Titta

UR Samtiden - Dövexpo 2015

UR Samtiden - Dövexpo 2015

Om UR Samtiden - Dövexpo 2015

Föreläsningar och panelsamtal från konferensen Döv Expo. Inspelat den 20-21 maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Till första programmet

UR Samtiden - Dövexpo 2015 : Vad är vi och var är vi på väg?Dela
  1. Expertpanelen:
    Lennart, Helene och Hilde.

  2. Och du får presentera dig själv.

  3. Jag heter Patrik Nordell.

  4. Jag har jobbat mycket med...

  5. ...deafhood. Jag är representant
    för Södertörns folkhögskola.

  6. Jag jobbar som tolklärare där
    och undervisar inom deafhood.

  7. Det är dövpolitik, dövhistoria
    och dövkultur.

  8. De tre föreläsningarna i dag
    har täckt mitt arbete bra.

  9. Det är intressant,
    det här med teknologi.

  10. Vad vi kan göra framöver.

  11. Det är spännande och positivt.

  12. Bra.

  13. Lennart inriktade sig
    på en bestämd tidsperiod-

  14. -då det verkade som
    om döva var väldigt delaktiga.

  15. De använde samma uttryck som
    hörande-

  16. -och var duktiga
    på det skrivna språket.

  17. Det här
    med det metaforiska tänkandet-

  18. -och en känsla av
    att de hade en framtid.

  19. Vi vet att framtiden
    har grusats till ingenting.

  20. Men jag tänkte på
    dem som var på banketten.

  21. Efter Milanokongressen, vad hände
    därefter med banketterna?

  22. Jag försöker att inte ta med
    Milanokongressen i dövas historia.

  23. Det är en viktig kongress,
    möjligtvis-

  24. -i den hörande värld
    som tog över en del av dövskolan.

  25. Men om man ska förstå dövas historia-

  26. -kan man inte hänga upp den
    på Milanokongressen och de l'Épée,

  27. Det är kanske en del
    av det som jag försöker säga.

  28. Det händer otroligt mycket
    i dövas värld-

  29. -mellan de l'Épée, som dör 1789
    och Milanokongressen 1880.

  30. Det som händer däremellan, det är
    det viktiga som hände för döva.

  31. Det är därför man här
    i Skåne på 1810-talet-

  32. -plötsligt hade en "aeroplanfabrik",
    alltså en flygplansfabrik-

  33. -i vilken det var
    tretton döva anställda.

  34. Det kan man inte förklara med
    Milanokongressen och de l'Épée.

  35. Man måste söka en annan döv historia
    för att få den förklaringen.

  36. Intressant. - Varsågod.

  37. Jag förstår din tanke.

  38. Vi hänvisar också ofta till hörande,
    som l'Épée, Thomas Gallaudet-

  39. -och glömmer att visa
    döva förebilder.

  40. Vi pratar om Edison, som uppfann
    glödlampan och andra döva personer.

  41. I USA har man tittat lite
    på kända döva personer-

  42. -men det behöver vi föra in
    för att visa vad vi kan.

  43. Jag visste inget om
    flygplanstillverkningen i Sverige.

  44. Vi får inte veta det i skolan. Den
    kunskapen förmedlas inte till oss.

  45. Jag arbetade som dövlärare tidigare,
    och det här vet inte jag.

  46. Barnen får inte heller veta det här.

  47. Vi pratar om att tidigare hade vi
    hästar, och nu har vi bilar.

  48. Vi säger inte att glödlampan uppfanns
    av en döv person.

  49. Det borde vi göra. Det skapar
    självkänsla och identitet.

  50. Det skapar också en förebild-

  51. -som visar
    att kan nån annan, så kan jag.

  52. Det är viktigt
    att få in det i böcker.

  53. Det är bara hörande. Döva nämns inte.

  54. Döva barns förebilder är döva städare
    på dövskolan och så vidare.

  55. Vi pratar om Abbé de l'Épée,
    men vi pratar inte om döva.

  56. Det är en helt riktig tanke,
    väldigt bra.

  57. Bravo.

  58. Det här med förebilder
    är oerhört viktigt.

  59. Hur ska vi få fler förebilder?

  60. Om man tänker på utbildning,
    grundskola och sen gymnasium.

  61. Hur mycket tas upp om deafhood,
    dövhistoria och inkludering?

  62. Hur ska vi förbättra det?

  63. -Förslag?
    -Kan du ta frågan igen?

  64. Att det är viktigt med förebilder,
    både i historian och i samtiden.

  65. Det måste finnas undervisning om det
    i dövas grundskola och gymnasiet.

  66. Att de får ta del av det och få
    förebilder. Hur får vi till det?

  67. Helene?

  68. Först så måste nån hitta
    dokumentation om människor-

  69. -som Lennart har gjort,
    och sammanställa materialet.

  70. Därefter kan vi trycka läromedel-

  71. -eller spela in filmer om det
    och föra in det i vår undervisning-

  72. -oavsett nivå. Jag är inte forskare
    och kan inte göra det.

  73. Jag är tacksam till Lennart.
    Nån annan måste ta täten här.

  74. Jo, det är riktigt.

  75. Lennart kanske... Okej, Hilde.

  76. Det var en bra poäng.

  77. Jag tror att dövas historia...

  78. När man undervisade förr hade man
    mer material om dövas historia.

  79. Dövas historia
    är en liten del i samhället.

  80. Efter Milanotiden...

  81. Vad sa hon...?

  82. Joe Murray.

  83. En döv person som har forskat
    om dövas internationella...

  84. Hon får titta på mig, jag ser inte.
    - Titta på mig.

  85. Joe Murray har forskat
    om internationellt arbete-

  86. -efter Milanotiden 1924.

