Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : En obehaglig sanningDela
  1. Det är en komplicerad agenda. Här är
    SDG-agendan som den ser ut nu.

  2. Den är inte enkel,
    och vi vill göra den enkel.

  3. Det vore bra att kunna säga att vi
    borde fokusera på det viktigaste.

  4. Är det inte ett misstag
    att ta sig an klimatet-

  5. -jordbruk, hälsa, utbildning,
    vatten och allt det här?

  6. Svaret är förstås ja.

  7. Vem kan tro att vi,
    i en så komplicerad värld-

  8. -nånsin kan lyckas med det här?
    Och det gör vi kanske inte.

  9. Varför då göra det så komplicerat?

  10. Kanske ska man börja här i Stockholm
    för 43 år sen.

  11. Då hade man en riktigt bra konferens-

  12. -om miljö och utveckling.

  13. Det var faktiskt då världen fick upp
    ögonen för problemet som vi har:

  14. Att vår ekonomi
    är på kollisionskurs med vår miljö.

  15. Budskapet spreds härifrån
    för första gången.

  16. Om vi hade brytt oss om det då
    hade vi nog haft en enklare agenda nu.

  17. Man kan nog säga att om världen
    var mer som Norge och Sverige-

  18. -och jag tar med Danmark också,
    då hade vi haft två mål kvar-

  19. -och de vore mindre betydande.
    Världen hade löst sina problem.

  20. Låt er inte luras av er rationalitet,
    av ert engagemang-

  21. -eller av er djupa anständighet.
    Resten av världen är inte alls så här.

  22. Det är vårt problem, faktiskt.

  23. Problemet är att världen är
    extremt komplicerad.

  24. För 43 år sen fördes idén om
    att slå samman miljö och utveckling-

  25. -upp på dagordningen.

  26. För 28 år sen-

  27. -lade min och allas vår hjälte,
    dr Gro Harlem Brundtland, fram-

  28. -tanken att hållbar utveckling
    var sättet att förena allt det där.

  29. Jag undervisade redan och tänkte
    att det var en schyst idé.

  30. Den gillade jag.

  31. Och 1992, för 23 år sen-

  32. -träffades världens länder i Rio,
    vid Earth Summit.

  33. Det var verkligen en bra konferens!

  34. Den resulterade i tre stora avtal.

  35. Om ni undrar
    hur världen har förändrats:

  36. Alla tre undertecknades
    av en amerikansk president-

  37. -och det var en republikansk president
    vid namn Bush. Kom igen!

  38. Icke-amerikaner förstår kanske inte
    hur oerhört anmärkningsvärt det är-

  39. -men det är otroligt, nästan
    som Rod Serling i Twilight Zone.

  40. "När president Bush undertecknade
    avtalen - i Twilight Zone!"

  41. För sen blev det lite
    som Twilight Zone, för 23 år sen.

  42. Och vi förlorade en generation.

  43. En sak är verkligen intressant.
    Som ekonom kan jag säga det här-

  44. -med en del trovärdighet och kanske
    lite auktoritet, men det är sant:

  45. Världsekonomin är rätt så bra
    på att producera ekonomisk tillväxt-

  46. -och den har blivit allt bättre-

  47. -eftersom fler länder har låst upp
    möjligheterna till tillväxt.

  48. Kolonialtiden tog slut,
    och fler länder fick den möjligheten.

  49. Under hela perioden från 1977
    och framåt och sen 1992 och framåt-

  50. -stod vi inte stilla. Det skedde
    stora framsteg på många sätt.

  51. Fattigdomen minskade
    och världsekonomin växte.

  52. Den har vuxit med 3-4 procent per år-

  53. -vilket innebär
    en fördubbling för varje generation.

  54. Det är riktigt bra
    jämfört med alternativet.

  55. Nån sa att Manchester
    har ett dåligt rykte-

  56. -men där lades grunden
    för den moderna världen.

  57. Men när man får veta
    att om man fortsätter rakt fram-

  58. -så ramlar man nerför ett stup,
    då bör man tänka på att svänga.

  59. Nu har det gått 43 år,
    och vi har inte svängt.

  60. Bilen går bra,
    men vi befinner oss på ett bergspass.

  61. Det är vårt problem, och därför
    har vi en så komplicerad agenda.

  62. Det är inte för att vi älskar att oroa
    oss för marina ekosystem, mål 14-

  63. -ekosystem på land, mål 15,
    klimatförändringar, mål 13-

  64. -hållbar konsumtion och produktion,
    mål 12, hållbart jordbruk...

  65. Jag har faktiskt memorerat dem,
    men jag kan inte dra allihop i ordning.

  66. Vi har hur som helst så många då
    vi har problem på alla dessa fronter.

  67. Utmaningar.

  68. En sak till är verkligen korkat:

  69. Det är den grundläggande sanningen
    bakom allt det här.

  70. Om det här fick uppmärksamhet
    i hela världen...

  71. Seriös uppmärksamhet,
    inte bara ett möte.

  72. Och om vi lade en blygsam mängd
    resurser på att ta itu med det här-

  73. -och då menar jag
    under tre procent av vår globala BNP-

  74. -vore samtliga problem möjliga att lösa,
    även om det inte vore enkelt.

