Titta

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Om UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nya konsumtionstrender, näringslivets roll i miljöarbetet och klimatförhandlingarna i Paris, är frågor som diskuteras på konferensen Tillståndet i miljön 2015 som hölls den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015 : Den kollaborativa konsumtionens framväxt i Sverige och EuropaDela
  1. Jag forskar sen några år tillbaka om
    att dela på saker-

  2. -delningsekonomi, som det heter,
    eller kollaborativ konsumtion.

  3. Jag ska prata om drivkrafter.

  4. Vad är det här, varför växer det
    och vilka utmaningar står vi inför?

  5. Det finns många fördelar
    men också en del frågetecken-

  6. -och faktiskt till och med problem.

  7. Jag ska börja med att försöka säga
    vad det här är för nånting.

  8. Man brukar säga
    att som ett samlings...

  9. Fokus ligger på tillgång till en vara
    snarare än enskilt ägande-

  10. -men det kan innefatta att hyra,
    byta, alltså helt utan pengar-

  11. -eller att ge och få, alltså
    nån form av gåvoekonomistruktur-

  12. -och att handla second hand.

  13. Egentligen är det allt
    utom att köpa nytt enskilt ägande.

  14. Det här har förenklats
    med den nya digitala tekniken.

  15. Det är inget nytt i sig att dela
    på resurser, det har vi gjort länge-

  16. -men nu har det underlättats
    och kan göras inte bara bland vänner-

  17. -utan faktiskt
    bland främlingar också.

  18. Man kan säga att man rör sig nedåt
    i den här...

  19. ...eller att vi har fokuserat på
    grön konsumtion och rätt produkter.

  20. Men det handlar också om
    att man kan använda det man har-

  21. -och dela och göra saker själv.
    De bitarna är också med här.

  22. Det här finns nästan
    inom alla områden-

  23. -som Per sa, inom finansmarknaden,
    lånesystem och utbildning.

  24. Men det jag tänkte ge exempel på
    är transporter, som är mest känt.

  25. Det är inte bara kommersiella
    bilpooler, utan "peer-to-peer".

  26. Det är vanliga medborgare
    som via tjänster-

  27. -kan låna en annan medborgares bil.

  28. Det har möjliggjorts av teknik
    och försäkringslösningar.

  29. Tidigare har man kanske inte vågat
    hyra ut sin bil till en granne.

  30. Exempel är RelayRides och SocialCar
    som finns runtom i olika länder.

  31. Det är också samåkningstjänster.

  32. Det är inte bara att dela,
    utan att låta andra åka med en.

  33. BlaBlaCar är en stor sån tjänst
    med runt elva miljoner användare-

  34. -så det är inte heller en liten grej.
    Skjutsgruppen har vi i Sverige.

  35. Uber har också en sån tjänst nu-

  36. -och inte bara
    den lyxiga formen av taxi.

  37. Det är lånecyklar
    och godstransporter.

  38. Vanliga medborgare
    kan behöva frakta en apotekspåse-

  39. -från en stadsdel till en annan.
    Fraktar man den får man ersättning.

  40. Det hotar naturligtvis
    de traditionella transportbolagen.

  41. Konsumtionsvaror, verktyg,
    prylar av olika slag, kläder.

  42. Det organiseras både
    som medborgarinitierade plattformar-

  43. -som Streetbank till exempel,
    där människor delar på saker-

  44. -men också som den gula bilden -
    Garaget, som drivs av Malmö stad.

  45. Det är ett urbant vardagsrum där man
    inte bara lånar böcker, utan verktyg.

  46. Man kan låna en megafon
    och ett demokratipaket också.

  47. Det är fascinerande att se
    att biblioteket börjar utvecklas-

  48. -till ett lånehus,
    ett slags medborgarforum-

  49. -där man delar
    på inte bara kunskap-

  50. -utan också på saker och verkstäder.

  51. Men apropå regelverken är det oklart
    om kommunerna får göra det här.

  52. Det är inte helt tydligt,
    men i Malmö tolkar man det så.

  53. Lokaler och utrymmen. Airbnb har
    nämnts tidigare och är väldigt känd.

  54. Det är också delande av arbetslokaler
    - så kallade "co-working spaces"-

  55. -att man delar, tillfälligt
    eller på lång sikt, arbetslokaler.

