Titta

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Om UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nya konsumtionstrender, näringslivets roll i miljöarbetet och klimatförhandlingarna i Paris, är frågor som diskuteras på konferensen Tillståndet i miljön 2015 som hölls den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015 : Värdera naturenDela
  1. Det blir ingen konferens
    utan ett ordentligt huvudtal.

  2. Vi känner oss hedrade och glada att
    få välkomna professor Gretchen Daily.

  3. Hon är faktiskt i Stockholm
    under en period. Två år.

  4. Det skulle vara ett, men...

  5. Du kommer aldrig att kunna åka hem.

  6. Hon är professor i miljövetenskap
    vid Stanford University i Kalifornien.

  7. Hon är också chef
    för Center for Conservation Biology.

  8. Och det intressanta
    med Gretchen Daily är-

  9. -att hon kommer att koppla
    utmaningarna med naturresurser-

  10. -till utmaningarna
    företagsledare står inför.

  11. Om ni anser
    att det är en lång tråd att dra i-

  12. -är jag säker på att om nån kan knyta
    ihop säcken, så är det professor Daily.

  13. Hon var också med och grundade
    Natural Capital Project.

  14. Hon ska berätta mer om det,
    för de hade ett möte förra veckan.

  15. -Vi hälsar Gretchen Daily välkommen.
    -Tack.

  16. Varsågod!

  17. Tack så mycket! Det har varit en ära
    att få lära känna Sverige.

  18. Jag och min familj
    har bott här i två år-

  19. -men det sorgliga är att vi precis
    har flyttat tillbaka till Kalifornien.

  20. Jag ska fortsätta på Stanford,
    men vi vill gärna återvända hit.

  21. Jag funderade mycket
    när vi var på väg att flytta-

  22. -särskilt efter Stockholmsmötet
    med Natural Capital-

  23. -som jag var värd för tillsammans
    med institutioner här i Stockholm.

  24. Sverige har visat på stort ledarskap-

  25. -gällande förståelsen
    för människans koppling till naturen.

  26. Sverige har belyst vad naturen är,
    alla dess dimensioner-

  27. -hur vi är beroende av naturen,
    alla band-

  28. -och hur vi påverkar naturen
    och vad som bör göras.

  29. Man kan gå tillbaka långt,
    ända till Carl von Linné-

  30. -som på 1700-talet revolutionerade
    hur folk såg på naturen.

  31. Före honom
    arbetade folk på olika ställen-

  32. -med att beskriva blommor, fiskar
    eller andra delar av livet-

  33. -men man kunde inte begripa det
    på en högre nivå.

  34. Carl von Linné
    skapade en mer global uppfattning.

  35. Han utvecklade en systematisk metod
    för att karaktärisera vad naturen är-

  36. -alla olika delar, hur de fungerar
    och hur de samordnas.

  37. Han lade en grund
    för moderna livsvetenskaper.

  38. Det vi har nu inom livsvetenskaperna
    och många andra fält-

  39. -kan spåras till hans revolution
    i vår syn på naturen.

  40. Han utvecklade också
    ett universellt kommunikationsmedel-

  41. -som baserades på latin,
    ett språk som hjälpte folk att tala-

  42. -med varandra
    om levande system över hela världen.

  43. Just nu är vi i det här rummet på väg
    att driva igenom nästa revolution.

  44. Vi ska sätta ett värde på naturen.

  45. Just nu är vi
    där vi var när Linné satte i gång.

  46. Många satsningar görs
    för att sätta ett värde på naturen-

  47. -och folk pratar om dem på olika sätt
    i olika delar av världen.

  48. Men vi har inte
    den systematiska metod vi behöver-

  49. -eller det universella språket
    vi behöver för den här revolutionen.

  50. Min huvudpoäng kommer från en vän
    som är seglare.

  51. Han har seglat från Storbritannien
    till Amerika flera gånger.

  52. Han säger: "I segling måste man tro på
    att man närmar sig land."

  53. "Men plötsligt, långt innan man
    ser land, vädrar man land."

