Titta

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Om UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nya konsumtionstrender, näringslivets roll i miljöarbetet och klimatförhandlingarna i Paris, är frågor som diskuteras på konferensen Tillståndet i miljön 2015 som hölls den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015 : Den nya klimatekonomin och utsläppshandelnDela
  1. Ska vi börja
    med Svenskt Näringsliv och Maria?

  2. För nu har vi hört
    från Svante och Markus nån slags...

  3. Vi är inne
    på två helt olika diskussioner.

  4. Det vi hörde tidigare
    handlade om möjligheter-

  5. -och att näringslivet förstår att
    marknaden vill ha gröna produkter.

  6. Vi är inte långsiktigt hållbara
    om vi inte tänker så.

  7. Men Anna pratar
    om åtgärder och bördor.

  8. Var står Svenskt Näringsliv
    i den här retoriken?

  9. Vi står mittemellan
    i den här retoriken.

  10. Det är många företag som har insett
    att det är självklart-

  11. -att vi behöver kraftfullt minska
    våra klimatutsläpp.

  12. De jobbar utifrån sina förut-
    sättningar, som dock skiljer sig.

  13. Vi hade ett exempel, SSAB-

  14. -som är en av sektorerna som har
    störst utmaning, stålsektorn-

  15. -där det inte finns nån teknologi
    för att få bort utsläppen.

  16. Det ser betydligt bättre ut
    i andra sektorer.

  17. Många svenska företag tänker i termer
    av: hur ska produkterna utvecklas-

  18. -så att de passar in
    i en mer koldioxidsnål värld?

  19. En värd där vi måste hushålla mer
    med våra resurser.

  20. Det tänket känner jag finns
    inom näringslivet i dag.

  21. Anna pratade om det globala avtalet,
    och det stöder näringslivet-

  22. -för det underlättar för näringslivet
    att känna att världen går framåt.

  23. Vi tar steg framåt
    för att klara utmaningen.

  24. Inte bara vissa delar av världen
    ska genomföra det här, utan alla.

  25. Och alla viktiga konkurrentländer
    är en viktig faktor.

  26. -Ni verkar på en global marknad.
    -Ja, många företag gör det.

  27. EU har en ganska strukturerad politik
    på klimatområdet-

  28. -och sätter ett pris på koldioxid,
    även om nivåer kan diskuteras.

  29. Det har vi inte sett hittills
    i andra länder.

  30. Man skulle vilja att det fanns
    en mer jämbördig spelplan.

  31. Därför är Annas arbete
    otroligt viktigt.

  32. Vi har ingen naiv tro att Paris löser
    allt, men det är ett viktigt steg.

  33. Om du hade suttit här för ett år sen-

  34. -vad hade varit skillnaden
    i din uppfattning av vad...

  35. Nu är ju företag
    en sån heterogen grupp-

  36. -men har du en fingertoppskänsla?

  37. Uppfattar företagen att det här är en
    lönsam, långsiktig strategi för dem?

  38. Eller uppfattar de det som en pålaga
    som de måste göra-

  39. -och att de får poäng bland kunderna?

  40. Om det görs på rätt sätt uppfattas
    det nog som en fördel för företagen.

  41. Men fördel... Känner de att det är
    det här de ska överleva på?

  42. Det beror på
    om kunderna är beredda att betala.

  43. -Är vi kunder annorlunda i dag?
    -Det är svårt att generalisera.

  44. En del företag kan nog känna av att
    kunderna efterfrågar gröna produkter.

  45. Andra företag, som t.ex. SSAB som
    producerar stål till andra produkter-

  46. -märker än så länge inte av
    att vi i Sverige har en fördel-

  47. -i och med att vi släpper ut
    väldigt lite koldioxid-

  48. -jämfört med många andra länder.

  49. Det får SSAB ännu inte betalt för.

  50. Innan vi har nått ända dit
    så har vi en bit på väg till.

  51. Intressant. Bra. - Birgitta,
    hur tänker ni från energisektorn?

  52. Vi ser det internationella avtalet
    som oerhört väsentligt.

  53. Det finns en enorm positiv kraft
    i det internationella näringslivet.

  54. Så för er var det annorlunda
    för ett år sen?

  55. Det var manifestationer i New York
    för näringslivet i september.

  56. Jag var i Paris förra veckan
    för Business & Climate Summit-

  57. -där 2 000 företagsrepresentanter
    närvarade.

