Titta

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Om UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nya konsumtionstrender, näringslivets roll i miljöarbetet och klimatförhandlingarna i Paris, är frågor som diskuteras på konferensen Tillståndet i miljön 2015 som hölls den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015 : Samtal om kollaborativ konsumtionDela
  1. Jag måste få reda ut en sak
    med forskaren i sammanhanget: Karin.

  2. När jag går ut och köper ett plagg
    känns det nära mig som människa.

  3. Jag lägger ned möda på att välja,
    det är mitt, jag är rädd om det.

  4. Där finns nåt som hela det här
    synsättet, den nya vågen, utmanar-

  5. -med nåt annat: glädjen att dela
    och känna sig smart på det sättet.

  6. Har ni sett effekter
    av det här redan?

  7. Är det olika att låna en vårkappa
    och en borrmaskin? Hur ser det ut?

  8. Där det här har vuxit
    är på varor som står stilla mycket.

  9. Inte har så hög användningsgrad.

  10. Som verktyg, bilar, lokaler.
    Det är lättare.

  11. Det finns pengar att tjäna
    och är inte lika nära kroppen.

  12. Bilar är intressanta, för så fort vi
    får högre lön köper vi en ny bil.

  13. Det är en stark statushöjare.

  14. Inte minst i de snabbväxande
    ekonomierna som Kina.

  15. Vill du kommentera det?

  16. Det är viktigt att barnen inser
    att allt vi har kommer från naturen.

  17. Jag älskar saker:
    Fina, glittriga saker.

  18. Men man måste inse att det
    kostar naturen att ta fram saker-

  19. -och därför är det viktigt
    att vi tar hand om dem.

  20. Vår huvudpartner är Blocket.

  21. De vill att alla
    tänker på andrahandsvärdet.

  22. Vi vill att man
    ska köpa så lite som möjligt-

  23. -men Blocket vill ha
    så mycket ruljangs som möjligt.

  24. Därför är det viktigt att koppla
    hur vi använder naturens resurser.

  25. Så att det finns en medvetenhet
    när vi ändrar konsumtionsmönster.

  26. Jag köpte rättvisemärkt, men
    min son sa: "Men du köper ju mer."

  27. "Du köper nytt." Jag var lite korkad.
    "Det är rättvisemärkt."

  28. Jag ville nästan köpa därför,
    men det tär ändå på naturen.

  29. -Det är viktigt att vara medveten.
    -Per?

  30. Det är lätt att fastna i dagens
    tankemönster. Vad är status?

  31. Det har skett en stor förändring.

  32. Unga generationer har inte samma syn
    på status vad gäller t.ex. bilägande.

  33. Bil är inte så statusfyllt.
    Snarare mobil eller dator.

  34. Det är det enda min dotter drömmer
    om, och då har jag ändå försökt.

  35. Det är krafter i rullning.
    Vi får inte vara naiva.

  36. Vi på Södermalm
    mekar med cyklar på Götgatan-

  37. -men hur ser det ut i världen?

  38. Men om man känner att man är del av
    en rörelse, att vi är många-

  39. -så är det lättare att hantera.

  40. Det är svårt om man känner sig udda
    och gör tvärtemot.

  41. Men om det är en social rörelse som
    växer och ger mer än bara tjänsten.

  42. Om den även ger ett socialt
    sammanhang, ett kontaktnät.

  43. -Det underlättar.
    -Min dotter blir en ensam människa.

  44. Sånt som Spotify
    är verkligen framtiden.

  45. Det löser nåt om man delar,
    som Airbnb.

  46. Vi har lekt mycket med Retoy.

  47. Därav scenografin.
    Det ska kännas modernt.

  48. Det ska inte kännas "keffigt".
    Lite att gå bakåt, om man delar.

  49. "Tillbaka till ulltofflorna."

  50. Har ni sett det Angelica?

  51. Du sa att man får ihop entreprenörer,
    kostymnissar och IT-folket-

  52. -med miljömupparna,
    för att använda ditt eget ord.