  87. Just med dövolympiaden, den perioden.

  88. Och det internationella arbetet
    har fortsatt efter Milanokongressen.

  89. Det är inte så att när besluten togs
    i Milano så lades allting ner.

  90. Det föll lite i skymundan-

  91. -och de döva körde ändå
    sin egen utbildning.

  92. Men de hade inte dövhistoria
    som ett ämne.

  93. Bra. - Vill Lennart inflika nåt?

  94. Jag rör mig med två olika begrepp
    när vi pratar historia.

  95. Dels säger jag att vi har en dåtid.

  96. Det är allt material
    som vi kan gå tillbaka och titta på.

  97. Det finns i form av
    skrifter, byster-

  98. -och saker som har berättats och
    skrivits ner. Men det är dåtiden.

  99. Historia är de glasögon vi tar på oss
    för att se dåtiden.

  100. Därför är det viktigt,
    inte bara att leta upp saker-

  101. -utan att veta med vilka glasögon
    man letar i dåtiden.

  102. Där håller jag helt med.
    Det är viktigt att man letar döva-

  103. -dövas aktiviteter
    och dövas handlingar i historien-

  104. -och inte de hörande,
    som du sa tidigare.

  105. Ja, precis.

  106. Nån kommentar här ute?

  107. Lars-Åke och en till.

  108. Du hade en annan fråga.

  109. Får jag...?

  110. Är det okej
    om Patrik får ta sitt först?

  111. Intressant med ditt föredrag,
    det här med rehab, rehabilitering.

  112. I dag tänker man på det fysiskt,
    rent biologiskt.

  113. Men förr var det mer...

  114. Du poängterade
    att 1855 betydde rehab...

  115. Kan man jämföra det
    med 70- och 80-talet-

  116. -och kampen för dövmedvetenhet,
    att döva tog tillbaka stoltheten?

  117. Och nu pratar man om deafhood.

  118. Att man blir liksom dekoloniserad.

  119. Kan man jämföra rehab med det?
    Är det inte samma grej?

  120. Ja, om det är
    en kommentar till Patrik.

  121. Det måste jag fundera på,
    men idén är väldigt intressant.

  122. Nån av er två hade ett tecken-

  123. -för "empowerment".

  124. "Empowerment".

  125. Då kopplade jag till emancipation,
    som jag pratade om.

  126. Det kändes som om ni
    pratade om samma sak-

  127. -men använde två olika uttryck.
    Det vill jag titta närmare på.

  128. Ja.

  129. Lars-Åke, varsågod och kom fram.

  130. Hej!

  131. Är det okej?

  132. Jag har följt
    den franska dövrörelsen i många år.

  133. Jag var där från 1980 till 1990-

  134. -nästan varje sommar,
    i samband med det här...

  135. Abbé de l'Épée,
    i samband med den historien.

  136. Många franska döva är ju
    väldigt stolta över de l'Épée.

  137. Det tillhör historien.

  138. Efter Milanokongressen
    blev det tumult, kan man säga-

  139. -men man glömmer aldrig bort
    de l'Épée

  140. Napoleon söndrade ju riket
    och det blev interna strider.

  141. Man sökte efter dna för att hitta
    hans skelett för att flytta honom-

  142. -till en riktig militär plats.

  143. Men man hittade inga benrester.

  144. Under tiden jag var där
    dök det upp en motorganisation-

  145. -inom franska dövförbundet.

  146. De var mer eller mindre oralistiska.

  147. Men Abbé de l'Épée...

  148. I den gruppen
    var både döva och hörande med.

  149. Stopp! Vad sa du?

  150. Nu pratar jag franska.
    "Det var rätt", säger Lennart.

  151. Det handlar om tvåspråkighet
    inom dövundervisningen.

  152. Man kämpade
    för att förbättra undervisningen.

  153. I det arbetet var också hörande med.

  154. Men det var många äldre
    som avgudade Abbé de l'Épée.

  155. Man...

  156. Jag var mest där för att skapa
    intresse för dövmedvetandet.

  157. Det tog väl 10-20 år innan man
    förändrade synen inom dövförbundet.

  158. Det handlar om historien
    och att ha respekt för den.

  159. För döva fransmän
    är Abbé de l'Épée som en gud.

  160. Det ska man ha respekt för,
    men samtidigt har det påverkat-

  161. -dövundervisningen i dag.

  162. Tack vare din föreläsning...
    Vi firade 300-årsjubileet där.

  163. Av vadå?

  164. Thomas och du var med.

  165. Att l'Épée föddes
    för trehundra år sen.

  166. Festarrangörerna var alla klädda
    som man var 1780.

  167. Tidsenligt klädda, med kjolar,
    krinoliner och hattar...

  168. Hela utstyrseln.

  169. "Jag var inte med på festen",
    säger Lennart. Du missade nåt.

  170. Det har jag ett starkt minne av.
    De var så stolta över de l'Épée-

  171. -och att han satte punkt
    för dövundervisningen i världen.

  172. Man säger stolt: "Dövundervisningen
    startade i Frankrike."

  173. Är det nåt...? Var det kopplat
    till Lars-Åkes inlägg? Nej.

  174. Nån sista kommentar från Lennart?

  175. Vi var på samma kongress
    för 300-årsjubileet-

  176. -för de l'Épées födelse, det stämmer.

  177. Jag talade på kongressen-

  178. -om att det var det sätt
    att organisera skolan för döva-

  179. -som var det viktiga hos de l'Épée,
    inte det han gjorde i skolan.

