Titta

UR Samtiden - Barn och ungas röster

UR Samtiden - Barn och ungas röster

Om UR Samtiden - Barn och ungas röster

Vilken roll spelar barns röster i samhället? Har de en röst och lyssnar vuxna i så fall på den? Dessa frågor belyses både från filosofiskt och historiskt håll samt rent konkret i skolor och förskolor. Inspelat på Malmö högskola den 16 april 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn och ungas röster : Vilken roll spelar rösten?Dela
  1. Tack, för att jag får vara här.

  2. Det är jättekul att möta människor
    som inte bara skriver om röster-

  3. -eller bara vet lite på håll.

  4. Det finns alla sorter här,
    men några är nära rösterna.

  5. Det är det svåraste
    som forskare har att göra med.

  6. Vi är lite på avstånd.
    Men jag ska göra mitt bästa.

  7. Det räcker nog, hoppas jag.

  8. Jag har fått i uppgift
    att tala om rösten.

  9. Ska se om jag bara... Ja!

  10. Vilken roll spelar rösten?

  11. Barns och ungas röster
    hör vi varje dag.

  12. Till utmattning ibland, om man har
    barn eller jobbar i t.ex. förskolan.

  13. Vad jag vill prata om är...

  14. ...om de har möjlighet
    att göra skillnad...

  15. ...för mig och för er.

  16. Jag har valt ett foto på mina barn.

  17. Johannes, nio år och Indre, sju år,
    i profil. Den lilla.

  18. Han i blå jacka är en främling
    som de lekte med på Rhodos.

  19. Och deras kusin, Linnea Häll.

  20. De går väldigt nära ett vattenflöde.

  21. Det är sötvatten
    mitt i salta Medelhavet.

  22. Alldeles för nära Turkiet,
    enligt grekerna.

  23. Där går de för att samla en sak.

  24. Johannes har en vattenflaska.
    Där köper man vatten.

  25. Han ska fylla upp med vatten
    från sötvattnet...

  26. ...och ta med till skolan.
    En ganska vanlig uppgift.

  27. Vi fick ledigt
    och ska ta reda lite fakta om landet.

  28. Måla flaggan, vad heter pengarna
    o.s.v. Ni känner nog igen det.

  29. Hans jakt på sötvatten var så viktig
    för vad jag ville prata om.

  30. Det var min inspiration.
    Få se hur det går.

  31. Det här handlar mitt föredrag om:
    Att låta rösten flyta ut...

  32. ...och att låta barnens röster att
    flyta in i förskolan och i skolan.

  33. Om konsten att fråga och förvalta-

  34. -svaren från barn och unga
    som kommer till oss.

  35. Konsten att fråga och förvalta
    svar och tankar om frågorna-

  36. -som vi alla ger.

  37. Konsten att fråga.

  38. Konsten att fråga.

  39. Pedagoger, forskare, skolutvecklare,
    skolledare, skolans huvudmän-

  40. -och skolpolitiker...
    är duktiga på att fråga.

  41. De frågar så mycket
    att lärarna i Stockholm gör uppror.

  42. De måste utvärdera i evigheter.

  43. Det finns nåt fint
    i denna skolning och nyfikenhet-

  44. -som jag tror att alla här
    är drivna av.

  45. Det är att det finns nåt
    att utforska.

  46. En fråga ställs alltid på nytt. Den
    har aldrig ställts i det ögonblicket.

  47. Den är unik.

  48. Det går vi här i gång på.

  49. Varje sekund som en fråga ställs...
    Om vi går tillbaka till vattnet-

  50. -nära Kolymbia på Rhodos. Man går
    aldrig ner på samma ställe i en flod.

  51. Denna eviga förändring
    är fantastisk i skolan.

  52. Dock inte när skolpolitiker
    vill ha samma förändringstakt...

  53. ...och gör valfrågor av det. Men vi
    har alla blivit fångade av flödet.

  54. Vi som frågar om skolan.
    Vad ska vi annars göra?

  55. Nån slags hopplös centralstation
    dit alla ska passera.

  56. En del kommer heja på mig på torget
    om några år och en del gör det inte.

  57. Den fantastiska kompetensen
    i frågandet är vacker.

  58. Drivenheten att göra skillnad.

  59. Den vill jag slå ett slag för.

  60. Det är där vi har vår glädje.

  61. Vi ska gå ett steg längre.

  62. Jag vistas gärna där jag vill att vi
    ska komma i mitt anförande i dag.

  63. Varför är vi drivna av frågandet?
    Om vi tittar historiskt...

  64. ...har frågandet
    tjänat som ett nationellt vaccin.

