Titta

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Om UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nya konsumtionstrender, näringslivets roll i miljöarbetet och klimatförhandlingarna i Paris, är frågor som diskuteras på konferensen Tillståndet i miljön 2015 som hölls den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015 : De nya konsumtionstrenderna ställer krav på beslutsfattareDela
  1. Nu vill jag välkomna Per Bolund.

  2. Vi ger dig en stor applåd.

  3. Vi har väntat på dig.

  4. Vi har väntat på att det
    ska komma en tvättäkta politiker.

  5. -Här är jag.
    -Jag har samlat på mig lite.

  6. Du är konsumtionsminister
    tillika biträdande finans...

  7. -Du är finansmarknadsminister, va?
    -Inte bara en hatt utan tre olika.

  8. Men vi har fått höra
    att politiker är lite lomhörda.

  9. Ni är lomhörda
    för den enorma kraft och vilja-

  10. -och kunskap och "nu kör vi".

  11. Ni är liksom:
    "Vi måste sätta en ny rapport här."

  12. Vi vill se lite mer action,
    det har jag uppfattat.

  13. Från näringslivet och industrin
    och också från oss medborgare.

  14. För de signalsystem ni sänder
    - nu ska vi prata om-

  15. -delningsekonomi och konsumtions-
    trender - är ju rätt förvirrande.

  16. Hur är man egentligen
    en god samhällsmedborgare?

  17. Ge oss några råd på vägen, så
    tar vi en diskussion sen med panelen.

  18. -Vi börjar med dig.
    -Tack.

  19. Jag vill börja på engelska
    och tacka Gretchen.

  20. Innan jag blev politiker
    var jag doktorand-

  21. -och då var du min husgud, så det
    är fantastiskt att vara här med dig.

  22. Tack så mycket för dina insatser.

  23. Jag är en gammal doktorandstudent-

  24. -och ser inhoppet
    i politiken som en paus.

  25. Men det är inspirerande
    att jobba med hållbarhetsfrågor-

  26. -på högsta politiska nivå.

  27. Jag är nog den första biologen
    på finansdepartementet.

  28. Det är inte alltid
    vi pratar samma språk.

  29. Men jag hoppas att jag
    inte tillhör den lomhörda skaran-

  30. -utan att jag för in hållbarhets-
    frågorna i varje ärende.

  31. Jag är i rädda världen-branschen
    även på finansdepartementet.

  32. Och man kan göra mycket
    rädda världen-arbete där-

  33. -genom att föra in de gröna frågorna.

  34. Kraften som du pratade om
    känner jag väldigt mycket-

  35. -och den är jag glad över. Det ser vi
    i diskussionen i samhället-

  36. -men också i de aktiviteter
    som pågår i samhället.

  37. När försäljningen av ekomat
    ökar med 40 procent på ett år-

  38. -och Fair Trade-produkter
    ökar på samma sätt-

  39. -märker vi att det är en omställning-

  40. -litegrann
    en revolution som är pågående.

  41. Ibland kan vi missa
    de omvälvande händelserna-

  42. -när vi är mitt i dem,
    för de pågår under allt som händer.

  43. Jag tror
    att vårt ämne, delandets ekonomi-

  44. -också är en revolution som pågår-

  45. -och som förändrar vårt sätt
    att se på ekonomi och konsumtion.

  46. Det tror jag kommer ge
    väldigt mycket nya möjligheter.

  47. Och där gäller det för oss i
    politiken att ta vara på möjligheter-

  48. -och att vi ser till
    att skapa en grogrund-

  49. -för att ge stora möjligheter
    för den här sektorn att utvecklas.

  50. Där ser jag att det händer
    enormt mycket just nu.

  51. Det har funnits delandets
    ekonomi-funktioner under lång tid.

  52. Från början
    hade vi nån form av bytesekonomi.

  53. Vi har haft bilpooler
    som har fungerat-

  54. -och inte blivit nån revolution
    men alltid funnits där.