  58. Det var en fantastisk manifestation
    av de högsta ledarna.

  59. Det var ett femtiotal CEO:s
    som spelade revy där.

  60. Samtliga är helt övertygade om att
    klimatfrågan tas på största allvar.

  61. Nu gäller det att hjälpa politikerna
    att ta beslut och få till avtalet.

  62. Vägen dit... Får vi marknaden att
    agera finns det stora möjligheter.

  63. Teknikutvecklingen ger oss en annan
    optimism, som Markus och Svante sa.

  64. Det har skett
    en dramatisk förändring.

  65. Dåtidens sanningar
    är inte sanna längre.

  66. Är det här en faktor
    som har fått det att tippa över?

  67. Ja, det har tippat över
    till att man ser möjligheter.

  68. Jag ser optimismen när man hör
    oljebolaget Total och andra säga:

  69. "Vi vill ha ett pris på CO2,
    det är viktigt att prissätta."

  70. Det är alltifrån stora kemibolag-

  71. -till cementbolaget Lafarge
    och Cementa som har tagit beslut.

  72. Det här är en förändring som har
    skett som jag är optimistisk till.

  73. Anna har rätt, Paris löser inte allt.
    Det är del i en fortsatt utveckling.

  74. Jag ser en risk i hur
    Parisavtalet kommer att tas emot.

  75. Blir det en besvikelse för vissa?
    Det är viktigt hur man hanterar det-

  76. -för det är en löpande process,
    och vi måste nog förhandla vidare.

  77. Vi vill visa på att näringslivet
    står bakom det och gör investeringar.

  78. Från Fortum
    kan jag avslutningsvis säga-

  79. -att vi för flera år sen förstod
    att CO2 kommer att kosta-

  80. -så vår strategi är
    att investera i CO2-snåla tekniker.

  81. Vi lär oss solteknik just nu,
    för det blir nog viktigt för alla.

  82. Det vill vi prata om,
    men vi släpper in Gunnar.

  83. Du var väldigt involverad
    i arbetet inför 2009 i Köpenhamn-

  84. -och har varit med om
    förhoppningarna innan och så vidare.

  85. Vad blir dina reflektioner när du hör
    Anna och näringslivets engagemang?

  86. Det är blandade känslor inför Paris
    när man minns Köpenhamn.

  87. Fokus ligger på de sista dagarna där
    när man insåg att det inte gick.

  88. Jag kan skriva under på alla
    positiva tecken som har nämnts här.

  89. Vad gäller näringslivet
    är en skillnad-

  90. -att i Köpenhamn sa många företag:
    "Det här är bra. Det ska vi göra."

  91. Inför Paris säger många företag inte
    "Det här ska vi göra"-

  92. -utan "Vi gör det". Det görs redan.
    Det har hänt jättemycket på marken.

  93. I väntan på FN-förhandlingarna
    händer mycket i städer och kommuner.

  94. Landskapet ser annorlunda ut.

  95. Tillsammans med teknikutvecklingen
    för förnybart-

  96. -ger det andra förutsättningar för
    de som kommer dit att komma överens.

  97. Man verkar ha riggat processen
    inför Paris på ett bättre sätt.

  98. Man har lärt sig av Köpenhamn.

  99. Men ett halvår innan Köpenhamn trodde
    ingen att det skulle misslyckas.

  100. Vi kanske inte ska ropa hej än,
    men jag tycker att det verkar bättre.

  101. Fokus nu ligger på tre olika pooler-

  102. -med deltagande, ambitionsnivå
    och legalt bindande form.