  53. Då blir det spännande i mötet
    när ni pratar om sånt.

  54. Hur man kan föra in ett nytt slags
    relationsinriktad status-

  55. -i stället för en ägandestatus.

  56. Det är väl den viktigaste valutan
    inom kollaborativ konsumtion.

  57. Just det att man ofta betygsätter
    varandra i många av apparna.

  58. Mira har dragit i gång
    ett lokalt nätverk där vi bor.

  59. Där har vi haft olika bytesdagar.
    Valutan är tillit.

  60. Om man lånar ut en gång är det
    lättare att låna ut den nästa gång.

  61. Man övar hela tiden på det.

  62. Tänker ni i Göteborg bli
    Sveriges främsta... Har ni nåt mål?

  63. Civilsamhället vill bli
    Sveriges första "Sharing City".

  64. Tjänstemän och politiker vill samma.

  65. -Är Göteborg ledande?
    -Jag kan inte uttala mig.

  66. För Retoy är det...

  67. Vi är ett samarbete: Näringsliv,
    offentlig sektor, ideell sektor-

  68. -för att vara kostnadsfria för
    barnen. Det är viktigt att politiken-

  69. -och kommunerna verkligen agerar
    så att många barn byter med oss.

  70. Där är Göteborg i framkant.

  71. Svante Axelsson pratade
    om kommuner som förebild-

  72. -i en global förändringsvärld.

  73. Det händer bland borgmästarna.
    Göteborg har övertaget.

  74. Vad blir nästa nivå? Vad kan Sverige
    göra med våra möjligheter?

  75. Eva, du sitter på Naturvårdsverket.
    Har du nån dröm för Sverige?

  76. Vi har förhållandevis hög kunskap
    i Sverige om naturens betydelse.

  77. När vi gör undersökningar i EU
    finns det stor handelsberedskap.

  78. Man vill agera för miljön
    och handla miljöanpassat.

  79. Den kraften är en stor potential.

  80. Om den kanaliseras
    och uttrycks gentemot producenter-

  81. -som företag, entreprenörer och de
    som erbjuder nya, kreativa tjänster-

  82. -får man en stark drivkraft
    för hållbara produkter.

  83. Det är nödvändigt och
    en stark konkurrensfaktor-

  84. -på en
    internationell marknad framöver.

  85. Det är en stor möjlighet för Sverige.
    Vi är digitaliserade i hög grad.

  86. Många hushåll
    har tillgång till dator.

  87. Det är en komponent
    som talar för Sverige.

  88. Karin, är det
    digitaliseringen och mognaden där-

  89. -som har blivit det avgörande?

  90. Ja, det är en viktig möjliggörare.

  91. Men man ska påpeka att Sverige
    faktiskt inte är världsledande-

  92. -utan det är Spanien,
    Holland, USA, England.

  93. Det är för att den ekonomiska krisen
    har varit mer påtaglig där.

  94. Men det är intressant för Sverige-

  95. -inte minst för att vi har
    hög tillit i samhället.

  96. Vi litar på varandra
    och på institutioner.

  97. Man säger:
    "The new currency is trust."

  98. Att veta att transaktionerna fungerar
    är en nyckel.

  99. Det, hög IT-användning och
    miljömedvetande, är viktiga faktorer.

  100. Dessutom är vi
    ett individualiserat samhälle-

  101. -där många längtar efter gemenskap.

  102. Vi har en bra bas
    att utveckla det här-

  103. -och regelverken måste matcha det.