  75. Tre procent av vår globala BNP
    är tre biljoner dollar per år.

  76. Det är inte ingenting, men det visar
    också hur stor världsekonomin är.

  77. Jag bönar och ber om en miljon
    här och där till nåt-

  78. -så att samla in tre biljoner
    är inte det lättaste.

  79. Men det är tre procent
    av vår globala produktion-

  80. -och om vi bryr oss om
    en hållbar planet-

  81. -att fattiga barn inte dör av sjukdomar,
    att alla får en ordentlig utbildning-

  82. -att inte förstöra havet
    och den biologiska mångfalden-

  83. -då har vi utan nån som helst tvekan
    råd med det.

  84. Det är summan av kardemumman.

  85. Vi är här för att få uppmärksamhet-

  86. -från det globala medvetandet.

  87. Och säga att det här är väldigt viktigt.

  88. Då syftar jag på dig,
    om du är vd för ett stort företag-

  89. -eller om du vill vara en av
    de 1 826 personerna på miljardärlistan.

  90. Om du är myndighetsperson-

  91. -eller en vanlig medborgare
    som går och röstar-

  92. -eller om du, som alla gör,
    bryr dig om dina barn.

  93. Det här är viktigt. Det är
    vår viktigaste utmaning, har jag insett.

  94. Här är mitt område lite fånigt.

  95. Att lägga ner så mycket tid och arbete
    på tre procent av inkomsten.

  96. Det borde finnas nåt intressantare
    att göra, men det är inte så lätt.

  97. Kanske är utmaningen inte
    ekonomisk i grunden.

  98. Det tycks vara en psykologisk
    utmaning-

  99. -och en etisk utmaning.

  100. Men medan vi funderar över det
    fortsätter världsekonomin.

  101. Det är förbluffande
    hur starkt vinstintresset är.

  102. Det är ju ekonomernas ämne.

  103. Det är verkligen starkt,
    och världsekonomin fortsätter att växa.

  104. Och vi reagerar på ett motsägelsefullt,
    irrationellt, ologiskt sätt-

  105. -under väldigt långa perioder.

  106. Jag ska ge er ett exempel.

  107. President Obama bryr sig
    verkligen om klimatförändringarna.

  108. Han vet att det är på riktigt och
    att det är en av de viktigaste frågorna-

  109. -som han har stått inför.

  110. Kongressen är fruktansvärd,
    köpt av de stora oljebolagen.

  111. Om ni vill förstå hur kongressen
    kan vara så hänsynslös-

  112. -så är det enkelt.

  113. Det här, inget annat.

  114. Nån betalar pengar
    och finansierar en kampanj.

  115. Tänk inte på nåt mer komplicerat.
    Det är inte så dumma som de ser ut.

  116. Du är bara mutade. Så behåller de
    sina ämbeten, och det är deras jobb.

  117. President Obama vill göra nåt,
    det tvivlar jag inte på.

  118. Och förra veckan godkände regeringen
    borrning i Arktis.

  119. Evidensen är överväldigande,
    om man kan räkna-

  120. -för att borrning på Arktis
    inte är förenligt med klimatsäkerhet.

  121. Så man tänker:
    "Va?! Var kom det ifrån?"

  122. Det är så det fungerar.
    Trots alla möten är det svårt-

  123. -att göra framsteg i en annan riktning-

  124. -än den som den politiska
    och ekonomiska ångvälten rör sig i.

  125. Vi har ett världsomspännande system.

  126. Det består av globala storföretag.
    Det är mycket mäktigt och effektivt.

  127. Det mest dynamiska system tänkbart.

  128. Men att byta riktning för att inte
    köra utför stupet är oerhört svårt.

  129. Och vi har försökt i 43 år.

  130. I dag har vi förhandlingar i Bonn,
    och jag får meddelanden varje timme-

  131. -om hur svårt det är
    och alla invändningar.

  132. Det är 23 sen FN:s ramkonvention
    om klimatförändringar undertecknades.

  133. Det ratificerades för 21 år sen, och vi
    har ännu inget avtal för tillämpning.

  134. Under tiden har koldioxidnivån
    i atmosfären gått upp till 400 ppm-

  135. -och vi är på väg mot en temperatur-
    höjning på fyra, fem eller sex grader.

  136. Med andra ord en katastrof,
    som John Schellnhuber berättade-

  137. -så övertygande i förmiddags.
    Själv satt jag på ett försenat flyg-

  138. -men jag har hört John berätta det,
    så jag vet vad han sa.

  139. EAT:s agenda-

  140. -är ett av de tre stora, komplexa
    problemen som vi står inför-

  141. -i agendan för hållbar utveckling.

  142. Varför? Ett av dem är
    att avveckla fossila bränslen.

  143. Det står överst. Om vi inte gör det
    är planeten inte säker.

  144. Men vårt energisystem
    har byggt på fossila bränslen-

  145. -i 239 år-

  146. -sen James Watt
    lanserade ångmaskinen 1776.