  103. Nu i förhandlingarna är det tydligt
    att fokus ligger på deltagande.

  104. Få med många och ordna ett bra system
    som man kan höja ambitionen i.

  105. Den legala formen, de flesta inser
    att det inte är det viktiga.

  106. Kyotoprotokollet med sin fina legala
    form har faktiskt inte fungerat.

  107. Och när det gäller ambitionsnivån...

  108. Den är för låg
    för ett tvågradersmål i Parisavtalet.

  109. Det är viktigt
    att inse och erkänna det-

  110. -men ändå kunna stå upp
    för ett Parisavtal-

  111. -som höjer lägstanivån
    så att alla gör lite till.

  112. De som gör mest
    kommer att behöva göra mer.

  113. Men FN-processen till trots
    kan man nog vara hoppfull.

  114. Det låter som att man går från...

  115. När man står i en förändringsprocess
    blir det mer verkfullt om man säger-

  116. -"Jag vill" än om man säger
    "Jag bör" eller "Jag ska", eller hur?

  117. Det sätter i gång andra krafter i oss
    när vi vill göra nåt.

  118. Och i diskussionen
    med näringslivet...

  119. Vi vill det här inte bara för att
    vi inser att jorden har en utmaning-

  120. -utan också
    för våra kommande affärer.

  121. Då är det en annan retorik.
    - Eller hur, Anna?

  122. Det är då jag tänker på miljöfrågan
    som utvecklingsfråga.

  123. Vi i Sverige är kanske i en bubbla,
    men hur ser det ut globalt?

  124. Vilka är de stora frågorna där,
    och är det fortfarande nord och syd?

  125. Ja, det är fortfarande nord och syd,
    det syns tydligast inom finansiering.

  126. De rika, industrialiserade länderna
    ska stå för offentlig finansiering.

  127. -Är det känsligt i dag?
    -Ja, men vi har tagit ett steg...

  128. ...i och med "bottom-up"-processen.

  129. Alla länder vill vara med och göra
    åtaganden förutsatt att de får stöd.

  130. Det blir ett annat samarbetsklimat,
    inte bara: "Ni ska göra det."

  131. Ett land som Kina, som är ett u-land
    enligt klimatkonventionen-

  132. -inser att de måste agera.

  133. De vill agera
    och gör det av flera skäl.

  134. Både av klimatskäl, men också för att
    det hänger ihop med luftkvaliteten.

  135. De gör det inte för att vi säger det,
    utan för att de vill-

  136. -och inser
    att det är den enda vägen framåt.

  137. Vad säger du, Maria, har vi gått
    från "bör" och "ska" till "vill"?

  138. Ja, det känns som om näringslivet
    vill åstadkomma en förändring-

  139. -men att man måste inse att det går
    i olika takt inom olika delar.

  140. Det behövs olika insatser
    och styrmedel för olika sektorer.

  141. Den diskussionen är viktig att ta,
    även i Sverige.

  142. Vi måste fundera på
    vad som krävs för olika sektorer.

  143. Just nu tittar Miljövårdsberedningen
    på Sveriges klimatpolitik.

  144. En bra utkomst där skulle vara
    att man jobbar med sektorsstrategier-

  145. -och att man tittar på vad som krävs
    för olika sektorer för att nå-

  146. -väldigt låga utsläpp i framtiden,
    för det är olika saker.

  147. Apropå det globala avtalet
    skulle jag gärna vilja se-

  148. -hur näringslivet
    ska komma in i det här.

  149. Näringslivet har hittills
    stått vid sidan av och hejat på.

  150. Vi kommer med glada tillrop.

  151. Men kan man hitta ett sätt
    att få in näringslivet lite mer?

  152. Diskussionen blir mellan nationer,
    så det är svårt, men kraften finns-

  153. -precis som den finns i städer
    med borgmästarinitiativ och annat.

  154. Men det är svårt att få in krafterna
    i ett globalt avtal.

  155. Det pågår ganska mycket tänkande där.

  156. Dels har fransmännen
    i samarbete med Peru-

  157. -som fortfarande är ordförande-

  158. -tillsammans jobbat med en agenda
    för att presentera lösningar.

  159. Det kommer att vara en viktig del
    av själva mötet i Paris.

  160. Att man faktiskt
    presenterar lösningar.

  161. Och näringslivet
    får också presentera lösningar.

  162. Rent formellt i avtalet har vi den
    svåra frågan om marknadsmekanismer-

  163. -och ett pris på koldioxid.

