Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Finns det en hållbar väg?Dela
  1. Marknader är fantastiska: min kostym,
    mitt hotell, min bil, mitt jobb-

  2. -och min familjs välbefinnande,
    allt det är beroende av marknader.

  3. Vi ska inte tala illa om marknader.
    Allt började visst i Manchester.

  4. Men problemet är att det finns yttre
    faktorer som inte har fått nån prislapp.

  5. Vi har redan hört
    om koldioxidutsläpp i dag.

  6. Dem räknar man inte med
    när man pratar om kor-

  7. -lastbilstransporter,
    förpackningar eller båttransporter.

  8. Det sker utsläpp,
    företag använder färskvatten.

  9. Det är en del av marknaden,
    en del av det kapitalistiska systemet.

  10. Sen kan själva produkterna
    orsaka problem, som fetma.

  11. Ett annat problem är att de
    kanske används på olämpliga sätt.

  12. Vi har problem med skräpmat: för
    mycket salt, socker och onyttiga fetter.

  13. Eller också är produkterna bra
    men stör naturliga processer.

  14. Olämplig marknadsföring av bröst-
    mjölksersättning kan störa amningen.

  15. Vi har ett dilemma:
    marknaden har misslyckats-

  16. -och många av de här yttre faktorerna
    har inte fått nån prislapp i systemet.

  17. Min första fråga till panelen är:

  18. I ljuset av detta, vilka är de största
    utmaningarna och prioriteringarna-

  19. -utifrån era erfarenheter,
    under de närmaste femton åren?

  20. Vem vill börja?
    Vi kan börja med Paul där borta.

  21. Jag tycker inte att marknaden
    som sådan har misslyckats-

  22. -när man ser till vad marknaden
    har lyckats åstadkomma.

  23. Maten är mer säker nu och av bättre
    kvalitet, även om folk tror motsatsen.

  24. Vi har lyckats förlänga människors liv,
    och det sker en utveckling i världen.

  25. Men mycket återstår att göra
    och direktiv måste utformas.

  26. Vi börjar se resultaten av vårt arbete.

  27. Kurvorna är ganska dramatiska.

  28. Jag anser att mycket gott har gjorts,
    men vi måste ha tydliga ramar.

  29. Vi har mer insikt och kunskap,
    men också fler möjligheter.

  30. Och det är bråttom, 80 % av världens
    befolkning bor i utvecklingsländer.

  31. Vi i Västeuropa måste vidga våra vyer.

  32. 80 % försöker få ett bättre liv,
    och de har andra referenspunkter.

  33. Det är en ännu större anledning
    till att agera.

  34. Om den delen av världen får det bättre
    och prioriterar som vi-

  35. -det blir den största utmaningen.

  36. Ska våra insikter diktera villkoren
    för en stor del av jordens befolkning-

  37. -som vill få det bättre
    och som har andra prioriteringar?

  38. Sen har vi vattenfrågan,
    som mitt företag engagerar sig i.

  39. Vattenfrågan är redan ett problem.
    Det är ett lokalt problem.

  40. Det är ett mycket stort problem
    som hänger ihop med hållbarhet i stort.

  41. Elisabeth.

  42. Först av allt vill jag säga tack.

  43. Gunhild gick ut, men jag vill
    tacka henne för att hon bjöd in mig hit-

  44. -och för att hon är min vän.

  45. Jag vill tacka henne och EAT-teamet
    för att ha satt det här på dagordningen.

  46. Det som ni åstadkommer är
    mycket viktigt - och helt fantastiskt.

  47. Det ville jag säga...

  48. Jag vill vara både en engagerad
    medborgare och företagsledare.

  49. Jag är mamma och mormor.

  50. Jag vill kunna se mina barn
    och barnbarn i ögonen och säga:

  51. "Jag vet att vi är medansvariga
    till dagens problem och utmaningar."

  52. Men jag måste kunna säga
    att jag gjorde allt som stod i min makt.

  53. Jag går upp på morgonen-

  54. -för att göra vad jag kan.

  55. Jag vill definitivt försöka
    ta itu med vissa av utmaningarna.

  56. Jag är företagsledare i en bransch
    som har orsakat vissa av problemen-

  57. -så låt oss börja där. Det är lätt
    för mig, för det har jag kunskap om.

