Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Varför vi måste bry ossDela
  1. Jag hade tur och började fotografera
    på heltid när jag var 17 år gammal.

  2. Jag har rest över hela världen
    och sett otroliga platser.

  3. Jag har sett teknik som inte funkar.

  4. Jag har sett datorer som havererar.

  5. Jag har varit med om allt möjligt,
    så jag står här i stället.

  6. Det underbara med mitt jobb-

  7. -är att jag får ge mig ut i världen-

  8. -och komma tillbaka med saker
    som har påverkat mig.

  9. Jag har sett några av planetens
    vackraste platser, som Svalbard-

  10. -i norra Norge, Norra ishavet, men
    jag har också sett myntets baksida.

  11. Jag har sett "baksmällan"
    efter människans bedrifter.

  12. Framgångssagans baksida,
    kan man kalla det.

  13. För bara några dagar sen letade jag
    efter en isbjörnshona på Svalbard.

  14. Jag åkte ut med en forskare-

  15. -och han trodde att han kanske visste
    var hon möjligen skulle kunna vara.

  16. Det är vardagsmat
    för fotografer och forskare-

  17. -men vi hade faktiskt tur.

  18. På den här bilden
    kan ni intill en vacker glaciär se-

  19. -en isbjörnshona och hennes unge.

  20. Nordenskiöldsglaciären är en av de
    finaste, och tyvärr även krympande-

  21. -i likhet med de flesta. Den här
    honan var väldigt samarbetsvillig.

  22. Det är jättebra när man är fotograf-

  23. -för man kan jobba i veckor, månader
    eller år utan att få det man vill ha.

  24. Man kan inte boka tid med en isbjörn.
    "Kan du vara snäll och dyka upp?"

  25. "Jag gör ett jätteviktigt jobb åt
    National Geographic." Eller åt EAT.

  26. Men som ni kan se gjorde den här
    tjejen verkligen vad hon skulle.

  27. En bild som den här... Jag la upp den
    på National Geographics Instagram-

  28. -och efter en timme
    har den gillats 530 000 gånger.

  29. Folk säger:
    "Herregud! Jag vill ha en sån!"

  30. Jag är inte säker på att man vill ha
    en, men vi vill absolut ha dem där-

  31. -för de är ambassadörer
    för en resilient värld.

  32. De är en påminnelse om att världen-

  33. -måste bevaras på en viss nivå-

  34. -så att den kan ge oss resiliens
    och välståndet som vi är vana vid.

  35. Det här är Island.
    Jag har ju jobbat på många platser.

  36. Sex världsdelar och hundra länder.
    Det här är Island-

  37. -där glaciärer också krymper snabbt.
    Det har många orsaker, som ni vet.

  38. Kortlivade klimatpåverkande luft-
    föroreningar och klimatuppvärmningen.

  39. Här är Vatnajökull.

  40. När man är fotograf
    uppskattar man ibland turen.

  41. Tur är en bra ingrediens. I det här
    fallet var det tre japanska vandrare-

  42. -som gjorde min dag
    genom att dyka upp av en slump.

  43. De hade klättrat in i bild,
    så japaner kan vara till stor hjälp.

  44. Oavsett hur vackra landskap och saker
    jag än har sett-

  45. -påminns jag ständigt om
    frågorna som vi har diskuterat här.

  46. Vi förändrar snabbt världen. När jag
    föddes 1968 var vi 3,5 miljarder.

  47. Nu är vi 7,2 miljarder människor,
    och ganska snart fler.

  48. Pressen på planeten är ofantlig.

  49. De här vackra glaciärfloderna...
    Jag älskar det här.

  50. Svart lava, uppslammat glaciärvatten-

  51. -sulfid, gräs,
    den blå himlen som speglas...

  52. Det är bortom underbart-

  53. -men det är även en påminnelse om att
    glaciärerna krymper väldigt snabbt-

  54. -som här, till exempel: lago de Grey
    i Torres del Paine i Sydamerika.

