Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Global ekonomi och ekologiDela
  1. Ers Kungliga Högheter, Ers
    excellenser. Mina damer och herrar.

  2. God morgon.

  3. Forumets tema är hur vi ska kunna
    förse 9 miljarder människor med mat.

  4. Det är en hjärtefråga för oss
    och för mig-

  5. -eftersom det hänger samman med
    samhällets och vår branschs framtid.

  6. Mitt företags framtid. Därför är jag
    väldigt tacksam över att få vara här.

  7. Forumet innebär ett nytt sätt att ta sig
    an frågorna. Det för samman tänkarna-

  8. -med dem som arbetar ute i fält.
    Det är speciellt för det här forumet.

  9. Vi tvingas fundera över utmaningarna-

  10. -och hur vi ska ta oss an dem på ett
    respektfullt och handlingsinriktat sätt.

  11. Jag ska prata om den privata sektorns
    roll i arbetet för hållbar utveckling.

  12. Jag vet att somliga undrar vad
    affärslivet har med saken att göra-

  13. -och har vissa invändningar mot det.

  14. Men jag och ni vet att affärslivet
    och företagen har en del i detta.

  15. Det finns 17 mål för hållbar utveckling
    som ska diskuteras i New York.

  16. De är kopplade till 169 delmål.

  17. Ingen institution, regering eller icke-
    statlig organisation, och inget företag-

  18. -kan göra det jobbet på egen hand.

  19. Den privata sektorn kan bidra med
    expertkunskap, erfarenhet, resurser-

  20. -forskning och utveckling,
    i arbetet med att uppnå målen.

  21. För mig är det självklart
    att den privata sektorn, företagen-

  22. -och i synnerhet företag som Nestlé,
    är och bör vara involverade.

  23. De bör ta sitt ansvar och hjälpa till
    att tillgodose samhällets behov.

  24. Den privata sektorn bör inte
    utforma samhällsagendan-

  25. -men den bör vara en del av den,
    liksom av samhället.

  26. Vilken roll har företagen
    eller näringslivet i samhället?

  27. Näringslivet bör generera välfärd,
    jobb, framsteg...

  28. Enligt Världsbanken måste vi
    skapa 600 miljoner nya jobb till 2020-

  29. -för att matcha befolkningstillväxten,
    inte för att väga upp arbetslösheten.

  30. Den privata sektorn
    står globalt sett för nio av tio jobb.

  31. Men den privata sektorn är mycket mer
    än en motor i jobbskapandet:

  32. Den är en del av samhällsstrukturen.

  33. På Nestlé tror vi att ett företag når
    framgång genom att skapa värde.

  34. Det måste vara framgångsrikt
    och skapa värde för aktieägarna-

  35. -men det måste också skapa värde för
    samhället. Delat värde, kallar vi det.

  36. En ekonomisk verksamhet blir
    framgångsrik i längden-

  37. -endast om den också skapar värde
    för samhället i stort.

  38. Det hänger samman med
    att tänka långsiktigt.

  39. Långsiktiga strategier,
    snarare än kortsiktiga.

  40. Vi tror att ekonomisk verksamhet
    måste omgärdas av principer.

  41. Värderingar som grundar sig på en
    respekt för kommande generationer-

  42. -och för andra synsätt, för mångfald,
    för samhället i stort, naturen, miljön.

  43. Respekt är stommen
    i Nestlés värderingar.

  44. När det gäller livsmedelsfrågor
    ser vi i dag förbluffande siffror.

  45. Över 800 miljoner människor är
    kroniskt undernärda.

  46. 2 miljarder har
    vitamin- och mineralbrist.

  47. Över 600 miljoner lider av fetma.
    Nära 40 % av alla vuxna är överviktiga.

  48. Det finns väldigt många
    svaga punkter i näringskedjan.

  49. Vi måste agera om vi ska kunna
    möta livsmedelsbehovet i framtiden.

  50. Vi ser sjunkande grundvattennivåer
    och markförstörelse.

  51. Det här kräver att vi handlar
    på rätt sätt och tillsammans.

  52. Dessutom krävs ihärdighet. Det här är
    inget projekt, utan ett levnadssätt.

  53. Målen för hållbar utveckling är
    till för att guida oss i detta.

  54. De ska driva oss alla åt samma håll,
    mot en gemensam dagordning-

  55. -som ska leda till en bättre värld.
    Och då måste vi på Nestlé fundera på-

  56. -vad just vårt företag kan tillföra
    i fråga om de här målen.

  57. Vi är inblandade på flera olika plan och
    bör beakta skapandet av delat värde-

  58. -där vi genom vår verksamhets art
    bidrar till samhället i stort.

  59. Det är att skapa delat värde.

  60. Vi kan påverka på nutritionsområdet.
    Vi är ju ett livsmedelsföretag.

  61. Vi kan påverka på vattenområdet,
    för det är en av de råvaror vi använder.

  62. Landsbygdsutveckling. De flesta
    av våra fabriker ligger på landsbygden-

  63. -och vi har ett direkt samarbete
    med 750 000 jordbrukare.

