Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Föreläsaningar och samtal från konferensen Flora- och faunavård 2015. Talare berättar bland annat om Rödlista 2015 och dess betydelse för naturvården, Artdatabankens tillkomst och historia och om arternas tillstånd i den svenska miljön. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015 : Har det sjätte massutdöendet redan påbörjatsDela
  1. I dag tänker jag prata om-

  2. -globala trender
    för förlust av biologisk mångfald-

  3. -i marina och terrestra ekosystem.

  4. Sen ska jag se på vad som
    kännetecknar ett massutdöende.

  5. Sen ska vi se på utdöendehastighet
    nu och förr i tiden-

  6. -för att kunna svara på frågan:
    Har vi nått det sjätte massutdöendet?

  7. Vad vet vi då om biologisk mångfald?

  8. Vi vet att den biologiska mångfalden
    har ökat enormt på 3,5 miljarder år-

  9. -tack vare miljoner år
    av organisk evolution.

  10. Bara en bråkdel av den biologiska
    mångfalden har beskrivits.

  11. Vi har bara beskrivit
    1,7 miljoner arter i nuläget-

  12. -men det skulle kunna finnas
    upp till 50 miljoner arter.

  13. Vi har ingen aning. Man uppskattar
    allt från 9 eller 10 till 50 miljoner.

  14. Den senaste IUCN-rapporten
    bedömer bara 76 000 arter-

  15. -vilket bara är fyra procent
    av alla arter.

  16. Många grupper
    har inte bedömts tillräckligt-

  17. -som fiskar, reptiler och insekter.

  18. Om vi ser på
    en karta över populationsminskningar-

  19. -ser ni i rött antalet arter per 10 000
    km² med minskande populationer.

  20. Vi ser att den biologiska mångfalden
    minskar över hela världen-

  21. -men att det går snabbast i tropikerna.

  22. Man har räknat med att det finns
    större mångfald i tropikerna.

  23. De här uppgifterna
    bygger på 1 437 däggdjursarter-

  24. -och 4 263 fågelarter
    som har bedömts av IUCN.

  25. Om vi ser på minskningen över de
    senaste 40 åren utifrån IUCN-data-

  26. -ser vi att de ryggradslösa djuren
    har minskat med 45 procent globalt.

  27. Ryggradsdjuren
    har minskat med 28 procent.

  28. Uppskattningsvis förlorar vi-

  29. -mellan 11 000
    och 58 000 djurarter varje år.

  30. Den här uppskattningen
    bygger på att man uppskattar-

  31. -att det globalt finns
    mellan fem och nio miljoner djurarter.

  32. Vi vet inte hur många det finns,
    så de här siffrorna är extrapolerade.

  33. Vi vet att arter dör ut långsamt.

  34. Det kan ta många år
    innan en art är utdöd-

  35. -men populationer kan minska fort-

  36. -till nivåer där arterna
    blir funktionellt utdöda.

  37. Om vi ser på hot
    för olika grupper av marina djur-

  38. -har vi till vänster
    djur som har markkontakt-

  39. -och till höger
    djur som lever bara i vatten.

  40. Vi ser att vi har mycket information
    om de djur som även lever på land.

  41. Upp till 60 procent
    av havssköldpaddorna är hotade-

  42. -och 20 procent av sälar och uttrar.
    Vi har data för dem-

  43. -men för de vattenlevande djuren
    har vi betydligt mindre data.

  44. Det verkar som om vattenlevande arter
    påverkas mindre än landlevande-

  45. -eftersom de ännu inte
    har påverkats av habitatförluster-

  46. -vilket är fallet med landlevande arter,
    men det här kan komma att förändras-

  47. -på grund av djuphavsborrning
    och annat som förändra marina miljöer.

  48. Om vi ser på anledningarna
    till minskad biologisk mångfald-

  49. -har vi naturligtvis överexploatering,
    som jakt, fiske och samlande-

  50. -habitatförlust- och fragmentering,
    som till exempel vid vägbyggen.

  51. Sen har vi invasiva arter, som i marina
    miljöer påverkas av skeppsfarten-

  52. -och att man transporterar ballastvatten
    över världen.

  53. Sen har vi också klimatförändringar-

  54. -som antagligen kommer att bli
    ännu viktigare i framtiden-

  55. -när 20 procent av de landlevande
    fåglarna kan dö ut före år 2100.

  56. Vi har även sjukdomar
    som människan har introducerat.

  57. Inom minskningen av biologisk
    mångfald baserat på livshistoria-

  58. -ser vi ett mönster där arter
    med liten geografisk utbredning-

  59. -låg reproduktionshastighet,
    stort hemområde-

  60. -och stor kroppsstorlek
    är de som påverkas mest.