  58. Det är ett område
    som jag lägger mycket energi på.

  59. Vi återkommer nog till det.

  60. För att anknyta till det du sa, vi måste
    hitta sätt att producera rent vatten-

  61. -vi måste hitta hållbara sätt
    att producera mat på.

  62. Det är de två viktigaste frågorna
    just nu.

  63. Okej. - Helen.

  64. Afrika
    står inför delvis andra utmaningar.

  65. Vilket perspektiv man har
    är ganska viktigt.

  66. Som jag sa i mitt anförande
    är det en komplex utmaning.

  67. Vi har mark,
    vi har människor som behöver mat.

  68. Vi har ett omfattande systemfel:
    marknaderna fungerar inte-

  69. -och det finns ingen
    teknik- och kunskapsöverföring-

  70. -till dem som äger gårdarna
    och dem som arbetar inom jordbruket.

  71. Finansieringen fungerar inte.

  72. Hur hjälper man individer så att de
    blir en del av produktionssystemet?

  73. Sammantaget har alla de här bristerna
    skapat en ohållbar situation:

  74. Länder med produktionsmedel,
    som ändå inte kan föda sin befolkning.

  75. När man tittar på marknaderna
    för många av Afrikas jordbrukare...

  76. Det finns marknader,
    men de är osäkra och förändras ofta.

  77. Ta grönsaker till exempel.

  78. Jordbruket är till stor del
    beroende av regnvatten.

  79. Det leder till perioder av överflöd
    och perioder med låg produktion.

  80. Alla producerar
    liknande saker samtidigt.

  81. Man säljer på marknaden samtidigt,
    så mycket går till spillo.

  82. Så trots en hög produktion
    går många hungriga.

  83. Marknaderna fungerar inte som
    de borde, när man har de här cyklerna.

  84. Utmaning nummer två
    handlar om infrastruktur.

  85. Nyligen kunde vissa delar av regionen
    producera otroliga mängder av mjölk.

  86. Det hade regnat mycket, och när kor
    är friska producerar de mycket mjölk.

  87. Men en annan del av landet
    drabbades av extrem torka.

  88. Så i en del av regionen produceras
    mycket mat, i en annan del är det svält.

  89. Det är utmaning för infrastrukturen.
    Hur får man ett fungerande system-

  90. -så att maten kan transporteras
    dit den behövs?

  91. Sen är det så att på vissa platser
    där det är hungersnöd...

  92. Ta Israel som exempel.
    Där är det torrt.

  93. Med hjälp av teknik är de själv-
    försörjande, och de exporterar mat.

  94. Regioner som drabbas av hungersnöd
    kan bli hjälpta av teknik.

  95. I just den här regionen finns det vatten
    som kan användas till konstbevattning-

  96. -och klimatet är bra-

  97. -men tekniken och kunskapen
    för att utnyttja resurserna saknas.

  98. Så det är ett komplext problem.

  99. Just nu oroar vi oss inte för fetma
    eller för överproduktion.

  100. Vi pratar om att få en jämn produktion-

  101. -och hur man ska få
    en fungerande infrastruktur.

  102. Vi ska inte bara stödja jordbruket, utan
    se till att maten hamnar på rätt ställe.

  103. Då får vi framgångsrika bönder
    som kan förse befolkningen med mat.

  104. Vi hörde om engagerade företag-

  105. -och om
    hur sårbara småjordbrukarna är.

  106. Hans, ditt anförande var det mest ned-
    slående anförande jag hört på två år.

  107. Jag ber om ursäkt.

  108. Blir du lugnad
    av deras oro och deras svar-

  109. -eller innebär tidsramarna
    som du talar om-

  110. -mycket större åtgärder än så?
    Vi måste väl agera nu?

  111. Det är bra
    att du tar upp tidsaspekten.

  112. Den tog jag inte upp i morse.

  113. Det är lämpligt att prata om femton år.

  114. Vi forskare har räknat ut
    - men det finns osäkerhetsfaktorer-

  115. -att vi måste se till att få
    en mer hållbar värld år 2030-

  116. -annars är spelet slut,
    så enkelt är det.