  65. Det har ni säkert hört från Jonas.

  66. Man skulle vaccineras mot religiösa,
    politiska och ideologiska farsoter-

  67. -som vi hade sprungit läck i med
    Hitler efter andra världskriget.

  68. Skolan skulle utveckla
    det kritiska tänkande-

  69. -som vaccinerat det nordiska
    utbildningssystemet och även Sverige.

  70. Kanske Sverige i högsta grad. Även om
    vissa säger att det gått förlorat.

  71. Det går vi inte in på.

  72. Framför allt lärarna frågade.
    Utan att gå in på lärarkallet-

  73. -och det som följt yrket
    genom tiderna-

  74. -så tror jag att även lärarna var...

  75. ...viktiga politiska aktörer.

  76. Även fast det går emot
    andan av kritisk vaccinering.

  77. Vi skulle frälsas ifrån ondo.

  78. Låtom vårt folk aldrig bli förförda,
    nu och evinnerligen.

  79. Tron på kritiskt tänkande är nästan
    religiös, men har fått en slagsida.

  80. PIRLS, TIMSS, PISA och
    medborgarkompetensmätningen-

  81. -som inte fått samma genomslag, ICCS,
    frågar efter medborgarkompetenser.

  82. De frågar saker
    som inte fångar vår egenhet.

  83. De frågar barn och unga, och
    fjortonåringar i medborgarmätningen-

  84. -hur de tar ställning
    t.ex. för eller emot abort-

  85. -mer eller mindre invandring.
    I den svenska hagen-

  86. -har vi i väggarna ett vaccin.

  87. Det handlar inte om att stå upp
    för en ståndpunkt eller åsikt.

  88. Snarare stå upp för andras åsikter
    och ha en, två, tre, fyra minst-

  89. -kritiska perspektiv på nånting.
    Ända från förskolan.

  90. I högre utbildning reagerar vi inte.
    Men vårt skolsystem-

  91. -vill att vi tar olika perspektiv.

  92. Men när ingen frågar efter
    olika perspektiv i abortfrågan-

  93. -utan var man står i abortfrågan,
    då faller Sverige undan.

  94. Det är nåt jag vill säga till er. I
    grunden ligger förståelsen av frågan-

  95. -och frågandets betydelse
    för vad det gör med barnen.

  96. Det heliga löftet,
    som jag kallar det...

  97. ...bär lärare fortfarande.

  98. Häri finns nån slags garanti
    för Folkets röst-

  99. -allas möjlighet till inflytande, och
    utsatta grupper som barn och unga.

  100. Idén är att det betyder mycket
    att få frågan.

  101. Att ställa och få ta emot en fråga,
    och vad det gör med mig-

  102. -är superviktigt.

  103. Ja...

  104. Hur tar vi frågandet i bruk?

  105. Frågan är viktig. Den är helig.

  106. Men hur faller den ut?

  107. Vi är tillbaka på floden.

  108. Att flyta ut och in.
    Vi är på flyta ut fortfarande.

  109. Det handlar om hur frågan flyter ut
    och hur vi tar emot den.

  110. Jag har skrivit en massa. Barns och
    ungas röster - inflytande på riktigt.

  111. En kliché som jag har lagt
    ett eget innehåll i.

  112. Eller som gympaövning
    eller "avcheckning".

  113. Hur hanterar vi pedagoger och
    skolfolk, forskare deras röster?

  114. I verksamhetsplaner, i
    konkret planering och genomförande.

  115. Inte bara år för år
    utan hur det ser ut varje timme-

  116. -i förskolans samling
    eller på en lektion.

  117. Och i den pedagogiska
    dokumentationen.

  118. Hörs deras röster där
    och hur, vad och vilken röst ges den?

  119. Nu är vi fyllda av vardagen.
    Det låter fint och vi vet uppdraget-

  120. -att beakta
    inflytande och delaktighet.

  121. Man kommer aldrig bort från vardagen.
    Ibland gör verksamhetsplanerna det.

  122. Men bara i vardagen
    man kan göra skillnad.

  123. Vilken roll ges barns och ungas
    röster i vardagen?

  124. I samlingen, klassrummet,
    förskolan, skolan.

  125. Det hänger samman med vilken roll
    frågandet ges av just dig-

  126. -och hur deras röster tas emot
    där och då.

