Titta

UR Samtiden - Dövexpo 2015

UR Samtiden - Dövexpo 2015

Om UR Samtiden - Dövexpo 2015

Föreläsningar och panelsamtal från konferensen Döv Expo. Inspelat den 20-21 maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Till första programmet

UR Samtiden - Dövexpo 2015 : 200 år av döv gemenskapDela
  1. Den döva gemenskapen över nations-
    gränser har existerat i cirka 200 år.

  2. I dokument
    från dövas banketter i Paris-

  3. -kan man följa idéerna om dövas
    gemenskap från allra första början.

  4. Det finns...

  5. ...tre volymer av skriftliga
    redogörelser för banketterna-

  6. -från starten 1834
    till och med 1869.

  7. På banketterna
    tog man upp aktuella frågor-

  8. -och prövade olika sätt att
    placera in döva i 1800-talets Europa.

  9. Banketterna är den första regel-
    bundna, kontinuerliga aktiviteten-

  10. -där den här diskussionen kan följas.

  11. Hur tänkte de döva på den tiden?
    Vad finns kvar av deras idéer i dag?

  12. Jag vill beskriva
    den här döva gemenskapens framväxt-

  13. -som man kan följa den i materialet.

  14. De är våra tidigaste dokument över-

  15. -hur döva såg på sig själva
    och sin plats i storsamhället.

  16. För mig och hela samhället
    är det intressant-

  17. -hur icke-normativa grupper
    beskriver sin bakgrund-

  18. -och hur de förhåller sig till
    förhållandena under olika epoker.

  19. Man kan finna gemensamma strategier-

  20. -hos olika grupper som avviker från
    det som uppfattas som normativt-

  21. -eller rätt,
    ett riktigt sätt att vara människa.

  22. Under 1800-talet
    utvecklades gemenskapen bland döva.

  23. Den organiserades av döva själva.

  24. Kontaktnätet mellan döva i hela
    Europa och Nordamerika skapades.

  25. Den döva gemenskapen
    gick över nationsgränser.

  26. Den blev kanske
    den första europeiska gemenskapen.

  27. Förut hade människor varit undersåtar
    som skulle lyda kung och kyrka.

  28. Nu började man kalla sig medborgare-

  29. -och utsåg representativa
    församlingar genom val.

  30. Det är långt till dagens demokrati,
    men grunden lade man på 1800-talet.

  31. Napoleonkrigen skakade om Europa, och
    Wienkongressen skapade nya länder.

  32. Men vad hade människorna i ett land
    gemensamt?

  33. Ett vanligt svar på den frågan var-

  34. -att de som var ett folk och talade
    samma språk skulle bilda en nation.

  35. En nation var inte främst
    ett geografiskt område-

  36. -utan en folkgrupp som har språk,
    bakgrund och traditioner gemensamt.

  37. En del grupper hade ett gemensamt
    språk men inget gemensamt landområde.

  38. Romer talade romani, judar talade
    jiddisch, döva använde teckenspråk.

  39. Hur skulle de få plats i Europa?

  40. Nationsgränser är politiska,
    men språk har andra gränser.

  41. Inom nästan alla av Europas länder
    talades flera olika språk.

  42. Man ville få alla att använda ett
    språk, man talade om nationalspråk-

  43. -med det menade man ett språk
    som alla i ett land skulle kunna:

  44. Franska i Frankrike,
    svenska i Sverige och så vidare.

  45. Det skulle man genomföra
    genom en allmän folkskola.

  46. Medborgarna skulle lära sig tala,
    skriva och läsa sitt nationalspråk.

  47. Under 1800-talet började
    man lagstifta om en allmän skola.

  48. Ett gemensamt språk blev en förenande
    faktor i den här nationalstaten.

  49. De som inte talade nationalspråket
    hade en annan nationell känsla.

  50. Till exempel irisk-talande på Irland-

  51. -samer i Sverige,
    basker i Pyrenéerna...

  52. De började diskutera
    sitt språk och sin nation.

  53. En ny frihetskamp startade,
    de språkliga minoriteternas kamp.

  54. När den allmänna skolan
    för hörande...började byggas-

  55. -fanns redan
    ett nät av dövskolor i Europa.

  56. Döva var föregångare när det gällde
    att läsa och skriva nationalspråken.

  57. På dövskolorna fanns en döv, tecken-
    språkig elit som följde debatten.

  58. Man prövade olika sätt att placera
    in dövgruppen i de nya teorierna.

  59. Särskilt intensiv blev diskussionen
    i Paris, på dövskolan där.

  60. Titta
    på åren 1820-1829.

  61. Då tillkom över 60
    nya dövskolor i Europa.

  62. Det är en ny dövskola varannan månad-

  63. -i tio år, i Europa.

  64. En fantastisk expansion.

  65. Ur dövskolorna börjar det komma
    ett utbildat folk...

  66. ...som ville ta plats i samhället.

  67. Detta sker
    innan banketterna kommer igång.

  68. Dövas banketter i Paris-

  69. -blev ett forum där döva kunde
    diskutera sin plats i samhället.