  117. Femton år, annars är spelet slut.
    Kan nån twittra det?

  118. Elisabeth är i sjöfartsbranschen, så
    jag ska använda en metafor därifrån.

  119. Tänk er att vi befinner oss ombord
    på ett fartyg. Då är två saker viktiga:

  120. Vad som händer ombord på fartyget
    och vad som händer med fartyget.

  121. Vi måste hålla det flytande,
    och det är mitt jobb, så att säga.

  122. Om vi kan stabilisera klimatet...

  123. Det har varit otroligt stabilt under
    holocen, vilket gjorde jordbruk möjligt.

  124. Om vi kan stabilisera klimatet, kan vi
    göra det vi ska ombord på fartyget.

  125. Om vi inte kan hålla fartyget flytande
    kan vi inte göra någonting längre.

  126. Jag vill bara kommentera en sak
    som Helen sa.

  127. Jag är inte säker på
    att Israels jordbruk är en bra förebild.

  128. Det är ju så...

  129. För varje apelsin som de exporterar
    har det gått åt ca 1 000 liter vatten.

  130. Det måste komma någonstans ifrån.
    Man använder avancerad teknik.

  131. Men om alla apelsiner odlades med de
    metoderna skulle vi behöva tio jordklot-

  132. -så vi måste tänka på ett annat sätt.

  133. Vi ska strax prata om jordbrukare,
    men vi ska ta upp företagens roll igen.

  134. Ni är chefer på stora företag.

  135. Ni har ett ansvar
    gentemot aktieägarna.

  136. Paul, det är svindlande summor.

  137. Ni sålde för 92 miljarder schweiziska
    franc 2014, vinsten var 14 miljarder.

  138. Ni hade 339 000 anställda.

  139. Oavsett vad du tycker
    är viktigt för samhället-

  140. -blir du väl ytterst bedömd
    av aktieägarna? Där finns en konflikt.

  141. Hur hanterar ni det
    om ni försöker bli...?

  142. Ni sysslar med "nutrition,
    hälsa och välbefinnande"-

  143. -men samtidigt måste ni sälja
    flaskvatten, godis och glass.

  144. Aktieägarna bedömer oss i dag, men
    jag vill klara en granskning i morgon.

  145. Det finns ett långtidsperspektiv.

  146. Jag är stolt över att Nestlé tänker
    långsiktigt. Företaget är nästan 150 år.

  147. Jag åker runt i världen, och vi firar
    100 år på Filippinerna, 100 år i Indien.

  148. Jag började min karriär i Peru 1980,
    och det var inte lätt.

  149. Många företag gav sig av,
    Nestlé stannade.

  150. Kanske för att schweizare är envisa-

  151. -och när vi bygger upp relationer
    med jordbrukare och konsumenter-

  152. -och engagerar oss i ett land,
    så är det ett långsiktigt åtagande.

  153. Mycket av det vi diskuterar
    handlar om långsiktighet.

  154. Delar av samhället har börjat tänka
    kortsiktigt - på pengar, kan man säga.

  155. Finanskrisen var ingen finanskris,
    den var en värdekris.

  156. Ett företag som är framgångsrikt
    ger avkastning till aktieägarna.

  157. Det är så vi talar om framgång,
    att aktieägarna får avkastning.

  158. Man kan bara lyckas långsiktigt,
    om man samverkar med samhället.

  159. Ekonomisk aktivitet
    ska vara bra för samhället.

  160. Drivkraften är någon som är engagerad
    och vill bli framgångsrik.

  161. Om man ska lyckas långsiktigt
    måste man skapa värde för samhället.

  162. Företag som vårt kan göra det.

  163. Den finansiella världen
    ber mig leverera kvartalsrapporter-

  164. -men de får inga kvartalsrapporter,
    så nu förväntar de sig inte det längre.