  164. Vi ska inte inbilla oss att vi lämnar
    Paris med ett enhetligt CO2-pris.

  165. Men får vi ett bra avtal blir det
    en signaleffekt som hjälper till-

  166. -att både bygga upp lokala
    och regionala utsläppshandelssystem-

  167. -och nån form av marknadsmekanism-

  168. -som vi ju har haft tidigare,
    CDM, Clean Development Mechanism.

  169. Det är svårt,
    för vissa länder vill inte-

  170. -men vi måste bygga ett avtal där det
    är möjligt. Sen utvecklas det.

  171. -Birgitta.
    -Det här med handelssystem...

  172. ...och prismekanismer
    är viktigt för företagen.

  173. Det lyftes nu i Paris,
    och den här typen av manifestation...

  174. Regeringar och president Hollande
    var där, och man såg engagemanget.

  175. -Det ger...
    -I framför allt utsläppshandel?

  176. Det jag skulle säga var
    att Världsbanken var där.

  177. I dag har ett 40-tal länder handels-
    system, och ett 15-tal har CO2-skatt.

  178. Världsbanken engagerar sig
    i länder som jobbar med sina INDC:s-

  179. -och ser hur de kan föra in
    ekonomiska styrmedel i dem.

  180. Det finns en optimism om spridning,
    och många tittar ju på Kina.

  181. Ska de införa ett nationellt handels-
    system, som blir ett av de största.

  182. Det kommer ju att trigga...

  183. USA kan börja fundera mer nationellt,
    Kalifornien fungerar med Quebec.

  184. Vi säger ofta att bara EU har ett
    handelssystem, men det är inte sant.

  185. Sen kan man prata prisnivåer...

  186. För näringslivet behövs
    ekonomiska incitament-

  187. -för att kunna göra investeringar,
    så vi ser det som oerhört väsentligt.

  188. Frågor?

  189. Oj!
    Jag håller på att tappa min mikrofon.

  190. Fundera vidare på era frågor.
    - Gunnar, du viftade.

  191. Ja.
    Just det här med marknader och pris-

  192. -och den typen av flexibla mekanismer
    är väldigt viktigt.

  193. Om det är nån del där jag skulle se
    att Sverige har en viktig roll-

  194. -så är det i att stå upp för det.

  195. Mekanismer behövs, för alla har inte
    råd att göra de åtgärder de vill-

  196. -och då måste vi se till att pengarna
    ger maximalt med koldioxidreduktion.

  197. I stort är det ingen stor
    partipolitiskt skiljande fråga-

  198. -att vi ska ha
    ett ambitiöst avtal i Paris.

  199. Men när det gäller handels-
    mekanismerna och våra svenska mål-

  200. -kan jag bli bekymrad
    över hur regeringen ser på det.

  201. Jag tycker
    att Sverige kunde vara tydligare.

  202. Men är det så
    att vi har vårt miljömålssystem-

  203. -och sen kommer näringslivet
    med sina strategier lite på sidan av?

  204. Det kanske inte riktigt dockar i?

  205. Sen har vi Sustainable
    Development Goals från FN-

  206. -där inte våra miljömål
    dockar i heller.

  207. Det blir väldigt många mål till slut.
    - Birgitta.

  208. Det handlar om mekanismer för att
    kunna investera i andra länder.

  209. Ett bekymmer är EU:s inställning
    till det i dagsläget-

  210. -där man i princip säger
    att vi inte ska arbeta med sånt.

  211. Det är ett bekymmer, för ska närings-
    livet gå in måste det vara enkelt.

  212. Även om CDM och det urvattnade
    handelssystemet har kritiserats-

  213. -så måste man försöka hantera det
    och hitta ett gemensamt system.

  214. -Maria.
    -Syftet med marknadsmekanismer...

  215. ...är att kostnadseffektiva
    utsläppsminskningar genomförs först.

  216. Det är en väldigt god tanke,
    och man får då ut mer för pengarna.

  217. Det känns viktigt att den grundtanken
    fortlever i FN-systemet-

  218. -och i klimatpolitiken
    rent generellt.

