Titta

UR Samtiden - Dövexpo 2015

UR Samtiden - Dövexpo 2015

Om UR Samtiden - Dövexpo 2015

Föreläsningar och panelsamtal från konferensen Döv Expo. Inspelat den 20-21 maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Till första programmet

UR Samtiden - Dövexpo 2015 : Konflikter och vägen framåtDela
  1. De har ungefär samma "uppväxt",
    de som sitter här framme-

  2. -men i olika länder.

  3. Men det är ändå samma generation,
    så jag tänkte fråga-

  4. -om ni har kommentarer till varandra.
    Du får också kommentera, Låw.

  5. Innan publiken får fråga,
    har ni frågor till varandra?

  6. Vem ska börja?

  7. Damerna först, eller?

  8. Då är vi inte lika.

  9. Så klart, du är man
    men tror inte att du är bäst.

  10. Det var en intressant föreläsning
    som gav mig många tankar.

  11. Det överlappade det som jag har sagt.

  12. Vi står för nåt gemensamt
    som vetenskapsmän.

  13. Men om jag ska förstå dig bättre,
    så ska jag också säga-

  14. -att i USA bråkar och käbblar man
    om deafhood.

  15. Det vill jag inte acceptera.

  16. Jag tycker
    att om man håller på med käbblet-

  17. -försvinner de som borde vara kvar
    i den döva världen.

  18. De lämnar oss.

  19. Ska jag stå upp eller sitta ner?

  20. Jag ställer mig, så att ni kan se.

  21. Jag förstår Irenes perspektiv.
    Jag har också sett det.

  22. Deafhood innefattar också
    att man ska respektera varandra.

  23. Inte att vi ska falla tillbaka till
    nåt förlegat, gammalt och dåligt.

  24. Vi ska respektera dem som vi är-

  25. -och inte kränka varandra.

  26. Det är klart att om man ser det här,
    då ska man reagera.

  27. Men själv ser jag inte
    all den här negativa kommunikationen.

  28. Det här har pågått en tid, och inga
    större förändringar har skett.

  29. Det är samma sak med de nedlåtande
    attityder som har funnits tidigare-

  30. -från det hörande samhället mot oss.

  31. De tycker att vi är nickedockor.

  32. Det har blivit klart för mig
    att vi måste förändra det.

  33. Nu har jag rest runt i USA-

  34. -och förmedlat mitt budskap
    kring deafhood.

  35. Det är ett sätt.
    Ett annat sätt är att man-

  36. -tar fram
    turistguiden som jag pratade om-

  37. -och förmedlar våra tankar om
    deafhood till den yngre generationen.

  38. "Det här ska du tänka på, och det här
    ska du inte falla till föga för."

  39. Så att man hittar saker och ting
    som är tydliga-

  40. -för nästa generation,
    som en turistguidebok, som jag sa.

  41. Men problemet är att förändra
    den äldre generationen.

  42. Det är svårt
    att lära gamla hundar sitta.

  43. De blir lite upprörda
    om man tar fram nya idéer.

  44. Ett sätt är nog också att förmedla
    oss till den kommande generationen.

  45. Kanske får vi låta
    den äldre generationen vara.

  46. Sen har vi ju Internet.

  47. 2007 blev jag klar-

  48. -och visade delar av deafhood
    på Internet.

  49. Men jag skulle också vilja ha
    ett forum på Internet-

  50. -där vi kan diskutera deafhood
    under olika ämnen.

  51. Så att man känner att man är
    en del av dövas kulturella bakgrund.

  52. Men det som hände 2006
    på Gallaudet...

  53. Protesterna. - Kommer du ihåg det?

  54. När man valde
    en ny president för skolan-

  55. -och alla de konflikter
    som visade sig då.

  56. Då fick jag mejl från många
    där man förde fram klagomål-

  57. -utifrån deafhood-perspektiven.

  58. Då tänkte jag: "Kan de inte lösa det
    själva? Varför ta kontakt med mig?"

  59. "Kan man inte
    skapa debattforum själva?"

  60. Det var väldiga diskussioner.

  61. Det fanns nog
    tjugo olika debattforum.

  62. Det visade på
    vilken konflikt det var-

  63. -om tolkningar kring deafhood.

  64. Och att jag skulle komma med svar!

  65. Det var tungt,
    så det rann ut i sanden.

  66. Men det är viktigt
    att skapa nån form av forum-

  67. -där man har frågor och svar.