  165. Vi vill vara framgångsrika
    så att vi kan arbeta långsiktigt.

  166. Om det går dåligt på kort sikt
    kommer de att ta över.

  167. Jag levererar, då har jag ryggen fri,
    och då kan vi arbeta långsiktigt.

  168. Vi satsar på forskning och utveckling:
    hur påverkar näringsämnen kroppen?

  169. Hur kan vi genomdriva
    positiva saker som vi står för?

  170. Får jag avbryta? Vi är nog överens om
    att kortsiktigt tänkande är destruktivt.

  171. Och den globala finanskrisen-

  172. -handlade om kortsiktig handel
    med värdepapper.

  173. Det slutade nästan med katastrof.

  174. Det är intressant att stora företag
    som tänker långsiktigt...

  175. Det är bra att Nestlé gör det-

  176. -och även Goldman Sachs och
    försäkringsföretagen tänker långsiktigt.

  177. Du hörde Hans säga
    att ni har femton år på er.

  178. Finns Nestlé om 50 år?

  179. Nästa år firar vi 150-årsjubileum-

  180. -och vi ska göra allt
    för att leva kvar i 150 år till.

  181. Men man ska inte bara
    tänka långsiktigt.

  182. Man måste också
    vara framgångsrik i dag-

  183. -men inte på bekostnad av framtiden.

  184. Många företag tänker långsiktigt,
    och visst måste man leverera-

  185. -men vi prioriterar aldrig ett bra
    resultat nu på bekostnad av framtiden.

  186. Det här är en utmaning för politikerna.
    De har börjat tänka kortsiktigt.

  187. De agerar med tanke på nästa val,
    som är om högst tre-fyra år.

  188. Där måste vi som företag
    vara mer bestämda.

  189. De ska inte diktera villkoren för oss
    utifrån kortsiktiga mål.

  190. Politikerna ska forma samhället
    på längre sikt.

  191. På senare tid
    har de börjat tänka mer kortsiktigt.

  192. Jag efterlyser ledare vars visioner
    sträcker sig bortom nästa val.

  193. Det är något som vi verkligen stödjer.

  194. Elisabeth, en fråga bara.
    Jag vet att du vill kommentera.

  195. Sjöfart, bränsle
    - ett stort ouppmärksammat problem.

  196. Kan sjöfarten
    få ner koldioxidutsläppen till noll?

  197. Jag återkommer strax till det. Först
    vill jag säga något om långsiktighet.

  198. Min företagsgrupp är 130 år gammal,
    vi har en bit kvar till 150 år.

  199. Vi är ägare i fjärde generationen,
    mina två systrar, min bror och jag.

  200. Vi har tretton barn, de blir den
    femte generationen i Grieg-gruppen.

  201. Inom Grieg-gruppen finns det liksom
    nedärvt att man ska tänka långsiktigt.

  202. Som jag sa tidigare-

  203. -kan jag inte se framtida generationer
    i ögonen om vi inte gör något.

  204. Jag känner att det här är angeläget.

  205. Företag i olika branscher känner nog
    mer än politiker att det är bråttom.

  206. Jag upplever att företag
    verkligen tar det här på allvar-

  207. -och känner att det är bråttom.

  208. Inom sjöfartsindustrin finns det
    mycket energi och många projekt-

  209. -och mycket forskning om
    hur vi ska få ner utsläppen till noll.

  210. Och ja, vi kommer att nå det målet.

  211. Du sa att vi har femton år på oss.

  212. Vi får hoppas att det räcker,
    men jag är mycket hoppfull.

  213. -Du tror att ni klarar det?
    -Ja, absolut.

  214. Jag pratar om en teknisk revolution,
    men vi kan klara det.

  215. Och för oss företagare
    är det här en tid för möjligheter.

  216. Det kommer att ske mångmiljard-
    investeringar i den gröna ekonomin-

  217. -under de kommande åren.