  104. Andra länder har parallellekonomier
    för att det offentliga faller ihop.

  105. Men om det offentliga är proaktivt
    kan man bygga demokratiska system.

  106. Går det att få ihop den kollaborativa
    ekonomin med ordinarie ekonomi?

  107. Inom en del sektorer. Men jag tänker
    t.ex. på stålproduktion.

  108. Det är svårt
    i peer-to-peer-strukturer.

  109. Det kanske inte är relevant för allt,
    men en hel del.

  110. Våra succéer som Ikea och H&M -
    de är på det här redan.

  111. Kläd- och olika former
    av digitala tjänster.

  112. Det finns stor potential för företag
    och nya företag inom det här.

  113. Det är viktigt att från politikens
    sida gynna såna företag-

  114. -på ett sätt som inte görs i dag.
    Jag hoppas att de som byter hos oss-

  115. -kommer att skapa företag i linje med
    Retoy, och då måste det vara enklare.

  116. Vi har inte haft det helt enkelt
    som socialt företag.

  117. Vi är en stiftelse och ett bolag.
    Att hitta rätt form.

  118. Att kommunicera
    att vi återinvesterar all vinst-

  119. -men för att vara ett hållbart
    företag måste ekonomin vara hållbar.

  120. Vi säljer tjänster:
    bytesaktiviteter, utbildningar.

  121. I dag känns det som om företag som
    utvecklar produkter och tjänster-

  122. -som på ett rättvist sätt prissätter
    naturens resurser, inte gynnas helt.

  123. Och att det ska vara enklare
    att starta den här typen av företag.

  124. Det var höga kostnader med advokater
    och revision bara för att hitta rätt.

  125. Det kanske behövs en helt ny kader
    med innovationsbyråer.

  126. Det ska inte vara så dyrt
    att göra rätt.

  127. Nu har vi en lista
    som du ska ta med dig.

  128. Hörde du Gretchen berätta om Kina?
    Berätta det för Magdalena Andersson.

  129. Hon får komma hit nästa år och
    prata om "Gross Ecosystem Product".

  130. Det knyter an till att värdera skogen
    som inte i första hand ger nåt.

  131. Det sitter ihop. Sen ska du tala om
    för henne och Löfven-

  132. -att det inte är stålar längre, utan
    tillit som är valutan. Inga småsaker.

  133. Vi säger: "Vi delar lite."

  134. Men det är samhällsomvälvande
    strukturförändringar.

  135. Hur tar du med dig detta
    till regeringen?

  136. Det kommer att innebära
    stora omställningar-

  137. -men ger bättre förutsättningar
    för samhälle och individ.

  138. -Hur kan vi stötta dig?
    -Jag läste om mätning av utveckling.

  139. Vi har haft ett mått: BNP. Där kommer
    nästan inte "sharing economy" med-

  140. -trots att samhället blir bättre
    av dessa aktiviteter.

  141. Hur får vi nya mått på välfärd
    som tar in dessa aspekter?

  142. Vi driver i regeringsställning
    att mäta bredare.

  143. Jag hoppas att vi inte
    blir tvingade av krisskäl.

  144. Vårt samhälle har en annan kris:
    bristen på tid. Vi är pressade.

  145. Det kan vara en förlösande faktor.

  146. Att använda den här typen
    av deltagande och tjänster-

  147. -kan minska tidspressen.

  148. På en återvinningsstation
    ser man folk som släpar prylar.

  149. De ser inte glada ut. Det är
    ett jobb som tar tid och kraft.

  150. En cirkulär ekonomi kan frigöra
    kraft, energi och tid för oss alla.

  151. Att prata om detta som ett
    realistiskt och seriöst alternativ-

  152. -som vi politiker stödjer,
    har stor påverkan.

  153. Och hitta former för att stödja det.

  154. Göra det enklare att starta och ge
    tillgång till kapital i början.

  155. Regelverk, då? Ser ni över
    utredningen på Naturvårdsverket?

  156. Ja, på åtgärder som kan påverka
    förutsättningarna-

  157. -för att konsumera hållbart.

  158. Det här är delområde där vi studerar
    hur det skulle kunna utvecklas.

  159. Det som Soledad var inne på.
    Vad händer när utredningen är klar?

  160. -Då går den till regeringen.
    -Till Per.