  127. Inte nu och här, för ett sen.

  128. Förberedelsen av inflytande
    känner vi väl till.

  129. Står man i floden
    och väntar på att den mynnar ut...

  130. Sötvatten mynnar ofta ut
    i saltvatten, även på Rhodos.

  131. Och så också barnens röster.

  132. Varför är vi så bra på att fråga?
    Tillbaka till den frågan.

  133. Det finns en passion i frågandet.
    Det finns alltid en risk i frågandet.

  134. Risken och passionen som driver oss
    närs av en annan helig ko-

  135. -förutom att vi tror att det är bra
    och föder en kritisk medvetenhet.

  136. Jag tror att det handlar om
    en helig ko...

  137. ...som har olika röster.
    Få se om ni känner igen dem.

  138. Jag läser upp dem.
    Det är fyra sätt att svara-

  139. -när man inte blir utvärderad
    och måste svara rätt.

  140. Som jag känner
    att jag skulle kunna svara.

  141. Om jag frågar
    varför vi är så bra på att fråga...

  142. Det är retoriskt, ni vet svaret.

  143. Ni är tvärsäkra, och ni väntar på det
    så att vi kan göra en skruv-

  144. -åt dit vi ska.
    Det känner jag mig hemma i.

  145. Varför är vi så bra på att fråga
    och varför tror vi så starkt på det?

  146. Det handlar om lärande. Om vi tar
    bort lärandeaspekterna vi alla kan-

  147. -som att man lär bättre när man är
    aktiv, i dialog och interaktivitet-

  148. -rena lärandeteoretiska saker-

  149. -och fokuserar på vad
    barn och unga ska lära sig-

  150. -när det gäller inflytande.
    Vad blir kvar?

  151. Jag gissar, utifrån mina egna röster,
    att det finns fyra svar.

  152. Barnen och eleverna
    lär sig uttrycka sig-

  153. -och stå upp
    för sina och andras åsikter.

  154. 2. De ges tillfälle
    att göra sig hörda-

  155. -och lär sig att de har rätt
    att göra sin röst hörd.

  156. De har rätt att ta plats.

  157. Att lyssnas till
    och få respekt för sina åsikter.

  158. Genom detta blir de goda demokrater
    som står upp för sina åsikter.

  159. Utan att ta ställning
    men alltid ha olika infallsvinklar-

  160. -som säkrar upp
    att vi kan vara olika som människor.

  161. Det är vaccinet, bakvattnet.

  162. 3. De lär sig förhålla sig kritiskt
    till vad som påstås i skolan-

  163. -och i samhället.

  164. Det här med
    kritiskt förhållningssätt...

  165. ...till media, lärare och skolan.

  166. Låt dem ha flera sanningar.

  167. Vårt svenska och nordiska recept
    på en god inflytandenivå anas här.

  168. Det handlar även om
    identitetsutveckling-

  169. -självkännedom,
    välbefinnande och hälsa.

  170. "Vad gott inflytandet gör mig.
    Jag mår bra."

  171. Affekt.

  172. 4. Pedagoger,
    skolledare, skolutvecklare-

  173. -ska uppfylla vårt
    värdegrundsuppdrag.

  174. Som ni ser kallar jag
    de tre första för gympaövning.

  175. Vi ska träna barn och unga-

  176. -för att förbereda dem
    för vad som kommer i framtiden.

  177. Man tränar på regler i förskolan.

  178. Mössan på,
    spotta ut tuggummit, o.s.v.

  179. Vi ska inte begränsa deras möjlighet
    att göra skillnad i samhället.

  180. Men vi har en idé om
    att skolan är en gympasal...

  181. ...där man övar på t.ex. att vara med
    i elevråd och sånt som syns.

  182. Nu får man även betyg i det.

  183. Eller snarare,
    det står att man har varit med.

  184. Det fjärde har att göra med
    avbockningen-

  185. -men det är inget fult med det.

  186. Vi måste ta ansvar
    för värdegrundsuppdraget.

  187. Det är ålagt,
    det är skolans och samhällets ansvar.

  188. Inga andra
    har så tungt ansvar som ni-

  189. -som tar hand om
    20-25 personer på en gång.

  190. Kanske 15.

  191. Det är några heliga kor-

  192. -som finns i idén
    om det retoriska frågandet-

  193. -som man har
    för att mjuka upp lektionen.

  194. "Jag frågar
    för att få upp lite idéer"-

  195. -"innan jag kommer till saken,
    innehållet, ärendet."

  196. Med en retorisk knorr.
    Barns och ungas röster...

  197. ...flyter ut
    i en redan planerad undervisning.