  54. Sen gör han så här.
    "Man känner att man närmar sig land."

  55. Det är där vi står i dag.

  56. Vi kan nu systematisera en metod
    för att sätta ett värde på naturen-

  57. -och använda värdet som maktmedel
    i beslutsfattanden.

  58. Vi kan följa revolutionens utveckling
    under tiden den sker.

  59. Jag har några exempel
    som visar på historien-

  60. -som till stor del existerar tack vare
    Kungliga Vetenskapsakademiens teori.

  61. De fogade samman ekologi
    och ekonomi och många andra grenar.

  62. Det här är en bild med en teplantage
    i Uganda i förgrunden.

  63. Vi vet mycket om den här teplantagen.

  64. Vad den är värd
    för arbetarna som plockar teet.

  65. Vad den är värd
    för statens tillsynsmyndigheter-

  66. -som försöker reglera
    vad som sker på marken.

  67. Vad den är värd för alla företag-

  68. -som paketerar, marknadsför
    och distribuerar teet.

  69. Men i bakgrunden ser vi
    en fantastisk molnskog.

  70. Vi är bara i början av revolutionen
    och vill veta vad molnskogen är värd-

  71. -för personer som bor nedströms
    och får vatten från skogen-

  72. -och för klimatstabilitet
    och biologisk mångfald.

  73. Vi håller på att lära oss
    att ta reda på vad det är värt.

  74. Vi måste göra det på alla plan.
    Nu fokuserar vi på klimat-

  75. -vilket är oerhört centralt.
    Utan stabilt klimat går jorden under.

  76. Men biosfären
    har många dimensioner-

  77. -som vi behöver förstå bättre
    och ta hänsyn till i beslutsfattandet.

  78. Det är fantastiskt att se hur långt vi
    har kommit de senaste femton åren.

  79. Jag har arbetat i Costa Rica,
    ett litet land i Centralamerika-

  80. -som var en föregångare.

  81. De närmade sig
    en riskfylld, kostsam situation:

  82. De hade den högsta avskogningstakten
    i hela världen, över 4 % per år.

  83. Samtidigt hade de högutbildade
    och framsynta ledare-

  84. -som startade ett betalningssystem-

  85. -för att bevara och återställa skog
    baserat på dess klimatstabilitet.

  86. De var först med att utveckla
    kompensationsåtgärder-

  87. -vad gäller klimat.

  88. De ville även skydda skogen
    på grund av vattenrelaterade fördelar.

  89. Costa Rica exporterar vattenkraft
    och hade haft många översvämningar.

  90. Den biologiska mångfalden är viktig
    för läkemedelsindustrin och turismen.

  91. Det finns fler långsiktiga fördelar
    som är svåra att värdera i pengar-

  92. -till exempel uppskattning för mångfald.

  93. Det var stort på 1990-talet
    att se ett land-

  94. -sätta en skatt på bensin
    som alla betalar när de tankar.

  95. Det finansierade det här programmet.

  96. Ett annat exempel från 1990-talet
    som väckte uppseende är New York.

  97. Hur många har hört talas om det här?

  98. I New York, som vi ser här-

  99. -vill runt nio miljoner människor
    dricka rent vatten.

  100. Staden är känd för sitt rena vatten-

  101. -som kommer härifrån.
    Det här området har förstörts.

  102. Det har byggts många
    små, blygsamma sommarstugor-

  103. -längs vattendrag,
    vilka har gjort vattnet odrickbart.

  104. De fick bygga
    ett väldigt dyrt vattenreningsverk.

  105. Den upplevelsen fick folk att inse
    värdet av att inte behöva bygga det-

  106. -och i stället förlita sig på naturen.