  55. Det här händer överallt, som ni vet.

  56. Vi måste offra nåt
    i välståndets kölvatten.

  57. Gör det nåt att några isbjörnar
    och glaciärer försvinner?

  58. Ni vet redan sanningen,
    men det skrämmer mig-

  59. -liksom en fråga
    som även saknas lite här på EAT-

  60. -nämligen
    hur allt verkligen hänger samman.

  61. Carl von Linné sa redan 1750
    att "allt hänger samman".

  62. Allt passar ihop och hänger samman.

  63. Om jag är på Raja Ampat i Papua
    och Indonesien... Den här platsen-

  64. -står faktiskt i förhållande
    med polarområdena-

  65. -genom jet- och havsströmmar-

  66. -och när vi destabiliserar ekosystem
    och förlorar förutsägbarheten-

  67. -riskerar platser som Raja Ampat, ett
    av våra rikaste marina ekosystem-

  68. -att också drabbas.

  69. Jag älskar de här växterna. De liknar
    nåt av Dali, men de är riktiga.

  70. Kannrankor.
    Vi kallar dem köttätande växter.

  71. De tuggar inte i sig tonåringar,
    utan små flugor och sånt, så klart.

  72. Jag har för många bilder att visa,
    men jag bara måste.

  73. Jag är förtjust i det här klippet.
    Det är i Raja Ampat.

  74. Den här karettsköldpaddan var
    väldigt hjälpsam och samarbetsvillig.

  75. Sen kom det fysiljärer in i bild-

  76. -och gav den skala och djup.

  77. 1 550 fiskarter och ungefär 700
    revbyggande koraller kan hittas här.

  78. Det här är ett av planetens
    artrikaste marina ekosystem-

  79. -och ett livsuppehållande system
    för mänskligheten.

  80. När vi diskuterar
    framtidens frågor och utmaningar-

  81. -handlar det inte bara om att förlora
    färggranna fiskar, vackra koraller-

  82. -och etiskt och moraliskt
    beroendeframkallande platser-

  83. -utan det destabiliserar
    det som stöttar vår framtid-

  84. -vårt välbefinnande,
    vår hälsa och vår...

  85. ...i stort sett hela vår framtid -
    till och med vår arts vinning.

  86. De här ekosystemen
    som jag värnar om...

  87. När de förvandlas och drabbas
    av de fyrfaldiga eller mängder av...

  88. ...allt stryk som vi...

  89. ...allt som vi
    plågar moder jord med...

  90. Vi destabiliserar dem
    med cyanidfisket-

  91. -övergödningen, försurningen,
    bottentrålningen, blekningen-

  92. -klimatdestabiliseringen...
    Allt påverkar korallreven.

  93. En bra metafor är
    att jämföra med våra kroppar.

  94. Om vi drabbas av nåt som influensa
    och får lätt feber-

  95. -så lägger man sig till slut. Om man
    är korkad som jag jobbar man ändå-

  96. -men till slut säger man:
    "Jag måste vila."

  97. Man tar värktabletter och lägger sig.

  98. Moder jord har i åratal visat
    att hon måste vila.

  99. Hon måste få andas ut. Hon måste ta
    sin värktablett och lägga sig-

  100. -för när vi blundar för det
    förvandlas hela ekosystem-

  101. -till icke avkastande system
    som ger intet till Wall Street-

  102. -intet till herrskapet i Davos,
    intet till våra företag-

  103. -och ingen mat till hundratals
    miljoner människor som dagligen-

  104. -behöver protein från de här reven.

  105. De är vanligen också fattiga.

  106. När det händer
    gör man som i Tanzania-

  107. -och åker ut med båtar
    utan att få upp mycket-

  108. -på grund av överfisket
    och destabiliseringen av ekosystemen.

  109. Det leder till "bushmeat"-handel
    och otrevliga saker-

  110. -vilket kan ses som naturligt när
    7,2 miljarder människor måste äta.

  111. Det enda problemet är
    att vi undergräver-

  112. -långsiktig avkastning, hälsa
    och resiliens på den här planeten.