  219. Det är en förhoppning
    att det ska finnas kvar.

  220. -Blir det så?
    -Ja, det är min förhoppning.

  221. Vi kommer kanske inte ha
    alla pusselbitar på plats i Paris.

  222. Men vi ska komma ihåg
    att vi från svensk sida-

  223. -har väldigt positiva erfarenheter
    av vårt engagemang i CDM-projekt.

  224. Det ska bidra till kostnads-
    effektiva utsläppsbegränsningar-

  225. -och också till hållbar utveckling,
    vilket vi har bra exempel på.

  226. Det har också fungerat
    som ett stöd till behövande länder.

  227. Inte bara u-länder,
    utan de allra mest sårbara länderna-

  228. -vad gäller teknikspridning, hållbar
    utveckling och finansieringskällor.

  229. De positiva erfarenheterna
    ska vi bygga vidare på.

  230. Fler röster? Nu är ni i gång. Bra!
    - Vi tar dig först.

  231. Anna Jarnehammar, IVL,
    hållbart samhällsbyggande.

  232. En fråga till Maria om att jobba
    sektorsvis med utsläppsminskningar-

  233. -och sätta upp mål och annat.

  234. Hur ser du på
    det mer branschöverskridande?

  235. Det kan ju finnas lösningar och
    kopplingar mellan olika branscher-

  236. -om man tar energibranschen ihop
    med transport- och byggbranschen.

  237. Hur ser Svenskt Näringsliv på det?
    Har ni såna initiativ på gång?

  238. Jag vill inte sätta mål
    på sektorsnivå. Det blir nog svårt.

  239. Jag vill gå in och titta
    på utmaningarna för olika sektorer.

  240. Sen behöver man inte låsa in sig
    i några stuprör.

  241. Det är samhällsövergripande frågor-

  242. -som hänger ihop med infrastruktur,
    energiförsörjning, samhällsbyggande.

  243. Vi har inte själva några initiativ.

  244. Vi har en väldig bredd bland
    våra medlemmar, så man kan diskutera-

  245. -mellan transport- och energisektorn
    och industrin om synergier finns.

  246. Men mycket av den här dialogen
    måste ske ute i samhället.

  247. Hade vi en till fråga där?
    - Ja, Svante.

  248. Det är spännande diskussioner,
    både min och Markus och den här-

  249. -om börda och kostnad. Man fördelar
    bördan för att göra den billigare.

  250. Energi vänder ju på den tanken,
    och även New Climate Economy.

  251. Solceller i Tyskland är skitdyrt.
    Det är dyr men smart klimatpolitik.

  252. Det finns två affärsmodeller:

  253. Antingen fokuserar man på
    global kostnadseffektivitet-

  254. -eller så satsar vi på förnybart
    som kan vara näringspolitiskt smart.

  255. Då blir vi modelländer. Det är en
    vattendelare mellan olika perspektiv.

  256. Vad säger ni? - Birgitta?

  257. I dagsläget är det billigast
    att bygga vindkraft i Sverige.

  258. Jag pratade ju om
    den teknikutveckling som har skett.

  259. Samtidigt måste vi se på
    hur hela systemet byggs upp.

  260. Det kommer att hända oerhört mycket
    för svensk del.

  261. Vi jobbar bland annat i Baltikum-

  262. -och investerar
    i kraftvärme med biobränsle.

  263. Där kan vi sänka kostnaden för värme
    med 20 procent jämfört med rysk gas.

  264. Det här är ett sätt
    att visa på möjligheter.

  265. Det skapar jobb lokalt,
    och det finns många såna exempel.

  266. Så jag vill nog påstå... - Vad sa du?

  267. Jag tänker på det här med synergier.

  268. Att hitta flera sätt
    att nå fram till mål.

  269. Att också kroka arm
    med olika aktörer.

  270. Det gör vi bl.a. genom att öppna upp
    fjärrvärmenätet här i Stockholm-

  271. -där vi köper in restenergi från
    datorhallar och sjukhus och liknande.