  161. -Till Miljödepartementet.
    -Jag har kompisar där.

  162. -Vad händer sen, Per?
    -Vi jobbar med frågan aktivt.

  163. -Hur tar du den till riksdagen?
    -Vi går vidare med andra aspekter.

  164. Vi måste se hur det påverkar
    dagens styrmedel och regelverk.

  165. Skattesystemet påverkar det
    i högsta grad.

  166. Vilken påverkan får delandets ekonomi
    på skatteintäkter?

  167. Men regeringen ska inte gå in i
    diskussionen med en riskinställning.

  168. Vi ska ha en positiv inställning.
    Det här öppnar många möjligheter.

  169. Då har man större möjligheter
    till bra styrmedel.

  170. Svante Axelsson pratade också om-

  171. -att hitta till klimatfrågan
    via andra frågor.

  172. Det kan vara såväl säkerhetsfrågor
    som jobbpolitik.

  173. Vi har fem minuter, så ni ska få
    chans att skicka med Per en fråga.

  174. Det är inte säkert att du
    kan svara nu, men ta med dem. Skriv.

  175. Tove, varsågod.

  176. Ni vill hjälpa kollaborativekonomin-

  177. -men lagstiftningen gör att vi inte
    kan agera som vi skulle vilja.

  178. Hoppas att ni ser över det
    så att vi får en samsyn i kommunerna.

  179. -Samsyn bland kommunerna.
    -Ja.

  180. -Och ni hjälper gärna till.
    -Ja.

  181. Min fråga gällde just BNP.
    Skulle ni kunna tänka er-

  182. -att ta fram ett mått som värderar
    annat är ekonomisk tillväxt?

  183. Och arbetstidsförkortning, som kan
    leda till ett nytt konsumtionssätt-

  184. -och uppvärdering av annat kapital
    än just ekonomiskt.

  185. Jag nämnde mina frågor.

  186. Vad görs konkret för att underlätta
    för blivande entreprenörer-

  187. -och för kommuner som köper tjänster-

  188. -som bidrar
    till kollaborativ konsumtion?

  189. Jag vet att medvetenheten finns,
    men vad händer?

  190. -"Action".
    -"Action" på entreprenörområdet.

  191. Det finns ett stort behov av att
    tydliggöra en inriktning för Sverige.

  192. Inte minst för att tydliggöra
    uppdraget för myndigheter-

  193. -för en mer hållbar konsumtion,
    inte bara kollaborativ.

  194. Hur kan vi bidra i en omställning
    till en mer hållbar konsumtion?

  195. Begreppen krockar ibland.

  196. Nån sa att en hållbar fåtölj
    som man köpte för 30 år sen-

  197. -är hållbar på riktigt.
    Den vill man inte byta ut.

  198. Eller dela med nån.

  199. Nån kan ärva den.
    Den har ett andrahandsvärde.

  200. Självklart.

  201. Men det är många begrepp. Hållbarhet,
    cirkulärt, delning, kollaborativt.

  202. Det kan bli svårt för Per i sin tur
    att argumentera för detta.

  203. Själv har han ju förstått.

  204. Det jag ser som viktigt är att
    fundera över konsumentlagstiftningen.

  205. Man blir både producent
    och konsument - vad gäller då?

  206. Det finns en del förvirring.
    Många handlar på Blocket.

  207. Men flera olika bytesarrangemang
    är allt vanligare.

  208. Är det att undvika skatt, är det
    tillåtet? Det finns osäkerhet.