  68. FAQ, alltså?

  69. Ja.

  70. Man kan kanske ha en sammanfattning
    kring deafhood.

  71. Vi pratar inte om döva
    med stort D och litet D.

  72. Tack för det. Då ska Låw kommentera.

  73. De tycker att jag ska stå. Okej.

  74. Irene, du berättade om deafhood
    och konflikterna.

  75. Här finns det också problem-

  76. -men inte såna konflikter som i USA.

  77. Men det har funnits en tendens
    att diskutera det på samma sätt.

  78. Jag väntar lite med
    mina resterande kommentarer.

  79. Vill nån i publiken säga nåt?
    Jag ser Lars-Gunnar. Varsågod.

  80. Som du sa finns deafhood här-

  81. -men det värsta är
    att det är ganska tyst.

  82. Vi som sitter i publiken
    jobbar med elever-

  83. -och det finns många där ute
    som inte vet nånting.

  84. Vi har lyssnat på föreläsningar
    med Paddy och Irene...

  85. ...men sen måste vi sprida budskapet-

  86. -och inte bara kritisera och säga
    "Paddy sa så och så".

  87. Det finns många småöar runtomkring
    där vi måste samarbeta.

  88. Det är vårt ansvar att starta upp
    kurser som handlar om deafhood-

  89. -och berätta vad deafhood är
    och vad som är positivt-

  90. -och stärka självkänslan.
    Hur ska vi lösa det problemet?

  91. Det var en bra fråga.
    Jag ska bara upprepa den:

  92. Hur gör man deafhood
    till nåt positivt?

  93. Det finns en stor diskussion
    om det i dag. Vill nån svara?

  94. Jag tycker att Paddy Ladd
    svarade på det.

  95. Hans Powerpoint-bilder
    var riktigt starka.

  96. Det var klart och tydligt.

  97. Dem bör du lägga ut på din hemsida-

  98. -så att man kan använda dem
    på deafhood-seminarier och annat.

  99. Att man kan logga in på din hemsida.
    Det är verkligen viktigt.

  100. Det slår mig
    att du nästan bör understryka-

  101. -att man ska respektera döva
    och dövas perspektiv.

  102. Det är slående, det du har sagt,
    och dina bilder är starka.

  103. Ja, så är det väl. Jag vet inget
    speciellt om den svenska situationen.

  104. Det är bra att du berättar om den.

  105. Jag vet inte hur jag ska svara,
    men här finns ju ett ansvar.

  106. Mina bilder har jag använt
    på mina uppdrag i USA:

  107. Det blir hela tiden diskussioner-

  108. -om att andra har bestämt
    saker och ting åt oss.

  109. Den här deafhood-delen har nog inte
    riktigt landat mentalt hos många-

  110. -eftersom man har konflikterna.

  111. Det var samma sak i exemplet
    med den svarte killen-

  112. -som ville fortsätta studera
    och göra akademisk karriär-

  113. -men blev hånad
    av sina svarta vänner.

  114. Att han var vit i sina tankar
    men svart i sitt skinn.

  115. Det är också många döva som inte har
    internaliserat deafhood-känslan-

  116. -som man har i magen-

  117. -och rent mentalt förstått
    vad deafhood står för.

  118. Många av mina vänner säger-

  119. -att döva kan bli
    deras värsta fiender-

  120. -och att hörande
    som ser konflikterna mellan döva-

  121. -tycker att det är pajkastning.

  122. Det är viktigt att vi förstår
    vad deafhood handlar om.

  123. Det handlar om
    att stärka oss som individer.

  124. Deafhood bygger på en magkänsla.

  125. Och känslan
    finns ju i hjärnan och i kroppen.

  126. Hur ser vi på deafhood-arbetet?

  127. Att leva på en magkänsla
    tycker jag känns konstigt.

  128. Sen har vi begreppet "deaf",
    som vi pratade om i dag.

  129. Det har Paddy föreläst om.

  130. Det kommer
    från hundra år sen tillbaka.

  131. Det fanns inget CI
    och inga hörapparater-

  132. -och oralismen var självklar.

  133. Vi kämpade mot den under en lång tid.

  134. Nu är det nya tider. Allt fler
    har hörapparat och får CI.

  135. Min fråga är:

  136. Tar du med det i ditt arbete
    och sprider det vidare?

  137. Och Irene...

  138. Du pratade om olika identiteter
    beroende på situationen.

  139. Ska deafhood använda det också?
    Gäller ordet "deaf" fortfarande-

  140. -eller ska vi ta hänsyn till
    att utvecklingen går vidare?