  180. Han samlade många döva samtidigt.

  181. Det var början till en döv gemenskap,
    då man umgicks tätt med varandra.

  182. Den bestod av döva i olika åldrar,
    av olika kön-

  183. -och av olika sociala härkomster.

  184. Det kan man fortfarande hedra
    de l'Épée för.

  185. Jaha... Ja, det är oerhört.

  186. Och det är viktigt att betona.

  187. Har vi diskuterat färdig l'Épée?
    Kan vi byta fokus nu?

  188. Jag tror först att det är...

  189. Julia är först på talarlistan.

  190. Hon använder svenskt teckenspråk.

  191. Hej! Jag satt och funderade
    på det här med identitet-

  192. -teckenspråk och döva.

  193. Jag vet att döva har blivit uppdelade
    i två grupper under en längre tid.

  194. Ett mer medicinskt perspektiv,
    hörseln och hur bra man hör.

  195. Det andra
    handlar mer om individen själv.

  196. Nu hörde vi en föreläsning
    om dövsamhället-

  197. -och vad som passar in i dag.

  198. Jag är mer nyfiken på
    vad ni alla tycker...

  199. Jag tycker
    inte att man ska säga "de hörande".

  200. Då är det som
    att de får titta på min hörsel.

  201. Jag säger "svenska samhället"
    i stället.

  202. Jag vet inte hur man ska benämna det.
    Jag vill gärna fråga om det.

  203. Vilka ord man ska använda.

  204. Intressant!

  205. Helene vill kanske börja.

  206. Även begreppet "döv"
    har också negativa konnotationer.

  207. I FN:s konvention för personer
    med funktionsnedsättning-

  208. -ses ett medicinskt perspektiv
    som negativt.

  209. Man bör fokusera på ett socialt
    perspektiv som är positivt.

  210. För oss handlar det om
    att fokusera på teckenspråk.

  211. Jag säger inte att jag är döv,
    utan att jag är teckenspråkig.

  212. För om hörande kan teckenspråk,
    då kan vi kommunicera.

  213. Ska vi ha ett inkluderande samhälle
    i framtiden-

  214. -där döva och hörande kan
    kommunicera behöver vi andra begrepp.

  215. Jag vet inte om ni känner till
    Martha's Vineyard i USA.

  216. Den här ön där det föddes
    en väldigt hög andel döva-

  217. -vilket gjorde att också hörande
    lärde sig teckenspråk-

  218. -och använde det när döva var med.

  219. Det är en god förebild.

  220. Man ska kanske inte prata
    om "döva" och "hörande".

  221. Håller ni andra i panelen med?

  222. Okej.

  223. Hilde.

  224. Jag tänker på begreppet identitet.

  225. Om jag ser ett ord eller hör ett ord-

  226. -och kan identifiera mig med det...

  227. Det finns en diskussion där.

  228. Om man använder ordet...

  229. Jag förstår inte riktigt...

  230. Om man säger "dövidentitet" så kan
    man starta en diskussion utifrån det.

  231. Om man säger "döv"
    eller "teckenspråkig"...

  232. Man kommer aldrig att vara helt klar
    över vad dövidentitet innebär.

  233. Jag har svårt att tänka mig att den
    här diskussionen kan nå ett slut.

  234. Om den tar slut innebär det
    att dövidentiteten har försvunnit.

  235. Vem jag är, vem ni är
    och vad vi har gemensamt-

  236. -den diskussionen behövs hela tiden.

  237. Man kan dra det från olika synvinklar
    och älta det hur mycket som helst.

  238. Diskussionen
    kommer alltid att fortsätta.

  239. Vänta!

  240. Jag sitter i
    Sveriges dövas riksförbunds styrelse.

  241. Där har vi...

  242. ...pratat om vad vi vill säga.

  243. Vi vill återerövra
    vår identitet och benämningen-

  244. -när vi pratar
    om teckenspråk och döva.

  245. Om vi inte använder "döva"-

  246. -låter vi det också bli negativt.

  247. Samtidigt har "hörande"
    alltid varit positivt.

  248. Allt annat blir negativt,
    inklusive begreppet "döv".

  249. Det är ett sätt att se på det.

  250. Det andra...

  251. Det var en föreläsning
    med Tomas Kold för tre år sen-

  252. -här i Malmö.

  253. Han pratade om
    att en tidigare amerikansk president-

  254. -ville lösa problemet med indianerna
    och träffade en framträdande hövding.

  255. Han frågade: "Hur kan vi möta er
    för att lösa den här situationen?"

  256. Indianen sa:
    "Ge vårt land tillbaka ."

  257. Presidenten kunde inte svara,
    och indianhövdingen gick.

  258. Frågan är: Har vi sålt vår själ
    eller kan vi få tillbaka den?

  259. Eller ska vi kompromissa och säga
    politiskt att vi går halva vägen var?

  260. Eller ska vi återta rätten till
    att vara döva-

  261. -och säga att det är positivt?
    Har ni några tankar kring det?

  262. Särskilt Helene, som är politiker.

  263. Döva har ju inget land.

  264. Vi vill leva där vi finns.

  265. Vi vill leva i enlighet
    med det som FN: s konvention säger.

  266. Rätt till arbete. Tillgänglighet,
    genom tolkar och på andra sätt.

  267. Då lever vi ett gott liv.
    Det gör vi inte i dag.

  268. Med indianerna
    är det en annan problematik.

  269. Jag kan inte tillräckligt mycket,
    men man erövrade ett land.

  270. Det är inte riktigt så för oss.

  271. När vi då pratar om ordet
    eller begreppet "döv"-

  272. -behöver vi också titta på det.
    Tidigare sa man "dövstum".