  55. Vi har haft grannsamverkan
    där vi har delat på prylar.

  56. Men nu med sociala medier
    och nya kontaktmöjligheter-

  57. -ser vi
    helt nya möjligheter som öppnas.

  58. De möjligheterna
    ser jag med väldigt stor glädje på.

  59. Vi kommer att dra stora fördelar
    av det, inte minst ur miljösynpunkt.

  60. Utvecklingen ser vi dels på global
    nivå med nya marknadsmekanismer.

  61. Airbnb, där vi delar på
    befintliga lägenheter-

  62. -i stället för att bygga hotell-

  63. -är den typ av möjlighet
    som växer så det knakar.

  64. När det blir såna här omvälvande
    händelser blir det motreaktioner.

  65. Nu ser vi
    när det gäller t.ex. Airbnb-

  66. -att de som enligt den
    tidigare marknadsmodellen hyr ut rum-

  67. -blir ju oroliga och hotade-

  68. -och ställer då ibland krav
    på politiker att åtgärda det här.

  69. Vi har ett ansvar att inte
    automatiskt ställa oss på den sidan-

  70. -och motverka
    nya marknadsmöjligheter.

  71. Vi hade litegrann diskussionen
    när det gällde fildelning.

  72. Vissa sa att fildelning förstörde
    skivindustrin och filmindustrin.

  73. Om vi hade lyssnat på de rösterna
    och fortsatt använda plastskivor-

  74. -hade vi gjort oss alla en otjänst.
    Några förlorade på utvecklingen-

  75. -men totalt sett
    som konsumenter är vi vinnare.

  76. Och även med delandets ekonomi öppnas
    fantastiskt stora möjligheter.

  77. Inte minst miljömässigt,
    men vi konsumenter får ett mervärde.

  78. Det är inte bara lika bra som vanlig
    konsumtion utan faktiskt bättre.

  79. Vi får fler tjänster
    och bättre förutsättningar.

  80. Även nationellt ser vi utvecklingen.

  81. Det börjar nu komma nationella
    bilpooler, och där får man en fördel.

  82. Dels
    slipper man jobbet med en egen bil.

  83. Varje gång jag står på bilprovningen
    tänker jag att borde haft en bilpool.

  84. Innan jag köpte min bil kollade jag
    med grannarna om nån ville starta en-

  85. -men intresset var inte så stort, så
    till slut fick jag krypa till korset.

  86. Men det här slipper vi.
    Vi får en bil tillgänglig-

  87. -utan att behöva ta alla kostnader
    det innebär att ha en bil.

  88. Och när vi reser runt i landet kan vi
    använda oss av bilpoolstjänster-

  89. -och den möjligheten har man inte
    som traditionell bilägare.

  90. Det är ett exempel på
    hur vi får nya tjänster-

  91. -som aldrig skulle uppkommit
    med gamla modeller.

  92. Även på lokal nivå
    ser vi nya initiativ hela tiden.

  93. Vi ser delningsbanker där man
    lämnar in gammal fritidsutrustning-

  94. -som trädgårdsredskap,
    som sen andra människor kan använda.

  95. Det här hoppas jag
    kommer växa framöver-

  96. -och regeringen vill se till att
    det skapas ännu större möjligheter.

  97. Det blir inte bara en miljöfördel
    när vi använder prylarna fler gånger-

  98. -utan det blir en social fördel när
    människor med knappa förutsättningar-

  99. -får tillgång till resurser
    som de inte skulle fått annars.

  100. Det är också ett exempel
    på nya samhällsfördelar.

  101. Det ska man ta med sig:
    Det vi ska eftersträva-

  102. -är inte bara att vi ska ha det lika
    bra utan att vi ska få det bättre.

  103. Jag ser det här som en viktig del i
    vad man kallar "cirkulär ekonomi"-

  104. -alltså att vi använder resurserna
    så effektivt som möjligt.