  141. Dövsamhället har förändrats,
    det kan vi inte förneka.

  142. Men sen är frågan
    vad vi ska ha i stället.

  143. Teckenspråksrörelsen,
    teckenspråkssamhälle?

  144. Alla behöver teckenspråk
    mer eller mindre-

  145. -oavsett graden av hörselnedsättning.

  146. Men det bygger på en identitet
    i grunden.

  147. Om jag använder "deaf" är jag låst.

  148. Man låser den forskningen.
    Det undrar jag om.

  149. De nya rönen
    som Irene berättade om-

  150. -ska deafhood ta med dem
    i sitt fortsatta arbete-

  151. -och fortsätta utveckla det?

  152. Eller...

  153. Det finns ju olika identiteter i dag.

  154. Varsågod.

  155. Jag kunde inte teckenspråk
    förrän jag blev 22 år.

  156. Det är den uppväxt som jag har
    och min bakgrund.

  157. Jag visste inget om deafhood-

  158. -att de tankarna existerade.

  159. Jag växte inte upp i en döv familj.

  160. Vad var det du frågade mig?
    Det är inte så lätt att svara på.

  161. Det är komplicerat.

  162. Det finns ju döva
    som trakasserar varandra.

  163. Om man säger "Jag är döv, punkt slut"
    så är det en sak.

  164. Sen säger vissa "Jag är inte döv"
    fast jag kan tycka att de är det.

  165. Då frågar jag: "Är du amerikan?"
    "Ja", säger hon då.

  166. "Men är du hörande eller döv?"

  167. Då får jag kanske ett konstigt svar.

  168. Men det är bara att acceptera,
    om man nu är döv eller inte.

  169. Är man svensk döv
    så har man den identiteten.

  170. Man måste acceptera det som sker.

  171. Man kan inte förneka nåt.

  172. Om en person är svensk och döv-

  173. -kan jag tycka att den personen
    har två identiteter.

  174. Men då säger många: "Jag är döv
    i första hand, inte svensk."

  175. Och många döva ungdomar går
    på konserter och lyssnar på musik.

  176. Det bör man uppmuntra-

  177. -om de tycker
    att det är trevligt att höra musik.

  178. Och det finns de som har CI
    och hör lite musik.

  179. De är också döva om de säger det.

  180. Det finns de som tycker
    att det är trevligt musik-

  181. -men andra döva ifrågasätter det:

  182. "Hur kan du lyssna på musik
    och vara döv, och njuta av musiken?

  183. Andra säger:
    "Jag har ingen glädje av musik."

  184. "Jag känner inte ens vibrationerna."

  185. Andra känner att de har glädje
    av vibrationerna som de får.

  186. De kan teckna sånger.
    Det är många olika identiteter.

  187. Vi är olika,
    och det måste vi erkänna.

  188. Tidigare var det ganska lätt
    att definiera.

  189. En döv var en person som inte hörde-

  190. -men det finns andra former av döva,
    dövhet och dövkulturella aspekter.

  191. Somliga sjunger på teckenspråk,
    och det måste de få göra.

  192. Det är också ett sätt
    att utveckla dövkulturen.

  193. Det tycker jag att man ska främja.

  194. Jag vet inte om det var ett svar.

  195. Sista tillägget.
    Sen måste vi avsluta och ta nästa.

  196. Sista kommentaren på det här ämnet.

  197. Okej.

  198. Ditt arbete med deafhood...

  199. Det är ett historiskt ämne, eller
    inom den historiska disciplinen.

  200. Om det som hände på den tiden,
    om förtrycket och så vidare.

  201. Men jag är tveksam till begreppen
    "dekolonisation" och "kolonisation".

  202. Visst, oralismens förtryck
    och teckenspråkets förtryck-

  203. -men "kolonisation" låter
    som om man har erövrat ett land.

  204. Jag har jobbat med dövpolitik
    i många år.

  205. Jag har träffat riksdagsmän,
    regeringar och myndighetspersoner.

  206. Och vi kan inte prata om-

  207. -att förbättra dövundervisningen
    och teckenspråkets erkännande-

  208. -"för att ni har koloniserat oss".
    Vi kan inte uttrycka oss så.

  209. De skulle inte förstå
    vad vi pratar om.

  210. Vi skulle stå
    milsvitt ifrån varandra.

  211. Vi måste prata om språket.

  212. Vi måste använda det språk
    som de som har makten använder-

  213. -för att kunna jobba vidare.

  214. Att vi har blivit koloniserade,
    jag är tveksam till såna begrepp.

  215. Men om man ser på det historiskt
    är det okej att använda det.

  216. Man måste följa med utvecklingen-

  217. -men hur pratar vi med föräldrar
    som får döva barn?