  70. Vi ska vara glada över att döva
    dokumenterade banketterna-

  71. -så att vi kan ta del
    av deras synpunkter.

  72. Det verkar som om deltagarna själva
    var medvetna om-

  73. -att detta var en speciell händelse.

  74. Grupper som skapar sig en plattform-

  75. -beskriver ofta sin historia
    som ett helvete.

  76. Så här skriver de
    i förordet till den första volymen.

  77. Liknande skildringar
    verkar vara självklara-

  78. -när icke-normativa grupper
    berättar sin historia.

  79. Det är en nästan automatisk
    beskrivning av dåtiden.

  80. Men varför finns den där?
    För att folk ska tycka synd om dem?

  81. Eller för att den egna gruppen ska
    känna att det inte är så illa i dag?

  82. Eller vill man säga
    att man har något att kämpa för?

  83. I samband med förändringar
    på Paris-skolan samlades döva-

  84. -och man skapade nya former
    för den döva gemenskapen.

  85. De viktigaste personerna var
    Berthier, som har ett eget tecken...

  86. Tolken tecknar det nu.

  87. Sen har vi Forestier, Lenoir-

  88. -Pélissier och Allibert.

  89. Alla var döva män
    och lärare på dövskolan.

  90. De bildade De dövstummas kommitté.

  91. Där konkretiserade man
    tankarna på en döv nation.

  92. Jag pratar om 1834.

  93. Den 30 november samlades...

  94. ...denna döva nation
    till sin första bankett.

  95. I första stycket beskrivs banketten.

  96. Officiellt firade man 122-
    årsdagen av de l'Épées födelse.

  97. Och man ville skapa möjligheter
    för vuxna, döva män att träffas-

  98. -och diskutera sin situation
    utifrån sina egna förutsättningar.

  99. Banketterna organiserades
    utanför dövskolan.

  100. Den döva gemenskapen
    tog ett steg in i storsamhället.

  101. Man placerade sina frågor
    i hörandes miljö.

  102. Målet var att döva skulle leva som
    fullvärdiga medborgare i samhället.

  103. Ferdinand Berthier invigningstalade.

  104. Han knöt an till
    de l'Épées verksamhet 60 år tidigare.

  105. Två av de närvarande den kvällen
    hade varit elever till de l'Épée.

  106. Berthier valde att inte fokusera
    på den bedrövliga historien-

  107. -för bankettens syfte
    var att blicka framåt.

  108. Berthier sa att denna första samman-
    komst var viktig för dövas framtid.

  109. "För första gången hade döva skapat
    ett årligen återkommande evenemang"-

  110. -"som kommer att visa
    alla civiliserade nationer"-

  111. -"att vi inte är ovärdiga
    att ta till oss de l'Épées insatser"-

  112. -"vad gäller
    tillmötesgående och emancipation."

  113. Lenoir gjorde ett kraftfullt inlägg.

  114. Dövrörelsen är alltså från första
    stund en internationell rörelse.

  115. På den första banketten
    var Mosca närvarande.

  116. Han var en döv målare från Italien.
    Han lovade att sprida budskapet.

  117. "När jag återvänder ska jag föreslå"-

  118. -"att vi följer
    de franska dövstummas exempel."

  119. Redan från den första banketten
    framgår det att syftet är-

  120. -att utveckla dövas möjligheter att
    leva och verka i 1800-talets Europa.

  121. Jag ska ta upp några teman-

  122. -som visar tankar som präglade den
    tidiga perioden i dövas gemenskap.

  123. Rent allmänt kan man säga
    om den tidens historieberättelser-

  124. -att de bygger på föreställningar
    om ett gudomligt ingripande.

  125. Man utgick från ett dunkelt
    och kanske skrämmande kaos-

  126. -där något gudomligt väsen
    ingriper och engagerar sig.

  127. På den tiden
    var historieskrivning skönlitteratur.

  128. Den var inte en ordnad vetenskap,
    som i dag.

  129. Dövas berättelse om sitt ursprung
    startar i ett mytiskt förflutet.

  130. Charles Michel de l'Épée,
    som avled 1789-

  131. -symboliserade
    det gudomliga ingripandet för döva.

  132. Det handlar om skönlitteratur.

  133. Banketterna anordnades
    till de l'Épées minne.

  134. Antalet år som har förflutit
    sedan 1712, då han föddes-

  135. -anges för varje bankett.

  136. Man samlar in pengar till en byst,
    som ska finnas på banketten varje år.

  137. Redan på den tredje banketten
    finns den på plats.

  138. Nu finns den i biblioteket
    på dövskolan i Paris.

  139. I redogörelserna från dövas banketter
    finns många hyllningar av de l'Épée.

  140. Namnet de l'Épée
    skulle ge uppmärksamhet.

  141. En central markör
    för att de l'Épée är en symbol-

  142. -är att två döva
    som hade undervisats av honom-

  143. -var med på den första banketten.

  144. Det fanns en historisk kontinuitet-

  145. -direkt från den ursprunglige,
    de l'Épée-

  146. -via två av hans elever-

  147. -till dem som 1834
    deltog i den första banketten.