  107. Att dricksvattnet kommer
    från femton mil norr om staden.

  108. Så New York började investera...

  109. Folk i New York började investera
    i vattenskyddsområden.

  110. Över 95 % av markägarna
    ville delta i programmet-

  111. -som handlar om
    att förändra ekonomin och praxisen.

  112. Det gav mer hållbara metoder
    för mjölkproduktion-

  113. -och andra produktionssystem.

  114. Staden köpte dessutom en del mark
    vid öppna vattenleder.

  115. Det var värt det för att undvika
    kostnader på 6-8 miljarder dollar-

  116. -för ett fysiskt vattenreningsverk.

  117. Så för runt 1,5 miljarder dollar-

  118. -har de lyckats säkra ett system
    för att få drickbart vatten.

  119. Man kan se på de här fallen-

  120. -som var spännande när de kom.
    Folk tänkte i nya banor.

  121. Men de tänkte också småskaligt.
    Det var små ljusglimtar.

  122. Kan man göra det
    i en större region än Costa Rica-

  123. -eller i fler städer än New York?
    Varför har inte alla städer vattenskydd?

  124. Kan vi, med von Linné som förebild,
    skapa en mer systematisk metod-

  125. -som kan göras
    storskalig och universell?

  126. Där börjar vi vädra land.

  127. Jag ska visa er fyra exempel
    som presenterades förra veckan-

  128. -vid Stockholmsmötet dit toppfigurer
    från varje institution kom-

  129. -och beskrev vad de gör.
    De vädrar alla land.

  130. Dow Chemical Company
    är ett enormt företag.

  131. De förser andra kemikalieföretag
    med kemikalier.

  132. De finns i nästan alla länder,
    i över 160 av dem.

  133. Om de på allvar
    sätter ett värde på naturen-

  134. -kan det få stor inverkan, särskilt
    om det påverkar andra sektorer.

  135. Här är en av deras fabriker.
    De ligger oftast vid flodmynningar.

  136. De behöver mycket vatten,
    och så skeppas produkterna i väg.

  137. Det är svårt för dem
    att rena vattnet de använder-

  138. -att se till
    att de har tillräckligt med vatten-

  139. -och att skydda
    tillgångarna värda biljoner-

  140. -som ligger längs kustlinjer
    som vi vet blir mer och mer sårbara.

  141. Deras huvudfabrik ligger i Texas,
    nära den plats-

  142. -som är mest utsatt för orkaner
    på hela planeten, Galveston Bay.

  143. Den ligger i Freeport,
    inte långt därifrån.

  144. Det fick dem att börja med det här.

  145. För ett par år sen undersökte de
    hur de skulle rena vatten.

  146. En smart ingenjör insåg
    att det skulle bli mycket billigare-

  147. -att bygga en konstgjord våtmark,
    som fungerar som en naturlig våtmark-

  148. -än att bygga ett reningsverk.
    Då sparade de 200 miljoner dollar.

  149. Det inledande steget
    att engagera sig i en sån metod-

  150. -har utvecklats.

  151. För en månad sen tillkännagav de-

  152. -att före 2020 ska
    alla forskningsprojekt, kapitalprojekt-

  153. -och fastighetsprojekt,
    och de äger mycket mark-

  154. -utredas gällande inverkan
    på ekosystemtjänster-

  155. -alltså de fördelar
    som naturliga ekosystem bidrar med.

  156. De samarbetar med forskare
    vid Nature Conservancy.

  157. Det är ett första steg,
    men de kan gå långt.

  158. Och de har gått längre.
    De vill utveckla och leverera-

  159. -en miljard amerikanska dollar i värde
    över tio år-

  160. -genom projekt som är bra
    för affärerna och ekosystemen.

  161. De vill utveckla det på sitt sätt.
    Jag ska inte gå in på vetenskapen-

  162. -men de baserar systemet
    på den vetenskap-

  163. -som Natural Capital Project,
    med över 100 universitet, har utvecklat.

