Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Viktigt med historiska förebilderDela
  1. God morgon. Tack så mycket
    för att ni bjöd in mig hit.

  2. Jag tänkte berätta
    om två inspirerande kvinnor.

  3. Och jag har valt samma som Terri.

  4. Om ni inte visste-

  5. -vem Émilie du Châtelet var
    gör ni det nu.

  6. Hon kallades "upplysningstidens ljus".

  7. Hon hade stort stöd av sin far,
    vilket är viktigt att ha i åtanke-

  8. Hon var matematiker,
    fysiker, filosof och författare.

  9. Hon var den första internationellt kända
    vetenskapskvinnan-

  10. -i Europa och världen.

  11. Hon hade kontakter
    med Europas intellektuella elit-

  12. -och den tidens forskare.

  13. Hon översatte Newtons "Principia"
    till franska.

  14. En ny utgåva av den
    kommer i höst i Frankrike.

  15. Jag vill nämna att en världsberömd
    kvinnlig finsk kompositör-

  16. -har skrivit en opera
    med titeln "Émilie".

  17. Gå och se den om ni kan.

  18. Librettot beskriver
    Émilie du Châtelets sista dagar-

  19. -när hon försöker bli klar med
    sitt manuskript på tvåtusen sidor-

  20. -översättningen av "Principia".
    Hon var rädd att dö i barnsäng-

  21. -för hon bar på sin älskares barn,
    och så blev det också.

  22. Hon skänkte sitt manuskript
    till det franska nationalarkivet-

  23. -förutom tjugo sidor,
    som familjen senare sålde-

  24. -på en Christie's-auktion
    för 800 000 euro.

  25. Och man måste nämna Marie Curie
    när man talar om vetenskapskvinnor.

  26. Hon är ett otroligt fall.

  27. Det här är fjärde gången
    som hon nämns i symposiet-

  28. -och jag ska sammanfatta
    hennes karriär.

  29. Hon var ju polska och hon var 36-

  30. -när hon blev
    den första kvinnliga doktorn i fysik-

  31. -och samma år fick hon Nobelpriset.

  32. Hon delade det med två män,
    varav en var hennes man.

  33. Pierre Curie
    blev professor efter att ha fått priset-

  34. -medan Marie fortsatte jobba
    i källaren i sin makes labb.

  35. Hon nekades medlemskap
    i franska akademien-

  36. -eftersom akademien
    ville fortsätta som enbart män.

  37. 2011, vilket var Unescos kemiår-

  38. -valde ordföranden
    i det franska kemistsällskapet-

  39. -att i efterhand
    be Marie Curie om ursäkt-

  40. -för att hon blivit nekad medlemskap.

  41. Hon fick sen sitt andra Nobelpris, efter
    att ha upptäckt radium och polonium.

  42. Då fick hon höra av Nobelkommittén-

  43. -att hon helst inte skulle komma, och
    allra helst helt tacka nej till priset.

  44. Hon var då änka med två barn-

  45. -och hon kritiserades i medierna-

  46. -för sin affär med en kollega,
    som hade fyra barn.

  47. Det är viktigt att veta att Marie Curie
    var den första kvinnliga pionjären.

  48. Hon insåg vad man
    kunde använda radioaktivitet till-

  49. -och strålbehandling är fortfarande
    den bästa cancerbehandlingen.

  50. Hon och hennes man valde
    att inte ta patent-

  51. -så att alla skulle kunna utnyttja det.
    Jag ville understryka pionjäraspekten-

  52. -eftersom det finns få kvinnor inom
    naturvetenskapen.

  53. Det innebär att det är än färre...

  54. ...kvinnliga pionjärer där
    än inom övriga forskningsvärlden.

  55. Vilka konsekvenser ser vi
    av bristen på kvinnliga professorer?

  56. 300 år efter Émilie du Châtelet-

  57. -och 100 år efter Curie,
    vilka är då konsekvenserna?

  58. Få kvinnor är universitetsrektorer,
    chefer för forskningsinstitut-

  59. -chefer för forskningsråd
    och politiker med ansvar för forskning.

  60. Det innebär att beslut om forsknings-
    och undervisningsprioriteringar-

  61. -och vilka anslag
    som ska ges till forskning-

  62. -endast fattas av hälften
    av forskningsvärlden.