  148. Denna länk fortsatte sedan
    generation efter generation-

  149. -genom att döva möttes i dövskolan.
    Där skapades dövas sociala familj.

  150. Så överförs traditioner
    och värderingar inom dövgruppen.

  151. Det sker inte bara genom dövsläkter-

  152. -utan framför allt genom kontakter
    som döva får på dövskolan.

  153. Dövskolorna
    är basen för döv gemenskap.

  154. Att hylla en urfader var ett sätt
    att skaffa sig historisk pondus.

  155. Man påvisade sin kontinuerliga
    närvaro i dåtid, nutid och framtid.

  156. Det ger historicitet åt gruppen.

  157. Det var vanligt och brukligt
    under hela 1800-talet-

  158. -både av majoritetssamhället och
    av grupper som ville ha rättigheter.

  159. På banketten beskrevs individen
    de l'Épée på en mängd olika sätt.

  160. Några av de vanligaste tillnamnen
    var:

  161. Apostel, fader, Messias,
    odödlig, skapare, välgörare.

  162. Det är en övervikt
    av ord från religiös terminologi.

  163. Men på banketten 1848
    var Paris och hela Europa i uppror.

  164. Då kallades de l'Épée "vår befriare".

  165. Döva hyllade ofta
    de l'Épée i religiösa termer.

  166. På banketten 1842
    säger Lenoir så här:

  167. "Den religiösa hyllning som dövstumma
    årligen ägnar minnet av de l'Épée."

  168. Man återkom ofta
    till hans idé om dövas undervisning:

  169. Det som går in
    genom öronen på hörande-

  170. -ska gå in genom ögonen på döva.

  171. På banketten 1844
    beskrevs de l'Épées insats-

  172. -som att "ersätta hörseln med synen
    och röstens ljud med handens gester."

  173. Argumentet återkommer även
    på banketten 1864.

  174. Där sägs att de l'Épées undervisning
    "utnyttjar den dövstummes ögon"-

  175. -"och går därmed direkt och oförstörd
    ända in i den dövstummes själ."

  176. Döva menade, som de l'Épée själv, att
    dövundervisning måste vara visuell.

  177. Ibland läggs tyngdpunkten
    på hyllningar till de l'Épée-

  178. -ibland på diskussioner
    om dövas möjligheter.

  179. Man tar kanske för sig när man kan
    och drar sig tillbaka när man måste.

  180. Politisk kamp
    är aldrig rak och regelbunden.

  181. Hur benämner man gruppen?

  182. Döva ville vara en del av Europa.

  183. Man behövde begrepp som definierade
    gruppen och gav den en plats.

  184. Under de 35 år av banketter
    som jag pratar om-

  185. -kan man se att döva
    beskrev sig själva på två sätt:

  186. Dels traditionella
    släkt- och familjebegrepp.

  187. Redan under andra banketten säger man
    "barn till samma adoptivfar".

  188. Adoptivfadern är alltså de l'Épée.

  189. Man använde också begrepp som
    "en enda kropp" eller "tysta bröder".

  190. Det mest använda ordet var "familj".
    Det använde man först 1836.

  191. Att använda familjebegrepp för
    att beskriva grupper och gemenskaper-

  192. -var vanligt och naturligt i Europa
    under 1800-talet-

  193. -men det kan upplevas
    som anspråkslöst.

  194. Den andra linjen däremot...

  195. Den är mer pretentiös och nydanande.

  196. Det är att använda den aktuella
    politiska terminologin om gruppen.

  197. Det viktigaste och hetaste
    begreppet var "nation".

  198. Det ordet användes redan
    om den första banketten 1834.

  199. "Denna alldeles speciella nation."

  200. I slutet av 1700-talet
    diskuterades tre begrepp:

  201. Ett folk, ett språk, en nation.

  202. Under 1800-talet användes "nation"-

  203. -om ett folk
    med ett gemensamt språk.

  204. Först i slutet av 1800-talet
    fick "nation" dagens betydelse:

  205. Ett geografiskt avgränsat område
    med ett gemensamt styrelseskick.

  206. Döva tog även till sig
    begreppet "ett folk".

  207. I betydelsen
    "vi som använder samma språk".

  208. Dövas teckenspråk sågs som ett språk.
    Visserligen med varianter-

  209. -men ändå generellt förståeligt
    och använt av döva i Europa.

  210. Lenoir skålade 1839
    för "det dövstumma folket".

  211. Året efter uppmanar Berthier
    dem att bilda-

  212. -"ett enda folk
    förenat av oupplösliga band."

  213. "Mellan oss ska det finnas en evig
    allians, en förening på liv och död."

  214. Det är vågat att introducera
    begrepp som "folk" och "nation".

  215. På banketterna använder döva
    de begreppen om sig själva.

  216. De tongivande döva var medvetna om
    att de trampade på nya, okända vägar.

  217. Men de hade valt vägen framåt.

  218. 1839 säger man:
    "Ni har konstituerat er som nation."