  164. Deras riktning verkar väldigt trovärdig.

  165. Ett annat fall från förra veckan
    är från finanssektorn.

  166. Vi har hört bra saker
    om den norska statens pensionsfond.

  167. Hilde Jervan kom
    för att beskriva fonden.

  168. 900 miljarder i marknadsvärde,
    och den investerar i över 9 000 företag.

  169. För ett år sen upprättades ett etikråd-

  170. -för att utreda
    inverkan på klimat, tropiska skogar-

  171. -fiskerier och biologisk mångfald.

  172. De har redan uteslutit sextio företag
    från fonden-

  173. -däribland
    alla företag med fokus på kol.

  174. De vill gå ännu längre, och folk
    lägger stor vikt vid deras utredning-

  175. -som baseras
    på geospatial data och vetenskap-

  176. -gällande den inverkan
    företagen har på olika områden.

  177. Det är ännu ett stort steg
    som visar på engagemang-

  178. -i att driva vetenskapen
    och systematiken framåt-

  179. -när det gäller hur vi samspelar med,
    beror av och påverkar naturen-

  180. -och i att förändra
    vårt samspel med naturen.

  181. Ni ska få ett exempel från Kina,
    där jag har arbetat ett par år.

  182. Forskare som rapporterar till
    premiärministern kom hit förra veckan-

  183. -för att presentera
    det som tillkännagavs 2012.

  184. Kinas ledning har i författningen
    skrivit in-

  185. -att Kinas dröm är att bli
    2000-talets ekologiska civilisation.

  186. Det kan låta galet, och deras policyer-

  187. -ligger längre fram än deras handling,
    men de har fått upp farten.

  188. En av de policyer som visas på kartan-

  189. -handlar om att använda vetenskapen
    som vi har utvecklat ihop med Kina-

  190. -för att kartlägga
    de viktigaste delarna av landet.

  191. Vilket område är viktigast
    för Kinas civilisations framtid?

  192. Det gröna är vattenförsörjning.
    Här har vi kvarhållande av jord.

  193. Sandfixering för att begränsa
    de hemska sandstormarna.

  194. Skydd av biologisk mångfald
    likställs med allt annat-

  195. -i den här kartläggningen.

  196. Och att begränsa översvämningar.

  197. Det här föranleddes
    av hemska översvämningar-

  198. -1997 och 1998 i olika delar av landet.
    Det var översvämningar och torka.

  199. Nästan över en natt började Kina
    implementera policyerna.

  200. Inom de här regionerna försöker de
    förändra folks försörjningskällor.

  201. Pengarna kommer genom Peking
    och investeras i hela Kina.

  202. I vissa fall
    handlar det om kompensationsavtal-

  203. -som görs
    mellan olika provinser eller regioner.

  204. Man observerar
    folks försörjningskällor-

  205. -och försöker förstå
    vilka andra alternativ som finns.

  206. Många översvämningar
    orsakades av fattiga personer-

  207. -som odlade på branta sluttningar
    där det behöver vara skog.

  208. Programmet,
    som ni säkert känner till...

  209. Hur många hushåll får betalt av staten
    för att sluta odla på sluttningar?

  210. Gissa för er själva.

  211. 120 miljoner hushåll
    har fått betalt sen runt 1999.

  212. 120 miljoner hushåll
    har bytt försörjningspraxis.

  213. Kina har nu högst takt
    för återbeskogning i världen.

  214. Så mycket läskigt händer där
    att vi sällan ser det positiva-

  215. -men det här måste vi stödja.

  216. För ett år sen tillkännagav de
    att de ska ta ett till steg framåt.

  217. I Sverige och i Europa arbetar man för-

  218. -att utveckla
    en grön BNP, bruttonationalprodukt.