  218. Jag vill att vår grupp ska vara
    en del av det, för vi vill vara kvar.

  219. Då måste vi medverka
    till den här förändringen.

  220. Många år på nacken är ingen garanti.

  221. Kejsar Nero i Rom sa kanske:
    "Vi har funnits i 400 år, inga problem."

  222. Jag återkommer till dig, Paul.
    - Beträffande småbrukarna i Kenya:

  223. Vi måste ha ett miljövänligt jordbruk
    med biologisk mångfald.

  224. Bill Clinton sa: "De afrikanska små-
    jordbruken är den största utmaningen."

  225. Småjordbruk kan vara mer produktiva
    per hektar än stora jordbruk.

  226. Hur ska vi lyckas med det?
    Vilken sorts konkurrens möter ni?

  227. De stora globala varumärkena
    har kanske ett annat synsätt.

  228. Jag pekar inte ut Nestlé, men det finns
    många som vill ha storskaliga jordbruk.

  229. Hur ser du på utvecklingen
    de närmaste femton åren?

  230. Först vill jag säga något om företagen.

  231. Vår stiftelse är en del
    av en större företagskoncern.

  232. Avkastningen till aktieägarna
    har stor betydelse.

  233. Att vara en del av en kommersiell
    organisation har lärt oss tre saker:

  234. Ett långsiktigt tidsperspektiv
    är en av dem.

  235. Helt avgörande var att banken bakom
    vår stiftelse startade sin verksamhet-

  236. -genom att fokusera på de fattiga,
    däribland jordbrukare.

  237. Det man har lärt sig av det
    är för det första-

  238. -att man kan tjäna bra
    på att erbjuda tjänster till fattiga-

  239. -utan att blunda
    för deras behov och bekymmer.

  240. Man måste göra gott-

  241. -för enbart finansiella tjänster
    ger inte de fattiga sjukvård-

  242. -eller ekonomiska kunskaper.

  243. Och de sakerna kan
    lyfta människor ur fattigdomen.

  244. Förutom att göra gott
    måste man dela värdet.

  245. Att dela värdet är något
    man gör med sina leverantörer.

  246. Många företag delar värdet,
    men inte lika många gör gott.

  247. Här ser vi problemen med marknaden.

  248. Jordbrukare med en stor skörd får höra
    från företaget som de brukar sälja till:

  249. "Du brukar få 10 dollar, men nu när det
    finns ett överflöd får du 2 dollar."

  250. I grunden handlar det här
    om långsiktighet.

  251. Den goda skörden ger dem stora
    vinster - på jordbrukarens bekostnad.

  252. Att göra gott och att tjäna bra,
    marknaden fungerar inte alltid optimalt-

  253. -för den fattige
    som står inför utmaningar här och nu-

  254. -som kan vara avgörande för om
    han eller hon blir fattig igen.

  255. Afrika är den snabbast växande
    regionen, det finns mycket optimism.

  256. Men sker tillväxten bara
    inom industrin?

  257. Kommer klyftorna att öka? Är du
    optimistisk beträffande småbrukarna?

  258. Jag är optimistisk.

  259. Man blir optimistisk
    när man ser teknikutvecklingen.

  260. Mobiltelefoni till exempel
    ökar snabbt i Afrika.

  261. Det har lett
    till många utvecklingssprång.

  262. Det har gett tillgång till information,
    kunskap och finansiering-

  263. -som de på landsbygden
    inte har haft tillgång till.

  264. Mobiltelefontekniken används mycket
    till innovationer inom jordbruket.

  265. I Kenya till exempel
    har vi mobiltelefonteknik-

  266. -som ger bönderna
    information om koskötsel.

  267. Man måste inte få tag på en veterinär,
    informationen finns i telefonen.

  268. Man får råd om dräktiga kor,
    hur de ska utfodras och så vidare.

  269. Det gör att utvecklingen går fortare-

  270. -och fler får makt och kunskap.

  271. Kunskap och information är
    en stor utmaning för Afrikas fattiga.

  272. När kunskapsdynamiken ändras
    ändras utvecklingsdynamiken.

  273. Det är på gång. Innovationer sprids.

  274. Innovationer sprids, och det
    finns en förståelse för värdet av...

  275. Jordbrukarna
    påverkas av klimatförändringarna.

  276. Tidigare sökte inte många av dem
    efter information om utsäde-

  277. -som var mer anpassat
    till förändringarna.

  278. Nu har de tillgång
    till den här informationen.

  279. De får information om att majssorten
    de har odlat inte längre är lämplig-

  280. -för nu är det ett torrare klimat.