  272. Det kan vi göra tack vare teknik-
    utvecklingen och ett nytt affärstänk.

  273. Det blir win-win, och vi kan göra det
    strategiskt viktigt.

  274. Vi följer det som är
    tekniskt och ekonomiskt möjligt-

  275. -för vi är ett privat företag
    som ser affärer och möjligheter.

  276. Men nu finns det många exempel på
    att det är lönsamt.

  277. Det som är
    frustrerande och paradoxalt-

  278. -är att problemen upptäcks lite sent
    när vi går in i ny teknik.

  279. Det är därför miljöfrågor
    blir problematiska.

  280. När vi utvecklar
    nya leksaker tänker vi inte-

  281. "Åh! Den där kemikalien verkar
    väldigt lik våra egna hormoner."-

  282. -"Vi kanske borde kolla upp det"-

  283. -utan det är långt efteråt.
    Det skapar inte förtroende.

  284. Samtidigt blir man
    utvecklingspessimistisk.

  285. Miljöfrågorna håller tillbaka
    medan innovation drar framåt.

  286. Då får vi den spänningen också
    i den här frågan. Känner ni av den?

  287. Det gäller i alla sammanhang att
    förstå vad vi bygger in i ny teknik.

  288. "Whistleblowers" i företagen också.
    "Här är en kemikalie!"

  289. Man måste förstå
    att utvecklingen tar tid.

  290. Vi har satsat på vågtekniken,
    men det tar tid.

  291. För att få i gång det på västkusten-

  292. -har det tagit fem år att få
    tillstånd och stödsystem och så.

  293. EU behandlade
    om det var statsrådsregler.

  294. Och sen rent tekniskt också,
    så det tar tid-

  295. -men vi tror att vågtekniken är
    som vindkraften var för 15 år sen.

  296. Vi tror
    att det finns stor potential i detta.

  297. Innan vi avrundar får var och en
    av er skicka med nånting-

  298. -till Anna i Paris
    som hon får med sig på flyget dit.

  299. -Eller tåget.
    -Tåget blir det förstås. - Gunnar.

  300. Jag vet hur oerhört hårt ni jobbar
    och kommer att få jobba-

  301. -så jag vill bara
    skicka ett stort lycka till.

  302. -Sköna skor.
    -Sköna skor, många mellanmål.

  303. Lycka till. Ni får jobba som dårar,
    men det är nog värt det i slutändan.

  304. -Här har du hundra procents stöd.
    -Tack.

  305. -Vad skickar du med, Maria?
    -Mina bästa lyckönskningar...

  306. ...till att ni ska nå fram
    till nåt bra.

  307. Näringslivet är där på olika sätt
    och är engagerade-

  308. -och har också synpunkter
    från olika håll.

  309. Svenskt Näringsliv känner att
    den här processen är oerhört viktig-

  310. -så lycka till.

  311. Och se gärna till att näringslivet
    får vara med mer i processen.

  312. Liknande, men jag var ju i Paris
    och träffade internationella företag-

  313. -så jag känner att stöd finns där.

  314. Hänvisa till det i förhandlingarna
    med politikerna.

  315. De behöver inte vara rädda. Kör!

  316. Du behöver inte vara rädd, Anna.
    Kör lite hårdare än du brukar-

  317. -så får du ännu mer stöd.

  318. Jag kan inte köra hårdare.
    Jag ligger redan på gränsen.

  319. Många mellanmål, men förhoppningsvis
    lite champagne på slutet.

  320. Det är klart. Det är en bra målbild.

  321. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den nya klimatekonomin och utsläppshandeln

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om vad som krävs för att klimatförhandlingarna ska bli en framgång. Medverkande: Anna Lindstedt, klimatambassadör vid miljö- och energidepartementet; Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi och klimat vid Svenskt Näringsliv; Birgitta Resvik, chef för samhällskontakter vid Fortum; Gunnar Caperius, Centerpartiet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Klimatpolitik, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Trender på den globala energiscenen

Markus Wråke är chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet och berättar om den positiva utvecklingen gällande politiska beslut kring energi och miljö. Han berättar bland annat om att Kina har gått om EU i spenderade pengar på miljöforskning. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Klimatpolitiken - bara en del av det nya välfärdsprojektet