  113. National Geographic
    verkar ge mig jobb som ingen vill ha.

  114. Jag får ta de omöjliga uppdragen.

  115. De säger: "Tjena, Mattias!"
    Då vet man att nåt lurt är på gång.

  116. "Har du lust att plåta några av
    planetens dödligaste ormar åt oss?"

  117. Alla duktiga killar sa:
    "Nej, ring till idioten i Sverige."

  118. Jag tackar glatt ja,
    inte för att jag är en sann idiot-

  119. -utan för att jag älskar mångfald.
    Jag älskar ormar.

  120. Jag älskar er.
    Särskilt Gunhild, men Johan också.

  121. Jag älskar Jamesons gröna mamba-

  122. -inte bara för att hon är en fräck,
    grön, otroligt Aston Martin-lik orm-

  123. -med vackra konturer,
    utan hon kan vara en livräddare.

  124. Hon prövas för nya läkemedel
    inom den nya läkemedelsindustrin.

  125. University of Chicago bygger
    ett giftbibliotek med dödliga ormar.

  126. Vi har alltid använt naturen
    för att göra läkemedel-

  127. -men nu sker det
    på molekylär och genetisk nivå.

  128. De låter mig ta bilder på otroliga
    världar som inte bara är färggranna-

  129. -och fungerande i sina egna system,
    utan även visar ekosystemtjänster.

  130. När vi destabiliserar ekosystem-

  131. -förlorar vi snabbt
    genvägar och möjligheter.

  132. Som Johan sa pågår
    en sjätte massutrotning av arter-

  133. -den första som är
    antropogent utlöst.

  134. Här är den kongolesiska vattenkobran.

  135. Hon är en riktig juvel i Västafrika.

  136. Det här är den första bilden av den
    i frihet enligt National Geographic.

  137. Bakom kulisserna...

  138. När jag inte är
    så här tjusigt uppklädd för er skull-

  139. -ser jag ut så här när jag jobbar.
    Det är en viss skillnad.

  140. Så när ni tycker att det är jobbigt
    på kontoret, skänk mig en tanke.

  141. Vi har haft flyt.
    Vi har haft det toppen på moder jord.

  142. Vi har rusat mot framtiden med
    en sorts affärsmässig balansgång-

  143. -men nu börjar naturen
    skicka väldigt digra fakturor-

  144. -till ekonomin på grund av
    vårt utsvävande beteende.

  145. Jag är ingen typisk trädkramare.

  146. Jag tror på välstånd.
    Jag tror på entreprenörsandan.

  147. Jag tror på rikedomar, men jag tror
    inte på modellen som vi har skapat.

  148. Den är inte inom vad naturen klarar.

  149. Den är långt bortom
    de så kallade "planetens gränser".

  150. Många av de föregående talarna
    har pratat om det här.

  151. Vi pressar planetsystemen så hårt-

  152. -att för att vi ska kunna säkra-

  153. -långsiktig mattillgång,
    stabilitet, resiliens och hälsa-

  154. -kan vi inte... Att bara fortsätta
    som vanligt räcker inte.

  155. När man tittar på jordbruksutrymmet
    kan vi inte fortsätta så här.

  156. Vi kan inte utnyttja mer än vi har.

  157. Jag tycker att EAT borde vara
    nåt i stil med...

  158. Vi borde utvecklas
    till mer suveräna tekniker-

  159. -eller vi borde inrätta mer suveräna
    tekniker. EAT kan stå för mycket-

  160. -inte minst när det gäller
    att återuppfinna jordbrukssystem.

  161. För tillfället
    förlorar vi förutsägbarheten.

  162. Vi förlorar samhällets grunder,
    välbefinnande, hälsa och välstånd-

  163. -för naturen reagerar inte
    på samma sätt som hon brukade göra.

  164. Vi vet det, men det här är den mest
    extrema och väldigt kostsamma delen-

  165. -av vår "omväg" på planeten jorden.

  166. Om man åker till Rwanda...

  167. Rwandierna kan inte bibehålla
    en bra framtid för sitt folk-

  168. -utan tillräckligt många
    av de resilienta ekosystemen.

