungemboli-

-stroke, en stor blödning.

Utan blod får man ingen cirkulation.

Det kan vara syrebrist.

Elektrolytrubbning, då de joner
som ska vara i balans i blodomloppet-

-störs så att elektriciteten
inte fungerar.

Metabola rubbningar,
lågt blodsocker är den vanligaste.

Förgiftning och nerkylning
kan leda till hjärtstopp.

Men om vi går tillbaka
till kärlsjukdom-

-så börjar det redan i tonåren.
Man bygger upp fett i kranskärlen-

-som byggs upp under åren.

I snitt drabbas man
i 63-årsåldern av en hjärtinfarkt.

Då spricker det fettrika placket-

-och det bildas en propp
som täpper till kärlet.

Till vänster ser ni ett kärl,
ett sprucket plack-

-och en blodpropp som stoppar flödet.
Det händer väldigt, väldigt fort.

Då kan två saker hända:

Antingen till arytmi,
som ni ser längst upp till höger.

Kammarflimmer,
hjärtat går oregelbundet-

-och stannar
och man faller ihop med hjärtstopp.

Om man klarar den första tiden,
och får vård-

-så kan man utveckla en hjärtinfarkt,
det svarta området.

Då dör en stor del av hjärtmuskeln
och man får hjärtsvikt.

Sen är risken stor
att man drabbas av hjärtstopp.

Så ni förstår att kranskärlssjukdom
är en viktig orsak till hjärtstopp.

Här har vi en bild på hjärtsvikt.
Det sviktande hjärtat är till höger.

Det är förstorat,
har tunnare väggar-

-är svagt och pumpar mindre.

Det stör
den elektriska överledningen-

-och ökar risken för hjärtstopp.

Sen kommer vi
till de ärftliga hjärtsjukdomarna.

De är intressanta
eftersom de främst drabbar yngre.

Därför debatterar vi att screena
fotbollslag för att hitta det-

-och förhindra hjärtstopp hos unga.

De är ovanliga och har konstiga namn-

-som långt QT-syndrom, Brugada
och kardiomyopati.

De drabbar 1-2 på 5 000.

Hjärthypertrofi är lite vanligare.

1 på 500 kan drabbas av det.
Jag ska berätta mer om dem-

-men sammanlagt är det bara
3 på 1 000 som ärver dem-

-och har den risken.

Långt QT-syndrom orsakas av läkemedel
eller mutationer i jonkanaler-

-som ger EKG-förändringar
och risk för kammarflimmer.

I Brugadas syndrom är det
en kanal i hjärtmuskelcellerna-

-som förändrats genetiskt.

Det ger EKG-förändringar,
och kan förvärras vid feber.

Vid arytmogen
högerkammarkardiomyopati-

-är det ett protein
i hjärtmuskelcellerna-

-som blivit defekt.

Det ger fettinlagring
och ökad risk för kammarflimmer.

Hypertrof kardiomyopati kan bero
på många genetiska förändringar-

-men gemensamt för dem
är att de drabbar-

-de proteiner som ska
dra samman hjärtmuskelcellerna.

Hjärtat kompenserar detta
med att förtjocka kärlväggen.

Till höger ser ni
ett hypertroft hjärta-

-som har en överdrivet tjock vägg.

Man kan förstå att överföringen
försvagas när väggen är så tjock.

Då ökar risken för kammarflimmer.

Så den vanligaste orsaken
till hjärtstopp är kranskärlsjukdom-

-som ger både hjärtinfarkt
och hjärtsvikt.

Hjärtstopp hos unga
orsakas ofta av ärftliga sjukdomar.

Båda sakerna leder till att hjärtats
elektriska aktivering slås ut.

Den huvudsakliga behandlingen
är att operera in en hjärtstartare-

-om man vet att man löper stor risk
för hjärtstopp.

På kardiologen på SUS
forskar vi mycket kring detta.

Vi forskar om genetisk testning,
om behandling av hjärtinfarkter.

Våra studier visar
att infarkten minskar-

-om vi kyler ner patienterna.

Och en liten infarkt
ger mindre risk för hjärtsvikt.

Allra elegantast är
om vi kan förhindra hjärtinfarkter.

Där har vi olika stora studier.
I två studier i Lund och Malmö-

-försöker vi med skiktröntgen
hitta placken som skapar infarkter-

-och på sätt
förhindra hjärtinfarkten.

Eller så går vi in i hjärtat
med en detektor.

Hittar vi fettrika plack behandlas de
med en stent som sen löses upp.

Det var allt.

Textning: Carl-Johan Cederberg
www.btistudios.com