Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : En optimal livsstilDela
  1. Jag representerar en stor grupp
    vetenskapsmän, vars jobb eller mål-

  2. -är att samla hela världens data och
    kvantifiera stora sjukdomar, skador-

  3. -och de riskfaktorer som förklarar
    sjukdomarna och förmedla det.

  4. Arbetet består av tre delar:
    En del är att hitta alla data-

  5. -som finns tillgängliga, artiklar,
    undersökningar, handlingar...

  6. Otillgängliga data
    förhandlar vi om tillgång till.

  7. Vi katalogiserar dem i
    Global Health Data Exchange-

  8. -som är den största onlinedatabasen
    med primärdata som finns.

  9. Men dessa data är röriga.
    Varje land och studie skiljer sig åt.

  10. Tittar man på en sjukdom
    som är relaterad till diabetes-

  11. -finns det 23 olika definitioner.
    Dödsbevis fylls i olika i olika länder.

  12. Så dessa röriga data innebär
    att det krävs mycket arbete.

  13. Det krävs 1 100 personer
    för att samla alla definitioner-

  14. -och skapa enhetliga data.
    Del tre är att åskådliggöra dem.

  15. Det är ingen mening med
    att vi har enorma tabeller med data-

  16. -om vi inte kan granska dem
    och ge tillgång till dem.

  17. Några siffror
    som visar hur omfattande projektet är:

  18. Det omfattar
    cirka 50 000 olika datakällor.

  19. En datakälla kan t.ex. vara ett lands
    detaljerade befolkningsstatistik-

  20. -som alltså räknas
    som en av 50 000 källor.

  21. Vi producerar cirka 25 terabyte data
    för varje studie.

  22. Det som är intressant i dag är
    att siffrorna nu uppdateras årligen.

  23. Det här är de första resultaten
    om kost och sjukdomar.

  24. Vi har visat resultat
    inom andra områden under året.

  25. Jag ska börja med
    det här lilla färgglada diagrammet.

  26. Det visar att ett av de centrala temana
    inom global hälsa-

  27. -den förväntade livslängden och alla
    mått på dödlighet för barn och vuxna-

  28. -har förbättrats generellt,
    med några få undantag.

  29. I det här diagrammet
    jämför vi 1990 med...

  30. Färgstaplarna till vänster
    visar förväntad livslängd 1990-

  31. -och till höger 2013 - det året
    då vi senast gjorde uppskattningar.

  32. För Sverige har vi goda nyheter: livs-
    längden för kvinnor är redan uppe i 83.

  33. Samma sak i Australien och Singapore,
    t.ex. Med det här onlineverktyget-

  34. -väljer man vilka länder och diagram
    man vill. På andra platser, som Indien-

  35. -är den förväntade livslängden
    bara 69 för kvinnor.

  36. För män ser det inte lika ljust ut.
    Tittar vi på samma länder ser man-

  37. -att ordningen är ungefär densamma.
    Ryssland hamnar längre ner.

  38. Livslängden för män är bara 66.
    Samma länder ligger i toppen:

  39. Singapore, Australien, Sverige...

  40. Men det huvudsakliga är
    att vi ser en förändring-

  41. -även på platser
    med stora hivepidemier-

  42. -där tillgången till antiretrovirala
    läkemedel nu har gjort det bättre.

  43. Vad beror det här på? Nu kommer vi till
    det som är mest relevant för publiken-

  44. -och den här kritiska diskussionen om
    mat. Vi försöker mäta vad folk äter-

  45. -hur mycket de röker, dricker och risk-
    faktorer som styr sjukdomsmönster.

  46. Vi tar kunskapen om
    riskernas skadeverkan-

  47. -och sammanställer och kvantifierar
    för varje land-

  48. -hur många dödsfall
    som kan tillskrivas olika riskfaktorer.

  49. Kosten toppar listan. Jag ska förklara
    vad jag menar med "kost".

  50. Den står för 11 miljoner dödsfall
    i världen, följt av högt blodtryck-

  51. -tobak, luftföroreningar
    och fetma, som också är matrelaterat.

  52. Vi har också, som vi diskuterade
    tidigare i dag, undernäring-

  53. -som dödar två miljoner barn varje år-

  54. -det vill säga ett spektrum
    från för lite till för mycket mat...

  55. Här ser vi de olika kostkomponenterna:

  56. Kost är ett brett område.

  57. Vi ser på specifika saker där det finns
    tillräckliga bevis för en uppskattning.

  58. Den viktigaste kostfaktorn
    är högt saltintag.

  59. Sen låg konsumtion av mat, fullkorn,
    grönsaker, nötter och frön-

  60. -ner till hög konsumtion av rött kött.