  218. Ska vi säga att de blir koloniserade
    om de får teckenspråk?

  219. De förstår inte vad vi pratar om då.

  220. Det är två olika vägar vi måste gå.

  221. I vårt politiska arbete,
    som här i Sverige och Norden-

  222. -har vi fått bra med gehör, även om
    vi har mycket kvar att jobba med.

  223. Vi måste fortsätta jobba
    och förbättra det.

  224. Okej...

  225. Då har vi hört Låws åsikt.

  226. Då ska vi se.
    Vill nån i publiken komma upp?

  227. Kasper. Varsågod.

  228. Jag ska teckna svenska.

  229. En fråga till dig.

  230. I USA har man ju diskussionen
    om deafhood, CI och ordet "deaf".

  231. Här i Sverige
    har vi lite samma diskussion.

  232. IS och de som följer Koranen...

  233. De tar beslut
    utifrån det som står i Koranen.

  234. Det är ungefär
    samma sak som deafhood.

  235. De utgår från ett skrivet material
    och skapar en konflikt.

  236. Vi måste ha workshop
    och diskutera vad deafhood står för-

  237. -för att kunna utveckla åsikterna,
    så att vi får fler åsikter.

  238. Så får vi ett gemensamt mål
    för att kunna arbeta vidare-

  239. -så att det kan fungera.

  240. Att utgå från vad en person säger
    att deafhood är fungerar inte.

  241. Vi måste ta in fler åsikter
    för att det ska bli nåt bra.

  242. Det behöver spridas, och det
    kan vi göra med dagens teknologi.

  243. Det stämmer verkligen.
    Vill ni kommentera nåt i panelen?

  244. Nej...

  245. Vill du koppla
    till det som pratade om precis?

  246. Ulla-Bell hade en egen fråga.

  247. Ska vi ta den nu? Är det annan fråga,
    eller hänger den ihop med ämnet?

  248. Jag har skrivit upp ditt namn,
    men jag tar det i turordning.

  249. Jag bara undrade
    om frågan tillhörde det här ämnet.

  250. Jag vill bara kontrollera med dig:
    Är det samma ämne som vi pratar om?

  251. Okej.

  252. Ulla-Bell, du vill sitta kvar.

  253. Då backar jag, och så får vi se
    hur tolkarna löser det.

  254. Du tecknar svenskt teckenspråk,
    du internationellt och du ASL.

  255. Jag heter Ulla-Bell Thorin.

  256. Jag är från Göteborg.
    Det har varit jätteintressant.

  257. Jag är själv författare
    och har skrivit sju böcker.

  258. Och jag är jätteintresserad
    av ämnet deafhood.

  259. Jag har varit på kurs om det
    i Göteborg.

  260. Och jag har försökt sprida det,
    men det är jättesvårt.

  261. Det är svårt att nå fram till andra
    döva. Jag hoppas verkligen-

  262. -att ämnet kommer att väcka
    mer debatt och diskussion.

  263. Jag tackar verkligen för i dag
    och hoppas på framtiden och deafhood.

  264. Det är svårt att sprida. Intressant
    att det fanns en kurs i Göteborg.

  265. Det är ett intressant ämne, hur vi
    får andra att bli intresserade.

  266. Ett viktigt ämne.

  267. "Jag skulle vilja svara också",
    säger Paddy Ladd.

  268. Vem ska svara?

  269. Det är väldigt viktigt att tänka på
    vad dövidentitet innebär-

  270. -kopplat till deafhood,
    vad det har för betydelse-

  271. -och hur man kombinerar
    de två olika delarna.

  272. För döv identitet handlar också om
    att förstå deafhood.

  273. Jag tror också att man måste börja
    med att fråga folk...

  274. Det visade Paddy Ladd på sin bild.

  275. Den historiska utvecklingen
    har varit bra.

  276. Men jag tror också som psykolog
    att man ska ställa frågan-

  277. -"Hur känner du dig som döv?"-

  278. -så att personerna förstår
    sin identitet-

  279. -och varför man har
    den identitet man har.

  280. Vilka bekymmer man har-

  281. -och orsakerna till
    de problem som man har.

  282. Man måste också visa på
    den fantastiska historiken-

  283. -som existerar inom dövvärlden.

