Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Skräp borde inte finnasDela
  1. Det som fascinerade mig
    när jag började tänka på resursflöden-

  2. -var hur den globala ekonomin funkar.

  3. Jag hade personligen ingen kunskap
    om det, och började läsa på.

  4. Jag pratade med experter om hur
    material och energi flödar i ekonomin.

  5. En sak som slog mig runt 2006
    när jag började undersöka det var att-

  6. -trots att vi vet att våra resurser
    är ändliga - koppar, indium, metaller...

  7. Vi var medvetna om att de var dyrbara,
    men strategin var att använda mindre.

  8. Även om effektivitet är absolut
    nödvändigt är det ingen lösning.

  9. Att vara effektiv löser inte problemet,
    det ger oss bara mer tid.

  10. Jag försökte hitta ett system
    som kunde fungera långsiktigt.

  11. Vårt nuvarande system är linjärt-

  12. -både om man tar gödning, jord, metall
    eller plast som vi gör maskiner av.

  13. Vi tar ett material,
    tillverkar en sak som vi sedan slänger.

  14. Ja, vi återvinner en del, men vi
    försöker bara få ut vad vi kan i slutet.

  15. Det är linjärt som ett löpande band.

  16. Jag talade med folk
    som tänkte annorlunda.

  17. Det var vagga till vagga-design,
    biomimetik och delningsekonomi.

  18. Där behåller man materialet
    i sin värdefullaste fas hela tiden.

  19. Man designar bort skräp.
    Varför skapa skräp?

  20. Vi kan inte slänga det. Vi har ingen
    global soptunna. Vi har material.

  21. Varför ta ett dyrbart material
    och göra om det till nåt värdelöst?

  22. Det var ett nytt tankesätt.
    Det var cirkulär ekonomi.

  23. Med hjälp av design gör man om
    den ekonomiska modellen.

  24. Produkter, komponenter och material
    behålls i sin värdefullaste fas.

  25. Om man tänker så
    ser ekonomin annorlunda ut.

  26. Hur skulle bilindustrin se ut
    om man kunde ta till vara allt material?

  27. Om de inte byggdes
    för att hålla några år?

  28. Om de byggdes för att hålla länge-

  29. -och när tekniken utvecklades
    gick materialen in i ekonomin?

  30. Detsamma gäller biologiskt kretslopp.

  31. Tänk om allt biologiskt material
    kom tillbaka in i ekonomin!

  32. Här är ett exempel från tekniksidan.
    Det är plast, metall och polymerer.

  33. Jag tar bara ett, men det visar på
    en systemförändring för ekonomin.

  34. Normalt sett köper och slänger vi
    belysning. Lite återvinns.

  35. Men ett företag i Holland
    bad Philips om kontorsbelysning.

  36. De brydde sig inte om hur, ville inte
    äga det och inte betala elräkningen.

  37. Philips utvecklade "pay-per-lux" och
    levererade 450 lumen i skrivbordshöjd.

  38. De byggde den bästa och mest
    effektiva belysningen de kunde.

  39. De skulle byta glödlamporna
    när de fick bättre teknologi.

  40. Lamporna skulle sen gå tillbaka till
    Philips som vet exakt vad de innehåller-

  41. -och materialen kunde återanvändas.

  42. Det är ny design och effektivitet.

  43. Hela systemet förändras,
    och hela Philips påverkas.

  44. Det är inte bara lampan
    utan även lampans roll i systemet.

  45. Det är verkligen en systemförändring
    som ändrar allt från första början.

  46. Även på den biologiska sidan
    finns materialflöden.

  47. I miljarder år har material återgått
    till jorden, men vi har brutit cykeln.

  48. Hur mycket biologiskt material
    går tillbaka till gårdarna?

  49. Hur mycket potentiell gödning
    går tillbaka till jorden? Inte mycket.

  50. Det var inte illvilja som bröt cykeln,
    enbart ekonomin som utvecklades.

  51. Vi har ett bräckligt system
    som inte är hållbart.

  52. Det är linjärt för vi återför inte
    materialet. Vi skapar inga cykler.

  53. Den cirkulära ekonomin
    har en teknisk del.

  54. Det är belysning, fordon, byggnader
    och allt som inte bryts ner biologiskt.

  55. Till vänster står de biologiska
    materialen - timmer, bomull, mat-

  56. -allt som är naturligt
    och biologiskt nedbrytbart.