Generalsekreterare för Naturskyddsföreningen Svante Axelsson föreläser om deras samarbete med näringslivet och vilken effekt det får på miljöfrågan. Vad åstadkommer näringslivet tillsammans med miljörörelsen? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om trender och global urbanisering

Är energi ett sätt att samla ett land och en befolkning? Är miljösatsningar ett sätt att kunna få igång ekonomin på? Panelsamtal om frågor som dessa med Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen; Markus Wråke, chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nytt klimatavtal i Paris

Anna Lindstedt är klimatambassadör på miljö- och energidepartementet och föreläser om klimatavtalet och förhandlingarna. Vilken betydelse kommer det att få för världens länder? Och hur ska utsläppsminskningar och finansiering redovisas? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den nya klimatekonomin och utsläppshandeln

Panelsamtal om vad som krävs för att klimatförhandlingarna ska bli en framgång. Medverkande: Anna Lindstedt, klimatambassadör vid miljö- och energidepartementet; Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi och klimat vid Svenskt Näringsliv; Birgitta Resvik, chef för samhällskontakter vid Fortum; Gunnar Caperius, Centerpartiet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Värdera naturen

Professor Gretchen Daily vid Stanford University föreläser om sin forskning och tendenser inom politiskt beslutsfattande världen över. Hon har förändrat debatten om resursfördelning och har haft inflytande i förändringsarbetet mot en mer bevarande och skyddande miljöpolitik i hela världen. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

De nya konsumtionstrenderna ställer krav på beslutsfattare

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund berättar om hur han ser på trender som finns inom beslutsfattande relaterat till miljön. Det kan röra sig om beslut där politiker behöver föra in miljöaspekten i näringslivspolitiken. Han berättar om nya aktörer som kommer fram och ger exempel på företagande med miljö som utgångspunkt. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den kollaborativa konsumtionens framväxt i Sverige och Europa

Karin Bradley forskar vid Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Hon berättar om sin forskning kring delningsekonomi. Vilka trender finns i Europa kring det sättet att tänka kring användande av tjänster och produkter? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kollaborativ konsumtion

Eva Ahlner från Naturvårdsverket föreläser om kollaborativ konsumtion, även kallat delningsekonomi. Hur ser myndigheten på det? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Små världsmedborgare som byter, lånar och skapar leksaker

Soledad Pinero Misa är vd och grundare av Retoy och berättar om hur de tänkt med verksamheten. Retoy handlar om att laga, byta och dela leksaker med varandra. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Från passiv konsument till aktiv deltagare

Angelica Wågström föreläser om bloggen delaeko.se som handlar om kollaborativ ekonomi. Hon berättar om vad de gör, hur de gör det och om tanken med det. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kommunernas roll i den kollaborativa ekonomin

Tove Lund är planeringsledare vid Göteborgs stad och föreläser om deras roll i kollaborativ ekonomi. Vad gör de för att underlätta för en hållbar livsstil bland kommunens invånare? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om kollaborativ konsumtion

Panelsamtal om framtida miljöutveckling och vilken roll offentliga myndigheter, entreprenörer och civilsamhället spelar i frågan. Medverkande: Tove Lund, planeringsledare Göteborgs stad; Angelica Wågström, delaeko.se; Soledad Pinero Misa, vd för Retoy; Eva Ahlner, Naturvårdsverket; Karin Bradley, forskare, institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH; Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och människan

Ett samtal om Östersjön som infrastruktur, om transporterna och den stora turismen och de miljöproblem som detta medför. Medverkande: Marie Jacobsson, ambassadör och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet, Jan-Eric Nilsson, styrelseordförande i Rederi AB Gotland, Stefan Nyström, kanslichef för regeringens Miljömålsberedning. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2015

Under Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens årliga högtidssammankomst 2015 presenteras en rad intressanta och aktuella framsteg inom forskningen. Björn O Nilsson, vd IVA, berättar och samtalar med Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Inspelat den 23 oktober 2015 på Konserthuset i Stockholm. Arrangör: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.