  169. Min poäng är att vi inte har råd att
    ytterligare destabilisera ekosystem.

  170. Vi måste rädda och värna om
    jordens kvarvarande skönhet-

  171. -för det kan vara
    den bästa strategin för oss-

  172. -för att säkra hälsa,
    välstånd och avkastning på lång sikt.

  173. Det är positivt, för man tar lättare
    till sig det som rör vad vi älskar.

  174. Vi måste väldigt snabbt anpassa oss-

  175. -till nya idéer och befintliga idéer
    som tillämpar nya strategier.

  176. Jag tog den här bilden på en fiskare
    från mitt hotellfönster i Vietnam.

  177. En typisk National Geographic-bild.

  178. Gammalt och nytt, fina linjer...

  179. Den är väl inte jättespännande,
    men bilden är hyfsad.

  180. Jag bar kalsonger när jag plåtade.
    En fin bild bakom kulisserna...

  181. Jag insåg att de inte fiskar fisk.

  182. De får knappt nån fisk. Det är för
    skitigt, men de har anpassat sig.

  183. De fiskar golfbollar.

  184. Vi måste anpassa oss.
    Det här är en tragisk påminnelse.

  185. Jag vill bara säga att enligt mig...

  186. Det är ju sunt förnuft,
    men vi är ambassadörer för det här.

  187. Vi kan inte fortsätta
    att destabilisera ekosystemen.

  188. Jag tycker att vi måste vara
    väldigt tydliga med det här på EAT.

  189. Det här är Okavangodeltat,
    Afrikas pumpande vattenhjärta.

  190. Ungefär 11 kubikkilometer vatten-

  191. -filtreras i det här jättefiltret
    varje år.

  192. Utan den biologiska mångfalden
    i ekosystemet är det inget ekosystem.

  193. De här elefanterna är
    ekosystemsingenjörer-

  194. -i den här miljön
    eller det här ekosystemet.

  195. De är ekosystemsingenjörer.

  196. De är inte bara otroliga djur
    som man kan älska eller inte.

  197. De är ekosystemsingenjörer, och vi
    har tydligen jättesvårt att begripa-

  198. -att vi inte kan slopa alla tjänster
    som naturen ger utan att det kostar.

  199. Ni vet det, men vi måste minnas det.

  200. Här är den vresigaste ekosystems-
    ingenjören. Det är en flodhäst.

  201. Deras morgonhumör efter en lång
    middag... Hon är jäkligt vresig.

  202. De brukar döda cirka 2 500 personer
    i Afrika varje år-

  203. -på grund av humöret dygnet runt.
    Hon är en sann ekosystemsingenjör.

  204. Genom att skapa filtren och vatten-
    lederna är hon en del av ekosystemet.

  205. Det finns jättemånga såna exempel.
    Vi måste inse det.

  206. Varje gång vi undergräver
    och klipper i livets väv-

  207. -så destabiliserar vi det som är en
    del av vårt livsuppehållande system.

  208. Detsamma gäller topprovdjuren,
    som den här...

  209. En fullvuxen nilkrokodil kan bli
    5-6 m lång och väga ungefär 1 ton.

  210. Den här är också med: vildhunden.

  211. Den vackra, förtjusande, jättefina
    vildhunden. Jag älskar vildhundar.

  212. De är också en del av väven,
    och de är väldigt viktiga i väven.

  213. Självklart leoparden också.

  214. Det måste funka bra nog.

  215. Ekosystemen måste funka bra nog-

  216. -och därför är det toppen
    att se lejonungen och säga:

  217. "Visst är den söt?"

  218. "Visst är den en ambassadör
    för hållbarhet och för framtiden?"

  219. Ja, på ett sätt,
    för vi vill ju inte förlora den.

  220. Andra ska få njuta av den,
    men den är ännu viktigare.

  221. Den säkrar naturrikenas resiliens-

  222. -och det är minst lika viktigt.

  223. Låt mig avsluta här, i Borneo.

  224. Jag har varit på många expeditioner
    i Malaysia och Indonesien.

  225. Det här sammanfattar det väl, för när
    vi destabiliserar system som Borneo-

  226. -förlorar vi inte bara orangutanger,
    kungskobror, argusfasaner-

  227. -och näsapor. De som har en stor...
    "Holländsk apa", kallas den.