  57. Där står extraktion av biokemiskt
    material, rötning och biogas.

  58. Det är som ett vattenfall. Man kan ta
    ett träd och elda upp det för värme.

  59. Man kan också gör ett bord av trädet.

  60. När bordet har gjort sitt
    kan det bli en spånskiva.

  61. Den kan sen bli
    en annan typ av träfiberskiva.

  62. Den kan sen gå till en rötningsprocess
    som ger värme, ljus och gödning.

  63. Hur kan man behålla träet
    i sin värdefullaste form?

  64. Till höger ser man återvinning
    allra ytterst.

  65. Cirkulär ekonomi
    handlar inte om återvinning.

  66. Värdet i en cirkulär ekonomi ligger i
    att sälja på nytt och bevara en produkt.

  67. Som en väldesignad klocka
    som kan bevaras i ekonomin-

  68. -i stället för en som inte håller
    och blir avfall.

  69. Det ekonomiska värdet
    ligger i de inre cirklarna.

  70. För att få reda på mer
    gick vår stiftelse till McKinsey.

  71. Vi ville förstå de ekonomiska
    drivkrafterna i den cirkulära ekonomin.

  72. Om vi kan gå över
    till de cirkulära modellerna-

  73. -de här idéerna, vad kan det ge?

  74. Först tittade vi på halvkomplext gods
    och på konsumtionsvanor-

  75. -som mat och komposterbart gods.

  76. Det tredje var distributionskedjor.

  77. Det släppte vi
    ihop med World Economic Forum.

  78. Rapporterna visade en värdeökning av
    en biljon dollar i en cirkulär modell.

  79. De jämförde linjär med cirkulärt i dag
    utan förändrad lagstiftning.

  80. Den andra rapporten
    är värdefull för den här publiken.

  81. Här ser ni ett symtom
    på ett system som inte fungerar.

  82. Allt där borde ha ett värde,
    både plast och biologiskt material-

  83. -men där kan det inte värderas.

  84. Det befinner sig i ett system som inte
    kan värdera det, och vi får sopor.

  85. Vi undrade vad som hände om man
    samlade jordbruks- och matavfall.

  86. Tänk om man kunde samla upp det
    och använda det till gödning!

  87. Skulle man kunna ersätta konstgödsel
    inom ett år?

  88. Vi trodde inte att det var möjligt,
    men det var det. 2,7 gånger om.

  89. Vi gör det inte nu,
    men det var intressant.

  90. Ett ton matavfall, 6 dollar gödning, 18
    dollar värme och 26 dollar el per ton.

  91. Det är siffror för Storbritannien.

  92. Städer samlar på sig näring.
    Jordbrukets näring flödar in i städerna.

  93. Mer än halva befolkningen bor i städer.

  94. Möjligheterna för det näringsflödet
    är enormt-

  95. -både för stadsnära odling och för att
    få näringen tillbaka till jordbruket.

  96. Avslutningsvis tar jag några exempel.

  97. Ett företag i USA tillverkade en
    förpackning som kan ersätta frigolit.

  98. Det är gjort av jordbruksavfall.
    Det är mycel av svamp.

  99. Det ersätter frigolit, har ett bra pris
    och många stora kunder.

  100. Det blir aldrig skräp. Det kan hamna
    i en häck utan att bli skräp.

  101. Det är designat enligt kretsloppstänket.

  102. Textiler tillverkade giftfritt
    och nedbrytningsbart.

  103. Färgerna är giftfria,
    och tillverkningen skapar inget avfall.

  104. Det säljs till lantbrukare
    som marktäckning.

  105. Det här ätbara materialet
    är helt nedbrytningsbart.

  106. Sol-fruktträdgårdar
    som med solpaneler förnyar öknen.

  107. De skuggar marken, vatten kan samlas
    och plantor kan växa.

  108. Det förnyar faktiskt marken.

  109. Man kan återställa och förnya flödena
    och få förnyade marker.

  110. I stiftelsen jobbar vi med utbildning,
    företag, analys och förståelse-

  111. -men det bästa är
    att vi jobbar med möjligheter.

  112. Vi tror på
    den cirkulära ekonomins möjligheter-

  113. -inte enbart ekonomiskt utan även för
    att kunna återställa och förnya. Tack!

  114. Översättning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skräp borde inte finnas

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Miljö > Avfall och återvinning
Ämnesord:
Avfallshantering, Teknik, Teknisk hygien
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Företagen som förtrupp för klimatet

Vad krävs för att klimatarbetet ska bli en avgörande konkurrensfördel? Mattias Goldmann, VD på Fores, diskuterar med Carolina Sachs, generalsekreterare på Axfoundation och Nina Ekelund, programdirektör på Hagainitiativet, om antibiotika i köttindustrin och hur vår tillväxt kan öka trots att Sveriges koldioxidskatt är en av världens högsta. Moderator: Ingemar Tigerberg, tf chefredaktör Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?