  219. Och:
    "Vår enastående nation av dövstumma."

  220. 1843 säger man:
    "Vår nation som håller på att födas."

  221. Och 1849: "Den dövstumma nation som
    jag har äran att få vara en del av."

  222. Inte bara begreppen "folk"
    och "nation" kommer till användning-

  223. -nästan varenda samtida politisk term
    prövas av den döva gemenskapen.

  224. "Republik" - 1848 hade man infört
    den andra franska republiken.

  225. Ordet var mycket aktuellt.

  226. "Klass" användes när man
    fokuserade på döva arbetare.

  227. "Civilisation" beskrev att
    dövas gemenskap var ny och modern.

  228. Döva tog för sig av nya idéer och
    begrepp i det offentliga samtalet.

  229. Man sa konsekvent att döva kunde
    integreras i det moderna Europa.

  230. Målet var
    att placera döva i storsamhället.

  231. Döva skulle existera där
    i sin egen rätt-

  232. -och kunna bidra till samhället
    på lika villkor.

  233. Det finns två metaforiska
    beskrivningar av den döva gruppen.

  234. De är mycket intressanta tycker jag.

  235. Forestier använder 1839 en liknelse-

  236. -för att förklara
    vikten av sammanhållning-

  237. -för att besegra
    en stor och kraftig motståndare.

  238. Den andra metaforen
    är ännu mer fascinerande.

  239. Det är Berthier som funderar över
    begreppen "blodsband" och "dövhet".

  240. Tänk på att när Berthier levde
    var gener och kromosomer något okänt.

  241. "Blodsband" användes för att beskriva
    släktband eller släktförhållanden.

  242. Det var viktigt
    att veta hur folk var släkt.

  243. Blodsbanden var också viktiga
    för det sociala livet-

  244. -till exempel
    vid familjebildning och arv.

  245. Berthier tycks mena att familje-
    strukturer skapar en samhörighet-

  246. -och därmed också beroende
    och solidaritet mellan individer.

  247. Han insåg att dövheten på samma sätt
    skapar samhörighet mellan döva.

  248. Blodsband finns
    inom varje familj eller släkt.

  249. För döva skapas ytterligare
    ett slags samhörighet eller beroende-

  250. -genom språket
    och gemensamma erfarenheter.

  251. Detta kan uppfattas som "ett
    slags blodsband", säger Berthier-

  252. -"som gör dövstumma till ett
    brodersfolk utspritt i universum."

  253. I dag skulle vi
    kanske tala om dövas två familjer.

  254. Den genetiska familjen föds man in i.

  255. Och man tillhör den sociala familjen
    när man anammar dövas seder och bruk.

  256. Vad ville man med dessa banketter?

  257. Man ville ha sociala och politiska
    förändringar för döva.

  258. Då måste man "sluta leden"-

  259. -"och försvara de rättigheter
    som vi med möda fått del av."

  260. Man behövde stärka dövas kontaktnät-

  261. -och förena döva i en gemensam kamp
    för dövas rättigheter.

  262. Redan på banketten 1836
    började man formulera ett "vi döva".

  263. Man såg redan då
    resultat av sitt initiativ.

  264. Berthier säger:
    "Vi var slavar under våra känslor."

  265. "Nu är vi herrar över vårt
    uppförande. Förnuftet är vår flamma."

  266. På banketten 1838
    konstaterar Forestier-

  267. -att den döva gemenskapen
    är på väg att förverkligas.

  268. Framgångarna bekräftade att
    man var på väg. Berthier säger 1839:

  269. "Framtiden tillhör oss.
    Den kan inte undslippa oss."

  270. I redogörelserna
    för de tidiga banketterna-

  271. -finns en entusiasm över att man har
    skapat ett diskussionsforum för döva.

  272. Man funderar på hur målen ska nås.

  273. Lenoir säger så här 1845.

  274. Det slutliga målet kunde formuleras.

  275. Nämligen det här.

  276. Så säger Imbert på banketten 1845.

  277. Detta inlägg där samhällets individer
    delas in i två grupper-

  278. -döv-stumma och hörande-talade-

  279. -är centralt när man vill beskriva
    dövas och andra gruppers kamp.

  280. Grupper som exkluderas
    skapar en egen terminologi-

  281. -för att beskriva
    storsamhällets individer.

  282. Samhällsmajoriteten beskrivs inte
    som normal, vanlig, flest...

  283. Och inte som något eftersträvansvärt.

  284. I stället ser man majoriteten
    som en antites till sin egen grupp.

  285. Man namnger två olika slags individer
    i samhället-

  286. -utifrån sitt eget perspektiv:

  287. Vi, de döv-stumma,
    och de, de hörande-talande.

  288. Man undviker
    majoritetens normativa begrepp.

  289. I stället fokuserar man
    på den konkreta olikheten-

  290. -att vissa hör och andra inte.

  291. Den som inte hör
    måste inte uppleva saknad.

  292. Storsamhällets individer uppfattar
    sina förutsättningar som självklara-

  293. -och förutsätter att döva
    längtar efter hörsel.