  63. Vi vet att fördelarna
    med den kollektiva intelligensen-

  64. -som främjar produktivitet,
    då inte kan tillvaratas.

  65. Kollektiv intelligens
    beror på gruppens mångfald-

  66. -och det ska vara båda kön
    och olika vetenskaplig bakgrund.

  67. Man ska ha olika kulturell bakgrund
    och varit verksamma olika länge.

  68. I Norden, alltså de fem länder
    som nämns där uppe-

  69. -har sedan flera decennier
    en politisk instans-

  70. -som heter Nordiska ministerrådet.

  71. Nordiska ministerrådet
    har skapat en paraplyorganisation-

  72. -för den offentliga
    forskningsfinansieringen i Norden.

  73. Det heter Nordforsk.

  74. Nordforsk har i samarbete
    med Nordiska ministerrådet-

  75. -under norskt ledarskap-

  76. -gett ut en studie om könsfördelningen
    inom forskningen i Norden.

  77. Och den visar att kvinnorna försvinner
    från forskningen efter doktorsexamen.

  78. Jag återkommer till detaljerna.

  79. Sen 30 år tillbaka är hälften av de
    som tar examen i Norden kvinnor.

  80. Ändå är inte
    andelen kvinnliga professorer-

  81. -större än EU-snittet.

  82. Genomsnittet för EU
    är 20 procent kvinnor.

  83. I Sverige är det 20, Norge 21-

  84. -och i Island och Finland
    är man lite bättre med 24 procent.

  85. Studien visar att kvaliteten
    på forskningen är densamma-

  86. -men att kvinnorna sett till volym
    publicerar mindre.

  87. Ju mer prestigefyllda
    anslagen som delas ut är-

  88. -desto färre kvinnor är det
    som ansöker och får dem.

  89. Min kollega från Nordforsk-

  90. -har tagit med sig
    några exemplar av rapporten.

  91. De har försvunnit från bordet
    men finns nånstans.

  92. Om ni är intresserade kan ni ta en titt.

  93. Här ser vi den berömda saxen.

  94. Och det här är de nordiska länderna.

  95. De blåa och röda linjerna är kvinnor.

  96. Den blåa linjen representerar kvinnor
    i Norden, och datan är från 2010.

  97. Den röda är kvinnor
    i EU:s 27 länder 2010.

  98. Här nämns även karriärstegen,
    även om de kanske inte syns.

  99. Till vänster ser ni
    studenter t.o.m. mastersnivå.

  100. Sen kommer doktorander och olika
    sorters tjänster efter doktorsexamen-

  101. -och längst ut har vi professorerna.

  102. Och siffran är alltså
    20 procent för Norden och EU.

  103. Terri nämnde data om könsbalansen-

  104. -i samhällen i stort.

  105. Och där tillhör Norden som sagt
    den absoluta toppen.

  106. Frågan är då varför könsfördelningen
    inte blir jämnare-

  107. -inom den nordiska forskningsvärlden.

  108. Vad gör den så annorlunda
    än resten av samhället?

  109. I Finland har vi en särskild lösning
    för det här med könsfördelningen.

  110. Det är en lag...

  111. ...som har funnits i mer än femton år -
    nästan tjugo...

  112. Det här är en lag om jämlikhet.

  113. Och lagen omfattar alla sorters
    jämlikhet - inte bara mellan könen.

  114. Det viktiga här är-

  115. -att lagen säger att i alla kommittéer
    som har makt över offentliga medel-

  116. -antingen direkt eller indirekt-

  117. -måste båda kön
    ha minst 40 procent av platserna.

  118. Målen var att utnyttja mångfalden-

  119. -och ge kvinnor större möjligheter
    och få dem att ta större ansvar.

  120. Vad menas då
    med direkt och indirekt makt?

  121. Direkt makt
    kan handla om forskningsråd-

  122. -som fattar beslut om
    vad medel ska användas till-

  123. -och indirekt makt kan utövas av
    t.ex. urvalskommittéer.

  124. Hur tillämpas den här lagen-

  125. -när det gäller forskningsfinansiering
    av Finlands Akademi?

  126. Finlands Akademi
    är vårt forskningsråd-

  127. -och har samma funktion
    som t.ex. NSF i USA.