  281. Det handlar inte bara om teknik-

  282. -utan om kunskap och förmågan att
    kunna anpassa sina jordbruksmetoder.

  283. Informationen leder till förändringar.

  284. Men... Det finns ett stort aber.

  285. Jag var ordförande för Lancets
    kommission om hälsa och klimat.

  286. Jag visste inget om klimatförändringar,
    jag är barnläkare.

  287. Folk sa: "Det är malaria, denguefeber,
    infektioner."

  288. Men det som slog mig
    och som fick mig att gripas av panik-

  289. -var att det inte handlar om det
    utan om mat, överhettning och vatten.

  290. Det är det största globala hotet mot
    hälsan. Hans visade oss det i morse.

  291. Under värmeböljan i Ryssland
    dog 50 000 människor.

  292. Den ledde också till att veteskörden
    blev 30 % mindre än väntat.

  293. Du pratade om värmens effekter.

  294. Den globala uppvärmningen påverkar
    skördarna, och det är oroande siffror.

  295. Vad anser du? Det finns ju
    stort engagemang i frågan.

  296. Företag tar tag i frågan,
    och det kommer nya innovationer.

  297. Men fakta om klimatet och skördarna,
    vad säger de oss?

  298. Jag återkommer till det.

  299. Först vill jag förtydliga en sak.

  300. Du frågade hur mycket tid
    vi har på oss. Jag svarade femton år.

  301. Så lång tid har vi på oss att vända
    den globala klimatutvecklingen-

  302. -och införa en mer hållbar modell-

  303. -för utveckling, ekonomiskt välstånd
    och så vidare.

  304. Vi måste få ner de globala utsläppen
    till noll - och det betyder noll-

  305. -senast 2050-2070.

  306. Det går inte att göra över en natt,
    så man kan inte vänta ett halvt sekel.

  307. Vi måste påbörja den här stora
    förändringen de närmaste femton åren.

  308. Nu ska jag ta upp det här med
    matproduktion, extremväder och Afrika.

  309. Jag hade
    en intressant upplevelse nyligen.

  310. Jag är medlem
    av den tyska vetenskapsakademin-

  311. -och tillsammans med olika
    afrikanska vetenskapsakademier-

  312. -diskuterade vi klimatanpassning
    i Kameruns huvudstad Yaoundé.

  313. Det var ett bra möte, jag var mycket
    imponerad av mina afrikanska kollegor.

  314. Men en ung meteorolog
    från Kamerun sa till mig:

  315. "När britterna lämnade Kamerun"-

  316. -"fanns det cirka 50
    meteorologiska stationer i landet."

  317. "Nu finns det bara tre,
    vid de största flygplatserna"-

  318. -"för annars får inte plan landa där."

  319. Allt handlar om pengar.

  320. Nyckelordet enligt mig... Jag håller med
    om att kunskap ger stora möjligheter.

  321. Nyckelordet är kapacitetsbyggande,
    och det sker inte över en natt.

  322. Man kan inte bara skicka studenter
    till Imperial College eller Harvard.

  323. Återvänder de hem?
    Kanske, kanske inte.

  324. I hemlandet är det fortfarande likadant,
    infrastruktur och kapacitet saknas.

  325. I väst och i norr
    måste vi utveckla bra exempel.

  326. De rika måste ta initiativet,
    inte de fattiga

  327. Vi måste samarbeta
    med Afrika, Asien och Latinamerika-

  328. -i kapacitetsbyggandet.

  329. Det här kommer att ta en generation.
    Återigen talar vi om 15-20 år.

  330. Peter Bakker från WBCSD, världs-
    organisationen för hållbart företagande-

  331. -sa att socialt ansvarstagande företag
    är helt ute nu-

  332. -och att vi behöver
    en ny, hållbar affärsmodell.

  333. Du sa att målet är noll
    koldioxidutsläpp, så jag undrar:

  334. Accepterar vi att vi måste ställa om
    ekonomin för att klara målet?

  335. Hur ska vi komma fram till
    en ny, hållbar affärsmodell?

  336. Paul, er styrelseordförande
    Peter Brabeck sa efter Davos-mötet-

  337. -att klimatet har naturliga variationer
    och att vi kan anpassa oss.