  294. Men dövas längtan och behov
    handlar om-

  295. -att delta i samhället på lika
    villkor utifrån sina förutsättningar.

  296. Att välja en egen definition
    av majoriteten-

  297. -är ett genomgående drag bland
    1800-talets icke-normativa grupper.

  298. Ord och ordval är väldigt viktiga
    i politisk argumentation.

  299. Det visste
    1800-talets döva pionjärer.

  300. Med två ord beskrev de
    det som de vill uppnå:

  301. Emancipation och rehabilitation.

  302. De orden var moderna på 1800-talet.

  303. I dag
    har deras betydelser förändrats.

  304. Det är viktigt att förstå
    hur de uppfattades på 1800-talet.

  305. I Dalins ordbok,
    en svensk ordbok utgiven 1850-1855-

  306. -definieras "emancipation" så här.

  307. Man ger exempel:

  308. "Judarnas emancipation",
    "kvinnans emancipation".

  309. Det betydde "frigörelse från sociala
    eller politiska förutsättningar"-

  310. -"som begränsar individens
    eller gruppens möjligheter."

  311. På banketterna används ordet om
    dövas emancipation i storsamhället-

  312. -ofta med ett tillägg,
    exempelvis "framtida emancipation".

  313. Det finns också metaforiska
    beskrivningar av "emancipation".

  314. Lenoir berättar
    om en resa till Chamonix-dalen.

  315. I en bergsby mötte han
    "en dövstum nöjd med sig själv"-

  316. -"som njöt av ett lyckligt liv
    i denna farliga natur."

  317. "Han visade upp den intellektuella
    emancipationens värdefulla sigill."

  318. Lenoir imponerades av
    "den mänskliga kraftens underverk"-

  319. -"som den strålade
    i den dövstummes ansikte"-

  320. -"fyllt av intelligens,
    bildning och självständighet"-

  321. -"och hans sätt att framhålla
    att han var människa och medborgare"-

  322. -"på samma sätt
    som alla de andra där."

  323. På banketten 1865-

  324. -jämförs emancipation med
    ett vackert naturfenomen i en önskan-

  325. -"att få se emancipationens regnbåge
    framträda i hela sin glans över oss."

  326. Regnbågens skönhet
    kan man ju se av och till-

  327. -men man kan aldrig fånga den.

  328. I Dalins ordbok definieras
    ordet "rehabilitation" så här.

  329. På den tiden var det ungefär
    samma sak som "habilitering" i dag.

  330. Ordet användes inte lika frekvent
    som "emancipation" under banketterna.

  331. När det först används
    är det kopplat till dövskolan.

  332. På banketten 1840 uppmärksammas
    den avlidne hörande läraren Bébian-

  333. -för att ha bidragit
    till dövstummas rehabilitation.

  334. "Levande bevis på hans förtjänstfulla
    undervisning finns mitt ibland oss."

  335. Bébian var verksam
    på 1810- och 1820-talet.

  336. De som sitter på banketten 1840-

  337. -har troligen
    varit elever hos Bébian.

  338. 1841 skålade Berthier
    för "allas vår rehabilitation"-

  339. -"med avseende på våra rättigheter
    som människa och medborgare."

  340. Två år senare säger Berthier: "Vad
    är målet för våra ansträngningar"-

  341. -"annat än dövstummas moraliska
    och civila rehabilitation?"

  342. Allibert påpekar 1856:

  343. "Vi har att fortsätta
    att frammana rehabilitation"-

  344. -"för dövstumma
    utspridda över hela jorden."

  345. På banketten 1843...

  346. ...presenterar Berthier en lista
    över medel för att nå rehabilitation.

  347. Fyra åtgärder
    ser han som centrala i dövas kamp.

  348. Det var en första konkret plan för
    hur man tänkte sig dövas gemenskap.

  349. De fyra punkterna
    återkommer under banketterna.

  350. Tillbaka till målet och vägen dit.

  351. 1846 formulerade Allibert det så här.

  352. 1848 var det som sagt
    uppror i hela Europa.

  353. I Paris upprättades
    Andra franska republiken.

  354. Plötsligt kom nya idéer och begrepp
    in i samhällsdebatten.

  355. Döva började genast beskriva
    sina krav i den nya tidens termer.

  356. Mottot "frihet, jämlikhet, broder-
    skap" användes på banketten 1848.

  357. Och man gav sitt stöd
    till demokratin.

  358. Året efter sa Berthier: "Det goda
    söker inte oss, det väntar på oss."

  359. Berthier såg den nya makten som öppen
    för att diskutera dövas situation.

  360. Som första döv
    hade han fått Hederslegionen-

  361. -en orden som tilldelas dem som har
    gjort viktiga insatser för Frankrike.

  362. Från 1848 och framåt användes
    många nya begrepp på banketterna-

  363. -just de
    som beskrev det moderna 1800-talet.

  364. På banketten 1850
    talade man om det här.

  365. Det var nya ord
    som döva skulle förhålla sig till.

  366. Det påverkade också dövas egen värld.

  367. Nu valde banketten president, var
    och en lade sin röstsedel i en urna.

  368. Den med flest röster
    blev bankettens huvudtalare.

  369. Man månade om ett dövt kulturarv.

  370. Man lade omsorg vid-

  371. -att redogörelserna för banketterna
    skulle publiceras och arkiveras.

