Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : En jämställdhetsplan för stipendier och anslagDela
  1. Tack för att jag får möjlighet-

  2. -att berätta vad
    Europeiska forskningsrådet, ERC-

  3. -gör vad gäller unga forskare -
    för konferensen arrangeras ju av-

  4. -Young Academy of Europe -
    och vad gäller könsfördelningen.

  5. Lite kort om vad vi på ERC gör:

  6. Europeiska forskningsrådet är
    ett självständigt finansieringsorgan-

  7. -som grundades 2007.

  8. Det tog ungefär femton år
    att faktiskt förverkliga idén-

  9. -för ingen trodde att forskare
    skulle kunna driva nåt sånt här.

  10. Skämt åsido var inte forskning nåt-

  11. -som EU-kommissionen
    hade nåt inflytande över.

  12. Forskning
    kunde bara stödjas om den gällde-

  13. -sammanhållning eller ökat välstånd.

  14. Vårt mandat är
    att öka kvaliteten på forskningen-

  15. -och tanken är
    att forskarna själva ska ansöka-

  16. -och projekten ska vara ambitiösa.

  17. Vi finansieras av EU-kommissionen,
    och planeringen sträcker sig till 2020.

  18. Vi ingår i prioriteringen Vetenskaplig
    spetskompetens i Horisont 2020.

  19. I år ligger budgeten
    på 1,6 miljarder euro-

  20. -så vi kommer att ge nästan tusen
    kontrakt till tiotusen kandidater.

  21. Så det krävs en stor arbetsinsats.

  22. Bidragen är viktiga, och det här
    gäller ju främst unga forskare.

  23. Det första steget
    är våra Starting Grants.

  24. Dem får man om man tagit sin
    doktorsexamen för två till sju år sen.

  25. Man kan begära upp till
    1,5 miljoner euro över 5 år.

  26. Man begära ytterligare en halv miljon-

  27. -om man har specifika utgifter
    när man nyttjar stora anläggningar.

  28. En sak som jag vill nämna
    eftersom det är så viktigt-

  29. -är att den övre tidsgränsen
    kan ändras i vissa fall.

  30. Om en kvinna får barn-

  31. -kan den justeras
    med 18 månader per barn.

  32. Nästa steg kallas Consolidator Grants.

  33. Om nån har ett bättre namn
    tar vi mer än gärna emot förslag.

  34. Den gäller om ens examen
    är sju till tolv år gammal.

  35. Summan här är två miljoner.

  36. Med det här bidraget ska
    man kunna sätta ihop ett helt team-

  37. -och man har stor frihet
    i hur man väljer att använda bidraget.

  38. Man kan här
    få 750 000 euro ytterligare-

  39. -om man har behov av
    större anläggningar.

  40. Så kallade Advanced Grants
    har ingen tidsgräns vad gäller examina.

  41. Det här är en del av en större plan-

  42. -för att öka rörligheten
    bland EU:s studenter och forskare.

  43. Vi har Erasmus för studenter, sen
    Marie Sklodowska Curie-projektet-

  44. -och slutligen de tre bidragen
    som jag nyss gick igenom.

  45. De är alla verktyg
    som skapats av EU-kommissionen.

  46. Man ser här hur unga forskare
    prioriteras av ERC.

  47. Om man tittar på åldersfördelningen
    för de här anslagen-

  48. -så är den självklar med
    Starting och Consolidator Grants.

  49. Pengarna fördelas rätt jämnt
    mellan de tre olika sorternas bidrag.

  50. Jag kan påpeka en sak för er som inte
    längre kan få Consolidator Grants.

  51. Ofta säger folk att det är omöjligt att
    få bidrag om man är mellan 40 och 50.

  52. Om man tittar här
    ser man att det är enklare-

  53. -om man är mellan 40 och 50
    än mellan 50 och 60-

  54. -vilket är lättare än mellan 60 och 70.
    Så det stämmer inte riktigt.

  55. Det stämmer att de flesta är mellan
    30 och 40, men det är medvetet-

  56. -och jag tror inte
    att det kommer att förändras.