  273. På tyska säger man ju inte "döv"
    utan "Gehörlosen"-

  274. -alltså att man inte har hörsel.

  275. Det fanns ett mycket mer laddat ord
    för folk med funktionshinder.

  276. Det har man förändrat.

  277. Det gör vi hela tiden. När vi
    har väldigt laddat terminologi-

  278. -förändrar vi den
    när det blir för negativt.

  279. Det kanske vi behöver göra
    med begreppet "döv" också.

  280. Det är möjligt att ni i Sverige
    har en stark dövidentitet-

  281. -men i Österrike är det svårt att ha.

  282. Man känner inte att man får
    samma möjligheter som andra.

  283. Det finns fördomar,
    och man har inte full tillgång.

  284. Hur gör man då begreppet
    "dövidentitet" till nåt positivt?

  285. Intressant.
    Vill du tillägga nåt, Hilde?

  286. Det beror lite på ens uppväxt.

  287. Landets syn på en är också kopplad
    till identitet, som Hilde sa.

  288. Jättekomplicerat,
    det här med identitet.

  289. En lösning passar inte alla.
    Hilde, varsågod.

  290. Ja, det är en stor fråga.
    Jag vill fråga dig nåt, Patrik.

  291. Du pratade om indianerna-

  292. -och det här med "reclaim"...

  293. Dekolonisering.

  294. Och du jämför med indianerna-

  295. -att de ville få tillbaka
    sitt markområde.

  296. Du tyckte
    att man kunde likställa det med det.

  297. Men kan döva göra det på samma sätt?

  298. Min fråga är: Tillbaka till vad?

  299. Vad är det vi ska få tillbaka?

  300. Jag tänker på döva i historien.

  301. Har vi en gång styrt
    över våra egna liv?

  302. Döva har alltid varit nedtryckta,
    varit i minoritet och fått kämpa.

  303. De viktiga händelserna,
    som i Frankrike, är ljusglimtar-

  304. -men det har alltid skett
    förändringar.

  305. Förändringar i utbildningen
    och synen på döva.

  306. Hela tiden har saker påverkat oss.

  307. Att ta tillbaka - vad?

  308. Från vilken tid?

  309. Vad drömmer du om
    att vi ska ta tillbaka?

  310. Tillbaka till
    att få mindre möjligheter?

  311. Det är min fråga till dig.

  312. Det var ett bra svar.

  313. Man vill ha teckenspråk och...

  314. Vilka normer ska vi följa?
    De dövas eller de hörandes?

  315. Jag tänkte på lingvistiken och din
    föreläsning om banketterna i Paris.

  316. Där diskuterade man dövnationer-

  317. -"Deaf nations".

  318. Men vad är det? Skulle det
    vara utspritt över hela världen?

  319. Ska det vara utifrån dövas normer?

  320. I dag är vi lite ögontjänare,
    eller...

  321. Ska vi följa de dövas normer,
    alltså deafhood-principerna?

  322. Alltså att vi döva ska vara
    som fastlåsta träd...

  323. Alltså om man har rötterna
    så är vi fastlåsta.

  324. Jag tar svampen som metafor.

  325. Den sprider ut sitt mycel-

  326. -och det är kopplat
    till andra växter runtomkring.

  327. Det är ju så vi har det över jorden.
    Det är jättebra.

  328. Nej, men nu måste vi ha signaler,
    tolk och så vidare.

  329. Intressant, lite olika åsikter.

  330. Helene, du får sista ordet
    i just den här diskussionen.

  331. Lennart föreläste om banketten-

  332. -där man samlades och ofta talade
    om Abbé de l'Épée.

  333. Det här blev ju en grupp.

  334. Det finns också andra organisationer
    som har bildats runtom i världen.

  335. Vi har dövas världsförbund
    och andra organisationer.

  336. Dessa arbetar för rättigheter-

  337. -för att
    man ska få utbildning och annat.

  338. Och i dag att man arbetar för
    ett liv i enlighet med konventionen.

  339. Liisa Kauppinen från Finland, f.d.
    ordförande i Dövas världsförbund-

  340. -arbetade mycket med konventionen-

  341. -tillsammans med den italienska
    ordföranden i dövföreningen då.

  342. De arbetade för att föra in
    dövas frågor och teckenspråk-

  343. -i konventionen
    och lyckades ju med det.

  344. Och vi inom
    Österrikiska dövförbundet-

  345. -kan själva bestämma vad vi arbetar
    för och vad som är viktigt-

  346. -i vårt lobbyarbete. Om vi vill
    arbeta för text i tv är det vår sak.

  347. Om vi vill fokusera på tolkar,
    så är ju det bättre.

  348. Samtidigt är det ett stöd
    för organisationer-

  349. -som kanske inte har
    så mycket kunskap.

  350. Då blir det här ett stöd.

  351. SDR i Sverige har en stor betydelse
    för situationen i Sverige i dag.

  352. Att organisera sig
    och göra det här är viktigt.

  353. Det ligger för tätt på.
    Ni får ha lite tålamod.

  354. "Nu fick jag sista ordet",
    säger Hilde.

  355. Vi har det bra. Vi kan resa, vi har
    nätet och tar del av dövas kultur.

  356. Och vi har Youtube. Man kan titta
    på filmer och roliga klipp-

  357. -inom dövas kultur.