  284. Varför man har kommit
    dit man är som individ.

  285. Då lär folk acceptera
    deafhood bättre.

  286. Vilket bra exempel!

  287. Då lämnar vi över till Malin.
    Varsågod.

  288. Hej.

  289. Jag hade en fråga till Irene-

  290. -men jag blev lite mer intresserad
    av Paddy Ladds svar-

  291. -så kan jag kommentera det
    och ställa min fråga?

  292. Annars avstår jag min egen fråga,
    om vi inte har tid till båda.

  293. Du kanske måste upprepa din fråga.

  294. Låw sa att han inte tycker om
    begreppet "kolonisering".

  295. Jag undrar vad Paddy
    har för svar på det.

  296. Eller "dekolonisering"?

  297. Okej, båda två.
    Du tyckte inte om ordet.

  298. Nej, jag gillar inte ordet.

  299. Det är en nyansskillnad, men okej.

  300. Du kan inte använda det
    när du möter politiker.

  301. Vad tycker du, Paddy?

  302. Okej. Om du är kvar
    kan du ta nästa fråga sen.

  303. Stå kvar här.

  304. Okej, sätt dig ner så att du ser.

  305. Jag tänkte inte svara,
    men nu blev jag ju uppmanad.

  306. Jag frågade ju om kolonisering
    fanns i Sverige.

  307. Ni svarade nej, men samernas nation
    är koloniserad-

  308. -så visst finns det i Sverige.

  309. I USA finns det de som inte vill
    kännas vid begreppet kolonisering.

  310. Det kan vi prata om.

  311. Vill man inte använda det,
    så är det okej för mig.

  312. Men förtryck, eller
    det engelska ordet "oppression"-

  313. -är inte särskilt tydligt definierat.

  314. Däremot kan vi se
    koloniseringens effekter-

  315. -psykologiskt, kulturellt
    och socialt. Där kan vi jämföra-

  316. -koloniserade länders situation med
    koloniseringen av döva.

  317. Så jag tycker att det finns
    en poäng med att använda begreppet.

  318. Sen måste vi använda det
    vid rätt tillfälle.

  319. Jag är ledsen för att vi i England
    inte har föräldrarna med oss-

  320. -i dövrörelsen. Det är inte bra.

  321. De känner sig som offer,
    eller är offer.

  322. De sörjer sina döva barn.
    Barnen får kanske cochleaimplantat-

  323. -och accepteras inte av döva,
    så att de blir dubbla offer.

  324. Där ska man inte prata
    om kolonisering.

  325. Det använder vi internt.

  326. Självklart ska vi föra över
    de positiva bidragen-

  327. -som döva ger till världen
    och det positiva med att vara döv.

  328. Det ska vi titta på och formulera.
    Så vill jag svara

  329. Då tar vi Malins andra fråga.

  330. Jag har en fråga till Irene.

  331. Du tog upp att det fanns döva
    med många olika identiteter-

  332. -och du pratade om etnisk bakgrund.

  333. Och olika kulturella bakgrunder,
    olika kön och så vidare.

  334. Och på oss som sitter här i dag-

  335. -ser man att vi har olika bakgrund.

  336. På dövföreningen, till exempel.

  337. Inte bara i dövföreningen, utan
    i alla olika sammanhang är vi lika.

  338. Och varför...

  339. Varför är det så
    i olika verksamheter?

  340. Vi har olika typer av döva.

  341. Varför tror du att det är så?

  342. Jag får flytta allt längre fram
    när du flyttar din stol.

  343. Jag försöker inte
    peta dig över kanten.

  344. -Jag ska backa, så att ni ser.
    -Det är okej nu.

  345. Jag flyttar fram för att se Paddy.

  346. Jag får helt enkelt
    skaffa längre hals.

  347. En bra
    och en väldigt allvarlig fråga.

  348. Det är ju så att människor känner sig
    bekväma med såna som är lika.

  349. Lika barn leka bäst.

  350. Jag hade ett exempel där vi sa
    att döva ofta värjer sig-

  351. -för att kommunicera med döva
    som har exempelvis synskada.

  352. De håller sig till döva.

  353. Vi såg Hildes exempel i går,
    med isbjörnen-

  354. -som klamrade sig fast
    vid den sista isen-

  355. -för att hålla sig flytande.

  356. Kultur handlar ju om
    att känna sig bekväm också...

  357. ...men också om att de som finns
    i en kultur ska välkomna andra.

  358. Så vi behöver arbeta med
    att förändra attityd.

  359. Jag tror att vi behöver samla alla
    för att visa på skillnader.

  360. Vi måste också umgås
    med såna som är olika-

  361. -och visa att man kan vara olika.
    Visa exempel på olika kulturer.