  64. Miljömässig hållbarhet har också
    en tydlig koppling till vår verksamhet.

  65. Där är vi högst delaktiga i samhället.

  66. Vi har 340 000 anställda som jobbar
    med de frågorna. Vi kan göra skillnad.

  67. Och vi investerar
    i forskning och utveckling-

  68. -för att företaget ska bli framgångsrikt
    och för att bidra till samhället.

  69. Vi har 38 specifika mål
    som är kopplade till just det här:

  70. Nutrition, vatten,
    landsbygdsutveckling och hållbar miljö.

  71. De är offentliga, och de handlar inte
    om vad vi ska ha uppnått om 20-30 år.

  72. Det är mätbara mål
    för de 2-3 kommande åren-

  73. -och man kan alltså ta del av dem.
    Vi vill inte smita från vårt ansvar.

  74. Bara ett par exempel på hur vi kan
    skapa delat värde när det gäller näring.

  75. Matsäkerhet, nutrition och hållbart
    jordbruk utgör ett av de sjutton målen.

  76. Där har vi till exempel... Vi säljer
    1,3 miljarder produkter om dagen.

  77. Många av dem berikar vi
    med mineraler och vitaminer.

  78. Förra året sålde vi
    runt 190 miljarder produkter-

  79. -via vårt vanliga system.
    Det här är inga specialprodukter.

  80. Vi bara berikar dem, och så blir de
    en del av folks normala kosthållning.

  81. Tack vare FN:s statistik över brister
    vet vi hur behoven ser ut.

  82. Vi har också påbörjat ett program
    för näringsberikade grödor, inte GMO-

  83. -för att höja näringsvärdet i basgrödor
    som majs, vete och sötpotatis.

  84. Vi näringsberikar dagligen produkter
    som ingår i en normal kost.

  85. Vi har en växande medelklass
    och en tilltagande urbanisering-

  86. -och konsumtionen
    av animaliskt protein ökar.

  87. Därför investerar vi i växtbaserade
    proteinkällor som soja, ärtor och vete-

  88. -och utforskar nya metoder, som
    att utvinna protein ur alger och blad.

  89. Det finns många fler beröringspunkter.
    Vad gäller landsbygdsutvecklingen...

  90. Vi samarbetar som sagt med 750 000
    jordbrukare, och ännu fler indirekt.

  91. Vi utbildar dem, för det är de
    som förser oss med råvaror.

  92. Vi utbildar dem, så att vi får den
    kvalitet och mängd som vi behöver.

  93. Vi ger dem tekniska hjälpmedel, hjälper
    dem med mikrolån och så vidare.

  94. Det vinner båda sidor på. Vi behöver en
    stabil tillgång på kvalitetsråvaror.

  95. Genom vårt samarbete med dem
    får de en bättre inkomst och trygghet-

  96. -samtidigt som vårt företag går bra.
    Det är att skapa delat värde.

  97. Jag ska ge er ett par exempel.

  98. Många andra företag gör samma sak.
    De har samma mål.

  99. Vi har The consumer goods forum-

  100. -en sammanslutning av leverantörer,
    producenter och återförsäljare.

  101. De gör samma sak, och vi samarbetar
    inom områden som hållbarhet-

  102. -för att t.ex. motarbeta matavfall. 35 %
    av all mat som framställs äts inte upp.

  103. Företagen vill inte överlista samhället,
    de vill vara en del av samhället.

  104. Vi måste hitta vägar till samarbete,
    och det finns i dag en större öppenhet-

  105. -inför att samarbeta med
    den privata sektorn, att utbyta idéer.

  106. Samarbete skapar den sorts värld
    som kommande generationer förtjänar.

  107. Grundbulten i det här är öppenhet,
    förtroende, respekt-

  108. -och vetskapen
    att man gör det här för en bättre värld.

  109. För mig är det
    företagens fysiska närvaro...

  110. Vi har 470 fabriker i utvecklingsländer
    sen många år tillbaka.

  111. Vår verksamhet grundar sig på starka
    värderingar och är en del av samhället.

  112. Såna här möten, där man kan få kritik,
    ger perspektiv på ens verksamhet.

  113. Det skapar det förtroende som krävs
    för att ett samarbete ska vara möjligt.

  114. Låt oss dra nytta av företagets globala
    räckvidd, våra innovationssatsningar-

  115. -och vår verkningskraft.

  116. Är vi en del av problemet
    eller vill vi vara en del av lösningen?

  117. Vi ska förstås vara en del av lösningen.
    Det är så jag driver mitt företag.

  118. Vi måste göra våra röster hörda
    - för att vi verkligen tror på det.

  119. Det är min fasta övertygelse.
    Tack ska ni ha.

  120. Översättning: Elin Lindén.
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Global ekonomi och ekologi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Företagsekonomi, Hållbar utveckling
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2015

Hållbart material för en grön framtid

Sunil Kumar Ramamoorthy forskar inom resursåtervinning vid Högskolan i Borås. Han berättar om sin forskning kring alternativ till traditionella plaster. Varje år produceras 300 miljoner ton plast och det tar ungefär 1000 år för oljebaserade plaster att brytas ner. De alternativa plasterna kan bestå av soja, linfrö och majs som bryts ner mycket fortare. Inspelat den 26 november 2015 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskap & allmänhet, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?