  358. Jag har ändå svårt att säga...
    Nej, jag får backa.

  359. Det här att vi ska ha tillbaka tolkar
    och tekniska hjälpmedel.

  360. Men döva kan resa.
    Vi har möjligheter att få jobb.

  361. Om vi vill resa behöver vi pengar,
    och då måste vi jobba.

  362. För jobb krävs utbildning,
    och för utbildning krävs tolk.

  363. Det är farligt att säga:
    "Vi behöver inte hörande."

  364. "Vi kan hålla ihop, vi döva."
    Vi måste ha ett samarbete.

  365. Vi har ändå haft möjligheter tack
    vare politiker som kämpat för oss.

  366. Vi har blivit mer delaktiga.

  367. Vi måste också tänka på hur vi kan få
    det ännu bättre, och lyfta oss döva.

  368. Vi behöver ju både hörande och döva.

  369. Man kan inte säga att det är
    mer värt att vara hörande eller döv.

  370. Det går ihop i vartannat.

  371. Alla får göra sina egna livsval.

  372. Jag tror att gruppen
    döva eller teckenspråkiga-

  373. -kommer att få breddade möjligheter.

  374. Jag tycker att alla
    ska välja utifrån sig själva-

  375. -och utifrån egna förutsättningar.

  376. Nu är det absolut sista ordet.

  377. Jag pratar inte om politik
    på det sättet.

  378. Vi kan ju prata om döv elit,
    när vi pratar om konventionen.

  379. Men bland döva gräsrötter,
    där ser det annorlunda ut.

  380. Vi måste vara kritiska mot forskning.

  381. Vi vet inte vad som är...

  382. ...positivt och negativt, egentligen.

  383. Därför måste vi vara normkritiska.

  384. Vem kan säga att ett inkluderande
    samhälle är det bästa?

  385. Vet vi
    vilken konsekvensen blir av det?

  386. Så vad har vi för ideologi?
    Vad är det vi själva vill?

  387. Vi behöver se andra saker.

  388. Vi behöver prata om deafhood-

  389. -och koppla det
    till ett politiskt arbete.

  390. Intressant.
    Nu måste jag lägga locket på.

  391. Väldigt intressant,
    och härligt med olika åsikter.

  392. Nu går vi vidare till nästa fråga.

  393. Det är lite kopplat
    till det här ämnet ändå.

  394. Vivienne, från Danmark.

  395. Kör du internationellt?

  396. Jag tänkte bara kort säga nåt-

  397. -om det som ni pratade om tidigare.

  398. Jag tänker på
    gruppen romer eller judarna-

  399. -som har drömt om
    att få ett eget land.

  400. Kanske inte som ett realistiskt mål-

  401. -men att ha det som en utopi.

  402. Man har inte haft det
    men skulle vilja ha det.

  403. Om vi då kopplar det till
    diskussionen om teckenspråkiga...

  404. ...och diskussionen som vi har,
    så tror jag att det är nåt viktigt-

  405. -när vi pratar om döva
    eller teckenspråkiga.

  406. Det handlar lite om att vi löper risk
    att förlora vår tradition-

  407. -och den röda tråd
    som går igenom vår historia.

  408. Om vi då pratar om
    att vara teckenspråkig, att var döv-

  409. -vad händer då med vår identitet?

  410. Patrik,
    du har ju bråkat lite i Sverige-

  411. -när du har pratat om deafhood
    och hur vi för diskussionen vidare.

  412. Helene, jag vet inte
    hur du har arbetat politiskt-

  413. -och tänkt på de här frågorna.

  414. Du får fortsätta prata
    om det internationella.

  415. Jag ska kanske svara på svenskt
    teckenspråk, för publikens skull.

  416. Ja, det här som du sa nu.

  417. Du, Vivienne...

  418. Måste jag teckna på svenska?
    Jag vet inte hur jag ska svara dig.

  419. Jag tror att du har fått ett svar.

  420. Det här att döva ändå har lyckats,
    det här med deafhood-

  421. -och deafhood-pedagogiken,
    som rullar på.

  422. Och dövstudier.

  423. Vi måste göra det gemensamt.

  424. Jag tycker att svaret redan är givet.

  425. Pratade Helene om
    att ta bort teckenspråk?

  426. Sa du att man bara skulle prata
    om teckenspråk och inte döva?

  427. Nej, var det du, Hilde?

  428. Nej, jag menade inte
    att "döv" skulle tas bort.

  429. Nu vet jag inte heller vilket språk
    jag ska använda? Vem tolkar?

  430. "Teckenspråkssamhälle" betyder inte
    att man inte säger "döva".

  431. Jag menar att förr
    var det mer klart och tydligt-

  432. -vilka som är döva.
    I dag är det mer diffust.

  433. Det finns så många schatteringar
    beroende på uppväxt, teckenspråk-

  434. -och i vilken grad man hör.

  435. Då undrar jag vad som händer
    med just dövheten.

  436. Håller vi kvar vid gruppen döva
    glömmer vi kanske allt runtomkring.

  437. Om vi ska möta framtiden måste vi
    acceptera en bredare tolkning.

  438. Om det är positivt eller negativt,
    det säger jag inget om.

  439. Jag säger bara
    att oerhörda förändringar sker nu.

  440. En del vill hålla kvar
    vid dövidentiteten-

  441. -men jag är rädd för att vi då
    kanske tappar bort oss i framtiden.

  442. Jag kan inte säga
    om det är positivt eller negativt.

  443. Jag vill bara säga
    att man får gilla läget.

  444. Människor är olika. Teckenspråket
    är kanske den gemensamma nämnaren-

  445. -och inte dövheten, som förr.