  198. I mitt planerade
    dokumentativa arbete.

  199. Det här har jag sagt; vi frågar
    för att det ska bli bättre sen.

  200. När de blir vuxna och klokare.

  201. När de blir mer erfarna och belevade.

  202. Jag vill komma tillbaka till frågan.

  203. Frågan som potentialitet.
    Och som proximal utvecklingszon...

  204. Ni är indränkta i lärandeteorier
    från utbildningen.

  205. ...snarare än som egenvärde.
    Det handlar om att ha kvar frågan.

  206. Vår passion ligger där,
    och jag möter er i passionen.

  207. Jag gissar
    att ni sitter här p.g.a. det.

  208. Det är spännande
    för man vet aldrig vad som händer.

  209. Samtidigt låtsas man veta
    vad som händer i frågandet-

  210. -i sin planering.

  211. Då blir det röster som avviker.
    Ett brus.

  212. Då kan det hända nåt annat.

  213. Jag ska gå över till att flyta ut.
    Hur frågan flyter ut.

  214. Varifrån den kommer.
    Vi älskar att fråga.

  215. Skolan har älskat det i 70-80 år.

  216. Svenska skolsystemet.

  217. Att komma in, landa och flyta ut-

  218. -till hur
    barns och ungas röster flyter in.

  219. Nu vänder vi.

  220. Vi tittar inte på
    hur frågan kommer ut-

  221. -utan hur "landningen" ser ut.
    Hur tar vi emot och förvaltar svaren?

  222. Att ställa rösterna i centrum
    för uppmärksamheten.

  223. Hur förvaltar vi
    "landningen" av frågorna?

  224. Nu kommer en stund
    av kritisk introspektion.

  225. Vill vi egentligen ha reda på-

  226. -vad barn och elever
    tycker och tänker?

  227. Tror vi att vi har nåt att lära
    av deras svar?

  228. Eller är det bara
    retoriskt knorrande...

  229. ...på väg mot nåt som är färdigt,
    som barnen ska vallas in till?

  230. Hagen av den planerade lektionen.

  231. Det är arkeologiskt. Livet ser inte
    ut så, men vi har byggt en fästning.

  232. Så funkar jag,
    ofta med mina egna barn.

  233. Hit ska de.

  234. Jag är inte alltid säker på
    hur jag tar emot...

  235. ...frågorna jag får på vägen
    av mina egna barn.

  236. Jag är lite tyst, för det är svårare
    när det handlar om mig.

  237. Vårt eget lärande.
    Det handlar om mig och mitt ansvar-

  238. -som pedagog,
    skolforskare och förälder.

  239. Jag har nåt att lära av barnen
    som hoppar i poolen på Rhodos.

  240. Hur vattnet ter sig där. Jag kan inte
    styra ringarna som blir av vattnet.

  241. Många gånger lägger jag
    en poolförtecknad över-

  242. -så att det inte ska skvalpa så.

  243. Vi vet ramvillkoren.
    Vi har bara 20 minuter att hinna dit.

  244. Det är ett himla race i skolan.
    Det är tidspress. Allt ska göras.

  245. Om jag tittar på mina brister
    i namn av alla lärandemål-

  246. -när man ska lyssna på folk,
    särskilt barn och unga...

  247. Det vackra, demokratiska ändamål
    som vi släpar omkring med i många år.

  248. Jag kommer ofta till korta i min
    tvärsäkerhet om vilka svar jag ger-

  249. -varifrån de kommer
    och vart de ska bära hän.

  250. Jag kommer ännu mer till korta
    i vilka svar de ger.

  251. Och vart de ska bära hän.
    Jag är dödlig, och det är de också.

  252. Men de flesta dör efter mig.

  253. Den ödmjukheten
    tenderar jag att glömma.

  254. Jag vill att de ska lära sig
    allt som jag har lärt mig.

  255. Så ser överföringen ut
    i stora historiska perspektiv.

  256. Jag får med mig en massa
    från familjen och skolan.

  257. Sen lägger jag till lite och tycker
    att jag har gjort en revolution.

  258. Sen lägger jag det
    till barnen i skolan.

  259. Jag ger dem om hur det har varit,
    hur samhället funkar och uppmuntran-

  260. -så de ska få tänka själva.

  261. Men jag tar inte riktigt emot
    deras sätt att tänka.

  262. Jag klarar inte av det.

  263. En viktig anledning
    handlar inte bara om mitt inre-

  264. -utan att jag kommer dö före dem.

  265. Jag har inte suttit
    på samma ställen som de.

  266. Jag kan inte vara med på resan.

  267. Det är ingen ålderssak,
    det är en positionssak.

  268. Jag står på ett annat ställe än de.

  269. Vi fokuserar ofta på hur vi ska
    vrida till och ta spjärn-

  270. -i deras svar.