  338. Det rimmar illa med det som ert företag
    säger. Jag vill att du förtydligar det.

  339. Han sa att klimatet fluktuerar
    och att vi också påverkar klimatet.

  340. Det var så han sa.

  341. Du sa att det är helt ute
    med socialt ansvarstagande företag.

  342. I slutändan blir det en semantisk fråga:
    vad betyder det att känna ansvar?

  343. Jag pratade om att skapa delat värde.

  344. Att dela med sig av värden är en annan
    sak, det är att dela med sig av vinsten.

  345. Att skapa delat värde betyder att
    man interagerar positivt med samhället.

  346. Att skapa delat värde är Nestlés sätt
    att ta socialt ansvar som företag.

  347. Jag ska inte diskutera semantik,
    det är vad man gör som räknas.

  348. Du sa att romerska riket
    föll efter lång tid.

  349. Att ett företag har funnits i 150 år
    är ingen garanti, det har du rätt i.

  350. Ett företag som vårt måste vara öppet
    för synpunkter, vi får mycket kritik.

  351. Stora träd fångar vinden, och det har
    stormat kring oss, men vi är öppna.

  352. Vi måste respektera samhället och
    olika synpunkter på vår verksamhet.

  353. Och vi lyssnar verkligen,
    och vi för en dialog.

  354. Vi är öppna för kritik som
    bygger på fakta eller är konstruktiv.

  355. Det hjälper oss
    att bli framgångsrika på lång sikt.

  356. Man får olika referenser
    som gör en medveten.

  357. Som företag blir vi ödmjuka.

  358. Kan ni minska koldioxidutsläppen
    till noll på låt oss säga 30-40 år?

  359. Finns det en grön tillväxtmodell?
    Kan Nestlé tjäna pengar då?

  360. Det borde vara möjligt.
    Vi strävar efter det.

  361. Vår bransch
    har inga stora koldioxidutsläpp-

  362. -men de är stora om man ser till
    hela leverantörskedjan och jordbruket.

  363. De senaste tio åren
    har vi minskat koldioxidutsläppen-

  364. -per såld produkt - eller för varje
    dollar vi har sålt för - med 48 %.

  365. Men problemet där är-

  366. -att även om de minskar per ton,
    så producerar ni allt mer.

  367. Era utsläpp minskar relativt sett,
    men inte så mycket i absoluta tal.

  368. Vi har som mål
    att minska dem ytterligare.

  369. Noll koldioxidutsläpp om 30 år,
    klarar ni det?

  370. Jag ser att det kommer teknik
    som kommer att göra det möjligt.

  371. Problemet är
    att vi inte har några lösningar än.

  372. Ni kan bli världsledande på det här.

  373. Jag vill inte verka pretentiös,
    men jag vill ta ansvar.

  374. Tesla, Apple och andra företag pratar
    om elektriska...

  375. Det finns mycket känslor inblandade:

  376. Elbilar är jättebra, men värm inte
    ditt hus med elvärme, för det är dumt.

  377. Vi måste se till fakta
    och inte blanda in känslor.

  378. Elisabeth, kan sjöfarten
    få ner koldioxidutsläppen till noll?

  379. Det är lite av en dominoeffekt.
    Några är först-

  380. -och nu ser vi att man kommer på
    nya tekniska lösningar hela tiden.

  381. När det gäller företagen... Du pratade
    om att skapa delade värden.

  382. Vi är en del av samhället,
    företagen är en del av samhället-

  383. -både i lokalsamhället där de verkar
    och globalt.

  384. Vi måste vara en del av lösningen
    - och det vill vi vara.

  385. Och utbildning är viktigt.

  386. Vi har inte hunnit med att prata
    om utbildning, i Afrika till exempel.

  387. Vår statsminister pratade om-

  388. -hur viktigt det är
    att kvinnor får makt över sina liv.

  389. De som kan utbilda sig-

  390. -kommer att söka sig till
    ansvarstagande företag i samhället.

  391. Det är där de vill jobba.

  392. Så för att locka till sig de bästa,
    speciellt bland de unga-

  393. -måste man visa
    att man tar ett samhällsansvar.