  446. Dövskolan använde bara teckenspråk.

  447. Det är en så krympande grupp.

  448. Det går inte att hindra utvecklingen
    och behålla detta.

  449. Vi blir mer och mer olika,
    och det är så det är.

  450. Ja, Patrik.

  451. Jag använder då inte svenskt
    teckenspråk, som ni förstår.

  452. När jag pratade om
    att vara teckenspråkig-

  453. -var det min personliga uppfattning.

  454. Det representerar inte
    Österrikes dövas förbund.

  455. Jag vill vara tydlig med det.

  456. Men jag tror att det här är nåt
    som ni i SDR behöver diskutera.

  457. Det måste vi i Österrike också,
    och definiera hur vi ser på det.

  458. Ni behöver göra det
    i Norge och Sverige-

  459. -så att vi har en tydlig ideologi,
    som vi kan följa.

  460. Sen kommer det alltid att finnas
    människor som tänker annorlunda.

  461. Inom EUD-

  462. -kan man också arbeta fram
    sin ideologi eller vision.

  463. Vi kommer nog fram till olika saker,
    därför att vi har olika vägar.

  464. Vi kan komma närmare varandra,
    men inte helt och hållet.

  465. Tiderna förändras. Vi har pratat om
    tecken- och tvåspråkig undervisning.

  466. Våra mål och visioner förändras.

  467. Om man tittar på
    en gammal handlingsplan-

  468. -måste den ändras hela tiden.

  469. Tider förändras,
    och vi uppnår också våra mål.

  470. Det är ett ständigt pågående arbete,
    som vi måste hålla vid liv.

  471. Patrik och sen Per-Thomas.

  472. Man räknar med att 80-90 procent
    av alla barn får cochleaimplantat.

  473. Var finns bakgrunden till det?
    Tyvärr är det en siffra som sprids.

  474. Jag känner igen problematiken.

  475. Din metafor med isbjörnen som
    klamrade sig fast vid den sista isen-

  476. -kan skapa samma problem,
    om vi sprider den.

  477. Det handlar inte om
    att döva inte förändras.

  478. Deafhood handlar inte om
    att sträva tillbaka till nåt gammalt.

  479. Vi har i dag begreppet "deaf gain".

  480. Vi kan kommunicera elektroniskt.
    Vi är en del av den moderna världen.

  481. Det här med att vi döva klamrar oss
    fast vid den sista gnuttan is...

  482. Löper vi inte risk att skapa
    stereotyper med en sån bild?

  483. Det var både att klamra sig fast
    men också att våga ta språnget.

  484. Om man håller fast vid det gamla
    kan det bli som isbjörnen-

  485. -på den lilla gnuttan is.

  486. Men nu är det nya tider
    och mötesplatser.

  487. Vi har redan tagit språnget.
    Vi är i luften nu.

  488. Okej. Lennart nu.

  489. Jag sitter och gör en reflektion.
    I Göteborg, där jag är ifrån-

  490. -gör jag ibland
    icke-normativa stadsvandringar.

  491. Då kommer människor
    och är intresserade.

  492. Till slut blir de osäkra
    på vad jag är för en.

  493. Jag tar upp män som föredrar män
    och situationen för kvinnor, döva-

  494. -hörselskadade och andra.

  495. De blir osäkra på
    vad jag är för en filur.

  496. Då brukar jag säga:

  497. "Ni får kalla mig vad ni vill,
    men jag måste se i era ögon"-

  498. -"att vi är olika och likvärdiga."

  499. Då blir de väldigt tysta och vi
    kan gå vidare med andra frågor.

  500. Intressant. Tack, Lennart.

  501. Man kan också undra
    om man kan ha flera identiteter.

  502. Jag är stolt döv
    men också teckenspråkig.

  503. Det beror på situationen, och jag
    kan ha mer eller mindre av båda.

  504. Nu ger jag ordet till Lars-Gunnar.

  505. Jag använder svenskt teckenspråk.

  506. Det Lennart pratade om
    var intressant.

  507. Det var en viktig period i
    dövhistorien, som vi har glömt bort.

  508. Du har försökt betona att döva
    faktiskt har gjort en massa.

  509. Och att det inte var l'Épée,
    utan döva själv som fixade det.

  510. Det är lite likt det där med
    indianerna, att man måste kämpa.

  511. Men jag funderar på det Hilde säger
    om språnget till nästa isflak.

  512. Deafhood är självklart, tycker man,
    men det är det inte för alla döva.

  513. Alla tänker ju olika.

  514. Vi är olika. Hur ska man göra så
    att vi är eniga och får en gemenskap?

  515. Trots att vi är olika kan vi ju jobba
    tillsammans. Hur får vi till det?

  516. Bra fråga. Känner nån sig manad
    att svara eller ge en kommentar?

  517. Jag tror att vi behöver
    starka organisationer.

  518. Vi behöver ett tydligt ledarskap
    för att acceptera olikheterna.

  519. Ett starkt ledarskap på olika nivåer.
    Det är den väg jag ser.

  520. Jag håller med.

  521. Håller ni andra med om
    att det är viktigt-

  522. -att man har ett uppdrag?

  523. Det har jag inget svar på.

  524. Min föreläsning får ni lyssna på-

  525. -och sen så...