  372. I redogörelserna för de här åren-

  373. -kan man känna förhoppningarna
    om en positiv utveckling för de döva.

  374. En metafor används
    av Gazan de la Peyriere...

  375. ...1849.

  376. Han målar framtiden med något som
    på deras tid var nytt och spännande-

  377. -nämligen järnvägen.

  378. På den tiden var den
    vad månfärder är i dag.

  379. Det var alldeles nytt med järnväg.

  380. Gazan beskriver dövas väg framåt
    med hjälp av järnvägen.

  381. "Ni har ofta beundrat
    ett kraftfullt lokomotiv."

  382. "När det blir liv i det och rökpuffar
    kommer ur dess stora näsborrar"-

  383. -"så kastar sig denna järnhäst ut
    i världen och tar med sig resande."

  384. "Den stora massan jublar."

  385. "Se hur detta metallmonster förenar
    avlägsna städer med varandra!"

  386. "Genom folkens broderskap
    ska friheten råda. Förtvivla inte!"

  387. "Lokomotivet kommer att möta hinder
    som verkar oöverstigliga"-

  388. -"men som det ska övervinna."

  389. "Se när det ger sig av!
    Det slukar luften."

  390. "Plötsligt reser sig
    ett stenigt berg."

  391. "Berget säger:
    'Du kommer inte längre.'"

  392. "Men lokomotivet saktar inte in."

  393. "Som ett svärd av eld
    tränger det in i bergets buk"-

  394. -"och kommer oskadat ut
    på andra sidan."

  395. "Lever vi inte i en republik
    där alla är likvärdiga?"

  396. "Är dövstumma undantagna från
    jämlikhet? Vi ska få njuta av den."

  397. Det är roligt att se det här i boken-

  398. -för det var svårt
    att översätta den berättelsen.

  399. Det är konstig franska och konstigt
    typsatt, så det var jättesvårt.

  400. Jag tänker mig att det är två döva
    typografer som sitter där.

  401. De var med på banketten.

  402. De ser det här framför sig
    och är inte riktigt sams om texten.

  403. Det är en härlig sida
    i de här redogörelserna.

  404. När republiken avskaffas
    och Andra kejsardömet inrättas-

  405. -svalnar entusiasmen för förändringar
    och den politiska kampen mattas.

  406. På banketten 1861 säger Berthier:

  407. "Är inte våra banketter ett sätt
    för oss att samtala om våra problem"-

  408. -"önskningar och förhoppningar?"

  409. Här beskriver Berthier ett slags
    lägstanivå för banketternas syfte.

  410. På nästa bankett
    var Berthier besviken.

  411. "Resultaten
    motsvarar inte förväntningarna."

  412. "Vi måste åter övervinna hindren."

  413. -"och få erkänt
    att vi har lika rättigheter"-

  414. -"inför alla andra människor."

  415. Berthier använde också en metafor
    för banketterna.

  416. "Egentligen flyter vår sköra båt
    i ständig kamp mot vågorna"-

  417. -"på en oändlig ocean."

  418. Han var lärd och medveten om hur nära
    han kom texten på Paris vapensköld:

  419. "Hon kränger i vågorna
    men sjunker inte.

  420. Jag har pratat om banketterna-

  421. -om hur de startade,
    om historien man försökte bygga upp-

  422. -dövas syn på sig själva
    och kraven man ställde.

  423. Jag tänkte avsluta
    med några andra viktiga aspekter.

  424. Det var bara män på banketterna.

  425. Ända från 1834 till 1869.

  426. Kvinnor blev inte insläppta
    på banketterna förrän på 1880-talet.

  427. Kvinnor saknas inte bara bland
    de fysiskt närvarande personerna-

  428. -också i talen, i skålarna och
    i övriga inlägg saknas döva kvinnor.

  429. Europa var och är
    ett patriarkalt samhälle.

  430. Det är en förklaring
    men ingen ursäkt.

  431. Hälften av den döva befolkningen
    i Paris fick inte närvara.

  432. Först på banketten 1854,
    efter 20 års väntan-

  433. -uppmärksammades döva kvinnor,
    genom en döv målare - Wiederkehr.

  434. Han talade om de l'Épées två första
    elever, som båda var kvinnor:

  435. "Utan dem hade vi inte varit
    där vi har lyckan att vara i dag."

  436. Han skålar för "lycka och välgång för
    dövstumma kvinnor i världens länder."

  437. "Länderna borde visa stolthet
    över dessa kvinnor."

  438. Han hyllade döva kvinnor-

  439. -och uppmanade världen
    att uppskatta döva kvinnors insatser.

  440. På banketten året efter, 1855-

  441. -uppmärksammade Berthier att
    dövföreningen hade en pristävling-

  442. -för att utse den som beskrivit det
    bästa sättet att undervisa döva barn.