  105. Inte bara en gång och sen till
    soptippen, utan att vi delar med oss.

  106. En borrmaskin
    har vi ju nästan alla i vårt hem.

  107. Men i snitt använder vi den
    tio minuter aktivt på ett år.

  108. Vi har 364 dagar, 23 timmar och 50
    minuter som den är tillgänglig.

  109. Kan vi då dela, så att jag står för
    borrmaskinen och du för en häcksax-

  110. -så använder vi prylarna
    mycket mer effektivt-

  111. -än med de ineffektiva metoder
    som vi har använt traditionellt.

  112. Men vi behöver hantera det motstånd
    och den rädsla som det här väcker.

  113. Gamla marknadsmodeller som hotas
    kommer vi få en diskussion om.

  114. Vi politiker bör se på värdena
    som kan skapas-

  115. -i stället för att se
    på riskerna som kan finnas.

  116. Samtidigt är det viktigt
    att vi anpassar regelverken.

  117. Vilken trygghet
    har man som konsument-

  118. -när man lånar i stället för
    att köpa av en producent?

  119. Lagstiftningen är uppbyggd efter att
    vi har producenter och konsumenter.

  120. Här vill vi se över de funktionerna
    när vi börjar låna mer av varandra.

  121. Vi behöver också titta på regelverk.
    Ett exempel är bilpoolerna-

  122. -där vi i dag inte kan ha parkerings-
    platser på gatumark för bilpooler-

  123. -för att vi saknar
    en definition i lagen.

  124. Då måste vi skapa möjligheter för en
    positiv utveckling av bilpoolerna.

  125. Så vi har
    ett ansvar från regeringens sida-

  126. -att öppna möjligheter
    för delandets ekonomi.

  127. Jag tror att Sverige skulle kunna
    vara en föregångare internationellt-

  128. -att snabbast ta till sig
    den nya ekonomin.

  129. Redan i dag är det ganska
    stor omfattning på det här.

  130. Ibland tror vi
    att det bara sker i skymundan.

  131. PWC gjorde en studie på USA-

  132. -där de sa att redan i år omsätts
    mer än hundra miljarder kronor-

  133. -och om tio år
    är det tjugo gånger större.

  134. Så det är en sektor
    som kommer att växa enormt framöver.

  135. Det finns enorma miljöfördelar-

  136. -men också fördelar
    för konsumenter och samhällen.

  137. Och regeringen vill skapa större
    möjligheter för delandets ekonomi.

  138. Så spännande och bra.
    - Har ni också fyra, fem frågor?

  139. Till exempel momsen.
    Det var inte länge sen-

  140. -ni började prata om
    moms på grejer...

  141. Var det inte Röda korset
    som skulle bli momsdrabbade?

  142. -Vad skickar det för signaler?
    -Inte alls bra signaler.

  143. Hur ska ni få in - kaffepengar höll
    jag på att säga - skattepengar?

  144. -Har ni börjat jobba med det?
    -Förhoppningsvis mer än kaffepengar.

  145. Det vill vi alla ha, för vi har
    utgifter i samhället också.

  146. När det gäller organisationer
    som Röda korset-

  147. -var det inte regeringen
    som drev på agendan-

  148. -utan EU-regler
    som hamnade i konflikt med svenska-

  149. -och där arbetar vi
    för att skapa stabila villkor-

  150. -som skapar möjligheter.

  151. Finns det EU-initiativ
    för de här nya konsumtionstrenderna?

  152. Ja, det gör det faktiskt.
    Det finns såna diskussioner-

  153. -och från svensk sida för vi in
    perspektivet i andra sammanhang.

  154. På mitt område,
    kapitalmarknadsunionen driver vi på-

  155. -för delandets ekonomi
    kommer också på finansmarknaden.