  219. Man har arbetat länge,
    men ingenting har fått fäste än.

  220. Kina har lagt fram
    en "bruttoekosystemprodukt".

  221. De har utvecklat ett räkenskapssystem
    och tagit fram data.

  222. De kan mäta det i biofysiska termer.

  223. Det är kontroversiellt
    att mäta det i monetära termer-

  224. -men i biofysiska termer mäter de
    för varje provins och kommun-

  225. -vad det totala värdet är-

  226. -för varor och tjänster
    som erhålls från ekosystemen.

  227. Det rapporteras in
    tillsammans med BNP.

  228. Politiska och affärsmässiga beslut
    kommer att fattas baserat på det.

  229. Det här är några framsteg.
    Det sista jag vill nämna...

  230. Vi har pratat om
    ett inflytelserikt företag, Dow-

  231. -en inflytelserik sektor, finanssektorn-

  232. -och ett inflytelserikt land.
    Slutligen tar vi en region.

  233. Hela Latinamerika har insett-

  234. -hur sårbara städer är,
    till exempel São Paulo-

  235. -för förändring i
    och minskning av vattentillgången.

  236. Många städer är nu inställda på
    att säkra vattentillgången-

  237. -genom att återskapa
    New York-exemplet.

  238. De kopplar samman
    vattenanvändare nedströms-

  239. -företag, individer,
    stora jordbruksaktörer och vattenkraft-

  240. -med leverantörer uppströms.

  241. I Nord- och Sydamerika har de nu-

  242. -med hjälp av den vetenskap
    som vi har varit med och utvecklat-

  243. -i fjorton stora städer,
    alla huvudstäder-

  244. -börjat utveckla institutioner.

  245. En för ekohydrologi som tar reda på
    var man bör byta praxis-

  246. -och återställa skogar
    för att säkra vattentillgången.

  247. Finansieringen och tillsynsmyndigheter
    har redan ordnats-

  248. -i Nord- och Sydamerikas städer, och
    det testas även i tre afrikanska städer.

  249. Det ger en bild av vart vi är på väg,
    och bakom allt det här-

  250. -finns ett behov av data, vetenskap
    och systematiska metoder.

  251. För att minska gapet
    mellan vetenskap och handling-

  252. -ska vi lansera en plattform
    som ger data till engagerade grupper-

  253. -de företag och regeringar
    som använder och utvecklar metoden.

  254. Vi fokuserar mycket
    på användningsfall.

  255. Information ska inte bara finnas där,
    utan den ska faktiskt användas-

  256. -i de här fyra exemplen
    och i runt trettio andra.

  257. Det sista jag vill säga är...

  258. ...att vi snart vädrar land
    och till och med ser land.

  259. De två stora förändringarna
    vi går igenom är-

  260. -för det första, att dagarna
    för naturtillgångar utan värde är över.

  261. Det är lång väg kvar,
    men vi ser att så är fallet.

  262. Och för det andra, att vi måste gå
    från att vara involverade-

  263. -till att bli engagerade
    i att skapa förändring.

  264. Vi kan alla fråga oss:
    Hur går vi från att vara involverade-

  265. -till att engagera oss i
    att driva igenom den här förändringen?

  266. En vän förklarade skillnaden
    mellan involvering och engagemang.

  267. Jag trodde att det skulle bli
    i romantiska termer-

  268. -men det handlade
    om en engelsk frukost.

  269. I England äter man ju
    ägg och bacon till frukost.

  270. Han sa: "Ägg är hönan involverad i,
    men bacon är grisen engagerad i."

  271. Så vi behöver
    mycket mer engagemang. Tack!

  272. Tack. Fantastiskt!

  273. Eftersom du är så involverad i att
    få företagsledare engagerade i det här-

  274. -vill jag fråga dig en sak
    som vi pratat om-

  275. -som handlar om att få med industrier
    i de globala processerna.

  276. Diskuterade ni det
    under mötet förra veckan?

  277. Hur ska det genomföras?

  278. Det finns ett stort intresse,
    och det är det positiva.

  279. Nu måste vi utveckla mekanismer
    för att göra det storskaligt snabbt.

  280. Om vi väntar på att varje företag själva
    ska upptäcka naturens värde-

  281. -får vi nog vänta för länge.