  443. Många hade påpekat
    att dövas skolgång-

  444. -och därmed
    dövas socialiseringsprocess-

  445. -borde starta tidigare.

  446. Det här engagerade många,
    och intresset för teckenspråk ökade.

  447. Berthier meddelade-

  448. -att Pélissier hade belönats
    för sin beskrivning av teckenspråk.

  449. Men Berthier höll tyst om
    att mademoiselle Joséphine Brouland-

  450. -redan hade fått pris för sitt bidrag
    - men hon var ju kvinna!

  451. Joséphine Brouland
    undervisade på dövskolan-

  452. -fram till dess att flickornas
    undervisning flyttade till Bordeaux.

  453. Hon var stolt över sin plansch med
    drygt 100 avritade tecken, och skrev:

  454. "Det behövdes ett sätt
    att lära in tecken på egen hand."

  455. "Jag fäste gesterna på papper,
    en okänd metod fram tills nu."

  456. Om det här
    talade ingen man på banketterna.

  457. 1858 informerade dövprästen Lambert
    om kyrkverksamheten för döva.

  458. Han nämnde då det skyddshem för döva
    kvinnor som drevs av nunnor i Paris-

  459. -men det blev ingen diskussion
    om det.

  460. Först 1864 kunde den franska pressen
    meddela angående banketterna:

  461. "För första gången har dövstumma
    kvinnor fått ta del i hyllningen."

  462. Men då handlade det inte om Paris
    utan om banketten i Grenoble.

  463. Där var nu för första gången
    kvinnor välkomna på Dövas bankett.

  464. En annan sak som kan vara intressant
    är hörandes plats på banketterna.

  465. Det diskuteras återkommande
    i icke-normativa grupper-

  466. -vilken plats företrädare för
    den uppfattade normativiteten ska ha.

  467. Hörandes medverkan berörs ibland.
    De måste ju inte vara motståndare.

  468. På den första banketten
    hade två hörande-

  469. -"fått privilegiet att få närvara
    på denna exceptionella fest."

  470. Monglave och Berthier
    lärde känna varandra på 1830-talet.

  471. Monglave var en av de första att
    beskriva baskernas seder och bruk.

  472. De båda hade säkert
    givande diskussioner-

  473. -om icke-normativa gruppers
    likheter och olikheter.

  474. Monglave var
    en välkommen gäst på banketterna.

  475. Döva måste hålla sig väl med pressen.

  476. Antalet tidningar och tidskrifter
    hade växt under 1800-talet-

  477. -inte bara i Paris
    utan i hela Europa.

  478. Det var viktigt
    att få plats i spalterna-

  479. -och att dövas egen syn
    på sin situation belystes.

  480. Antalet hörande på banketterna
    varierar.

  481. Ibland har döva
    velat sluta sig samman-

  482. -ibland var det viktigt
    att öppna sig.

  483. Man bjöd också in
    kulturpersonligheter.

  484. Till den tredje banketten
    kom Bouilly-

  485. -författaren till ett drama
    om de l'Épée.

  486. Hans pjäs om de l'Épée-

  487. -hade gjort succé i hela Europa.

  488. Den var viktig, den spred kunskap
    om dövas möjligheter till utbildning.

  489. Nu kom författaren till banketten.

  490. Återigen är historiciteten viktig.

  491. Bara i Stockholm spelades
    den här pjäsen uppemot 200 gånger-

  492. -under 1800-talets
    två första årtionden.

  493. Vilka döva kom till banketterna?
    I början riktades de till döva män-

  494. -som hade genomgått
    dövskola eller annan utbildning.

  495. Det var en begränsad grupp döva
    från en välmående samhällsgrupp.

  496. På den första banketten
    hade de följande yrken.

  497. Antalet yrkeskategorier utökas sedan.

  498. På banketten 1857 beskrevs deltagarna
    som "eliten av dövstumma i Paris".

  499. Andra yrkeskategorier bland döva
    tillkommer under perioden-

  500. -som daguerrotypister. Daguerrotyp
    är en föregångare till fotografiet.

  501. Under den här tiden uppfinner man
    både daguerrotypen och fotografiet.

  502. Många döva kastar sig över-

  503. -den nya visuella formen av
    reproduktion, den är jätteintressant.

  504. En döv får till och med patent på-

  505. -en förbättring
    av daguerrotypi-tekniken.

  506. Och blir mycket uppmärksammad.

  507. Fotografer, det är nästa steg
    i avbildningen av verkligheten.

  508. Telegrafister... Telegrafen
    på den tiden var taktil och visuell-

  509. -därför sökte sig många döva dit.

  510. Och industrin utvecklas
    med nya möjligheter till arbete.

  511. Det är yrken som skapats
    genom ny teknik och uppfinningar-

  512. -i den moderna tid man levde i.

  513. De saknar skråväsende och lärlings-
    system och blir attraktiva för döva.

  514. Man skaffade sig rätt kompetens,
    och så hade man yrkeslivet ordnat.

  515. Ibland inbjöds elever från dövskolan
    till banketterna.

  516. En och annan elev
    vågade faktiskt yttra sig.

  517. Paris-banketterna
    besöktes av döva från Europa.

  518. Jag kan nämna att svensken
    Albert Berg besöker banketten 1856.

  519. Det är nog ett viktigt besök.

  520. Albert Berg bildar sedan
    dövföreningen i Stockholm-

  521. -och de anordnar fester.