  271. Detta tar oss bort ifrån landningen.

  272. Jag är oförmögen att förvalta och
    tolka svar som jag inte förstår-

  273. -för att de är nya
    och inte etablerade.

  274. Därför kan jag säga: "Det gills inte.
    Det är inte viktigt."

  275. Jag kan tycka att det är oviktigt med
    keps, men för barnen är det viktigt.

  276. Då kan jag inte säga
    att det bara är larv.

  277. "Ni gympar bara, men ni kommer aldrig
    påverka politiken globalt.

  278. "Då måste ni göra andra grejer."
    Ut ifrån skolan, i Deweys anda.

  279. Det för oss bort
    från förvaltandet av landningen-

  280. -av deras svar på mina frågor,
    och på varandras frågor.

  281. Och frågor som inte är ställda.

  282. Jag förlorar min förmåga
    att höra varifrån frågan kommer-

  283. -som de svarar på.
    Det är inte säkert att min fråga-

  284. -väckte deras lust
    att göra sin röst hörd.

  285. Det kan vara nån annans fråga,
    som jag inte kände till.

  286. I min upptagenhet i att planera för
    och göra det korrekta-

  287. -genomförandet av en samling,
    lektion eller dialog-

  288. -ett möte i korridoren ute...

  289. Det är väldigt viktigt
    att jag är medveten om-

  290. -att landningen inte får dö för att
    jag har min glädje i frågandet.

  291. För att jag har min glädje
    i att ta reda på.

  292. Min gräns för vad jag kan ta reda på
    är ganska snäv.

  293. Det svåra i landningen
    är att stå tillbaka-

  294. -och om vi tar poolen, inte försöka
    ta tag i mina barn och deras kusin.

  295. Utan att jag fokuserar på
    att stå still.

  296. Jag kanske pratar för mycket.

  297. Jag står still så att vågorna
    i deras landningar blir synliga.

  298. Och att jag lär mig
    läsa rörelserna i vågorna.

  299. När vågorna möts mellan barnen,
    i deras röster.

  300. Föredrag blir så knastertorra så jag
    väljer metaforer från Grekland i dag.

  301. Jag önskar att vi
    i vår "flytande in"-

  302. -rörelsen där de har flödet,
    och jag tar emot det-

  303. -och kanaliserar det i min planering
    och medvetenhet om vart jag ska-

  304. -i genomförandet och utvärderingen,
    betygsättningen och omdömen.

  305. Jag får aldrig förlora förmågan
    att härbärgera.

  306. Och finnas i vad svaren är.

  307. Och på sättet som jag säger det här:
    Att bära barns och ungas röster-

  308. -om inflytandet villkor. De säger det
    inte, men det hörs om jag lyssnar.

  309. Jag pratar inte bara om
    genus, etnicitet och klass-

  310. -som ekar i våra klassrum.

  311. Inte minst för att medelklassen
    ofta står på podiet.

  312. Varje barn i sin unikhet, med just
    sin tyngd, i just den poolen...

  313. ...hoppar i
    och gör avtryck och förändrar...

  314. ...inflytandets villkor.

  315. Att låta deras röster flyta ut över
    det jag är tvärsäker på är rätt-

  316. -i just den här konflikten.
    Det är snabba puckar.

  317. Eller undervisningen

  318. Låt deras röster flyta in.

  319. Som information om inte bara
    vart jag kommer sluta en dag-

  320. -utan om vart det är på väg. Skolan,
    nästa generation och hela samhället.

  321. Jag har all anledning att lyssna
    efter som jag kommer dö före dem.

  322. Det här kommer efter jag har gått.

  323. Innan jag slutar
    ska jag ta ett fint exempel.

  324. Jag intervjuade några fjortonåringar
    och arton-nittonåringar-

  325. -om hur de gör när de vill göra
    skillnad som medborgare.

  326. Vi tänker att sen, när de har tränat
    och varit med i elevråd-

  327. -och gjort en massa saker
    och stått på torget-

  328. -så har de lärt sig
    att bli medborgare.

  329. Men det finns sånt jag inte kände
    till. Sånt som mätningarna missar.

  330. De fick en pennkamera som de kan
    filma, spela in ljud och fota med.

  331. En penna som de fick göra
    vad de ville med.

  332. I namn av: Vad är medborgerligt
    engagemang? Vad är medborgarskapande?

  333. När gör du skillnad?
    Det närmar sig inflytandefrågor.

  334. Det var bara sju stycken,
    men det var spännande.

  335. Fyra av dem kom efter en vecka,
    och vi pratade om vad de filmade.

  336. Nästan alla hade filmat hemmet!

  337. Hemmet som en medborgerlig zon-

  338. -och därmed en socialt och politiskt
    deltagande sfär, enligt dem.