  362. Jag vet inte hur det är i Sverige-

  363. -men vi har kulturfestivaler i USA.

  364. Där visar vi prov på kulturyttringar
    från olika delar av världen.

  365. Och där alla träffas
    för att hylla olikheterna-

  366. -och därmed grundlägga nån form
    av förståelse för varandra-

  367. -för framtiden.

  368. Och att visa att vi är lika och
    tänker på varandra på samma sätt.

  369. Och att vi umgås över gränserna.

  370. Men det är svårt.

  371. Så vi behöver också gå emellan
    grupperna, och det kommer alltmer.

  372. Det är svårt,
    men jag hoppas på en förändring-

  373. -där vi vågar umgås
    över kulturgränserna.

  374. Men det är också ett föräldraansvar.

  375. Paddy, vill du kommentera?

  376. Sen har vi fler i publiken
    som vill kommentera.

  377. Ville inte du kommentera?

  378. När Gunillas fråga är klar
    är det Per-Thomas.

  379. Jag sa ju tidigare-

  380. -att vi inte har alla svar.

  381. Jag sa att det viktiga är
    att vi ställer rätt frågor.

  382. Vi har talat mycket om det internt-

  383. -men vi måste också se mångfalden
    i vår grupp-

  384. -och inkludera andra.

  385. Och nu var det nåt annat... Att
    ställa de rätta frågorna är viktigt.

  386. Och här fick vi rätt fråga.
    Hur ska vi gå framåt?

  387. Men det sker inte på ett ögonblick.

  388. Vi måste tänka, diskutera
    och hitta nya vägar.

  389. Jag var på en dövskola i Amerika
    under tre månader.

  390. Det var en stark mexikansk påverkan
    på just den skolan-

  391. -och jag såg en del
    intressanta företeelser och saker.

  392. Jag sa att vi måste omdefiniera
    vår syn eller våra begrepp-

  393. -eller titta på oss själva
    med andra glasögon.

  394. Då är ett sätt att inte säga "du
    tillhör den döva gruppen i USA"-

  395. -utan säga "du tillhör världen".
    Det är det första perspektivet.

  396. Sen kan vi bli allt snävare.

  397. Börja med det globala perspektivet
    och sluta med det nationella.

  398. Och vårt sätt att tänka är det
    som gör att vi kan stå emot.

  399. Om vi ser oss som världsmedborgare-

  400. -finns det skäl
    att hylla olika kulturer.

  401. Vi kan också hylla våra olikheter.

  402. Så vi behöver omdefiniera
    eller omformulera det här-

  403. -och visa att vi är olika och vi kan.

  404. Vi ska hylla just olikheterna.

  405. Det är kanske mer vad jag känner
    som jag ger uttryck för nu.

  406. Tack.

  407. Gunilla har fått sitt svar.

  408. Vad intressant svar du gav här.

  409. Det känns som att vi ändå är tillbaka
    till att deafhood inte är så enkelt.

  410. Vi måste nog tänka globalt,
    sen på vårt eget land-

  411. -och sen på individen, för att det
    ska fungera i vår minoritet.

  412. Fungerar det inte i minoriteten
    så fungerar det inte majoriteten.

  413. Som Irene själv sa.

  414. Per-Thomas, varsågod.

  415. Jag är svensk. Internationella
    får stå på andra sidan.

  416. Vi pratar om deafhood
    och olika perspektiv.

  417. Jag försöker se
    hur det skulle fungera i Sverige.

  418. För tio år sen började vi prata om:
    "Vem är jag?"

  419. "Är jag döv eller teckenspråkig?"

  420. SDR har börjat den diskussionen
    när man pratar om individen.

  421. Och ska vi byta namn
    till "teckenspråksförbund"?

  422. Jag reagerar på en gång!

  423. Är teckenspråket min identitet?

  424. Då är jag inte döv längre.

  425. Det känns inte bra
    för mig personligen.

  426. Har ni nån kommentar till det?

  427. Det här är
    en intressant frågeställning.

  428. Att vara teckenspråkig
    innebär ju inte att man är döv.

  429. Man kan också vara
    hörselskadade eller hörande.

  430. Om man säger "teckenspråkiga"-

  431. -talar man om en betydligt vidare
    krets som kan ingå.

  432. Man pratar om hörande,
    om barn till döva och andra.

  433. Jag kan förstå att man förlorar
    sin identitet-

  434. -om gruppen blir för stor.