  147. Det lade grunden till den moderna
    världen och hotar nu att förstöra den.

  148. Vi måste ha en energiövergång.

  149. Det är en jättelik utmaning.

  150. Men den här, hur man ska livnära
    planeten på ett hållbart sätt-

  151. -är av samma kaliber,
    och det är väldigt komplicerat-

  152. -av alla de anledningar som de många
    framstående talarna här har nämnt.

  153. Jag vill bara lägga till en sak som jag
    inte hörde tillräckligt om i dag.

  154. Till att börja med
    har vi omfattande undernäring.

  155. Som många har sagt har vi
    en miljard människor som är hungriga-

  156. -och en miljard till
    som är kroniskt undernärda-

  157. -på grund av brist
    på mikronäringsämnen.

  158. Ytterligare en miljard lider av fetma
    och äter mycket dåligt.

  159. Oj, tiden är ute!
    För mig och planeten-

  160. -men jag fortsätter i två minuter.

  161. Vi har omfattande undernäring-

  162. -och man vill se till att alla får mat.

  163. Sen ser man att jordbrukssektorn,
    så som den fungerar nu-

  164. -är den största pådrivande faktorn
    i de här farliga förändringarna.

  165. Även om man räknar växthusgaser
    - koldioxid, metan och dikväveoxid.

  166. Plus förstörelsen av habitat,
    vattenbristen och allt det andra.

  167. Överfiske och så vidare.
    Den största pådrivande faktorn.

  168. Det är svårt nog. Hur producerar man
    nog med hälsosam mat hållbart?

  169. Men jag hörde inte nog om hur den
    pågående klimatförändringen-

  170. -slår sönder livsmedelssystemet
    som vi har nu.

  171. Bara att producera samma mängder-

  172. -i en värld med mer torka,
    översvämningar och värmeböljor-

  173. -blir en väldigt stor utmaning.

  174. Så det här är
    en extremt komplex agenda.

  175. Livsmedelsförsörjningen
    måste tillhandahålla nyttig mat.

  176. Det hänger delvis på vårt beteende
    och delvis på livsmedelssystemet.

  177. Man måste sluta förstöra habitat-

  178. -genom avskogning
    och överanvändning av vatten.

  179. Och livsmedelssystemet måste
    stå emot de påfrestningar på miljön-

  180. -som är oundvikliga även om vi
    skärper oss och undviker det värsta.

  181. Det är en väldigt omfattande agenda.

  182. Vilken är då utmaningen för EAT?

  183. Det är att ingen regering
    kan göra det på egen hand.

  184. Ingen regering
    har kapacitet att göra det.

  185. Agendan är så sammansatt-

  186. -att inget organ
    kan ta ansvaret för det här.

  187. Att integrera näring, hälsa, miljö
    och anpassningsförmåga.

  188. Det finns ingen organiserad satsning-

  189. -för att uppnå det andra målet:

  190. Utrota svält, uppnå ett hållbart
    jordbruk och garantera näring åt alla.

  191. Det finns ingen organiserad satsning
    för att genomföra det.

  192. Jag ser EAT som ett unikt tillfälle-

  193. -att bygga den gemenskap
    som kan genomföra det här.

  194. Inte att EAT kan göra det
    på egen hand.

  195. Alla påpekar ju hur komplicerat det är.

  196. Det finns miljontals viktiga aktörer
    och tusentals avgörande aktörer-

  197. -men de kan inte klara av det här-

  198. -utan en intellektuell struktur,
    data, strategier-

  199. -visioner, motivation
    och ledare som samlas-

  200. -och bygger upp arbetet tillsammans.
    Det existerar inte just nu.

  201. Under arbetet med millenniemålen
    har vi tittat på hur det kan byggas upp.

  202. Hur man kan lära folk
    att bekämpa AIDS eller malaria.

  203. Men den här är svårare, Gunhild.

  204. Det är mer sammansatt, övergripande
    och holistiskt.

  205. Det finns inte en tablett
    som löser problemet.

  206. Jordbruk är lokalt.
    Det handlar om klimat och jord-

  207. -och bygger på topografi och kultur.

  208. Men, mina damer och herrar,
    vi tillåts inte välja problemen.

  209. Problemen väljer oss,
    och det här måste vi erkänna.

  210. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En obehaglig sanning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sanningen är att vi kan lösa svält och fattigdom. Om vi skulle bry oss tillräckligt om planeten och människor skulle världens nationer bekosta detta. Men det gör vi inte. Denna obehagliga tes levererar Jeffrey Sachs, professor och ordförande för Earth Institute vid Columbia University. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Fattigdom, Hungersnöd, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nyanlända föräldrar

Skolplikt

Vad gör man om man inte har bott i Sverige så länge och inte klarar av alla ämnen i skolan? Vår knattereporter Kaylee, nio år, tar reda på allt du behöver veta om skolplikt. Tema: Fatta svensk skola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om musik

Hur använder du musik i tillvaron? Vad är musiken bra till? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.