  526. Det handlar om att vi måste göra nåt.

  527. Och barnen är vår framtid
    på olika sätt.

  528. Och att man ska arbeta
    för gemenskap på olika sätt.

  529. Det är viktigt att man håller liv
    i diskussionen.

  530. Den ska fortleva.

  531. Och vi måste tänka på
    att vi är olika individer.

  532. Och att man ska hitta
    nåt gemensamt för alla.

  533. Vad det är
    vill inte jag ge nåt svar på.

  534. Då blir det fel direkt.

  535. Så fort man tror att man har hittat
    svaret glider det undan.

  536. Ville du kommentera om
    att organisationer har ansvar?

  537. Jag tänker på civilsamhället.

  538. Organisationer måste trycka på.

  539. Annars skulle det bara fallera.
    Civilsamhället är jätteviktigt.

  540. SDR har en oerhört viktig roll
    i samhället.

  541. Och som du sa, det politiska.

  542. Civilsamhället påverkar politiken.

  543. Nu ska Åsa göra ett inlägg.
    - Varsågod, Åsa.

  544. Vi pratar om att
    Sveriges dövas riksförbund är starka.

  545. Många döva är inte medlemmar längre.

  546. Varför är det så, att döva
    har blivit ännu mer utspridda?

  547. Det är inte självklart för alla döva
    att vara med i SDR i dag.

  548. De som inte är medlemmar,
    var är de nånstans?

  549. Hur gör de sin röst hörd?

  550. Det känner vi igen globalt.

  551. Jag tror att vi måste acceptera det
    till viss del.

  552. Och vi måste fortsätta se till
    att vi har ett starkt ledarskap.

  553. Vi måste arbeta
    för en jämställd värld.

  554. När det är uppnått har organisationer
    och föreningar spelat ut sin roll.

  555. Jag lyssnade på en föreläsning-

  556. -där man pratade om...

  557. ...delar i Amerika,
    som Martha's Vineyard-

  558. -där ingen organisation behövdes.
    Alla kunde teckenspråk-

  559. -och levde
    under liknande omständigheter.

  560. I ett annat område
    var organisationen stark-

  561. -för att det inte var
    ett likställt samhälle.

  562. Så länge man i Sverige inte lever på
    samma villkor behövs organisationer.

  563. Mindy kommer att använda
    svenskt teckenspråk.

  564. Hej!
    Jag funderade och kom på en grej.

  565. Jag är ju ny. Ni reagerar kanske
    tvärsemot vad jag säger nu.

  566. Det har ju varit förändringar
    av olika slag-

  567. -och det har hänt mycket.

  568. Jag håller med
    om vikten av en stark ledare.

  569. Men nu pratar vi mycket
    om gruppen "vi."

  570. Om att vi är så olika och man
    ska hitta sin plats inom gruppen.

  571. Jag tror att det kanske är bättre att
    kolla vilka grupperingar som finns-

  572. -inom gruppen.

  573. Som att det finns finska romer
    och ungerska romer - olika romer.

  574. Vissa är djupt troende
    och andra är lätt religiösa.

  575. Det finns olika grupper.

  576. Det kan finnas smågrupper
    även inom dövgruppen.

  577. En teckenspråkig grupp
    och en cochleaimplantat-grupp.

  578. Man kan ändå hitta
    ett gemensamt mål att sträva efter.

  579. Jag tänker på isbjörnens språng.

  580. Man kan se vattnet som teckenspråk,
    och då kan man...

  581. Man kan ha döv-vatten...

  582. Man kan se det ur olika perspektiv
    men kämpa mot samma mål.

  583. Är det kopplat till samma
    frågeställning? Du får vänta lite.

  584. Jag tänkte på Mindys tal här.

  585. Det vill kanske Helene prata om.

  586. Det är också en del av livet.

  587. Vi har ungdomar och människor
    med andra etniska ursprung-

  588. -som är döva och tillhör SDR.

  589. De här schatteringarna
    är en naturlig del.

  590. Målet är
    ett mer inkluderande samhälle-

  591. -men vi måste titta på
    hur det är i dag-

  592. -och se oss själva
    i en övergångsperiod just nu.

  593. Det finns historiska orsaker-

  594. -till att vi separerar döva
    från hörande.

  595. Hade vi inte haft dövskolor tidigare
    hade det kanske sett annorlunda ut.

  596. Hade vi aldrig delat in mänskligheten
    i grupper-

  597. -hade världen kanske sett annorlunda
    ut, men vi är där vi är.

  598. Om vi tar exemplet olympiska spel-

  599. -så har vi nu
    tre parallella olympiska spel.

  600. Vi har OS, Paralympiska spelen
    och Deaflympics.

  601. Det är också ett uttryck
    för det som har varit.

  602. Bör inte vår vision vara
    ett OS för alla?

  603. Nu representerar jag bara mig själv.

  604. Man kan tänka sig ett OS-

  605. -som möjligen
    består av olika grupperingar.

  606. Då skulle vi synas på ett annat sätt,
    om alla var en del av OS.

  607. OS skulle också reflektera
    samhällets mångfald.

  608. Jag är ingen expert på sport. Jag
    ger bara en bild av hur jag tänker.

  609. Tack. Intressant tanke.

  610. Nu sätter tiden stopp här.
    Det är lite ont om tid.

  611. Sista ordet vill jag ge Stefia.
    Är det rätt stavat?

  612. Okej, vi har fått lite dispens här!

  613. Vad heter du?

  614. Stefka.

  615. Ursäkta! Sista ordet.

  616. Jag kör svenskt teckenspråk, ursäkta.

  617. Jag kan inget internationellt.

  618. Jag är barndomsdöv, uppvuxen i döv
    familj. Jag har gått dövskola.

  619. Mina syskon är döva.

  620. Min dotter är hörande
    men teckenspråkig.

  621. Hon går i hörande skola.

  622. Min syster, som är döv, har skaffat
    familj. Hennes man är också döv.

  623. De fick ett tvillingpar, två pojkar.

  624. Den ena hörande, den andra döv.

  625. Då började min familj oroa sig
    för det hörande barnet.

  626. Vi har ju en teckenspråkig miljö-

  627. -men hur skulle vi ge
    det hörande barnet tal?