  435. Det är också så att i hur vi benämner
    oss ligger det en viss makt.

  436. Det finns också vissa saker
    som handlar om att vara döv.

  437. Det finns saker med att vara hörande
    som inte är relaterade till språk-

  438. -om teckenspråk
    inte är förstaspråket.

  439. Jag gav ett exempel om individen som
    hade vuxit upp med döva föräldrar-

  440. -men inte tyckte sig
    höra hemma nånstans.

  441. Frågan är vad som händer om man
    definierar sig utifrån ett språk.

  442. Då måste vi fundera på vad syftet är
    med det som vi kallar oss-

  443. -och vad benämningarna betyder.

  444. Vi måste vara tydliga med det-

  445. -innan vi bestämmer oss för
    vad vi ska kalla oss.

  446. -Är du nöjd med svaret?
    -Ja.

  447. Vill du lägga till nåt, Paddy?
    Hinner vi? Ja, okej.

  448. Jag tyckte
    att Irene svarade väldigt bra.

  449. Men jag vill också säga...

  450. Jag har använt benämningen SLP,
    "Sign Language People"-

  451. -inte "Sign Language User".

  452. Jag prövade benämningen för att se
    om den skulle fungera.

  453. Om man då tittar på den gruppen-

  454. -skulle man kunna dra en parallell
    till indianer.

  455. Den indianska nationen,
    som man också nämner.

  456. Som arbetar tillsammans.

  457. Det finns indiannationer.
    De var flera från början.

  458. Indianerna hade sina områden.

  459. Irene pratade om stammar tidigare-

  460. -men man bildade sen en nation.

  461. Och det är en bra metafor.

  462. Bland Sign Language People
    finns döva.

  463. Det är möjligt att benämningen
    är en övergripande beteckning-

  464. -för flera grupper,
    men däri finns gruppen döva.

  465. Men om vi bara pratar om språk
    faller kulturen bort.

  466. Vi kan använda benämningar på olika
    nivåer, lite som Irene säger.

  467. Jag kan tänka mig en benämning
    som handlar om teckenspråk-

  468. -men inte att man tar bort "döva".

  469. Teckenspråk är ju som en drog.

  470. Om vi inte får den mår vi inte bra.

  471. En annan grupp som man kan
    fundera över är barn till döva.

  472. En del säger till mig: "Jag känner
    igen mig i det här med deafhood."

  473. Då kan jag inte säga "nej".

  474. Om de har vuxit upp
    i en familj med döva-

  475. -så kan man säga
    att de är mer döva än vad jag är.

  476. Jag lyssnade på en presentation
    som hölls av en döv föreläsare.

  477. Den handlade om att det genuina
    teckenspråket höll på att försvinna.

  478. Plötsligt kom jag på att här fanns
    en skillnad mellan döva-

  479. -och barn till döva.
    Det fanns en oro bland döva.

  480. Barn till döva
    ligger nog inte sömnlösa-

  481. -och funderar på
    vad som händer med teckenspråk.

  482. Döva är inriktade på framtiden.
    Barn till döva har sin historia.

  483. Jag lägger ingen värdering i det,
    men det finns en skillnad-

  484. -i hur man känner och vad man tänker
    på. Det måste vi lyfta fram.

  485. Vi ska kanske prata om CODA-hood,
    som en del av deafhood.

  486. Sista kommentaren till det här ämnet
    går till Låw.

  487. Sen vill Åsa i publiken ta nåt.

  488. Jag ska fatta mig väldigt kort.

  489. Det gäller
    det här med "Sign Language User".

  490. I Sverige säger man "teckenspråkig"-

  491. -men det finns ingen översättning
    till engelska för ordet.

  492. Det betyder att jag har teckenspråket
    inom mig, det är mitt språk.

  493. Vi har haft diskussion på EU-nivå
    om det och kliat oss i huvudet.

  494. "Vad menar ni med teckenspråkig?"

  495. Tyskan och engelskan har ingen
    motsvarighet till ordet.

  496. Det är skillnad på "teckenspråkig"
    och "teckenspråksanvändare".

  497. -Jag ville bara tala om det.
    -Vad intressant.

  498. Då är du välkommen, Åsa.
    Sista frågan.

  499. Vi pratade i går i publiken-

  500. -om "deaf world" och deafhood.

  501. I Sverige har vi vårt sätt
    och våra normer.

  502. I andra länder är det andra normer.
    Det är inte likadant överallt.

  503. Förstår ni mig?

  504. Till exempel...

  505. Säg att jag i Sverige hälsar på nån
    som är döv, har kompisar med mig-

  506. -och kanske inte har presenterat
    mina vänner.