  394. Vi har två minuter kvar. Jag vill att
    ni företagsledare svarar ja eller nej.

  395. Vill ni ha ett system för att sätta
    ett pris på koldioxidutsläpp?

  396. -Ja.
    -Ja.

  397. De vill ha det.
    Ta med er det till klimatmötet i Paris.

  398. Företagsledare vill att man sätter
    ett pris på koldioxidutsläpp.

  399. Låt oss återvända
    till andra sidan av saken.

  400. Är det här bara "grönmålning"
    för att förbättra sitt rykte?

  401. Nej!

  402. Nu frågade du inte mig!

  403. -Känner du dig övertygad?
    -Helen.

  404. -Om vad?
    -Om att vi kan nå dit.

  405. Och att de fattigaste och mest sårbara,
    speciellt i Afrika, klarar krisen-

  406. -och att vi kan nå miljömålen
    men ändå ha tillväxt och utveckling.

  407. Ja, det tror jag, men det är viktigt
    med samarbeten mellan nord och syd.

  408. Vi i syd har andra utmaningar.

  409. Sannolikheten är hög att man gör som
    i väst och skövlar mark och skogar-

  410. -för det mönstret dominerar.

  411. Utan ett ändrat synsätt, så att inte
    Israel är en förebild, hamnar vi där.

  412. Det krävs kapacitetsutbyte,
    kunskapsöverföring och en förståelse.

  413. Den som är hungrig
    tänker inte på koldioxid utan på mat.

  414. Vi behöver energi-

  415. -men nio av tio metoder
    för förnybar energi utnyttjas inte.

  416. -Det är en del av vattenprogrammet.
    -Här behövs investeringar.

  417. Enorma investeringar i förnybar energi
    för de fattiga delarna av världen.

  418. -Vi testar det inom vårt program.
    -Hans, du har 20 sekunder.

  419. Ska jag springa?

  420. Det du har hört,
    gör det dig mindre deprimerad?

  421. Jag är aldrig deprimerad,
    jag gör bara andra deprimerade.

  422. Ibland ligger jag faktiskt sömnlös på
    nätterna, men jag är ändå optimistisk.

  423. Det jag har hört är hoppingivande,
    det här mötet är hoppingivande.

  424. Kan vi klara det? Ja, det kan vi!
    "Yes, we can", var det någon som sa...

  425. FN:s klimatpanel, IPCC, har kommit
    med en rapport på 1 400 sidor.

  426. Den gavs ut förra året och beskriver
    i detalj hur vi kan klara målen-

  427. -hur vi kan få noll utsläpp i mitten
    av seklet och nå tvågradersmålet.

  428. Det är ett analytiskt svar.

  429. Paul sa: "Lämna känslorna utanför."

  430. Jag är fysiker
    och vill få med känslorna.

  431. Det tror jag verkligen på.

  432. Vi måste dra upp riktlinjerna för en
    grön planet, som Nicholas Stern säger-

  433. -men utan känslomässigt engagemang
    går det inte, vi måste vilja det.

  434. Efter 40 års analytiskt arbete
    har jag kommit fram till slutsatsen-

  435. -att värderingar är viktiga-

  436. -att man måste ha sympati och empati
    för människor som lider i dag-

  437. -och för dem som föds i misär
    i morgon.

  438. Bara om vi känner sympati
    kan vi förändra världen.

  439. Fantastiskt!

  440. Tiden är ute. Jag vill tacka panelen.

  441. Vi måste ha svåra samtal,
    vi är inte eniga om allt-

  442. -men jag har hört positiva saker här.

  443. Så fortsätt samtala och samarbeta. Låt
    oss förbli optimistiska. Tack så mycket!

  444. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finns det en hållbar väg?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Företagsekonomi, Hållbar utveckling
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Wikimania 2019

Mötet mellan öppenhet och Agenda 2030

En föreläsning med Ryan Merkley, vd på Creative Commons, om hur fri tillgång till kunskap och möjligheter att dela kunskap kan leda till innovation och mer jämlika resultat. Ett effektivare kunskapsdelande kan också hjälpa till att driva arbetet med Agenda 2030 framåt. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Wikimedia foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?