  282. Vi måste visa upp
    de stora framsteg vi har gjort-

  283. -och utveckla en sån här plattform-

  284. -för att kunna underbygga
    framtida fall-

  285. -som införlivar vetenskap och siffror
    med affärsstrategier.

  286. Det finns redan många företag
    inom olika sektorer som gör det här-

  287. -så om vi försöker samarbeta-

  288. -och driva projektet framåt
    kommer det att gå snabbare.

  289. Om vi väntar på företagen
    och inte är samordnade-

  290. -och har för många spretiga metoder
    förlorar vi nog tid.

  291. Vi behöver innovation, men vi måste
    vara mer samordnade än förut.

  292. Vi måste utveckla en universell metod-

  293. -utan att förlora anpassningen
    till den lokala omgivningen.

  294. Det är som en förändring i tankesättet.
    Vi pratade om det här tidigare.

  295. Antingen ser man miljöfrågorna
    som nåt man måste hantera-

  296. -eller så ser man det
    som kärnan i företaget-

  297. -eftersom man vill kunna sälja
    sina varor eller tjänster i framtiden.

  298. När du träffar globala företagsledare-

  299. -verkar de också vädra land,
    eller har vi känsligare luktsinnen?

  300. -Precis...
    -Hur långt har ni nått ut?

  301. De stora ledarna där ute
    är oerhört viktiga-

  302. -för de blir förebilder
    som visar hur nåt ska utföras.

  303. Unilever var här förra veckan.

  304. De har uppvisat engagemang
    med sin hållbarhetsplan.

  305. De vill stoppa avskogningen
    före 2020. Hur ska det uppnås?

  306. Vi måste utveckla
    nya metoder tillsammans-

  307. -som ger föregångarna fördelar
    men samtidigt drar med sig andra.

  308. Plattformen blir öppen-

  309. -så att föregångarnas metoder
    kan användas av alla.

  310. Om Unilever skulle arbeta
    med hållbara råvarukällor-

  311. -varifrån får man då
    sojan och råmaterialet-

  312. -och andra saker, som palmolja?

  313. Vi utvecklar vetenskap för att
    ta reda på vilka regioner och metoder-

  314. -som är bäst.
    Vi visar dem vägen till hållbarhet.

  315. De verktygen,
    som är tillgängliga om några månader-

  316. -kommer att finnas tillgängliga
    för andra företag. Det är vår modell.

  317. Ledarna är oerhört viktiga,
    liksom de som vill följa dem-

  318. -som undersöker hur metoderna
    kan tillämpas på deras verksamheter.

  319. Vetenskapen och dina initiativ
    spelar också en stor roll.

  320. Ni ska ju utveckla verktygen.
    Det är inte så luddigt...

  321. Resultaten är ju väldigt konkreta,
    och ni vill verkligen skapa förändring.

  322. Ja, det här är ju nåt nytt.
    Många akademiker står på sidlinjen-

  323. -och vill göra nytta. Den yngre
    generationen är så välutrustad.

  324. Mina barn säger: "Mamma,
    du är hopplös. Du är så pinsam."

  325. "Du förstår ingenting
    om datorer eller telefoner."

  326. Unga forskare vill göra skillnad.

  327. Gapet har varit för stort,
    men det har minskats nu.

  328. Jag har bara gett er ett smakprov-

  329. -men det finns en stor resurs
    som företag borde ta vara på.

  330. Det finns folk som vill driva igenom
    den här förändringen.

  331. -Tack.
    -Tiden är ute. Tusen tack för ditt tal.

  332. Vi kunde ha fortsatt prata länge,
    men vi måste gå vidare.

  333. -Tack så mycket.
    -Tack!