  61. Det är mycket viktig information...
    Listan skiljer sig åt i olika länder.

  62. Vi backar... Jag ska visa två samtidigt.
    Längst upp ser vi 1990.

  63. Längst ner 2013. Jag vill visa er
    bilden, för i nästan alla fall-

  64. -i synnerhet vad gäller salt
    och fullkorn, har antalet dödsfall-

  65. -beroende på dessa brister
    eller överdrifter ökat.

  66. Befolkningsökningen
    och en allt äldre befolkning-

  67. -med icke-smittsamma sjukdomar
    ligger bakom de här siffrorna.

  68. Ändrar man perspektiv från dödsfall
    till förlust i år av hälsosamt liv-

  69. -hamnar kosten fortfarande överst
    när man jämför 1990 och 2013.

  70. Undernäring hamnar på tredje plats.
    Barnadödligheten drar ner livslängden.

  71. Jag går nu över till PowerPoint.
    De här sista minuterna-

  72. -tänkte jag prata med er om framtiden.
    Vi har utgått lite från 2013...

  73. Kartan visar antal år av förväntad livs-
    längd som kan läggas till i varje land-

  74. -om folk bytte till en optimal kost. Den
    ökar med upp till 7-8 år i Centralasien.

  75. Men på de flesta platser rör det sig
    om 2-4 år. Om vi tänker framåt...

  76. För att få folk
    att tänka på bl.a. kostens betydelse-

  77. -upprättar vi 25-årsscenarier
    över folks framtida hälsa-

  78. -vilket är en komplicerad apparat
    av statistiska analytiska data-

  79. -över alla sjukdomar i alla länder,
    klimatförändringar och tillväxt.

  80. Utifrån det
    försöker vi beräkna scenarierna-

  81. -för att kunna se hur olika matscenarier
    kan förändra vår framtida hälsa.

  82. En sak vi vet tack vare egna och
    andras beräkningar: Världsbanken-

  83. -IMF, OECD och andra grupper
    som gör långsiktiga inkomstprognoser-

  84. -är att världen blir rikare.
    Det här är ett scenario-

  85. -med uppskattade värden, men trots
    att många länder blir rikare per capita-

  86. -kommer många platser i Sahel
    och Centralafrika att förbli fattiga.

  87. Men den ökade rikedomen och utbild-
    ningen kommer att förändra hälsan.

  88. Och tyvärr, trots många förbättringar
    vad gäller miljön - vatten, renhållning-

  89. -och luftföroreningar
    i några delar av världen-

  90. -blir det inga större förändringar
    när det gäller kosten.

  91. Linjerna visar globala risker förknipp-
    ade med de fem kostkomponenterna:

  92. Fullkorn: ingen förbättring.
    Frukt och grönt: en viss förbättring.

  93. Rött kött: här blir det värre. Den
    gröna linjen... Salt: ingen förändring.

  94. Så trots att världen blir hälsosammare-

  95. -är potentialen att förbättra saker
    och ting via bättre kost liten-

  96. -och det kommer inte att ljusna.

  97. Så det finns ett väldigt starkt samband
    mellan å ena sidan vår framtida hälsa-

  98. -klimatförändringar, tillväxt,
    utbildning och utbyggd hälsovård-

  99. -och å andra sidan mat och kost, både
    vad gäller att eliminera undernäring-

  100. -och framför allt den enorma poten-
    tialen att öka livslängden med 4-5 år-

  101. -om världen anammade
    en optimal kost.

  102. Hoppas att presentationen var givande.
    Allt finns online.

  103. Vi skapar onlinediagrammen så att folk
    kan sprida och återanvända dem.

  104. Förhoppningsvis kommer ni
    att använda dem i framtiden. Tack.

  105. Översättning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En optimal livsstil

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Medicin, Näringslära
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Får vi cancer av allt?

Nästan dagligen ljuder matlarmet, men har du anledning att bli så rädd som medierna vill? Fysioterapeuten, författaren och bloggaren Jacob Gudiol menar att nästan alla larm är trams. Här berättar han om undersökningarna som larmar och hur de är genomföra och tolkade. Som exempel tar han en undersökning som pekade på att clementiner innehöll spårämnen av ett bekämpningsmedel som kunde vara farligt - om du åt ett kilo clementiner om dagen i ett år, med skalet på! Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barn och mat

Mat kan vara både komplicerat och känsloladdat, men också glädjeskapande och lustfyllt. Vad barn äter och inte äter är ett ämne som lätt väcker diskussion. Hur mycket bör barn äta, vad är lämplig kost och hur viktigt är det med regler kring mat? Vi tar reda på vad barnen själva tänker kring det de äter; vi träffar Signe, vars största intresse är matlagning, Selma, som har ett selektivt ätande och så besöker vi familjen Berg som bara äter veganskt.