  339. Om man tittar på mätningarna i ICCS
    så kommer inte det engagemanget med.

  340. Jag ska berätta
    vad de gjorde i hemmet.

  341. Man har frågat: "Är du med
    i frivilligorganisationer."

  342. "Är du med på dansen och kören?
    Är du med i elevrådet?"

  343. "Har du varit med och bestämt
    vad skolan ska användas till?"

  344. Det är mer formaliserade aspekter
    av att ha inflytande.

  345. Men det slinker igenom
    och flyter ut och flyter in-

  346. -tankar och röster om inflytande
    som missas.

  347. Det är min poäng. De sa
    att de vattnade blommor i hemmet.

  348. Nån tog bild på sin flickvän
    som käkade flingor från Lidl.

  349. Jag tänkte: "Herregud,
    vad gör jag med det här?"

  350. Jag läste en massa statsvetenskapliga
    manualer och det passade inte in.

  351. Suck! Det blir väl en kvalitativ
    studie som gör spjärn, tänkte jag.

  352. Jag hade inte tänkt göra det.

  353. På tal om vad jag ville fråga
    och skruva svaren retoriskt.

  354. Jag har ett exempel
    som jag vill dela med er.

  355. Hemmet och att vattna blommor...

  356. När jag frågade om det handlade det
    om att ta miljömässigt ansvar.

  357. De agerade inte bara
    genom att vattna.

  358. Nästa bild
    berättade vad det handlade om.

  359. Nästa bild, innan flingkäkandet,
    var datorn.

  360. Och knappar.

  361. Det virtuella. Cyberspace tog dem
    till ett globalt engagemang-

  362. -som de tyckte att skolan missade.

  363. Att plocka ur diskmaskinen
    är jättejobbigt-

  364. -därför att de inte vill använda den.

  365. Att källsortera dagen efter att
    man har festat är jättejobbigt.

  366. Man kan skratta åt det. Eller inte,
    för skrattet fastnar i halsen.

  367. Det är typiskt
    att allt ska ner på individnivå.

  368. Vi ska göra sånt politiken övergett.
    Så kan man ideologisera svaren.

  369. Men vi kan också säga
    att de försöker göra skillnad-

  370. -med sitt språk och görande.

  371. Det interaktiva och samskapande.

  372. Med saker i hemmet,
    teknologin, materialiteter.

  373. De pratar om
    att de läser tidningen hemma.

  374. Det är inte så kontroversiellt
    när det gäller lärande i hemmet.

  375. Men hemmet var varit besudlat
    och belamrat sen 70-talet.

  376. Alla ska ut ur hemmet.
    Den som är kvar mår inte bra-

  377. -är inte politiskt aktiv och har inte
    använt sin potentialitet-

  378. -eller är förtryckt.
    Jag säger inget om det.

  379. Jag raderar inte ut
    historiskt förtryck.

  380. Men vi måste ta varje hopp i poolen
    och varje röst på allvar.

  381. Ringarna de ger
    är ett unikt mönster för inflytande-

  382. -som aldrig har skådats förut. Tack.

  383. Tack, Maria. Jättespännande.

  384. -Vill du ha frågor?
    -Ja, det vill jag.

  385. Känn er inte tvingade.

  386. Vi har tid för frågor.

  387. Om jag vill lära känna dig, vilket är
    hur jag tolkar det du pratade om-

  388. -i mötet med barn,
    så krävs det väl andra frågor-

  389. -än de vi har en tradition av att
    fråga i förskola och skola?

  390. Hur tänker du? Är det möjligt
    att skapa en ny tradition-

  391. -eller är det så fast i väggarna av
    förväntningar att det ska bli nåt?

  392. Tack. Det är en viktig fråga. Sättet
    att fråga. Finns det andra frågor?

  393. Kan vi använda frågorna vi har?

  394. Jag vill öppna den frågan.
    Ni har fler och bättre svar.

  395. Får jag ställa frågan tillbaka
    till dig själv?

  396. Jag tänker att det blir jobbigare
    men också mer spännande.

  397. Inte alls självklart.

  398. Och jag kanske
    måste blotta mig själv i mötet...

  399. ...med den andre.

  400. Sen vad det genererar för frågor i
    sig beror på sammanhang och innehåll-

  401. -och vilka som deltar.
    Men det är inte lätt, tänker jag.