  156. Man lånar av varandra och samlar in
    pengar genom crowdfunding.

  157. Det är en möjlighet där vi får
    en snabb utveckling framöver.

  158. Tack!

  159. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

De nya konsumtionstrenderna ställer krav på beslutsfattare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund berättar om hur han ser på trender som finns inom beslutsfattande relaterat till miljön. Det kan röra sig om beslut där politiker behöver föra in miljöaspekten i näringslivspolitiken. Han berättar om nya aktörer som kommer fram och ger exempel på företagande med miljö som utgångspunkt. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Trender på den globala energiscenen

Markus Wråke är chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet och berättar om den positiva utvecklingen gällande politiska beslut kring energi och miljö. Han berättar bland annat om att Kina har gått om EU i spenderade pengar på miljöforskning. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Klimatpolitiken - bara en del av det nya välfärdsprojektet

Generalsekreterare för Naturskyddsföreningen Svante Axelsson föreläser om deras samarbete med näringslivet och vilken effekt det får på miljöfrågan. Vad åstadkommer näringslivet tillsammans med miljörörelsen? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om trender och global urbanisering

Är energi ett sätt att samla ett land och en befolkning? Är miljösatsningar ett sätt att kunna få igång ekonomin på? Panelsamtal om frågor som dessa med Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen; Markus Wråke, chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nytt klimatavtal i Paris

Anna Lindstedt är klimatambassadör på miljö- och energidepartementet och föreläser om klimatavtalet och förhandlingarna. Vilken betydelse kommer det att få för världens länder? Och hur ska utsläppsminskningar och finansiering redovisas? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den nya klimatekonomin och utsläppshandeln

Panelsamtal om vad som krävs för att klimatförhandlingarna ska bli en framgång. Medverkande: Anna Lindstedt, klimatambassadör vid miljö- och energidepartementet; Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi och klimat vid Svenskt Näringsliv; Birgitta Resvik, chef för samhällskontakter vid Fortum; Gunnar Caperius, Centerpartiet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Värdera naturen

Professor Gretchen Daily vid Stanford University föreläser om sin forskning och tendenser inom politiskt beslutsfattande världen över. Hon har förändrat debatten om resursfördelning och har haft inflytande i förändringsarbetet mot en mer bevarande och skyddande miljöpolitik i hela världen. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

De nya konsumtionstrenderna ställer krav på beslutsfattare

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund berättar om hur han ser på trender som finns inom beslutsfattande relaterat till miljön. Det kan röra sig om beslut där politiker behöver föra in miljöaspekten i näringslivspolitiken. Han berättar om nya aktörer som kommer fram och ger exempel på företagande med miljö som utgångspunkt. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den kollaborativa konsumtionens framväxt i Sverige och Europa

Karin Bradley forskar vid Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Hon berättar om sin forskning kring delningsekonomi. Vilka trender finns i Europa kring det sättet att tänka kring användande av tjänster och produkter? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kollaborativ konsumtion

Eva Ahlner från Naturvårdsverket föreläser om kollaborativ konsumtion, även kallat delningsekonomi. Hur ser myndigheten på det? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Små världsmedborgare som byter, lånar och skapar leksaker

Soledad Pinero Misa är vd och grundare av Retoy och berättar om hur de tänkt med verksamheten. Retoy handlar om att laga, byta och dela leksaker med varandra. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Från passiv konsument till aktiv deltagare

Angelica Wågström föreläser om bloggen delaeko.se som handlar om kollaborativ ekonomi. Hon berättar om vad de gör, hur de gör det och om tanken med det. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kommunernas roll i den kollaborativa ekonomin

Tove Lund är planeringsledare vid Göteborgs stad och föreläser om deras roll i kollaborativ ekonomi. Vad gör de för att underlätta för en hållbar livsstil bland kommunens invånare? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om kollaborativ konsumtion

Panelsamtal om framtida miljöutveckling och vilken roll offentliga myndigheter, entreprenörer och civilsamhället spelar i frågan. Medverkande: Tove Lund, planeringsledare Göteborgs stad; Angelica Wågström, delaeko.se; Soledad Pinero Misa, vd för Retoy; Eva Ahlner, Naturvårdsverket; Karin Bradley, forskare, institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH; Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.