  507. Jag går in och pratar vidare
    med kompisarna som är på festen.

  508. I andra länder måste jag presentera
    dem som jag har med mig-

  509. -för att de ska bli accepterade
    i sällskapet.

  510. Men i Sverige blir man automatiskt
    accepterad när man kommer med vänner.

  511. Paddy, du sa kring deafhood
    att man har olika kulturer-

  512. -och bör ta upp det här
    i de olika kulturerna.

  513. Jag har själv rest runt i USA
    och besökt många olika städer.

  514. Jag ska teckna svenska, okej!

  515. Jag har varit hembjuden
    till en döv vän och sovit över.

  516. Vi hade varit på Gallaudet i USA.

  517. När vi kom hem använde vi teckenspråk
    och pratade kring det här.

  518. Jag sa att min vän var hörande
    och hon riktigt exploderade och sa:

  519. "Va? Hörande?!"

  520. Jag hade glömt att tala om
    att min vän var hörande-

  521. -när vi sov över där.
    Hon blev nästan utkastad.

  522. På allvar?!

  523. Paddy frågar var i USA det var,
    och Åsa svarar "Boston".

  524. Vill ni lägga till nåt?

  525. Var det en fråga, som Åsa ställde?

  526. Det var nog mer till Paddy.

  527. Olika länder har olika dövkulturer
    och olika sätt att bete sig.

  528. Döva i Sverige och döva
    i andra länder beter sig olika.

  529. Det fungerar på ett sätt i England
    och på andra sätt i USA och Sverige.

  530. Frågan ställdes till mig,
    så jag får väl börja.

  531. Det handlar om olika länder
    och olika delar inom länder.

  532. Olika koder.

  533. Vilken klass man tillhör.

  534. Alla de här sakerna påverkar.

  535. Det här med att hälsa
    och presentera varandra-

  536. -gör man kanske inte
    på samma sätt i arbetarklassen-

  537. -som i en tjänstemannaklass.

  538. Och jag tror att det skiljer
    i dövgruppen också. Det är en aspekt.

  539. Men vi vet inte tillräckligt mycket.
    Vi har inte data och forskning.

  540. Vi har erfarenheter och upplevelser
    men ingen dokumentation.

  541. Vi behöver forskning.
    Vi måste jämföra olika kulturer.

  542. Så kom igen!

  543. Vi får inte pengar när vi söker
    till den här typen av projekt.

  544. Jag ska fatta mig kort. Om vi tittar
    i England på äldre döva personer...

  545. Om man pratar med dem
    och de ser tillbaka...

  546. Nu gick hon som ställde frågan!

  547. Man kan titta på när de berättar
    om hur det var förr.

  548. När jag frågade dem
    om hörselskadade förr-

  549. -och vad de använde för tecken sa de
    "Nej, vi hade inget tecken för det".

  550. "Hur gjorde ni då?"

  551. Då var det ett uttryck som var
    "döv som pratar bra".

  552. "Deaf speak good".

  553. Då var det så att i gruppen döva var
    det några som talade och andra inte.

  554. När man etablerar "hörselskadad"
    har man separerat gruppen.

  555. Så längre tillbaka ingick man
    i samma grupp. En reflektion, bara.

  556. Okej... Jag vet att du måste gå.

  557. Kan jag kommentera det som Paddy sa?
    Jättekort och snabbt.

  558. Ett svar till det som Åsa berättade,
    att hon blev utslängd från familjen.

  559. Jag pratade ju om mannen som hade
    en väldigt stark döv identitet.

  560. Och han hatade hörande.

  561. Då måste man fråga vad som har hänt-

  562. -och vad som gör
    att han hatar hörande.

  563. -Det handlar om attityd.
    -Väldigt fin avslutning!

  564. Vi måste öppna öronen
    och lyssna på varandra.

  565. Vi har olika behov, värderingar
    och perspektiv.

  566. I dag är det slut,
    men jag hoppas vi kan fortsätta.

  567. Jag tackar för mig,
    och jag tackar expertpanelen.

  568. Och ett stort tack till våra
    arrangörer och till tolkarna.

  569. De har gjort ett stort arbete
    under två dagar. Stort tack!

  570. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konflikter och vägen framåt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva personer, Dövhet, Gruppidentitet, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dövexpo 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

200 år av döv gemenskap

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Döva i politiken

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Detta är Deafhood

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Konflikter och vägen framåt

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Det nya teckenspråkssamhället

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Vad är vi och var är vi på väg?

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Dövas identiteter

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.