  61. Om vi ser på diagram över
    storleksfördelning hos utdöda arter-

  62. -ser vi till exempel jättesengångaren,
    som dog ut under Pleistocen.

  63. Genomsnittsvikten
    för ett djur som dog ut var då 182 kg.

  64. Om vi tar arter som har dött ut nyligen,
    som den tasmanska tigern-

  65. -har vi en genomsnittsvikt
    på 700 gram.

  66. Hotade arter
    har en genomsnittsvikt på 440 gram-

  67. -och icke hotade arter 60 gram.
    Det finns en tydlig storleksskillnad.

  68. Om vi försöker besvara frågan om den
    sjätte massdöden redan har kommit-

  69. -finns det många artiklar om det
    för tillfället och det forskas mycket.

  70. Man försöker mäta nuvarande
    och historiska utdöendehastigheter.

  71. Om vi ser på vad massutdöende
    betyder kan vi definiera det.

  72. Vi vet att av de fyra miljarder arter
    som uppskattas ha levt på jorden-

  73. -är 99 procent utdöda.

  74. Vi vet att utdöende är vanligt, men
    det balanseras oftast av artbildning.

  75. Massutdöende definieras som
    när mer än 75 procent av arterna-

  76. -dör ut under mindre än två miljoner år.

  77. Massutdöenden
    beror ofta på synergieffekter-

  78. -på grund av ovanliga klimat-
    eller atmosfäriska förhållanden-

  79. -och stora ekologiska stressfaktorer.

  80. Vi har haft fem massutdöenden
    under de senaste 540 miljonerna åren.

  81. Jag ska gå igenom dem kortfattat.

  82. Ordovicium-utdöendet
    ägde rum för 443 miljoner år sen.

  83. -när 86 procent av alla arter dog ut
    på grund av en istid.

  84. Sen har vi Devon-utdöendet,
    för 359 miljoner år sen-

  85. -när 75 procent av alla arter dog ut
    av global kylning och uppvärmning.

  86. Sen kom Perm-utdöendet,
    för 251 miljoner år sen-

  87. -när 96 procent av alla arter dog ut
    på grund av sibiriska vulkaner-

  88. -och höga koldioxidnivåer.

  89. Sen kom Trias-utdöendet,
    för 200 miljoner år sen-

  90. -när 80 procent av alla arter dog ut
    på grund av förhöjda koldioxidnivåer.

  91. Slutligen Krita-utdöendet,
    för 65 miljoner år sen-

  92. -när 76 procent av alla arter dog ut
    på grund av meteornedslag-

  93. -nedkylning och förhöjd koldioxid.

  94. Den fråga som vi vill besvara nu är:

  95. Är nuvarande utdöendehastigheter
    högre än tidigare hastigheter?

  96. Den maximala utdöendehastigheten
    de senaste 1 000 åren-

  97. -alltså antalet utdöda arter
    per tidsenhet-

  98. -är betydligt högre
    än genomsnittliga fossildata.

  99. Nuvarande utdöendehastigheter är
    i nivå med de fem stora utdöendena-

  100. -det vill säga över 75 procents
    utdöende under samma tidsperiod.

  101. Om alla hotade arter på IUCN:s röda
    lister skulle dö ut inom hundra år-

  102. -och den hastigheten skulle hålla i sig-

  103. -så skulle landlevande amfibier,
    däggdjur och fåglar dö ut-

  104. -inom 240 till 540 år.

  105. 241,7 år för amfibier-

  106. -536,6 år för fåglar-

  107. -och 334,4 år för däggdjur.

  108. Vi ser det i det här diagrammet-

  109. -med utdöendegrad
    inom IUCN-bedömda grupper-

  110. -under de senaste 500 åren, där den
    svarta linjen är 75 procents utdöende.

  111. Man ser procentantalet
    utdöda arter här.

  112. En procent av däggdjuren,
    fåglarna och reptilerna...

  113. Här är procentantalet arter
    som är hotade.

  114. 22 procent av däggdjuren
    och 14 procent av fåglarna.

  115. Om det fortsätter med den här farten
    och alla dessa dör ut inom hundra år-

  116. -med samma fart, når vi 75 procents
    utdöende inom några hundra år.

  117. Vi vet att vi har förlorat 320
    landlevande ryggradsdjur sen år 1500.

  118. Det här är den tidslinje
    som vi har att utgå från, sen år 1500.

  119. Jag tänker avsluta med ett par saker.

  120. Vi vet att människor under 500 år-

  121. -har orsakat utdöenden
    och populationsnedgångar.