  128. Sen mer än femton år-

  129. -har de här forskningsråden
    bestått av minst fyrtio procent kvinnor-

  130. -eftersom lagen föreskriver det.

  131. Forskningsråden
    ger inte kvinnliga sökanden fördelar...

  132. ...men verktygen är...
    Man vidtar inga proaktiva åtgärder.

  133. De enda proaktiva åtgärderna
    som används är om...

  134. ...internationella utvärderare
    har bedömt...

  135. ...att två sökande är
    lika kompetenta men av olika kön...

  136. ...så får kvinnan anslaget.

  137. Så det är verktyg
    för att uppmuntra kvinnor att ansöka-

  138. -men om inga kvinnor söker
    får de heller inga anslag.

  139. Och åsiktsmångfalden
    som kommer från-

  140. -mångfalden inom forskningsråden
    och utvärderingspanelerna-

  141. -ger många olika
    synvinklar och åsikter-

  142. -och det ökar
    kvaliteten på beslutsfattandet.

  143. Det här
    har gett goda resultat i Finland.

  144. Den här statistiken är
    från Finlands Akademi.

  145. Av postdoktjänsterna
    som vi tillsatte i fjol-

  146. -gick mer än 50 procent till kvinnor.

  147. Av bidragen för akademiforskare,
    som syftar till att påbörja karriären-

  148. -och påminner om ERC:s Starting
    Grant, går 45 procent till kvinnor.

  149. Akademiprofessor är den främsta
    akademiska tjänsten i Finland.

  150. Lönen är bra och man slipper
    till exempel administrativt arbete.

  151. Man kan koncentrera sig på forskning.
    Där är procentandelen mindre.

  152. Nu kommer jag till
    spetsforskningsenheterna.

  153. Programmet för spetsforsknings-
    enheter är bäst i landet.

  154. Det är prestigefyllt,
    enheterna är enorma-

  155. -och enheterna har enorma budgetar
    och lyckas ofta med sin forskning.

  156. Här ser vi
    andelen kvinnor för tillfället.

  157. Av cheferna är 23 procent kvinnor,
    vilket inte är så illa.

  158. Vad gäller medlemmarna i konsortierna
    ligger kvinnorna inte bra till.

  159. Det finns många kvinnliga doktorander
    och postdoktorer-

  160. -men kvinnorna tenderar att stanna
    i Finland och inte åka utomlands-

  161. -vilket bromsar deras karriärer.

  162. Några ord så om situationen i Sverige.

  163. Sverige har också spetsforskning, och
    det finns en rapport, "His Excellence"-

  164. -vars slutsatser
    ni nog kan gissa er till.

  165. Här ser ni att få kvinnor ansöker-

  166. -bara 15 procent,
    och det kan man jobba på.

  167. Kvinnor får anslag
    i endast 13 procent av fallen-

  168. -och av de tjugo forskare som fått
    störst anslag är bara en kvinna.

  169. Så kvinnor misslyckas
    vid de viktigaste utlysningarna-

  170. -i Sverige, och frågan är varför.

  171. Jag vill avsluta-

  172. -med en uppmaning
    från en inspirerande-

  173. -förhoppningsvis, kvinnlig forskare.

  174. 320 år efter Émilie du Châtelet
    har vi astrofysikern Maggie Lieu-

  175. -som är doktorand vid
    University of Kent i Storbritannien.

  176. Hon är 24 år,
    och varför nämner jag henne?

  177. Har ni hört talas om NASA:s projekt-

  178. -för att bygga
    en permanent koloni på mars?

  179. Tio grupper
    om två kvinnor och två män-

  180. -ska skickas med enkelbiljett till mars
    med början 2024.

  181. Man bad om intressenter
    från hela världen.

  182. 200 000 personer ville åka
    till Mars och inte återvända.

  183. Av dem har 100 valts ut, och
    deras namn publicerades i februari.

  184. De får träna i 10 år, 60 sållas
    sen bort, och 40 får åka till mars.

  185. Maggie Lieu är en av dem. Hon säger:

  186. "Jag är inte rädd.
    Det här kommer att förändra världen."

  187. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Viktigt med historiska förebilder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Biologi, Fysik, Kemi, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Högskolepersonal, Högskolestuderande, Högskolor, Kvinnliga forskare, Kvinnliga professorer, Undervisning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.