  228. Ursäkta...

  229. Det är faktiskt...
    Återigen hänger allt samman.

  230. När de stora bränderna i Borneo-

  231. -släpper ut CO2, kortlivade klimat-
    påverkande föroreningar och sot-

  232. -så hamnar ett sotlager på istäckena,
    isflaken och glaciärerna-

  233. -vilket påskyndar smältningen,
    så allt hänger samman.

  234. Jag älskar det, för det innebär
    att vi alla kan vara till hjälp-

  235. -men lösningarna måste hänga ihop.

  236. Det här är en bild bakom kulisserna:
    Mattias Klum och frun på jobbet.

  237. Ni ser kanske min fru i trädklykan,
    Monika.

  238. Jag hänger under henne och säger:
    "Jag behöver en kamera."

  239. Vi var 14 månader i skogen.
    Kan ni se det här?

  240. Där är Monika, och där är jag.

  241. Vi kom dit första gången 1988,
    och nu har allt förändrats drastiskt.

  242. 75 % av Borneos regnskog
    ser ut så här nu.

  243. Man kan säga att det här inte bara
    handlar om Indonesien och Malaysia-

  244. -utan om alla våra val världen över-

  245. -men problemet är
    att det sker så snabbt-

  246. -på ett sätt som ibland undergräver
    kulturer, som etniska minoriteter.

  247. Det innebär dessutom att genom
    att skapa enorma monokulturer-

  248. -så släpper vi lös - eller snarare
    skapar - den här instabiliteten-

  249. -med Asiens bruna moln
    som förändrar marken-

  250. -trots att det kostar
    miljardtals dollar.

  251. Vi måste tänka smart på framtiden-

  252. -och hur vi ska få våra handelsvaror
    och få ordning på våra tillgångar.

  253. Att bara fortsätta som vanligt
    är inte hållbart för en frisk planet-

  254. -och friska liv. Det är helt säkert.

  255. Alla våra val har betydelse,
    och därför älskar jag EAT-

  256. -för EAT handlar verkligen om-

  257. -att samlas
    med alla bakgrunder och plattformar-

  258. -och bidra med vad vi vet, vad vi kan
    göra och hur vi kan förändra saker.

  259. Det handlar inte bara
    om hälsa, mat eller hållbarhet.

  260. Det handlar om allt
    för att få det att funka.

  261. Vi behöver
    en väldigt ansvarsfull förvaltning.

  262. Vi måste återknyta till naturen.

  263. Snart kan orangutangerna försvinna.
    Mina barn säger:

  264. "När jag blir vuxen vill jag dyka i
    Raja Ampat och titta på alla fiskar."

  265. Det gör mig ledsen att jag inte kan
    lova att de fortfarande finns kvar.

  266. Jag kan inte lova dem indiska tigrar-

  267. -eller att de kan vakna
    av gibbonvrål i Borneo-

  268. -för vi undergräver stabiliteten.

  269. Jag tog den här bilden åt National
    Geographic. Det står på svenska.

  270. Det står
    "Sista chansen för regnskogens barn".

  271. Det här är min son Ansgar
    när han var lite yngre-

  272. -och han är strålande glad efter
    att ha skördat potatis i trädgården.

  273. Jag vill inte behöva skriva en liten
    bildtext intill honom där det står:

  274. "Sista chansen för våra barn.
    Sista chansen att göra det rätta."

  275. Mitt herrskap, det här är viktigt.

  276. EAT är det rätta, och jag är stolt
    över att vara en liten del av det.

  277. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför vi måste bry oss

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Moder jord måste få vila lite! Det säger världsfotografen Mattias Klum i detta tal. Klum har genom sitt arbete som fotograf sett det värsta och bästa av vad jorden har att erbjuda och manar till försiktighet när det gäller hur vi utnyttjar jordens resurser. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Miljöfrågor, Miljöförstöring, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?