  57. Vi prioriterar yngre personer.

  58. Så två tredjedelar av anslagen
    går till någorlunda nya forskare.

  59. Om man tittar på hur teamen
    som får bidrag är organiserade-

  60. -så går mycket
    till postdoktorer och doktorander.

  61. Det är också väldigt intressant-

  62. -att 28 procent, eller 17 procent
    av doktoranderna, är icke-européer.

  63. Antalet kineser
    som direkt får ERC-bidrag är bara 8-

  64. -men totalt i de här två kategorierna
    är de fler än 700.

  65. Så här
    har vi en tydlig koppling till Kina.

  66. Förhoppningsvis kommer
    många som ingår i teamen-

  67. -att känna att det är ett bra system-

  68. -och att de själva kan ansöka senare.

  69. Så hela systemet-

  70. -omfattar 15 000-20 000
    doktorander och postdoktorer.

  71. Så de är väldigt många totalt inom EU.

  72. Andelen kvinnor i programmen
    om man tittar på 2007 till 2013-

  73. -är låg, vilket är ett problem för ERC.

  74. Till vänster har vi fysik och teknik.

  75. De två andra
    är biovetenskap och humaniora.

  76. Paren anger andelen kvinnliga sökande
    respektive mottagare.

  77. Kvinnorna var alltså
    mindre framgångsrika än män-

  78. -vilket är nåt vi måste ta itu med.

  79. En sak som oroar mig särskilt
    är situationen inom biovetenskap-

  80. -för där är skillnaden störst,
    och vi måste ta reda på varför.

  81. Skillnaden existerar även inom fysik
    och teknik men är mycket mindre.

  82. Så här såg det alltså ut,
    och därför tillsattes en arbetsgrupp-

  83. -och det skedde 2008-

  84. -och målet var att öka medvetenheten-

  85. -bland såväl manliga som
    kvinnliga forskare om möjligheterna.

  86. Man ville se till att ansöknings-
    processen blev jämställd-

  87. -och att utvärderingen
    fungerar som den ska-

  88. -och att
    jämställdhetsperspektivet beaktas.

  89. Med det menar jag till exempel
    att alla ska kunna vara föräldralediga.

  90. Vi hade nyligen ett fall där en forskare
    ville förlänga sitt kontrakt-

  91. -eftersom han ville vara pappaledig.

  92. Först tyckte kommittén
    att han hade för kort framförhållning-

  93. -men det har vi nu löst.

  94. Man skapade en jämställdhetsplan
    med rätt uppenbara mål.

  95. Öka medvetenheten och identifiera
    och åtgärda diskriminering-

  96. -och ofta är den dold
    och en del av hela samhället.

  97. Vi vill förbättra könsfördelningen rent
    generellt och ha koll på skillnaderna-

  98. -alltid ha
    ett jämställdhetsperspektiv-

  99. -och ha en jämn könsfördelning
    bland utvärderarna.

  100. Den här jämställdhetsplanen
    består alltså av många komponenter.

  101. En handlar om medvetenhet.

  102. En handlar om ansökningsförfarandet,
    och jag ska nämna det strax.

  103. Utvärderingen är också viktig,
    precis som besluten-

  104. -för även där kan diskriminering ske.

  105. Så det var en omfattande plan-

  106. -och vi har gjort en del framsteg.

  107. Utvärderingspanelerna
    är förstås en viktig del av ERC-

  108. -för de väljer ju
    vilka som får anslagen.

  109. Som ordförande är jag med
    och informerar panelmedlemmar-

  110. -och det är viktigt
    att då understryka problemen.

  111. En sak som paneler
    ibland är obekväma med-

  112. -är okonventionella karriärer-

  113. -som när man gör annat än forskar
    eller gör långa uppehåll.

  114. Panelerna
    är obekväma med osäkerheten-

  115. -för de vet inte om personerna
    kommer att återvända.

  116. Sen har vi ju omedvetna skillnader.

  117. En är välkänd, nämligen att könen
    skriver sina cv på olika sätt.

  118. Män brukar överskatta sin kapacitet
    medan kvinnor underskattar sin.

  119. Och könen fokuserar på olika roller.

  120. Män tenderar att inte nämna
    sitt arbete i forskningsgrupper-

  121. -medan kvinnor inte nämner
    att de leder forskningsgruppen.