  402. Jag tänker att det är viktigt
    att allting är sammanvävt-

  403. -i en viss situation.

  404. Vad jag skulle svara
    är att allt det är viktigt.

  405. Vart vill jag i undervisningen?
    Så jag hinner med i planeringen.

  406. Allt som handlar om att vi är
    i en stor apparat är värdefullt.

  407. Det är en viktig del
    i floden som passerar.

  408. Vad jag vill slå ett slag för-

  409. -utan konkreta förslag
    på vilka frågor...

  410. Jag önskar att jag hade det.
    Jag vill snarare resa frågan själv.

  411. Jag tror att det är viktigt
    att ha kontakt med syftet.

  412. Den gamla didaktiska frågan,
    men på ett högtflygande plan.

  413. Vart vill jag? Inte bara i år.
    Då får jag en chans att fundera-

  414. -på den fantastiska barngruppen jag
    har, och göra skillnad som lärare-

  415. -i mina frågor och navigeringar
    genom alla skär i saltvattenhavet.

  416. För det är ett hav.
    Vi ska berätta om hur det har varit.

  417. Svårigheten är att inte stänga för
    det nya. Sötvattnet som flyter ut-

  418. -i saltvattnet
    måste också få ett mottagande.

  419. Det är en rännil men den finns
    här och nu, och gör skillnad.

  420. Den har inte värde
    bara för att den ska göra nåt sen.

  421. Den kan inte avföras för att den bara
    har värde i framtiden.

  422. Det vill jag komma åt.

  423. För min del är receptet att ta tag i-

  424. -varför jag gör det här
    och försöka få utblicken-

  425. -samtidigt som jag står i nuet.

  426. Två ungar bråkar, ni vet.
    Allt det här samtidigt.

  427. Jag avkräver möjligen nåt
    övermänskligt.

  428. Det får ni gärna säga.
    Men jag tror att syftet är viktigt.

  429. Vad är det stora syftet med att ta
    tag i en rännil som kom i svaret?

  430. Jag låter ringarna flyta ut
    och krocka.

  431. Det kan bli känsliga frågor
    om t.ex. rasism.

  432. Hur mycket ska ringarna få flyta ut
    innan jag lägger på skvalpmattan?

  433. Min känsla, det kan vara en fördom-

  434. -är att vi rullar ut skvalpmattan
    för snabbt.

  435. Och att vifta och säga: "Tyst nu,
    man kan se det på många sätt."

  436. "Det kan man ju! Vi har inte tid
    och hela SD kommer in i rummet nu."

  437. Och de är bara fyra år.

  438. Jag tänker på styrdokument.
    Var hamnar de i allt detta?

  439. Det tror jag med.
    Det är jättespännande.

  440. Vad tänker vi då?

  441. Vad står i styrdokumenten?

  442. Vad är det för
    demokratiska värderingar?

  443. Det är mer än vaccin
    och att lära dem nåt sen.

  444. Det är mer än att träna upp dem till
    att bli fantastiska EU-medborgare.

  445. Det vet vi och skrattar lite åt.

  446. Men vad är det när jag är där?
    Jättebra fråga. Grymma frågor!

  447. Jag har inga bra landningar till dig.

  448. Vi har inte tid,
    men jag gör det gärna sen.

  449. Han sitter och suger på sitt svar.

  450. Eller var det bara en retorisk figur?

  451. Jag är nyfiken.

  452. En gång mötte jag och några
    som är här i rummet en atomfysiker-

  453. -som vi ville samtala med om det
    okända, som man inte har formler för.

  454. Det blev ett jättespännande samtal
    där vi ställde frågor.

  455. Men han bollade tillbaka en fråga
    till vi som var pedagoger.

  456. Han sa: "Jag gör såna här uppdrag
    också i möte med barn och ungdomar."

  457. "Min erfarenhet, som inte är
    statistiskt säkerställd"-

  458. -"är att ju yngre barn
    desto fler och större frågor."

  459. "Och ju äldre barn
    desto färre och smalare frågor."

  460. Jag vet inte vad jag vill fråga dig,
    men själva begreppet "fråga"-

  461. -känns...smalt.

  462. För mig känns frågor
    som de rätta svarens pedagogik.

  463. Man lär sig snabbt att fråga
    det som läraren kan svara på.

  464. Eller så kan en fråga vara precis
    det vi inte kan svara på.

  465. Det är så svårt att det är precis det
    vi måste fråga.

  466. Är du inne på
    att man ska skapa den kulturen?