  56. Och också öppna verkstäder där man
    delar plats och mekar med cyklar.

  57. I Malmö finns Cykelköket som började
    i Los Angeles men spred sig.

  58. Nu finns det fem Cykelkök i Sverige.
    Det är en gemensam cykelverkstad.

  59. Folk kommer dit, det finns verktyg
    där, och man hjälper varandra.

  60. Man får också överblivna cyklar
    från polisen.

  61. Det är ett exempel
    på cirkulärekonomi också.

  62. Det är svårt. Vi bor alltmer trångt.

  63. Om man bor i en liten lägenhet
    kan man kanske inte ta in cykeln.

  64. Det är roligare tillsammans.
    Det blir offentliga mötesplatser.

  65. Att dela mark, som i Landshare,
    där man kopplar ihop-

  66. -dem som har en odlingsbar plätt
    med dem som vill odla.

  67. De behöver inte nödvändigtvis vara...

  68. Sånt som man tidigare
    har tyckt varit privat-

  69. -blir plötsligt nån annans också.

  70. De drivkrafter... Rachel Botsman
    har skrivit mycket om det här.

  71. De här fyra anledningarna
    ser hon är drivkrafterna:

  72. En vilja till ökad social gemenskap,
    att bygga sociala sammanhang.

  73. Men också digitaliseringen
    har underlättat detta.

  74. Det är efter den ekonomiska krisen
    2008 som det här har fått fart-

  75. -i synnerhet i Sydeuropa och i USA.

  76. Men också en större medvetenhet
    om våra begränsade resurser-

  77. -och miljöutmaningar.

  78. Många människor har heller inte
    samma ekonomiska utrymme att köpa-

  79. -utan tvingas vara innovativa
    och hitta andra lösningar.

  80. Det är en växande del av ekonomin.

  81. En studie menar att det här står
    för en sjättedel av USA:s ekonomi.

  82. Det är svårt att uppskatta
    eftersom det finns informell ekonomi.

  83. Bytessystem är ju svårt
    att fånga i BNP.

  84. Men ungefär så är det i USA.

  85. Britternas motsvarighet till Närings-
    departementet har gjort en studie-

  86. -för att se vad det här innebär
    och hur man utnyttjar potentialen-

  87. -men också kring
    vilka regleringar som är nödvändiga.

  88. Spanien gör nåt likadant.

  89. Än är inget startat i Sverige, men
    man verkar hålla ögonen på området.

  90. Avslutningsvis kan man säga
    att det finns en hel del utmaningar.

  91. Det kan innebära
    minskad miljöpåverkan-

  92. -men vissa studier visar på
    att det kan innebära-

  93. -att folk tenderar att köpa mer saker
    eftersom man kan sälja det lätt-

  94. -i stället för att ha en soffa
    i hela sitt liv som barnen får ärva.

  95. Företag har börjat hänga på,
    IKEA till exempel.

  96. Houdini hyr ut kläder numera.

  97. Det blir inte alltid
    den miljöpåverkan man har tänkt sig.

  98. Airbnb har gjort det billigare
    att resa.

  99. Det hjälper det ökande resandet.

  100. Ibland är det också en legal gråzon.

  101. Det är otydligt vad som gäller,
    både för företag och för konsumenter.

  102. Ofta blir människor
    både konsument och producent-

  103. -när man hyr ut på Airbnb
    eller är Uberförare-

  104. -eller när man säljer saker på Etsy
    och så vidare.

  105. Det finns en fråga om skatt också.

  106. Airbnb har ganska otydliga regler.

  107. Där har man gått in och reglerat
    och sagt:

  108. "Det är bra, men vi behöver beskatta
    korttidsuthyrning av lägenheter."

  109. Annars spär det bara på
    ökningen av bostadspriserna.

  110. Tror du
    att vi kan spara de här till senare?

  111. Ni ser att det finns många utmaningar
    som man behöver ta tag i-

  112. -och man bör vara tydlig med
    vilka spelregler som gäller.