  122. Sånt spelar ju roll när man utvärderar.

  123. Och pauserna i karriären
    har jag nämnt.

  124. Poängen jag vill komma till här är
    att vi har ordentlig statistik på-

  125. -huruvida andelen kvinnor i en panel
    påverkar besluten.

  126. Och fler kvinnor i panelen
    innebär att färre kvinnor får bidrag.

  127. Det är problematiskt
    och bör undersökas vidare.

  128. Om det finns nån tendens
    så är den alltså negativ.

  129. Här ser vi kvinnliga panelmedlemmar
    och kvinnliga bidragssökande.

  130. Till vänster i varje grupp
    ser ni panelmedlemmarna.

  131. Och oftast...

  132. ...är de kvinnliga panelmedlemmarna
    fler än de kvinnliga sökande.

  133. Och skillnaden är särskilt stor inom
    biovetenskapen längst till vänster.

  134. Om vi ser på utvecklingen
    vad gäller jämställdhetsfrågorna-

  135. -har man vidtagit åtgärder
    för att motverka många av problemen.

  136. Här ser vi en lista över åtgärder
    för att förbättra situationen.

  137. Längst ner ser vi
    införandet av en cv-mall.

  138. 2015 inför vi ytterligare åtgärder-

  139. -för att komma till rätta
    med problemen.

  140. 2014 var ett bra år i det hänseendet-

  141. -eftersom skillnaden i
    lyckosamma ansökningar var mindre.

  142. Det gällde Starting Grants. Och för
    Consolidator Grants var det än bättre.

  143. För första gången var kvinnorna
    lyckosammare än männen.

  144. Det var en lättnad,
    men den varade inte länge.

  145. Så ser situationen ut.

  146. Här ser ni en massa statistik,
    och den vill jag kommentera lite kort.

  147. Jag nämnde att kvinnor har rätt
    att skjuta på tidsgränsen för projekt-

  148. -men man måste se till
    att det även fungerar i praktiken-

  149. -alltså att kvinnor som varit mamma-
    lediga är lika framgångsrika som andra.

  150. Och tabellen visar att så är fallet.
    Kvinnor som har passerat...

  151. ...gränsen på sju eller tolv år
    lyckas lika bra som andra.

  152. En annan sak jag vill visa
    är hur många gånger-

  153. -forskare behöver ansöka
    innan de väljs ut.

  154. Här ser vi två olika linjer
    för män och kvinnor.

  155. Andelen sökande som lyckas
    första gången är nästan densamma.

  156. Detsamma gäller
    för dem som lyckas andra gången.

  157. Vad gäller Consolidator Grants-

  158. -lyckas kvinnor sämre det första året
    men bättre det andra.

  159. Totalt spelar könet ingen stor roll för
    hur många gånger man får ansöka-

  160. -och om det spelar roll är det till
    kvinnors fördel under senare år.

  161. De dåliga nyheterna
    är Starting Grants för 2015.

  162. Återigen är det här biovetenskap.

  163. Ni är en del biovetare här, och jag
    blev förtvivlad när jag såg statistiken.

  164. Det här är andelen kvinnor som sökte.

  165. 40 procent, och sen 25 procent av dem
    som gick vidare till steg 2.

  166. Det här är alltså inte ens de
    som sen slutligen fick bidragen.

  167. Jag blev förtvivlad när jag såg det här,
    så hjälp mig gärna.

  168. Tack.

  169. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Kvinnliga forskare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Revolution

Programledare Amanda Foreman reser till Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA för att undersöka hur moderna revolutioner påverkat kvinnors liv. Har den franska revolutionen eller den arabiska våren förbättrat kvinnors rättigheter och möjligheter eller var det bara olika patriarkala hierarkier som avlöste varandra? Foreman möter Nadezjda Tolokonnikova från aktivistgruppen Pussy Riot som diskuterar Rysslands utveckling under Putin och politikern Lindiwe Mazibuko som talar om kvinnors situation i Afrika. Båda menar att kamp för kvinnors rättigheter sker genom medvetenhet, dialog och utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.