  522. Idéerna om banketter
    sprids vidare under 1800-talet.

  523. Samtidigt med expansionen
    över landsgränser-

  524. -uppstår konflikter bland döva
    i Paris, det vill säga i centrum.

  525. Stundtals var det heta debatter.

  526. Vid minst ett tillfälle
    slutade det med rättegång.

  527. Jag skulle kunna prata i en timme
    om den rättegången.

  528. Det är viktigt
    att studera motsättningarna-

  529. -men jag har bara haft tillgång
    till den ena sidans version.

  530. Men enligt en preliminär bedömning-

  531. -var det personliga motsättningar
    och ideologiska konflikter.

  532. En konsekvens av konflikterna blev
    att det förekom andra dövbanketter-

  533. -som andra anordnade i Paris.

  534. Det här tas upp av Dubois
    vid banketten 1868.

  535. "Vår bankett har genomgått olika
    faser och ändå har den överlevt."

  536. "Andra banketter
    har försökt ersätta vår."

  537. "De flesta har bara funnits
    en kort stund."

  538. "De banketterna levde inte vidare"-

  539. -"för den dövstummes hjärta
    fanns inte där."

  540. "Låt oss tro på framtiden. Vår
    bankett kommer att samlas åter igen."

  541. Dövas banketter i Paris fortsatte.

  542. 1870 var Frankrike
    invaderat av Tyskland.

  543. Regeringen
    hade flytt till Versailles.

  544. Parisarna gjorde uppror
    och bildade Pariskommunen.

  545. Då blev det ingen bankett, men de kom
    tillbaka i Paris och på andra håll.

  546. På 1870-talet hade man den första
    döva världskongressen i Prag.

  547. Den har man fortfarande.

  548. Och i dag sitter vi här.

  549. Vad var egentligen
    syftet med banketterna?

  550. 1866 säger Chomat så här.

  551. Tack för mig.

  552. Det var väldigt intressant.

  553. Under en timme har vi fokuserat
    på en liten period av dövhistorien.

  554. Vi döva har verkligen
    deltagit i samhällsdebatten.

  555. Nu hoppas jag
    att vi återigen kan komma med.

  556. Vill någon ställa
    en fråga till Lennart?

  557. Ni får gärna passa på nu.

  558. Hej! Lisa heter jag.
    Jag jobbar i Sörmlands landsting.

  559. Jag funderade på det här med språket.

  560. Man använder ju ganska många termer-

  561. -som är direkt hämtade
    från det bibliska språket-

  562. -till exempel "ett utvalt folk".

  563. Det var andra begrepp också,
    som jag tänkte på.

  564. Fanns det andra begrepp
    eller benämningar-

  565. -som inte var hämtade
    ur det som man hade lärt sig-

  566. -genom undervisningen?

  567. Om du förstår min fråga.

  568. Fanns det andra benämningar
    än politiska och religiösa begrepp-

  569. -som man hade som ett samlande...?

  570. Är jag flummig?

  571. Jag ställer frågan till dig.

  572. Ja, du kan lägga den där.

  573. Det jag har gjort är
    att läsa de här redogörelserna.

  574. Då får man vara medveten om-

  575. -att det som jag pratar om är tecknat
    på franskt teckenspråk på 1800-talet.

  576. De som tecknade var tvåspråkiga
    och skrev ner sina tal på franska.

  577. Jag har översatt den franska texten
    till svenska och läser upp den här.

  578. Min översättning tolkas till svenskt
    teckenspråk och international sign.

  579. Så det blir en massa steg.

  580. Jag vill anknyta till den allmänna
    debatten om samhället på 1800-talet-

  581. -och att döva använder de begreppen.

  582. Man ska inte förutsätta att allt
    döva vet kommer ifrån undervisningen.

  583. Då är vi tillbaka i idén om
    att skolan är viktigast för detta.

  584. Utbildning är viktigt,
    men de är ju vuxna.

  585. De går inte i skolan när ord som
    "republik" och "nation" är aktuella.

  586. Då var de färdiga med skolan.

  587. Jag ser det som att de är aktiva.

  588. Och om man tittar
    på andra icke-normativa grupper-

  589. -som 1800-talets kvinnorörelse-

  590. -eller rörelsen för män som föredrar
    nära relationer med män...

  591. Alla icke-normativa grupper
    försöker använda de här begreppen-

  592. -men döva är faktiskt först.

  593. Det har vår historiebeskrivning
    missat.

  594. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

200 år av döv gemenskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva personer, Dövhet, Gruppidentitet, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dövexpo 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

200 år av döv gemenskap

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Döva i politiken

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Detta är Deafhood

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Konflikter och vägen framåt

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Det nya teckenspråkssamhället

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Vad är vi och var är vi på väg?

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Dövas identiteter

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.