  628. Vi vet inte om vi uttalar ord rätt.

  629. Han fick gå i hörande skola-

  630. -men det döva barnet
    fick gå på samma skola.

  631. Det är alltså inte Sverige,
    utan Bulgarien.

  632. Båda skickades till samma skola.

  633. Fem år gamla är de nu.

  634. Min syster och jag
    har diskuterat barnen mycket-

  635. -och om de borde gå i dövskola
    eller hörande skola.

  636. Nu tänker jag mer Europa generellt.

  637. En skola för döva.

  638. En skola för döva...

  639. Det har blivit en förändring. Man
    skickar döva till hörande skolor.

  640. Man skickar dem till logoped.

  641. Då står det
    "rehabilitering hos logoped".

  642. Jag blir jätteförvånad.

  643. Rehabilitering för det hörande
    eller det döva barnet?

  644. Sen stod det annat.
    Skolan för döva har förändrats.

  645. Det är "skola för barn"...

  646. Vänta, jag måste översätta rätt.

  647. "Skola för barn
    med hörselfunktionsnedsättning".

  648. Vem har satt upp den här texten?

  649. I Sverige står det
    "specialskola för döva".

  650. Vem har bestämt
    att det ska heta så?

  651. Varför säger man inte
    "specialskola för engelska barn"?

  652. Där säger man "engelska skolan".

  653. De pratar engelska
    och vi teckenspråk.

  654. Varför inte säga
    "teckenspråkiga skolan"?

  655. Det finns inget svar,
    men man får olika signaler.

  656. Vem bestämmer
    namnen på de här olika platserna?

  657. Det är nog inte döva, utan hörande.

  658. Vi anpassar oss
    efter vad de hörande tycker.

  659. Hilde vill svara.

  660. Bra fråga, Stefka.

  661. Det pågår en diskussion i Norge.

  662. Norska dövförbundet vill ha
    en teckenspråkig grundskola.

  663. Oavsett om man är döv eller hörsel-
    skadad är det undervisningsspråket.

  664. En teckenspråkig grundskola.

  665. Och i Belgien.

  666. Där gör de också en utredning
    om att få till en sån skola.

  667. Det spelar ingen roll för vilka.
    Det är en teckenspråkig skola.

  668. Här i Sverige
    är det nåt med förskolorna.

  669. Det finns teckenspråkiga förskolor.

  670. Som jag uppfattar det spelar det
    ingen roll vilka som går där.

  671. Det viktiga är teckenspråket.
    Det lär komma mer och mer.

  672. Döv eller cochleaopererad
    det spelar ingen roll.

  673. Teckenspråk är det primära.

  674. Och det verkar komma mer och mer.

  675. Jag tänkte på det som Stefka sa
    om olika benämningar.

  676. Det är inte döva som har bestämt
    vad det ska heta.

  677. Det är samma sak inom vården
    och inom politiken.

  678. Det är där ute som de bestämmer.
    De har en...

  679. Det är väl ingen policy,
    utan det bara blir så.

  680. Den sista frågan
    ger jag till Per-Thomas.

  681. Vem bestämmer
    om jag är döv eller teckenspråkig-

  682. -eller om jag är hörselskadad?

  683. Det är ofta läkarna.

  684. Mina föräldrar är döva.
    De födde mig och mina syskon.

  685. Doktorn tyckte "hörselskadad".

  686. Och mina föräldrar var villrådiga.

  687. Förr i tiden hade man en väldig
    respekt för vad läkarna sa.

  688. Sen fick jag två barn
    och ansåg att de var döva.

  689. Men på sjukhusen kallade doktorerna
    dem för hörselskadade.

  690. Vem bestämmer definitionen?

  691. Är jag döv eller teckenspråkig?

  692. Jag själv tycker att jag är döv,
    det är min identitet.

  693. Teckenspråket är mitt språk.

  694. Vi diskuterar "teckenspråkig" och så,
    men jag undrar varför.

  695. Men det är stora förändringar i dag.

  696. Vi är uppdelade i olika grupper.

  697. Olika grupper i den stora gruppen,
    säger ni, men är det sant?

  698. Jag tänkte förr i tiden...

  699. Föreningar i landet
    bedrev sitt föreningsliv.

  700. Vilka var det?
    Det var de som "hörde fint"-

  701. -alltså de hörselskadade,
    och de var många.

  702. Det har inte varit rent döva
    de sista femtio åren.

  703. Vi har behövt de som "hörde bra".
    De fick representera oss.

  704. Men nu är det "jag som döv"
    och "jag som teckenspråkig".

  705. Pratar jag för mig själv
    eller för gruppens bästa-

  706. -och gruppens behov?

  707. Många frågor men inga svar.
    Jag tror att ni känner samma sak.

  708. Men vi är ju här för att bygga broar.

  709. Tack, Per-Thomas.
    Det var nog en bra sammanfattning.

  710. Tack, panelen. Det var intressant,
    men som vanligt är tiden knapp.

  711. Man kan fortsätta diskutera,
    men det kommer fler tillfällen.

  712. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är vi och var är vi på väg?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva personer, Dövhet, Gruppidentitet, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dövexpo 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

200 år av döv gemenskap

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Döva i politiken

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Detta är Deafhood

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Konflikter och vägen framåt

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Det nya teckenspråkssamhället

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Vad är vi och var är vi på väg?

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Dövas identiteter

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.