  113. Tack för introduktionen!
    Det var väldigt värdefullt.

  114. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den kollaborativa konsumtionens framväxt i Sverige och Europa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karin Bradley forskar vid Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Hon berättar om sin forskning kring delningsekonomi. Vilka trender finns i Europa kring det sättet att tänka kring användande av tjänster och produkter? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Delningsekonomi, Hållbar utveckling, Miljöforskning, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Trender på den globala energiscenen

Markus Wråke är chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet och berättar om den positiva utvecklingen gällande politiska beslut kring energi och miljö. Han berättar bland annat om att Kina har gått om EU i spenderade pengar på miljöforskning. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Klimatpolitiken - bara en del av det nya välfärdsprojektet

Generalsekreterare för Naturskyddsföreningen Svante Axelsson föreläser om deras samarbete med näringslivet och vilken effekt det får på miljöfrågan. Vad åstadkommer näringslivet tillsammans med miljörörelsen? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om trender och global urbanisering

Är energi ett sätt att samla ett land och en befolkning? Är miljösatsningar ett sätt att kunna få igång ekonomin på? Panelsamtal om frågor som dessa med Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen; Markus Wråke, chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nytt klimatavtal i Paris

Anna Lindstedt är klimatambassadör på miljö- och energidepartementet och föreläser om klimatavtalet och förhandlingarna. Vilken betydelse kommer det att få för världens länder? Och hur ska utsläppsminskningar och finansiering redovisas? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den nya klimatekonomin och utsläppshandeln

Panelsamtal om vad som krävs för att klimatförhandlingarna ska bli en framgång. Medverkande: Anna Lindstedt, klimatambassadör vid miljö- och energidepartementet; Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi och klimat vid Svenskt Näringsliv; Birgitta Resvik, chef för samhällskontakter vid Fortum; Gunnar Caperius, Centerpartiet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Värdera naturen

Professor Gretchen Daily vid Stanford University föreläser om sin forskning och tendenser inom politiskt beslutsfattande världen över. Hon har förändrat debatten om resursfördelning och har haft inflytande i förändringsarbetet mot en mer bevarande och skyddande miljöpolitik i hela världen. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

De nya konsumtionstrenderna ställer krav på beslutsfattare

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund berättar om hur han ser på trender som finns inom beslutsfattande relaterat till miljön. Det kan röra sig om beslut där politiker behöver föra in miljöaspekten i näringslivspolitiken. Han berättar om nya aktörer som kommer fram och ger exempel på företagande med miljö som utgångspunkt. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den kollaborativa konsumtionens framväxt i Sverige och Europa

Karin Bradley forskar vid Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Hon berättar om sin forskning kring delningsekonomi. Vilka trender finns i Europa kring det sättet att tänka kring användande av tjänster och produkter? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kollaborativ konsumtion

Eva Ahlner från Naturvårdsverket föreläser om kollaborativ konsumtion, även kallat delningsekonomi. Hur ser myndigheten på det? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Små världsmedborgare som byter, lånar och skapar leksaker

Soledad Pinero Misa är vd och grundare av Retoy och berättar om hur de tänkt med verksamheten. Retoy handlar om att laga, byta och dela leksaker med varandra. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Från passiv konsument till aktiv deltagare

Angelica Wågström föreläser om bloggen delaeko.se som handlar om kollaborativ ekonomi. Hon berättar om vad de gör, hur de gör det och om tanken med det. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kommunernas roll i den kollaborativa ekonomin

Tove Lund är planeringsledare vid Göteborgs stad och föreläser om deras roll i kollaborativ ekonomi. Vad gör de för att underlätta för en hållbar livsstil bland kommunens invånare? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om kollaborativ konsumtion

Panelsamtal om framtida miljöutveckling och vilken roll offentliga myndigheter, entreprenörer och civilsamhället spelar i frågan. Medverkande: Tove Lund, planeringsledare Göteborgs stad; Angelica Wågström, delaeko.se; Soledad Pinero Misa, vd för Retoy; Eva Ahlner, Naturvårdsverket; Karin Bradley, forskare, institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH; Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Så blir Sverige första fossilfria landet

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.