  467. Att det är de frågorna man ska lyfta.

  468. Det kanske är det du pratade om
    när du flutit in och ut?

  469. Ja.

  470. Jag tror att det ligger en fara i
    att skapa en ny pool och arkeologi-

  471. -för de stora frågorna. Och de små.
    Då gör vi på nytt ett förmak till-

  472. -öppningarna mot
    det okända och det vardagliga.

  473. Förmågan ligger i...
    Vi tar de stora och små frågorna.

  474. De stora frågorna
    får förvalta och härbärgera de små.

  475. Annars är vissa röster borta.

  476. Inte bara de som ställer smala.
    Utan jag tror att vi-

  477. -återskapar en tvärsäkerhet
    om vad som är det stora och okända.

  478. Det är lättare för en atomfysiker.

  479. Därför är det spännande att vara i
    vardagen som är så platt och gemen.

  480. Nån kom för sent
    för att den åt en macka till.

  481. Hur tusan ska jag lyfta det mot det
    okända? Det kanske jag inte ska.

  482. Men då får jag fundera på det. Då är
    jag tillbaka till mitt jobbs syfte.

  483. Vad är syftet här och nu?
    Hur bryter jag ner mitt uppdrag?

  484. Jag håller kvar den där
    för att den är futtig.

  485. Jag tror att jag förstår din poäng.
    Eller?

  486. Jag får lust att bråka nu.

  487. Det är syftet med detta.

  488. När det drabbar en själv
    är det annorlunda.

  489. Det kanske är poängen
    med det du har sagt.

  490. Jag provar, om inte nån annan vill.

  491. Jag har pratat om att utveckla
    kompetenser i utvecklingsprojekt-

  492. -främst för skolungdomar.

  493. Vi har satt begreppet
    "frågesmarthet".

  494. Jag tror vi myntade begreppet
    som nåt som är spännande att mäta.

  495. "Vad händer med din frågesmarthet
    i detta arbete?"

  496. Blir frågorna
    vassare, större, djupare?

  497. Det är rimligt att de blir det.

  498. Men du säger emot det, på nåt sätt.
    Stämmer det?

  499. Vi tyckte vi var skitsmarta
    att vi mätte potentialen i frågorna.

  500. Ni är skitsmarta. Min fråga
    till dig är: Vem utvärderade?

  501. -Var det ni själva?
    -Vi har inte gjort det här än, men...

  502. Innan du ställde frågan var det vi,
    men nu tänker vi helt annorlunda.

  503. Spännande.

  504. Vem ges röst
    att utvärdera smartheten?

  505. Bra fråga. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vilken roll spelar rösten?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför ställer vuxna frågor till barn och hur förvaltas deras svar? Vill vuxna egentligen ha reda på vad barnet tycker om något eller är det bara en skenbar delaktighet? Detta diskuterar Maria Olson, professor i Pedagogiskt arbete på Högskolan Dalarna och biträdande professor i pedagogik på Högskolan i Skövde. Inspelat på Malmö högskola den 16 april 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Elever, Elevinflytande, Förskolebarn, Förskolepedagogik, Grundskolan, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn och ungas röster

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn och ungas röster

Barns röster i historisk belysning

Jonas Qvarsebo på Malmö högskola gör nedslag i barnens historia. Han menar att barndomen är en relativt sen uppfinning som inte existerade under medeltiden. Från 1600-talet och framåt försöker han urskilja när barn setts som individer skilda från familj och samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 april 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn och ungas röster

Barn och subjektivitet

Johan Dahlbeck, lektor på Malmö högskola undersöker ur ett filosofiskt perspektiv vad vi menar när vi säger att barn har röster, har inflytande och makt att påverka. Har de makt att påverka? Inspelat på Malmö högskola den 16 april 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn och ungas röster

Vilken roll spelar rösten?

Varför ställer vuxna frågor till barn och hur förvaltas deras svar? Vill vuxna egentligen ha reda på vad barnet tycker om något eller är det bara en skenbar delaktighet? Detta diskuterar Maria Olson, professor i Pedagogiskt arbete på Högskolan Dalarna och biträdande professor i pedagogik på Högskolan i Skövde. Inspelat på Malmö högskola den 16 april 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barn som lägger ut avklädda bilder på nätet

Varför lägger en del barn ut avklädda bilder på nätet? Carl Göran Svedin är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Barnafrid på Linköpings universitet och föreläser om barn som lägger ut avklädda bilder på nätet. Linda Jonsson är socionom och doktor i barn- och ungdomspsykiatri vid Barnafrid, Linköpings universitet, och föreläser om barn som skickar avklädda bilder till varandra och att man måste lära barn att inte sprida bilder vidare. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.