  334. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Värdera naturen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Gretchen Daily vid Stanford University föreläser om sin forskning och tendenser inom politiskt beslutsfattande världen över. Hon har förändrat debatten om resursfördelning och har haft inflytande i förändringsarbetet mot en mer bevarande och skyddande miljöpolitik i hela världen. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Miljöforskning, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Trender på den globala energiscenen

Markus Wråke är chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet och berättar om den positiva utvecklingen gällande politiska beslut kring energi och miljö. Han berättar bland annat om att Kina har gått om EU i spenderade pengar på miljöforskning. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Klimatpolitiken - bara en del av det nya välfärdsprojektet

Generalsekreterare för Naturskyddsföreningen Svante Axelsson föreläser om deras samarbete med näringslivet och vilken effekt det får på miljöfrågan. Vad åstadkommer näringslivet tillsammans med miljörörelsen? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om trender och global urbanisering

Är energi ett sätt att samla ett land och en befolkning? Är miljösatsningar ett sätt att kunna få igång ekonomin på? Panelsamtal om frågor som dessa med Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen; Markus Wråke, chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nytt klimatavtal i Paris

Anna Lindstedt är klimatambassadör på miljö- och energidepartementet och föreläser om klimatavtalet och förhandlingarna. Vilken betydelse kommer det att få för världens länder? Och hur ska utsläppsminskningar och finansiering redovisas? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den nya klimatekonomin och utsläppshandeln

Panelsamtal om vad som krävs för att klimatförhandlingarna ska bli en framgång. Medverkande: Anna Lindstedt, klimatambassadör vid miljö- och energidepartementet; Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi och klimat vid Svenskt Näringsliv; Birgitta Resvik, chef för samhällskontakter vid Fortum; Gunnar Caperius, Centerpartiet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Värdera naturen

Professor Gretchen Daily vid Stanford University föreläser om sin forskning och tendenser inom politiskt beslutsfattande världen över. Hon har förändrat debatten om resursfördelning och har haft inflytande i förändringsarbetet mot en mer bevarande och skyddande miljöpolitik i hela världen. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

De nya konsumtionstrenderna ställer krav på beslutsfattare

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund berättar om hur han ser på trender som finns inom beslutsfattande relaterat till miljön. Det kan röra sig om beslut där politiker behöver föra in miljöaspekten i näringslivspolitiken. Han berättar om nya aktörer som kommer fram och ger exempel på företagande med miljö som utgångspunkt. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den kollaborativa konsumtionens framväxt i Sverige och Europa

Karin Bradley forskar vid Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Hon berättar om sin forskning kring delningsekonomi. Vilka trender finns i Europa kring det sättet att tänka kring användande av tjänster och produkter? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kollaborativ konsumtion

Eva Ahlner från Naturvårdsverket föreläser om kollaborativ konsumtion, även kallat delningsekonomi. Hur ser myndigheten på det? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Små världsmedborgare som byter, lånar och skapar leksaker

Soledad Pinero Misa är vd och grundare av Retoy och berättar om hur de tänkt med verksamheten. Retoy handlar om att laga, byta och dela leksaker med varandra. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Från passiv konsument till aktiv deltagare

Angelica Wågström föreläser om bloggen delaeko.se som handlar om kollaborativ ekonomi. Hon berättar om vad de gör, hur de gör det och om tanken med det. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kommunernas roll i den kollaborativa ekonomin

Tove Lund är planeringsledare vid Göteborgs stad och föreläser om deras roll i kollaborativ ekonomi. Vad gör de för att underlätta för en hållbar livsstil bland kommunens invånare? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om kollaborativ konsumtion

Panelsamtal om framtida miljöutveckling och vilken roll offentliga myndigheter, entreprenörer och civilsamhället spelar i frågan. Medverkande: Tove Lund, planeringsledare Göteborgs stad; Angelica Wågström, delaeko.se; Soledad Pinero Misa, vd för Retoy; Eva Ahlner, Naturvårdsverket; Karin Bradley, forskare, institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH; Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Vägen framåt efter Paris

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.