  209. Det vore intressant att höra mer om.

  210. Av mig får du den med kaffepengar.

  211. Nu ska vi tillsammans ge den
    fantastiska panelen en stor applåd.

  212. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samtal om kollaborativ konsumtion

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om framtida miljöutveckling och vilken roll offentliga myndigheter, entreprenörer och civilsamhället spelar i frågan. Medverkande: Tove Lund, planeringsledare Göteborgs stad; Angelica Wågström, delaeko.se; Soledad Pinero Misa, vd för Retoy; Eva Ahlner, Naturvårdsverket; Karin Bradley, forskare, institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH; Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ämnen:
Miljö, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Delningsekonomi, Förvaltning, Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Trender på den globala energiscenen

Markus Wråke är chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet och berättar om den positiva utvecklingen gällande politiska beslut kring energi och miljö. Han berättar bland annat om att Kina har gått om EU i spenderade pengar på miljöforskning. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Klimatpolitiken - bara en del av det nya välfärdsprojektet

Generalsekreterare för Naturskyddsföreningen Svante Axelsson föreläser om deras samarbete med näringslivet och vilken effekt det får på miljöfrågan. Vad åstadkommer näringslivet tillsammans med miljörörelsen? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om trender och global urbanisering

Är energi ett sätt att samla ett land och en befolkning? Är miljösatsningar ett sätt att kunna få igång ekonomin på? Panelsamtal om frågor som dessa med Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen; Markus Wråke, chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nytt klimatavtal i Paris

Anna Lindstedt är klimatambassadör på miljö- och energidepartementet och föreläser om klimatavtalet och förhandlingarna. Vilken betydelse kommer det att få för världens länder? Och hur ska utsläppsminskningar och finansiering redovisas? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den nya klimatekonomin och utsläppshandeln

Panelsamtal om vad som krävs för att klimatförhandlingarna ska bli en framgång. Medverkande: Anna Lindstedt, klimatambassadör vid miljö- och energidepartementet; Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi och klimat vid Svenskt Näringsliv; Birgitta Resvik, chef för samhällskontakter vid Fortum; Gunnar Caperius, Centerpartiet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Värdera naturen

Professor Gretchen Daily vid Stanford University föreläser om sin forskning och tendenser inom politiskt beslutsfattande världen över. Hon har förändrat debatten om resursfördelning och har haft inflytande i förändringsarbetet mot en mer bevarande och skyddande miljöpolitik i hela världen. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

De nya konsumtionstrenderna ställer krav på beslutsfattare

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund berättar om hur han ser på trender som finns inom beslutsfattande relaterat till miljön. Det kan röra sig om beslut där politiker behöver föra in miljöaspekten i näringslivspolitiken. Han berättar om nya aktörer som kommer fram och ger exempel på företagande med miljö som utgångspunkt. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den kollaborativa konsumtionens framväxt i Sverige och Europa

Karin Bradley forskar vid Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Hon berättar om sin forskning kring delningsekonomi. Vilka trender finns i Europa kring det sättet att tänka kring användande av tjänster och produkter? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kollaborativ konsumtion

Eva Ahlner från Naturvårdsverket föreläser om kollaborativ konsumtion, även kallat delningsekonomi. Hur ser myndigheten på det? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Små världsmedborgare som byter, lånar och skapar leksaker

Soledad Pinero Misa är vd och grundare av Retoy och berättar om hur de tänkt med verksamheten. Retoy handlar om att laga, byta och dela leksaker med varandra. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Från passiv konsument till aktiv deltagare

Angelica Wågström föreläser om bloggen delaeko.se som handlar om kollaborativ ekonomi. Hon berättar om vad de gör, hur de gör det och om tanken med det. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kommunernas roll i den kollaborativa ekonomin

Tove Lund är planeringsledare vid Göteborgs stad och föreläser om deras roll i kollaborativ ekonomi. Vad gör de för att underlätta för en hållbar livsstil bland kommunens invånare? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om kollaborativ konsumtion

Panelsamtal om framtida miljöutveckling och vilken roll offentliga myndigheter, entreprenörer och civilsamhället spelar i frågan. Medverkande: Tove Lund, planeringsledare Göteborgs stad; Angelica Wågström, delaeko.se; Soledad Pinero Misa, vd för Retoy; Eva Ahlner, Naturvårdsverket; Karin Bradley, forskare, institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH; Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.