  122. Vi vet också att jorden kan komma
    att uppleva ett massutdöende-

  123. -inom bara några hundra år
    om arter fortsätter att hotas-

  124. -med nuvarande hastighet,
    och om vi inte avhjälper nuvarande hot.

  125. Men det finns även positiva tankar.

  126. Den nuvarande utdöendetakten
    har ännu inte nått massutdöendenivån.

  127. Vi vet inte om akut hotade,
    starkt hotade och sårbara arter-

  128. -som de definieras av IUCN,
    kommer att dö ut.

  129. Det finns många arter
    som går att rädda-

  130. -men då måste hoten mot dem
    kraftigt reduceras.

  131. Tack. Här är referenslistan.

  132. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Har det sjätte massutdöendet redan påbörjats

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sarah Bourlat är forskare vid Göteborgs universitet och föreläser om globala trender vid förlust av biologisk mångfald i marina och terrestra ekosystem. Hon berättar om hastigheten för utdöende i förhistorisk tid kontra nutid. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Ekosystem, Miljö
Ämnesord:
Biologi, Biologisk mångfald, Ekologi, Hotade arter, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

25 år i naturvårdens tjänst

Torleif Ingelög har varit chef för Artdatabanken. Han berättar om Artdatabankens tillkomst och historia ur ett naturvårdsperspektiv. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Har det sjätte massutdöendet redan påbörjats

Sarah Bourlat är forskare vid Göteborgs universitet och föreläser om globala trender vid förlust av biologisk mångfald i marina och terrestra ekosystem. Hon berättar om hastigheten för utdöende i förhistorisk tid kontra nutid. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan 2015

Rödlistan ges årligen ut med rödlistade arter i Sverige. Liselott Sjödin Skarp är programchef för arter vid Artdatabanken på SLU och berättar om resultaten i Rödlista 2015. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för myrstarr, pygmémossa och violgubbe

Sebastian Sundberg och Michael Krikorev från Artdatabanken berättar hur det ser ut för kärlväxter, alger och kryptogamer i Sverige. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för väddnätfjäril, älvängslöpare och kvistkrabbspindel?

Fjärilar och skalbaggar är två av de största grupperna på rödlistan. Hur är tillståndet i Sverige för dessa arter? Karin Ahrné och Håkan Ljungberg från Artdatabanken berättar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

SLU och fortlöpande miljöanalys

Lisa Sennerby Forsse är rektor på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om deras roll i att motverka förlust av arter. Sveriges lantbruksuniversitet har ett unikt uppdrag för ett universitet med att övervaka och analysera miljöutvecklingen. De ska också lägga fram bra underlag för beslutsfattande om hållbar utveckling. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan berättar

Ulf Bjelke är artexpert vid Artdatabanken och berättar om vad rödlistan säger om tillståndet för olika arter i Sverige. Vilka miljöer hyser flest rödlistade arter? Vilka substrat är särskilt viktiga, vilka påverkansfaktorer är mest problematiska? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskap

Petter Kjellander är professor i viltekologi vid SLU och berättar om hur odlingslandskap och skog växer igen. Kan megaherbivorer som visenter öppna upp och skapa livsmiljöer för hotade arter? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Insatser för ett rikt odlingslandskap

Det är inte bara rödlistade arter som drabbas av bristande miljöledningssystem och sjunkande mjölkpriser. Vilken plats har arter i morgondagens odlingslandskap? Urban Emanuelsson är professor vid Centrum för biologisk mångfald, Högskolan i Kristianstad och förklarar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

The power of rödlistan

Marinbiologen och journalisten Anna Bisther berättar om hur rödlistan används. Hon säger att den är ett av naturvårdens viktigaste verktyg. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Allas ansvar ingens ansvar

Klara Eklund och Camilla Finsberg är miljöutredare i Göteborgs kommun. De berättar om hur man i Göteborg har brutit ner de nationella miljömålen till lokala mål, men prognosen för att nå dem ser mörk ut. Staden satsar på flera miljöprogramsåtgärder för att öka möjligheterna att nå målen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Ideell och professionell naturvård i samklang

Thomas Strid är kommunekolog på Huddinge kommun och föreläser om vikten av samarbete mellan ideell naturvård och professionell. Han berättar om hur hans privata intresse för naturvård samverkar med den professionella yrkesrollen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Naturen är tråkig!

Martin Emtenäs är programledare för Mitt i naturen på SVT och resonerar här kring hur man kan få människor som är ointresserade av naturen att bli intresserade. Han resonerar kring att teknik och underhållning konkurrerar med naturen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.